Snabbare tillgång än webbläsare!
135 relationer: Adenin, Allel, Aminosyror, Arkiv förlag, Arv (genetik), Asexuell förökning, Avel, Återkorsning, Backtrav, Bakterier, Bananfluga, Biologi, Blodkärl, Caenorhabditis elegans, Cancer, Cell, Celldelning, Cellodling, Charles Darwin, Cytosin, Delföljd, Dihybrid klyvning, DNA, DNA-polymeras, DNA-sekvensering, DNA-släktforskning, Dominant anlag, Dottercell, Enzym, Epigenetik, Escherichia coli, Eukaryoter, Evolution, Förhistorisk tid, Fenotyp, Fenylalanin, Fenylketonuri, Fortplantning, Francis Crick, Frederick Sanger, Friedrich Miescher, Gen, Genetik, Genetisk avvikelse, Genetisk koppling, Genetisk rekombination, Genetiska koden, Genetiskt modifierad organism, Genom, Genotyp, ..., Genreglering, Genteknik, Genterapi, Gregor Mendel, Guanin, Helix, Hemoglobin, Hereditet, Heritabilitet, Heterozygot, Homozygot, Human Genome Project, Humangenetik, Husmus, Intermediär klyvning, Intermediär nedärvning, James Watson, Jäst, Jean-Baptiste de Lamarck, Kön, Könscell, Könskromosom, Kemisk reaktion, King's College London, Kloning, Kodon, Kollagen, Konjugation (bakteriell), Kromatin, Kromosom, Lamarckism, Linus Pauling, Locus (biologi), Maurice Wilkins, Max Delbrück (biofysiker), Meios, Melaniner, Mem, Mitos, Molekylärbiologi, Monohybrid klyvning, Morfogenes, MRNA, Mutagen, Mutation, Nanometer, Negativ återkoppling, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nukleotid, PCR, Personlighetsgenetik, Ploiditet, Polygen nedärvning, Polyhybrid klyvning, Polymerisation, Populationsgenetik, Protein, Proteinveckning, Röd blodkropp, Röntgenstrålning, Recessivt anlag, Replikation, Ribonukleinsyra, Ribosom, Rosalind Franklin, Saccharomyces cerevisiae, Sexuell förökning, Siames, Sickelcellanemi, Spermie, Transfer-RNA, Transkription (genetik), Transkriptionsfaktor, Translation (biologi), Translokation, Tryptofan, Tvillingar, Tymin, Ultraviolett strålning, Universitetet i Cambridge, USA, Vetenskap, Virus, X-kromosom, Y-kromosom. Förläng index (85 mer) »
Adenin
Adenin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA.
Ny!!: Genetik och Adenin · Se mer »
Allel
Allel (egentligen allelomorf, av grekiskana al'lēlōn ’varandra’ och morphēʹ ’form’), eller genvariant, är en av flera alternativa versioner av en gen eller annan nukleotidsekvens.
Ny!!: Genetik och Allel · Se mer »
Aminosyror
Pinnmodell av cystein. Strukturformel för en allmän alfa-aminosyra i ojoniserad form (vänster) och zwitterjonform (höger). R betecknar sidokedjan. En aminosyra är en kemisk förening som innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp.
Ny!!: Genetik och Aminosyror · Se mer »
Arkiv förlag
Arkiv förlag är ett svenskt bokförlag grundat 1974.
Ny!!: Genetik och Arkiv förlag · Se mer »
Arv (genetik)
Arv är de personliga egenskaper som erhålls av föräldrarnas genetiska uppsättningar.
Ny!!: Genetik och Arv (genetik) · Se mer »
Asexuell förökning
Asexuell förökning är former av fortplantning där en organism förökar sig utan inverkan av en könscell från en annan individ, och bildar två eller fler individer.
