Likheter mellan Fysik och Universum
Fysik och Universum har 47 saker gemensamt (i Unionpedia): Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Antimateria, Aristoteles, Atom, Atomfysik, Atomkärna, Big bang, Elektrisk laddning, Elektromagnetism, Elementarpartikel, Energi, Foton, Fundamental växelverkan, Galax, Gravitation, Higgsboson, Isaac Newton, Kärnfysik, Kosmologi, Latin, Ljus, Ljusets hastighet, Materia, Mörk energi, Mörk materia, Natur, Naturfilosofi, Neutron, Partikelfysik, ..., Plancks konstant, Planet, Proton, Rörelsemängd, Rum (fysik), Rumtid, Speciella relativitetsteorin, Standardmodellen, Stark växelverkan, Stjärna, Svag växelverkan, Svartkropp, Symmetri, Teori om allt, Termodynamisk jämvikt, Tid, Vågfunktion. Förläng index (17 mer) »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Albert Einstein och Fysik · Albert Einstein och Universum ·
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Allmänna relativitetsteorin och Fysik · Allmänna relativitetsteorin och Universum ·
Antimateria
Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.
Antimateria och Fysik · Antimateria och Universum ·
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Aristoteles och Fysik · Aristoteles och Universum ·
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Atom och Fysik · Atom och Universum ·
Atomfysik
Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.
Atomfysik och Fysik · Atomfysik och Universum ·
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Atomkärna och Fysik · Atomkärna och Universum ·
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Big bang och Fysik · Big bang och Universum ·
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Elektrisk laddning och Fysik · Elektrisk laddning och Universum ·
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Elektromagnetism och Fysik · Elektromagnetism och Universum ·
Elementarpartikel
Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.
Elementarpartikel och Fysik · Elementarpartikel och Universum ·
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Energi och Fysik · Energi och Universum ·
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Foton och Fysik · Foton och Universum ·
Fundamental växelverkan
Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.
Fundamental växelverkan och Fysik · Fundamental växelverkan och Universum ·
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Fysik och Galax · Galax och Universum ·
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Fysik och Gravitation · Gravitation och Universum ·
Higgsboson
Higgsbosonen Higgsbosonen (även: Higgs boson eller Higgspartikeln) är en partikel i partikelfysikens standardmodell, som genom Higgsmekanismen och Higgs-fältet beskriver varför partiklar har massa.
Fysik och Higgsboson · Higgsboson och Universum ·
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Fysik och Isaac Newton · Isaac Newton och Universum ·
Kärnfysik
Alla kända nuklider och deras halveringstider. I grafen är y-axeln totala antalet neutroner (N) och x-axeln är antalet protoner (Z) i nukliden. Kärnfysik är den del av fysiken som berör atomkärnorna, deras beståndsdelar, struktur, dynamik och de krafter som verkar på och inom dem.
Fysik och Kärnfysik · Kärnfysik och Universum ·
Kosmologi
kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.
Fysik och Kosmologi · Kosmologi och Universum ·
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Fysik och Latin · Latin och Universum ·
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Fysik och Ljus · Ljus och Universum ·
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Fysik och Ljusets hastighet · Ljusets hastighet och Universum ·
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Fysik och Materia · Materia och Universum ·
Mörk energi
Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.
Fysik och Mörk energi · Mörk energi och Universum ·
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Fysik och Mörk materia · Mörk materia och Universum ·
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Fysik och Natur · Natur och Universum ·
Naturfilosofi
Naturfilosofi var en filosofisk gren som studerade naturen; vetenskapsgrenen räknas numera ofta till fysiken, vetenskapsfilosofin, eller andra ämnen.
Fysik och Naturfilosofi · Naturfilosofi och Universum ·
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Fysik och Neutron · Neutron och Universum ·
Partikelfysik
Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar, och hur dessa växelverkar med varandra.
Fysik och Partikelfysik · Partikelfysik och Universum ·
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Fysik och Plancks konstant · Plancks konstant och Universum ·
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Fysik och Planet · Planet och Universum ·
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Fysik och Proton · Proton och Universum ·
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Fysik och Rörelsemängd · Rörelsemängd och Universum ·
Rum (fysik)
Definitionen av rum i fysik är omtvistad.
Fysik och Rum (fysik) · Rum (fysik) och Universum ·
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Fysik och Rumtid · Rumtid och Universum ·
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Fysik och Speciella relativitetsteorin · Speciella relativitetsteorin och Universum ·
Standardmodellen
Standardmodellens elementarpartiklar Standardmodellen av partiklar och interaktioner; på översta raden fermioner, på mellersta raden de kraftförmedlande partiklarna, på nedersta raden Higgsbosonen. Med standardmodellen inom partikelfysik avses den modell som beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom elektromagnetisk, stark och svag växelverkan med hjälp av kvantfältteori.
Fysik och Standardmodellen · Standardmodellen och Universum ·
Stark växelverkan
Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.
Fysik och Stark växelverkan · Stark växelverkan och Universum ·
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Fysik och Stjärna · Stjärna och Universum ·
Svag växelverkan
W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.
Fysik och Svag växelverkan · Svag växelverkan och Universum ·
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Fysik och Svartkropp · Svartkropp och Universum ·
Symmetri
Symmetri är egenskapen hos ett objekt att se likadant ut efter att ha på något sätt vridits eller vänts på.
Fysik och Symmetri · Symmetri och Universum ·
Teori om allt
I fysik är en teori om allt, (eng. theory of everything eller TOE), en hypotetisk teori som förklarar och sammanfogar alla kända fysikaliska fenomen.
Fysik och Teori om allt · Teori om allt och Universum ·
Termodynamisk jämvikt
Vid 0 °C är is i termodynamisk jämvikt med vatten. Termodynamisk jämvikt har uppnåtts när alla kontraster eller termodynamiska potentialer är utjämnade, som t.ex.
Fysik och Termodynamisk jämvikt · Termodynamisk jämvikt och Universum ·
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Fysik och Tid · Tid och Universum ·
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Fysik och Universum
- Vad har gemensamt Fysik och Universum
- Likheter mellan Fysik och Universum
Jämförelse mellan Fysik och Universum
Fysik har 188 relationer, medan Universum har 308. Eftersom de har gemensamt 47, är Jaccard index 9.48% = 47 / (188 + 308).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Fysik och Universum. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: