Snabbare tillgång än webbläsare!
102 relationer: Acta Eruditorum, Altdorfs universitet, Anne Conway, Arkeologi, Asteroid, Atomteori, Begrepp, Berlin, Binära talsystemet, Candide, Christiaan Huygens, Conatus, Cykloid, Derivata, Dogm, Doktorsavhandling, Dualism, Epistemologi, Etymologi, Förnuft, Filosof, Fri vilja, Friherre, Fysik, Galileo Galilei, Geologi, Georg Heinrich Pertz, Georg I av Storbritannien, Gud, Gunnar Carlquist, Hannover, Infinitesimalkalkyl, Integral, Isaac Newton, Italien, Jena, John Locke, Juris doktor, Kosmologi, Kraft, Kurfurste, Leibnitz (månkrater), Leibniz notation, Leipzig, London, Ludvig XIV av Frankrike, Lutherdom, Matematiker, Matematisk analys, Månen, ..., Medvetande, Metafysik, Natur, Naturvetenskap, Nåd (teologi), Nedslagskrater, Nicolas Malebranche, Ockasionalism, Organism, Panglossianism, Paris, Perception, Peter den store, Reformert kristendom, René Descartes, Rosenkreuzarna, Sankt Petersburg, Sensation, Serie (matematik), Själ, Skepticism, Substans, Svensk uppslagsbok, System, Tabula rasa, Teodicéproblemet, Teologi, Tyskland, Universum, Ur, Vilja, Wien, 1 juli, 14 november, 1646, 1661, 1663, 1670, 1672, 1674, 1676, 1682, 1684, 1687, 1691, 1698, 1700, 1700-talet, 1709, 1712, 1716, 5149 Leibniz. Förläng index (52 mer) »
Acta Eruditorum
Acta Eruditorum, titeln på Tysklands äldsta lärda tidskrift, vilken grundades 1682 av professor Otto Mencke i Leipzig och med några avbrott ägde bestånd ett århundrade.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Acta Eruditorum · Se mer »
Altdorfs universitet
Altdorfs universitet var ett bayerskt universitet i Altdorf bei Nürnberg, Bayern i Tyskromerska riket, grundat som lärosäte 1578.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Altdorfs universitet · Se mer »
Anne Conway
Anne Conway, viscountessa Conway, född som Anne Finch 14 december 1631 i London, död 18 februari 1679 på Ragley Hall, Warwickshire, var en engelsk filosof inom metafysik och moralfilosofi, som tillhörde Cambridgeplatonikerna och påverkade Leibniz med sin monadlära.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Anne Conway · Se mer »
Arkeologi
Utgrävning i Sheffield, England. Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida": kunskapen om den forna människan).
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Arkeologi · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Asteroid · Se mer »
Atomteori
Den moderna atommodellen Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Atomteori · Se mer »
Begrepp
Begrepp (av tyska Begriff, begreifen, begrepp, begripa) är inom filosofin det abstrakta innehållet i en språklig term, i kontrast till termen själv och de konkreta eller abstrakta objekt den syftar på.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Begrepp · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Berlin · Se mer »
Binära talsystemet
En binär räknare som går från noll till trettioett. Det binära talsystemet är grundat på talbasen 2 och utnyttjar endast två siffror, vanligen 0 och 1.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Binära talsystemet · Se mer »
Candide
Candide eller optimismen är en satirisk pikareskroman och idéroman av Voltaire, under pseudonymen Docteur Ralph, utgiven första gången 1759.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Candide · Se mer »
Christiaan Huygens
Christiaan Huygens. Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695 i Haag, var en nederländsk vetenskapsman.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Christiaan Huygens · Se mer »
Conatus
Conatus (av latinet: ansträngning; bemödande; impuls, benägenhet, tendens; bedrivande; strävan) är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Conatus · Se mer »
Cykloid
En cykloid, grek. κύκλος, kykloeid, "hjul" eller "cirkelformig", är en kurva som definieras av en fix punkt på en cirkel när den roterar eller mer precist, geometriska orten för en punkt på periferin av ett hjul som rullar längs en rät linje.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Cykloid · Se mer »
Derivata
tangenten till kurvan. Linjen är alltid tangenten till den blåa kurvan. Derivatan är positiv när linjen är grön, negativ när den är röd och noll när den är svart. En derivata är en funktion som anger förändringshastigheten hos en annan känd funktion.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Derivata · Se mer »
Dogm
Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Dogm · Se mer »
Doktorsavhandling
En doktorsavhandling utgör den textmässiga slutprodukten i en forskarutbildning, av Högskoleverket definierad som en "akademisk avhandling framlagd vid en disputation för doktorsexamen" respektive "vetenskapligt arbete som läggs fram och försvaras och som leder till en akademisk examen på forskarnivå".