Ny!!: Genetik och Asexuell förökning · Se mer »
Avel
blandras och en Grand danois visar den stora variationen av hundars storlek på grund av avel. Genom urval har ursprunglig majs förändrats till stora majskolvar med synliga frön (till höger). westies” i en by i Fife, Skottland. Avel är planerad befruktning av djur för att få avkomma med önskade egenskaper, heteros.
Ny!!: Genetik och Avel · Se mer »
Återkorsning
Återkorsning, metod, som vanligtvis används inom växtförädlingen, för att bestämma om en dominant fenotyp är homozygot (AA) eller heterozygot (Aa) genom att korsa individen med en individ som är recessiv homozygot (aa).
Ny!!: Genetik och Återkorsning · Se mer »
Backtrav
Backtrav (Arabidopsis thaliána) är ett korsblommigt litet ogräs som är släkt med senap och kål.
Ny!!: Genetik och Backtrav · Se mer »
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Ny!!: Genetik och Bakterier · Se mer »
Bananfluga
Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en flugart som ingår i släktet Drosophila och familjen daggflugor (Drosophilidae).
Ny!!: Genetik och Bananfluga · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Genetik och Biologi · Se mer »
Blodkärl
Människans blodkärl kring huvudet enligt Albrecht von Haller. Synliga blodådror på en människoarm. Blodkärl är rörformiga strukturer i ett djurs kropp som försörjer alla vävnader och organ med blod.
Ny!!: Genetik och Blodkärl · Se mer »
Caenorhabditis elegans
Caenorhabditis elegans ofta förkortat C. elegans är en cirka 1 mm kort rundmask.
Ny!!: Genetik och Caenorhabditis elegans · Se mer »
Cancer
Uppkomsten av cancerceller sker av en rad mutationer i gener som har till uppgift att förhindra onormal celldelning. I cancerceller slås dessa skyddande mekanismer ut. Cancer är en grupp sjukdomar som innebär onormal celldelning med förmåga att spridas till andra delar av kroppen.
Ny!!: Genetik och Cancer · Se mer »
Cell
Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".
Ny!!: Genetik och Cell · Se mer »
Celldelning
300px Celldelning hos en eukaryot - mikrotubuli är grönt på bilden. kromosomerna är blå. Celldelning eller cytokines är den process som ligger till grund för alla levande organismers förökning.
Ny!!: Genetik och Celldelning · Se mer »
Cellodling
Epitelceller Cellodling är en process där celler från flercelliga organismer odlas utanför kroppen eller det organ det kommer från.
Ny!!: Genetik och Cellodling · Se mer »
Charles Darwin
Charles Robert Darwin, född 12 februari 1809 i Shrewsbury, Shropshire, död 19 april 1882 i Downe, Kent, var den brittiske biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare som upptäckte och framlade övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung genom den process som han kallade naturligt urval.
Ny!!: Genetik och Charles Darwin · Se mer »
Cytosin
Cytosin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA.
Ny!!: Genetik och Cytosin · Se mer »
Delföljd
Delföljd (eller delsekvens) en följd som kan härledas från en annan följd genom att radera vissa eller inga element utan att ändra ordningen för de återstående elementen.
Ny!!: Genetik och Delföljd · Se mer »
Dihybrid klyvning
En dihybrid klyvning eller dihybrid korsning är när man får avkomma från två grupper av individer (minst en individ per grupp) där individerna i den ena gruppen har två ärftliga egenskaper som skiljer sig på ett välkänt sätt från motsvarande två egenskaper i den andra gruppen, men är lika inom respektive ursprungsgrupp.
Ny!!: Genetik och Dihybrid klyvning · Se mer »
DNA
atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).
Ny!!: Genetik och DNA · Se mer »
DNA-polymeras
Steg i replikationen som utförs av DNA-polymeras DNA-polymeras är ett enzym (ett polymeras) som är aktivt vid replikation av cellernas DNA, vilket är det första steget i celldelningen.
Ny!!: Genetik och DNA-polymeras · Se mer »
DNA-sekvensering
DNA-sekvensering är den process som används för att med biokemiska metoder bestämma ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna) adenin, guanin, cytosin och tymin i DNA.
