38 relationer: Alboin, Alemanner, Arianism, Attila, Avarer, Belgrad, Berig, Cambridge University Press, Cassiodorus, Dakien, Donau, Franker, Gallien, Goter, Heruler, Isidor av Sevilla, Italien, Jordanes, Kejsarhistorier, Kelter, Konstantinopel, Marcianus, Mureș (flod), Ostrogoter, Paulus Diaconus, Prokopios, Sarmater, Scandza, Simon Boëthius, Slaget vid Katalauniska fälten, Sremska Mitrovica, Sveber, Theoderik den store, Tisza, Valens, Vandaler, Västromerska riket, Visigoter.
Alboin
''Mordet på Alboin, kung av langobarderna'' (1859) av Charles Landseer, Leicester Galleries Alboin, eller Albuin, död 572 eller 573, var en langobardisk kung, och grundare av det langobardiska riket i Italien.
Ny!!: Gepider och Alboin · Se mer »
Alemanner
Alemannernas områden 200-500 e.Kr. norr om Alperna, med olika slag markerade med årtal. bälte (600-talet e.Kr.). Alemanner ("alla män" på forngermanska; "främmande människor" på latin) är namnet på ett germanskt stamförbund, som först omnämndes av Dio Cassius 213.
Ny!!: Gepider och Alemanner · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Gepider och Arianism · Se mer »
Attila
Mór Thans målning "Attilas gästabud", efter ett fragment av Priscus historia (Priscus ses till höger, klädd i vitt med sin historia i handen): "När kvällen föll tändes facklor, och två barbarer kom framför Attila och sjöng sånger de hade komponerat, lovsjöng hans segrar och stora dåd i krig. De festande skådade sångarna och en del gladdes av sångerna, andra kände blodet strömma till vid minnet av striden, medan andra föll i gråt - de vars kroppar försvagats av tiden och vars ande sökte vila." Attila (cirka 406–453) var hunnernas kung 434–453.
Ny!!: Gepider och Attila · Se mer »
Avarer
Avarernas rike på 600-talet Avarerna var ett högasiatiskt, troligen med hunnerna besläktat nomadfolk av ural-altaiskt ursprung, vilket i kinesiska annaler omtalas i början av 400-talet e.Kr.
Ny!!: Gepider och Avarer · Se mer »
Belgrad
Belgrad (serbiska: Београд/Beograd, med betydelsen "Vita staden") är Serbiens huvudstad.
Ny!!: Gepider och Belgrad · Se mer »
Berig
Berig kallas en mytisk kung av goterna, ibland även kallad Nordens förste kände kung.
Ny!!: Gepider och Berig · Se mer »
Cambridge University Press
Cambridge University Press är ett universitetsanknutet engelskt bokförlag.
Ny!!: Gepider och Cambridge University Press · Se mer »
Cassiodorus
Flavius Magnus Aurelius Cassiodorus Senator, född cirka 490, död cirka 585, allmänt känd som Cassiodorus, var en romersk statsman, författare och munk.
Ny!!: Gepider och Cassiodorus · Se mer »
Dakien
romersk provins Dakien var under antiken ett område i sydöstra Europa bebott av daker.
Ny!!: Gepider och Dakien · Se mer »
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Ny!!: Gepider och Donau · Se mer »
Franker
Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.
Ny!!: Gepider och Franker · Se mer »
Gallien
Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.
Ny!!: Gepider och Gallien · Se mer »
Goter
Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.
Ny!!: Gepider och Goter · Se mer »
Heruler
Heruler (lat. Heruli l. Eruli) är ett namn på germanska folkgrupper som uppträdde från mitten av 200-talet e.Kr.
Ny!!: Gepider och Heruler · Se mer »
Isidor av Sevilla
Isidor av Sevilla eller Isidorus Hispalensis, född cirka 560 i Cartagena, död 4 april 636 i Sevilla, var en spansk biskop i Sevilla, författare och kyrkolärare.
Ny!!: Gepider och Isidor av Sevilla · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Gepider och Italien · Se mer »
Jordanes
Jordanes var en historiker av gotisk börd.
Ny!!: Gepider och Jordanes · Se mer »
Kejsarhistorier
Sida ur den tidigaste bevarade handskriften av Historia Augusta, som innehåller slutet på biografin om 'Antoninus Pius och början på Marcus Aurelius Historia Augusta, på svenska kallat Kejsarhistorier, är ett senantikt romerskt historieverk av okänd(a) författare.
Ny!!: Gepider och Kejsarhistorier · Se mer »
Kelter
Utbredningen av keltiska folk, enligt den traditionella åsikten: gult kärnområdet,ljusgrönt maximala spridningsområdet, mörkare grönt områden som talade keltiska språk under medeltiden, mörkast grönt dagens språkområde. Utbredning av keltisk kultur. Keltisk dolk. Döende gallern en romersk staty. Kelter är en i historiskt och arkeologiskt syfte använd benämning på flera besläktade folkstammar av indoeuropeiskt ursprung med utbredning över större delen av nordvästra Europa, samt delar av den Iberiska halvön, Balkan, och Mindre Asien kring årtusendet före Kristus och framåt.