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Doktorsavhandling · Se mer »
Dualism
Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Dualism · Se mer »
Epistemologi
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Epistemologi · Se mer »
Etymologi
Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Etymologi · Se mer »
Förnuft
Förnuft (fornsvenska fornuft, tyska Vernunft) avser de kognitiva delarna av en människas psyke som ger upphov till tanken.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Förnuft · Se mer »
Filosof
Bertrand Russell, en av 1900-talets främsta filosofer och logiker, 1907. En filosof är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt filosofi.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Filosof · Se mer »
Fri vilja
En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Fri vilja · Se mer »
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Friherre · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Fysik · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Galileo Galilei · Se mer »
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Geologi · Se mer »
Georg Heinrich Pertz
Georg Heinrich Jakob Pertz, född 28 mars 1795 i Hannover, död 7 oktober 1876 i München, var en tysk historiker.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Georg Heinrich Pertz · Se mer »
Georg I av Storbritannien
Georg I, född 28 maj 1660 på Leineschloss i Hannover, död 11 juni 1727 i Osnabrück, var som Georg Ludvig kurfurste av Hannover 1698–1727 och kung av Storbritannien 1714–1727.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Georg I av Storbritannien · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Gud · Se mer »
Gunnar Carlquist
Nils Vilhelm Gunnar Carlquist, född 3 februari 1889 i Knästorp i Skåne, död 19 november 1963 i Lunds Allhelgonaförsamling, var en svensk historiker och biblioteksman.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Gunnar Carlquist · Se mer »
Hannover
Hannover (svenskt uttal:; tyskt uttal) är sedan 1946 huvudstad i förbundslandet Niedersachsen i Tyskland med cirka invånare.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Hannover · Se mer »
Infinitesimalkalkyl
Infinitesimalkalkyl, från nylatinets infinitesimus, från infinit, med betydelsen oändlig, är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, derivator och integraler.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Infinitesimalkalkyl · Se mer »
Integral
Integration eller integrering är en typ av matematisk operation på en funktion, där resultatet blir funktionens integral.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Integral · Se mer »
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Isaac Newton · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Italien · Se mer »
Jena
Jena är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Thüringen och ligger i floden Saales dalgång cirka 70 kilometer sydväst om Halle an der Saale.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Jena · Se mer »
John Locke
John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och John Locke · Se mer »
Juris doktor
Juris doktor (förkortas jur.dr.) är titel för den som disputerat för doktorsexamen (förr doktorsgrad) vid juridisk fakultet i Sverige.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Juris doktor · Se mer »
Kosmologi
kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Kosmologi · Se mer »
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Kraft · Se mer »
Kurfurste
Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Kurfurste · Se mer »
Leibnitz (månkrater)
Leibnitz är en nedslagskrater på månen.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Leibnitz (månkrater) · Se mer »
Leibniz notation
Leibniz notation för första- respektive andraderivatan av y med avseende på x. Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646–1716), tysk filosof, matematiker och känd för sin notation inom analysen. Leibniz notation, uppkallad efter den tyske 1700-talsfilosofen och matematikern Gottfried Wilhelm Leibniz, används inom matematisk analys och där symbolerna och representerar infinitesimala delar av respektive, på samma sätt som and representerar ändliga ökningar av respektive.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Leibniz notation · Se mer »
Leipzig
Leipzig är en kretsfri stad och den största staden i det tyska förbundslandet Sachsen 190 kilometer söder om Berlin.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Leipzig · Se mer »
London
London är huvudstad i Storbritannien och (de facto) i riksdelen England.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och London · Se mer »
Ludvig XIV av Frankrike
Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Ludvig XIV av Frankrike · Se mer »
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Lutherdom · Se mer »
Matematiker
Emmy Noether (1882−1935), tysk matematiker. En matematiker är en person som gjort viktiga matematiska upptäckter eller på yrkesmässig basis sysslar med matematik, vanligen matematisk forskning, matematisk undervisning eller tillämpad matematik.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Matematiker · Se mer »
Matematisk analys
Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Matematisk analys · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Månen · Se mer »
Medvetande
Medvetande är en individs förmåga att använda olika mentala förmågor, bland annat för att tolka omvärlden, men också för andra saker såsom att planera för framtiden, tänka på sådant som hänt eller föreställa sig andra världar genom fantasi.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Medvetande · Se mer »
Metafysik
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Metafysik · Se mer »
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Natur · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Naturvetenskap · Se mer »
Nåd (teologi)
Nåd är i kristen uppfattning en Guds gåva till människan, jämför andegåva.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Nåd (teologi) · Se mer »
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Nedslagskrater · Se mer »
Nicolas Malebranche
Nicolas Malebranche, född 6 augusti 1638 i Paris, död 13 oktober 1715 i Paris, var en fransk filosof.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Nicolas Malebranche · Se mer »
Ockasionalism