Ny!!: Genetik och DNA-sekvensering · Se mer »
DNA-släktforskning
DNA-släktforskning eller genetisk genealogi är DNA-tester som i huvudsak genomförs av privatpersoner.
Ny!!: Genetik och DNA-släktforskning · Se mer »
Dominant anlag
Illustration av ett dominant anlag, i detta fall ett autosomalt dominant. Det röda arvsanlaget är dominant medan det blå arvsanlaget är recessivt. Individer som har ett rött och ett blått arvsanlag visar den röda egenskapen. Ett dominant anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för vissa egenskaper räcker med att en individ fått ett arvsanlag från den ena föräldern för att egenskapen skall visa sig.
Ny!!: Genetik och Dominant anlag · Se mer »
Dottercell
Slutfasen i celldelning genom mitos. En dottercell är en cell som nyskapats under celldelning.
Ny!!: Genetik och Dottercell · Se mer »
Enzym
enzyminhibitorn ''S''-hexylglutation visas genom en kalottmodell sittande i enzymets två aktiva centrum. Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.
Ny!!: Genetik och Enzym · Se mer »
Epigenetik
Epigenetik är den del av genetiken som behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen.
Ny!!: Genetik och Epigenetik · Se mer »
Escherichia coli
Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie), är en gramnegativ bakterieart som ingår i familjen Enterobacteriaceae.
Ny!!: Genetik och Escherichia coli · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Genetik och Eukaryoter · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Genetik och Evolution · Se mer »
Förhistorisk tid
Förhistorisk grottkonst från Pech Merle i Frankrike. Förhistorisk tid eller forntid (begreppen används ofta synonymtNationalencyklopedin,, 24 juni 2008, uppslagsord Forntid) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien.
Ny!!: Genetik och Förhistorisk tid · Se mer »
Fenotyp
Individer av snäckarten ''Donax variabilis'' som alla uppvisar olika fenotyper. En organisms fenotyp är antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer.
Ny!!: Genetik och Fenotyp · Se mer »
Fenylalanin
Fenylalanin (förkortas Phe eller F) är en kemisk förening med summaformeln C9H11NO2.
Ny!!: Genetik och Fenylalanin · Se mer »
Fenylketonuri
Fenylketonuri, även kallat Föllings sjukdom och förkortat PKU, är en ärftlig, autosomalt recessiv ämnesomsättningssjukdom, som beror på att aminosyran fenylalanin inte kan omvandlas till aminosyran tyrosin.
Ny!!: Genetik och Fenylketonuri · Se mer »
Fortplantning
Parning mellan flicksländor. Fortplantning, även förökning eller reproduktion, kallas det när djur, människor eller växter förökar sig och för livet vidare till en ny generation.
Ny!!: Genetik och Fortplantning · Se mer »
Francis Crick
Den molekylmodell av DNA som Crick och Watson byggde Francis Harry Compton Crick OM, född 8 juni 1916 i Weston Favell, då en liten by utanför Northampton, Northamptonshire, död 28 juli 2004 i La Jolla nära San Diego, Kalifornien, var en brittisk medicinforskare.
Ny!!: Genetik och Francis Crick · Se mer »
Frederick Sanger
Frederick Sanger, född 13 augusti 1918 i Rendcomb, Gloucestershire, död 19 november 2013 i Cambridge, Cambridgeshire, var en brittisk biokemist.
Ny!!: Genetik och Frederick Sanger · Se mer »
Friedrich Miescher
Friedrich Miescher, född 13 augusti 1844 i Basel, Schweiz, död 26 augusti 1895 i Davos, Schweiz, var en schweizisk läkare och biolog.
Ny!!: Genetik och Friedrich Miescher · Se mer »
Gen
Gen med exon och intron. Resten av kromosomen syns hopsnurrad till höger. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman.
