Grönländska och Uraliska språk

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Grönländska och Uraliska språk

Grönländska vs. Uraliska språk

Grönländska (kalaallisut) är ett eskimåisk-aleutiskt språk, och är det största språket på Grönland, med omkring 57 000 talare. jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.

Ablativ

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

Ablativ och Grönländska · Ablativ och Uraliska språk · Se mer »

Allativ

Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.

Allativ och Grönländska · Allativ och Uraliska språk · Se mer »

Artikulationsställe

Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras.

Artikulationsställe och Grönländska · Artikulationsställe och Uraliska språk · Se mer »

Aspekt

Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.

Aspekt och Grönländska · Aspekt och Uraliska språk · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Betoning och Grönländska · Betoning och Uraliska språk · Se mer »

Diates

Diates (eller verbalgenus, verbgenus) är en böjningskategori hos verb.

Diates och Grönländska · Diates och Uraliska språk · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Engelska och Grönländska · Engelska och Uraliska språk · Se mer »

Eskimåisk-aleutiska språk

Eskimåisk-aleutiska språk Eskimåisk-aleutiska språk är en språkgrupp som talas i norra Nordamerika, på Aleuterna i Alaska, i Kanada och på Grönland, samt i delar av norra Sibirien.

Eskimåisk-aleutiska språk och Grönländska · Eskimåisk-aleutiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Finska och Grönländska · Finska och Uraliska språk · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Fonem och Grönländska · Fonem och Uraliska språk · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Frikativa och Grönländska · Frikativa och Uraliska språk · Se mer »

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Genus (språkvetenskap) och Grönländska · Genus (språkvetenskap) och Uraliska språk · Se mer »

Halvvokal

Halvvokaler är icke-stavelsebildande vokaler.

Grönländska och Halvvokal · Halvvokal och Uraliska språk · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Grönländska och Imperativ · Imperativ och Uraliska språk · Se mer »

Indikativ

Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.

Grönländska och Indikativ · Indikativ och Uraliska språk · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Grönländska och Indoeuropeiska språk · Indoeuropeiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Jukagiriska språk

Jukagiriska Jukagiriska är ett språk eller en familj av besläktade språk som talas i östra Sibirien.

Grönländska och Jukagiriska språk · Jukagiriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Grönländska och Kasus · Kasus och Uraliska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Grönländska och Klusil · Klusil och Uraliska språk · Se mer »

Kongruens (lingvistik)

Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.

Grönländska och Kongruens (lingvistik) · Kongruens (lingvistik) och Uraliska språk · Se mer »

Labial konsonant

Labiala konsonanter är samlingsnamnet för de konsonanter som artikuleras vid läpparna.

Grönländska och Labial konsonant · Labial konsonant och Uraliska språk · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Grönländska och Latinska alfabetet · Latinska alfabetet och Uraliska språk · Se mer »

Modus

Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.

Grönländska och Modus · Modus och Uraliska språk · Se mer »

Morfem

Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.

Grönländska och Morfem · Morfem och Uraliska språk · Se mer »

Morfologi (lingvistik)

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.

Grönländska och Morfologi (lingvistik) · Morfologi (lingvistik) och Uraliska språk · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Grönländska och Nasal konsonant · Nasal konsonant och Uraliska språk · Se mer »

Negation

Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.

Grönländska och Negation · Negation och Uraliska språk · Se mer »

Nominalfras

En nominalfras (ibland förkortat NP efter engelskans noun phrase eller NF på svenska) är inom grammatiken en fras, det vill säga en del av en sats, som syntaktiskt fungerar som ett substantiv (ett nomen).

Grönländska och Nominalfras · Nominalfras och Uraliska språk · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Grönländska och Nominativ · Nominativ och Uraliska språk · Se mer »

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Grönländska och Numerus · Numerus och Uraliska språk · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.

Grönländska och Objekt (satsdel) · Objekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Ordstam

En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.

Grönländska och Ordstam · Ordstam och Uraliska språk · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Grönländska och Palatal konsonant · Palatal konsonant och Uraliska språk · Se mer »

Person (grammatik)

Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.

Grönländska och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Uraliska språk · Se mer »

Språk

Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.

Grönländska och Språk · Språk och Uraliska språk · Se mer »

Stadieväxling

Stadieväxling är en form av konsonantmutation, där konsonanter växlar mellan olika "stadier" eller "karaktärer".

Grönländska och Stadieväxling · Stadieväxling och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.

Grönländska och Subjekt (satsdel) · Subjekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt–objekt–verb-språk

Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).

Grönländska och Subjekt–objekt–verb-språk · Subjekt–objekt–verb-språk och Uraliska språk · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Grönländska och Suffix · Suffix och Uraliska språk · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.

Grönländska och Tempus · Tempus och Uraliska språk · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Grönländska och Velar konsonant · Uraliska språk och Velar konsonant · Se mer »

Verb

Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.

Grönländska och Verb · Uraliska språk och Verb · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Grönländska och Vokal · Uraliska språk och Vokal · Se mer »