Ny!!: Gepider och Kelter · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Gepider och Konstantinopel · Se mer »
Marcianus
Marcianus, född cirka 396 i Trakien, var östromersk kejsare från 450 till sin död 457 i Konstantinopel.
Ny!!: Gepider och Marcianus · Se mer »
Mureș (flod)
Mureș är ett vattendrag i Ungern, på gränsen till Rumänien.
Ny!!: Gepider och Mureș (flod) · Se mer »
Ostrogoter
Det ostrogotiska kungadömets största utbredning. Mosaik av Teoderik den stores palats San Apollinare Nuovo. Mynt slaget i Rom föreställande den ostrogotiske kungen Theodahad med "barbarisk" mustasch. Ostrogoter var en av de viktigaste gotiska stammarna, den andra var visigoterna.
Ny!!: Gepider och Ostrogoter · Se mer »
Paulus Diaconus
Paulus Diaconus Paulus Diaconus, född omkring 725, död 13 april 799, var en benediktinsk munk.
Ny!!: Gepider och Paulus Diaconus · Se mer »
Prokopios
Prokopios (grekiska: Προκόπιος ὁ Καισαρεύς, Prokópios ho Kaisareús, latin: Procopius Caesariensis), född cirka 500, död cirka 562, var en historiker i det östromerska riket.
Ny!!: Gepider och Prokopios · Se mer »
Sarmater
Rekonstruktion av Sarmatiens läge i västra Skytien under första århundradet f.Kr. Sarmaterna var en samling folkslag med huvudsakligen iranskt ursprung, som talade ett iranskt språk besläktat med ossetiska.
Ny!!: Gepider och Sarmater · Se mer »
Scandza
Ptolemaios världsatlas (utgåva från 1467). I likhet med Jordanes ses Skandinavien som en ö, och den bebos av en mängd olika stammar eller folkgrupper. Olaus Magnus karta ur Historia om de nordiska folken (1520) Scandza eller Scandia är namnet på en ö som omnämndes av den gotiske historikern Jordanes (500-tal) i hans arbete Getica, skrivet runt år 551.
Ny!!: Gepider och Scandza · Se mer »
Simon Boëthius
Simon Johannes Boëthius, född 6 mars 1850 i Säfsnäs socken, Kopparbergs län, död 29 mars 1924 i Uppsala, var en svensk professor skytteanus, historiker och politiker.
Ny!!: Gepider och Simon Boëthius · Se mer »
Slaget vid Katalauniska fälten
Slaget vid Katalauniska fälten, också kallat Slaget vid Châlons eller Slaget vid Maurica, stod 20 juniAtt slaget ägde rum den 20 juni föreslogs första gången av den irländske historikern John Bagnell Bury men andra källor anger datumet till den 20 september år 451 mellan å ena sidan en kombinerad västromersk och germansk här under Aëtius samt å andra sidan Attilas hunner med underlydande ostrogoter.
Ny!!: Gepider och Slaget vid Katalauniska fälten · Se mer »
Sremska Mitrovica
Sremska Mitrovica (Сремска Митровица, kroatiska: Srijemska Mitrovica, ungerska: Szávaszentdemeter) är en stad och kommun i området Srem i den serbiska provinsen Vojvodina.
Ny!!: Gepider och Sremska Mitrovica · Se mer »
Sveber
En romersk statyett som avbildar en german som ber. Germanen har en så kallad svebisk knut i håret, varför vissa forskare har tolkat personen som en svebisk man. Sveber (suever) är en germansk stamgrupp.
Ny!!: Gepider och Sveber · Se mer »
Theoderik den store
Theoderik den store (gotiska: Þiudareiks, latin: Flāvius Theoderīcus) tidigt i sin karriär kallad Theoderik amalern, född 454 eller möjligen 455, död 30 augusti 526, var kung över ostrogoterna från 471 samt härskare över Italien från 493.
Ny!!: Gepider och Theoderik den store · Se mer »
Tisza
Tisza (/'tisɑ/) är en vänsterbiflod till Donau och är med sin längd på cirka 1 400 km en av de största floderna i Centraleuropa.
Ny!!: Gepider och Tisza · Se mer »
Valens
Mynt med bild av Valens. Valens (Flavius Julius Valens), född cirka år 328, död 9 augusti 378, var romersk kejsare från den 28 mars 364 fram till sin död i slaget vid Adrianopel mot visigoterna.
Ny!!: Gepider och Valens · Se mer »
Vandaler
Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.
Ny!!: Gepider och Vandaler · Se mer »
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Ny!!: Gepider och Västromerska riket · Se mer »
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Ny!!: Gepider och Visigoter · Se mer »
Omdirigerar här:
Ardarik, Gepiderna, Lista över germanstammar: Gepider.