Ny!!: Genetik och Gen · Se mer »
Genetik
Illustration av hur ett dominant anlag ärvs. DNA Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.
Ny!!: Genetik och Genetik · Se mer »
Genetisk avvikelse
En genetisk avvikelse är en avvikelse eller fysiologisk funktionsbrist som direkt orsakas av egenskaper hos arvsmassan, lagrad i kromosomerna.
Ny!!: Genetik och Genetisk avvikelse · Se mer »
Genetisk koppling
Genetisk koppling är tendensen att två eller fler DNA-sekvenser ärvs tillsammans vid sexuell reproduktion, under könscellernas celldelning.
Ny!!: Genetik och Genetisk koppling · Se mer »
Genetisk rekombination
Thomas H Morgans illustration av överkorsning från 1916. Genetisk rekombination innebär att en del av en DNA-sträng byts ut mot en annan sträng eller tränger sig in i en annan sekvens med DNA-kod.
Ny!!: Genetik och Genetisk rekombination · Se mer »
Genetiska koden
RNA-molekyl med kodon Den genetiska koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein.
Ny!!: Genetik och Genetiska koden · Se mer »
Genetiskt modifierad organism
GMO (genetiskt modifierade organismer) är organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha.
Ny!!: Genetik och Genetiskt modifierad organism · Se mer »
Genom
Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener.
Ny!!: Genetik och Genom · Se mer »
Genotyp
Här illustreras relationen mellan genotyp och fenotyp för kronbladens färg på en ärtväxt. Bokstaven '''B''' representerar en gen som ger lila färg. Motsvarigheten '''b''' är en variant av samma gen, men denna variant ger inte den lila färgen. Diagrammet visar vilka kombinationer av genvarianter som kan bildas vid en viss korsning, och vilken färg blomman får vid respektive kombination. Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA.
Ny!!: Genetik och Genotyp · Se mer »
Genreglering
Med genreglering menas de processer som förekommer i celler eller orsakas av virus som innebär att vissa gener är aktiva, "påslagna", medan andra är passiva, "avslagna".
Ny!!: Genetik och Genreglering · Se mer »
Genteknik
Bakterieodling på agarplatta. Genteknik kallas arbetet med att urskilja och flytta DNA-segment.
Ny!!: Genetik och Genteknik · Se mer »
Genterapi
Genterapi är en behandlingsform av vissa sjukdomstillstånd som går ut på att införa en eller fler nya gener till cellerna i en organism.
Ny!!: Genetik och Genterapi · Se mer »
Gregor Mendel
Gregor Johann Mendel, född 20 juli 1822 i Heinzendorf bei Odrau i Böhmen, Kejsardömet Österrike (numera Tjeckien), död 6 januari 1884 i Brünn (dagens Brno), Mähren, Kejsardömet Österrike, numera Tjeckien, var en österrikisk-tjeckisk katolsk munk, korherre och ärftlighetsforskare.
Ny!!: Genetik och Gregor Mendel · Se mer »
Guanin
'''Guanin,''' strukturformelSummaformel C5H5N5O Guanin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA.
Ny!!: Genetik och Guanin · Se mer »
Helix
Höger- och vänstervridande helix. En skruvfjäder. En helix är en typ av spiral i tre dimensioner som utgår från en kurva som kränger sig runt en axel i en skruvliknande form.
Ny!!: Genetik och Helix · Se mer »
Hemoglobin
Modell av hemoglobinets tredimensionella struktur. Två av subenheterna visas som gula och två som röda, medan hemgrupperna är gröna. Hemoglobin, ofta förkortat Hb, ibland Hgb, är ett protein som finns i röda blodkroppar hos människan och många djur.
Ny!!: Genetik och Hemoglobin · Se mer »
Hereditet
Hereditet är ett begrepp inom livsvetenskaperna som avser hur egenskaper nedärvs från generation till generation.