Ockasionalism, även occasionalism, av latinets occasio, "gynnsamt tillfälle", "möjlighet", av occido, "falla ned", "gå ned", är en filosofisk teori som syftar till att lösa kropp–själ-problemet som framför andra filosofer fördes in av Nicolas Malebranche.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Ockasionalism · Se mer »
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Organism · Se mer »
Panglossianism
Panglossianism är uppfattningen att vi lever i den bästa av världar, att allting redan är ordnat till det bästa av naturen (via naturlagar, evolution etc) och att det därför inte är någon mening för oss att försöka förändra världen på något vis genom till exempel politik, det är bara att luta sig tillbaka och låta världen ha sin gång.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Panglossianism · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Paris · Se mer »
Perception
I Ponzoillusionen ser det nedre gula strecket ut att vara kortare än det övre p.g.a. att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort. De blinkande röda strecken visar dock att de gula strecken faktiskt är lika långa. Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Perception · Se mer »
Peter den store
Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Peter den store · Se mer »
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Reformert kristendom · Se mer »
René Descartes
René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och René Descartes · Se mer »
Rosenkreuzarna
Teophilus Schweighardt Constantiens, 1618. Rosenkreuzare ("rosenkorsare") eller Rosenkreutzare, är medlemmar av hemliga ordenssällskap med esoteriska läror av växlande innehåll.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Rosenkreuzarna · Se mer »
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Sankt Petersburg · Se mer »
Sensation
Sensation är ett dansevenemang som under åren 2000 till 2005 anordnades årligen i Amsterdam Arena i Nederländerna.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Sensation · Se mer »
Serie (matematik)
En serie eller talserie är en kumulativt summerad talföljd, det vill säga ett successivt summerat uppräkneligt antal termer.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Serie (matematik) · Se mer »
Själ
Själ eller psyke är de mentala förmågorna hos en levande varelse: förnuft, karaktär, känsla, medvetande, minne, perception, tänkande et cetera.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Själ · Se mer »
Skepticism
Skepticism, (av grek. skeptikos, plural skeptikoi, sökare eller frågare) är ett begrepp som används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap, och dessa olika betydelser bör inte blandas ihop med varandra.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Skepticism · Se mer »
Substans
Substans är inom naturvetenskap en samling materia.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Substans · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Svensk uppslagsbok · Se mer »
System
Ett system är ett antal enheter som hänger samman i en ordnad helhet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och System · Se mer »
Tabula rasa
Tabula rasa, (latin, "tom tavla"), är en humanfilosofisk teori som hävdar att människan föds utan förutbestämda egenskaper, och att alla ens egenskaper är förvärvade under livets gång.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Tabula rasa · Se mer »
Teodicéproblemet
Teodicéproblemet – ondskans problem (av franska théodicée, ytterst av grekiska θεός, Gud, och δίκη díkē, ’rättvisa’) - behandlar problemet med att förklara Guds existens, närmare bestämt hur Gud kan vara både fullkomligt god och allsmäktig när det samtidigt finns ondska och lidande.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Teodicéproblemet · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Teologi · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Tyskland · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Universum · Se mer »
Ur
Ett armbandsur. Ett ur eller en klocka är ett instrument som visar aktuell tid eller som kan mäta ett tidsintervall.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Ur · Se mer »
Vilja
Vilja eller volition kallas den mentala kapacitet som innebär att man utövar medveten kontroll över sitt tänkande och handlande.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Vilja · Se mer »
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och Wien · Se mer »
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1 juli · Se mer »
14 november
14 november är den 318:e dagen på året i den gregorianska kalendern (319:e under skottår).
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 14 november · Se mer »
1646
1646 (MDCXLVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1646 · Se mer »
1661
1661 (MDCLXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1661 · Se mer »
1663
1663 (MDCLXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1663 · Se mer »
1670
1670 (MDCLXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1670 · Se mer »
1672
1672 (MDCLXXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1672 · Se mer »
1674
1674 (MDCLXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1674 · Se mer »
1676
1676 (MDCLXXVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1676 · Se mer »
1682
1682 (MDCLXXXII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1682 · Se mer »
1684
1684 (MDCLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1684 · Se mer »
1687
1687 (MDCLXXXVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1687 · Se mer »
1691
1691 (MDCXCI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1691 · Se mer »
1698
1698 (MDCXCVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1698 · Se mer »
1700
1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1700 · Se mer »
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1700-talet · Se mer »
1709
1709 (MDCCIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en fredag i den svenska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1709 · Se mer »
1712
1712 (MDCCXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1712 · Se mer »
1716
1716 (MDCCXVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 1716 · Se mer »
5149 Leibniz
5149 Leibniz eller 6582 P-L är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet och vid Palomarobservatoriet.
Ny!!: Gottfried Wilhelm von Leibniz och 5149 Leibniz · Se mer »
Omdirigerar här:
Gottfried Leibniz, Gottfried Wilhelm Leibniz, Leibniz, Leibniz, Gottfried Wilhelm von, Liebniz, Monadologi.
