Fördraget i London (1839) och Första världskriget

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Fördraget i London (1839) och Första världskriget

Fördraget i London (1839) vs. Första världskriget

Fördraget i London (Treaty of London) undertecknades den 19 april 1839 och innebar erkännandet av att Belgien och Nederländerna skildes åt, vilket praktiken skett under belgiska upproret de närmast föregående åren, och den tysktalande delen av Luxemburg förklarades självständig. Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Belgien

Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.

Belgien och Fördraget i London (1839) · Belgien och Första världskriget · Se mer »

Förenade kungariket Storbritannien och Irland

Förenade kungariket Storbritannien och Irland (United Kingdom of Great Britain and Ireland) var det formella namnet på Storbritannien från 1 januari 1801 till den 12 april 1927.

Fördraget i London (1839) och Förenade kungariket Storbritannien och Irland · Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Första världskriget · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Fördraget i London (1839) och Kejsardömet Ryssland · Första världskriget och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Fördraget i London (1839) och Luxemburg · Första världskriget och Luxemburg · Se mer »

Neutralitet

Neutralitet i folkrätten innebär att en stat inte vare sig själv deltar eller stöder någondera sidan i en väpnad konflikt mellan andra stater eller militära förband.

Fördraget i London (1839) och Neutralitet · Första världskriget och Neutralitet · Se mer »