Ny!!: Genetik och Hereditet · Se mer »
Heritabilitet
Heritabilitet är ett begrepp som används inom kvantitativ genetik och är ett mått på hur mycket av variationen av en viss egenskap (till exempel kroppslängd) inom en population som beror på genetiska skillnader.
Ny!!: Genetik och Heritabilitet · Se mer »
Heterozygot
Skillnaden mellan homozygot (homozygous) och heterozygot (heterozygous). Heterozygoter är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två olika varianter, alleler, av en gen.
Ny!!: Genetik och Heterozygot · Se mer »
Homozygot
Skillnaden mellan homozygot (homozygous) och heterozygot (heterozygous). Homozygoter är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två likadana varianter, alleler, av en gen.
Ny!!: Genetik och Homozygot · Se mer »
Human Genome Project
Human Genome Project (HGP) var ett stort internationellt forskningsprojekt, som genomfördes 1990-2003 och vars mål var att fastställa den sekvens av kemiska baspar som utgör människans DNA, och att identifiera och kartlägga alla generna i det mänskliga genomet från både en fysisk och en funktionell utgångspunkt.
Ny!!: Genetik och Human Genome Project · Se mer »
Humangenetik
Representation av dubbelhelixstrukturen hos mänskligt DNA. Humangenetik är den disciplin inom genetiken som studerar ärftlighetsförhållanden hos människan.
Ny!!: Genetik och Humangenetik · Se mer »
Husmus
Husmus (Mus musculus) är en liten gnagare som har en mycket hög fortplantningsgrad och som förekommer över stora delar av världen.
Ny!!: Genetik och Husmus · Se mer »
Intermediär klyvning
Intermediär klyvning är ett intermediärt anlag som korsas med ett annat intermediärt anlag, vad gäller genetik.
Ny!!: Genetik och Intermediär klyvning · Se mer »
Intermediär nedärvning
Intermediär nedärvning är ett begrepp inom genetik.
Ny!!: Genetik och Intermediär nedärvning · Se mer »
James Watson
James Dewey Watson, född 6 april 1928 i Chicago, Illinois, är en amerikansk medicinsk forskare, en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur.
Ny!!: Genetik och James Watson · Se mer »
Jäst
Jäst av arten ''Saccharomyces cerevisiae''. Färskjäst. Torrjäst. Jäst är ett levnadssätt för svampar som innebär att de lever i encellig form.
Ny!!: Genetik och Jäst · Se mer »
Jean-Baptiste de Lamarck
Jean-Baptiste de Lamarck (fullständigt namn: Jean-Baptiste Pierre Antoine de Monet de Lamarck), född 1 augusti 1744 i Bazentin-le-Petit, Picardie, Frankrike, död 18 december 1829 i Paris, var en fransk biolog.
Ny!!: Genetik och Jean-Baptiste de Lamarck · Se mer »
Kön
Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem. Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar.
Ny!!: Genetik och Kön · Se mer »
Könscell
Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot.
Ny!!: Genetik och Könscell · Se mer »
Könskromosom
En könskromosom eller allosom är en av de kromosomer som bestämmer könet hos individen (i motsats till autosomerna).
Ny!!: Genetik och Könskromosom · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Genetik och Kemisk reaktion · Se mer »
King's College London
King's College London är ett brittiskt universitet som ingår i University of London.
Ny!!: Genetik och King's College London · Se mer »
Kloning
Kloning innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå.
Ny!!: Genetik och Kloning · Se mer »
Kodon
Ett kodon är en följd av tre kvävebaser (en bastriplett) i nukleotiderna i en RNA-molekyl.
Ny!!: Genetik och Kodon · Se mer »
Kollagen
Kollagen är ett fiberprotein som utgör en tredjedel av allt protein hos däggdjur.
Ny!!: Genetik och Kollagen · Se mer »
Konjugation (bakteriell)
Genom konjugation kan en plasmid överföras från en bakterie till en annan.
Ny!!: Genetik och Konjugation (bakteriell) · Se mer »
Kromatin
Kromatin är komplex av DNA och proteiner, huvudsakligen histoner men även andra genregulatoriska proteiner, i eukaryota celler.
Ny!!: Genetik och Kromatin · Se mer »
Kromosom
'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.
Ny!!: Genetik och Kromosom · Se mer »
Lamarckism
Jean-Baptiste Lamarck. Lamarckism är en evolutionsteori som bygger på Jean-Baptiste de Lamarcks teorier om att livet på jorden utvecklas genom en evolution.
Ny!!: Genetik och Lamarckism · Se mer »
Linus Pauling
Linus Carl Pauling, född 28 februari 1901 i Portland, Oregon, död 19 augusti 1994 i Big Sur, Monterey County, Kalifornien, var en amerikansk fysikalisk kemist, biokemist och fredsaktivist.
Ny!!: Genetik och Linus Pauling · Se mer »
Locus (biologi)
Locus är inom biologi och medicin den bestämda plats på kromosomen där informationen om en viss gen är lagrad.
Ny!!: Genetik och Locus (biologi) · Se mer »
Maurice Wilkins
Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatu-Wanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.
Ny!!: Genetik och Maurice Wilkins · Se mer »
Max Delbrück (biofysiker)
Max Delbrück i yngre dagar. Max Ludwig Henning Delbrück, född 4 september 1906 i Berlin, död 9 mars 1981 i Pasadena, Los Angeles County, Kalifornien, var en tysk-amerikansk biofysiker och nobelpristagare.
Ny!!: Genetik och Max Delbrück (biofysiker) · Se mer »
Meios
Faserna i meiosen. Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller eller sporer.
Ny!!: Genetik och Meios · Se mer »
Melaniner
Melaniner är en grupp av svarta, bruna och röda färgpigment som finns hos både växter, djur och protister.
Ny!!: Genetik och Melaniner · Se mer »
Mem
Richard Dawkins, som myntade begreppet mem. Mem (uttal) är en term myntad och ett begrepp skapat av Richard Dawkins 1976 i boken Den själviska genen (i synnerhet kapitel 11), samt vidareutvecklad i The Extended Phenotype.
Ny!!: Genetik och Mem · Se mer »
Mitos
Cell i sen metafas. Det blå är kromosomerna, det röda är cellmembranet plus delar av närliggande strukturer, det gröna är den mitotiska spolen av mikrotubuli. kromosomerna i en cellkärna. Mitos är ett annat ord för vanlig celldelning och ett av stegen i cellcykeln.
Ny!!: Genetik och Mitos · Se mer »
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå.
Ny!!: Genetik och Molekylärbiologi · Se mer »
Monohybrid klyvning
miniatyr Monohybrid klyvning är när två föräldrar är heterozygota för olika alleler fast i samma locus.
Ny!!: Genetik och Monohybrid klyvning · Se mer »
Morfogenes
Morfogenes är utvecklandet av den för arten karaktäristiska formen hos vävnad, organ och anatomi.
Ny!!: Genetik och Morfogenes · Se mer »
MRNA
translaterats ett par gånger bryts RNA-molekylen ner. mRNA (från engelska: messenger-RNA) eller budbärar-RNA är en sorts RNA.
Ny!!: Genetik och MRNA · Se mer »
Mutagen
En mutagen är en företeelse, till exempel ett kemiskt ämne eller en typ av strålning som orsakar mutationer hos en organism, det vill säga förändrar den genetiska informationen i organismens DNA.
Ny!!: Genetik och Mutagen · Se mer »
Mutation
tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).
Ny!!: Genetik och Mutation · Se mer »
Nanometer
Ett varv i DNA-spiralen är 3,4 nm långt. Nanometer, nm, är en längdenhet och motsvarar en miljarddels meter.
Ny!!: Genetik och Nanometer · Se mer »
Negativ återkoppling
Enkel modell för återkoppling som är negativ ifall AB Negativ återkoppling är ett begrepp som används inom reglerteknik, fysiologi som betyder att något styrs genom att inverka negativt på sig själv genom direkt eller indirekt återkoppling.
Ny!!: Genetik och Negativ återkoppling · Se mer »
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Genetik och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »
Nukleotid
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av.
Ny!!: Genetik och Nukleotid · Se mer »
PCR
kapitel.
Ny!!: Genetik och PCR · Se mer »
Personlighetsgenetik
Personlighetsgenetik är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som studerar genetikens betydelse för personligheten.
Ny!!: Genetik och Personlighetsgenetik · Se mer »
Ploiditet
Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell.
Ny!!: Genetik och Ploiditet · Se mer »
Polygen nedärvning
Polygen nedärvning innebär inom genetiken att många gener tillsammans ger en egenskap, i lägre eller högre grad.
Ny!!: Genetik och Polygen nedärvning · Se mer »
Polyhybrid klyvning
Polyhybrid klyvning är när man följer nedärvningen av många gener.
Ny!!: Genetik och Polyhybrid klyvning · Se mer »
Polymerisation
Polymerisation är en kemisk reaktion där monomermolekyler sammanfogas till långa polymerkedjor eller tredimensionella nätverk.
Ny!!: Genetik och Polymerisation · Se mer »
Populationsgenetik
Populationsgenetiken föddes mellan 1920 och 1930 och grundarna var J.B.S. Haldane, Sewall Wright och R.A. Fisher.
Ny!!: Genetik och Populationsgenetik · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Genetik och Protein · Se mer »
Proteinveckning
Schematisk bild av ett protein. Proteinveckning är den process genom vilken ett protein får sin specifika tredimensionella form, i vilken det kan fylla sin funktion.
Ny!!: Genetik och Proteinveckning · Se mer »
Röd blodkropp
Röda blodkroppar Röda blodkroppar, erytrocyter, är en del av blodet och utgör tillsammans med vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar nära 50 % av blodet.
Ny!!: Genetik och Röd blodkropp · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Genetik och Röntgenstrålning · Se mer »
Recessivt anlag
Illustration av ett recessivt anlag. Det blå arvsanlaget är recessivt medan det röda arvsanlaget är dominant. Endast individer med två blå arvsanlag visar den blå egenskapen, medan de som har ett rött och ett blått arvsanlag visar den röda egenskapen. Ett recessivt anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för en egenskap krävs att en individ fått arvsanlag från båda föräldrarna för att egenskapen skall visa sig.
Ny!!: Genetik och Recessivt anlag · Se mer »
Replikation
DNA-replikation med många samverkande enzymer och proteiner '''Replikationsgaffeln.''' 1.De två DNA-strängar som utgör förlaga vid replikationen 2. Replikationsgaffeln 3. DNA-polymeras 4. DNA-ligas 5. Okazakifragment 6. Den sträng som byggs i småbitar 7. Den sträng som byggs i ett helt stycke Replikation eller replikering är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell.
Ny!!: Genetik och Replikation · Se mer »
Ribonukleinsyra
RNA jämfört med DNA. Ribonukleinsyra, som förkortas RNA (av engelskans ribonucleic acid), är en makromolekyl som finns i alla levande organismer.
Ny!!: Genetik och Ribonukleinsyra · Se mer »
Ribosom
eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) nukleol (2) cellkärna (3) '''ribosom''' (4) vesikel (5)korniga endoplasmatiska nätverket (6) golgiapparaten (7) cellskelettet (8) glatta endoplasmatiska nätverket (9) mitokondrie (10) vakuol (11) cytoplasma (12) lysosom (13) centriol. Ribosom är en organell i djurcellen.
Ny!!: Genetik och Ribosom · Se mer »
Rosalind Franklin
Rosalind Elsie Franklin, född 25 juli 1920 i Notting Hill i London, död 16 april 1958 i Chelsea i London, var en brittisk kemist, känd för sina studier av kristaller och molekylers struktur.
Ny!!: Genetik och Rosalind Franklin · Se mer »
Saccharomyces cerevisiae
Saccharomyces cerevisiae är den vanligaste arten av jästsvamp och har använts sedan urminnes tider, både till bakning och bryggning.
Ny!!: Genetik och Saccharomyces cerevisiae · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Genetik och Sexuell förökning · Se mer »
Siames
Siames är en kattras som är känd för sina djupblå ögon och sin karakteristiska colorpointteckning som består av en mörkare region runt nosen, en så kallade mask, och på utstående extremiteter som ben, öron mm.
Ny!!: Genetik och Siames · Se mer »
Sickelcellanemi
Sickelcellanemi (engelska: sickle-cell anemia) är en genetisk sjukdom som huvudsakligen drabbar personer med härstamning från Afrika eller Västindien.
Ny!!: Genetik och Sickelcellanemi · Se mer »
Spermie
En spermie har nått fram till en äggcell för att befrukta den. Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen, sädescellen.
Ny!!: Genetik och Spermie · Se mer »
Transfer-RNA
Den tredimensionella strukturen hos transfer-RNA. Transfer-RNA (av engelskans transfer RNA, förkortat tRNA) är RNA som har till uppgift att transportera aminosyror till ribosomerna i cellen för att användas i proteinsyntesen.
Ny!!: Genetik och Transfer-RNA · Se mer »
Transkription (genetik)
Här produceras ett stort antal RNA samtidigt från varje förlage-DNA. Transkription, eller RNA-syntes, är den process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information i RNA.
Ny!!: Genetik och Transkription (genetik) · Se mer »
Transkriptionsfaktor
Transkriptionsfaktorer är proteiner som på något sätt, direkt eller indirekt, är involverade i transkriptionen av gener.
Ny!!: Genetik och Transkriptionsfaktor · Se mer »
Translation (biologi)
En animering av translations-processen. Det protein som bildas kommer i denna film ut ur ribosomen upptill. Translation är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein.
Ny!!: Genetik och Translation (biologi) · Se mer »
Translokation
Translokation, förflyttning/förflyttar.
Ny!!: Genetik och Translokation · Se mer »
Tryptofan
Strukturformel för tryptofan. Molekylmodell. Tryptofan (förkortas Trp eller W) är inom biokemi en av de 20 aminosyror som är byggstenar i proteiner.
Ny!!: Genetik och Tryptofan · Se mer »
Tvillingar
Tvillingar Sju år gamla tvåäggstvillingar. Tvillingar är två människor födda efter samma graviditet.
Ny!!: Genetik och Tvillingar · Se mer »
Tymin
Tymin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA.
Ny!!: Genetik och Tymin · Se mer »
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Ny!!: Genetik och Ultraviolett strålning · Se mer »
Universitetet i Cambridge
Innergården på Peterhouse, det äldsta colleget i Cambridge. Universitetet i Cambridge (University of Cambridge), är ett engelskt universitet i staden Cambridge i grevskapet Cambridgeshire, omkring 80 kilometer norr om London.
Ny!!: Genetik och Universitetet i Cambridge · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Genetik och USA · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Genetik och Vetenskap · Se mer »
Virus
Mikroskopfoto av influensavirus (förstorat ungefär 70 000 gånger). Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer.
Ny!!: Genetik och Virus · Se mer »
X-kromosom
X-kromosomen är den honliga könskromosomen hos människan och många andra djurarter.
Ny!!: Genetik och X-kromosom · Se mer »
Y-kromosom
Schema över områden på människans Y-kromosom Y-kromosomen är den manliga könskromosomen hos däggdjur och groddjur.
Ny!!: Genetik och Y-kromosom · Se mer »
Omdirigerar här:
Anlag, Arvsanlag, Autosomal nedärvning, Epistasis, Genetiker, Genetisk, Genetiska, Medicinsk genetik, Ärftlighetsforskare, Ärftlighetsforskning, Ärftlighetslära.
