Snabbare tillgång än webbläsare!
215 relationer: Aktiv galaxkärna, Alfa Cygni-variabel, Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, Algolvariabel, Alinda-asteroid, AM Canum Venaticorum-variabel, AM Herculis-variabel, Am-stjärna, Amor-asteroid, Ap- och Bp-stjärnor, Apollo-asteroid, Asterism, Asteroid, Asteroidbältet, Astronomi, Aten-asteroid, Atira-asteroid, Atmosfär, Öppen stjärnhop, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Be-stjärna, Beta Cephei-variabel, Beta Lyrae-variabel, BL Bootis-variabel, BL Herculis-variabel, Blazar, Bok-globul, Brun dvärg, BX Circini-variabel, BY Draconis-variabel, Celest mekanik, Centaur (asteroider), Cepheid, Ceres (dvärgplanet), Cirkumstellär skiva, Cubewano, Damokloid, Delta Scuti-variabel, DQ Herculis-variabel, Dubbelstjärna, Dvärggalax, Dvärgnova, Dvärgplanet, DW Lyncis-variabel, Dysnomia (måne), Ellipsoidisk variabel, Elliptisk galax, Emissionsnebulosa, Eos-asteroid, Eris (dvärgplanet), ..., Exoplanet, FK Comae Berenices-variabel, Flarestjärna, Flykthastighet, Fragmentskiva, Fri planet, FS Canis Majoris-variabel, FU Orionis-variabel, Galax, Galaxfilament, Galaxhop, Gamma Doradus-variabel, Gammablixt, Griqua-asteroid, GW Virginis-variabel, H I-region, H II-region, Halvregelbunden variabel, Haumea (dvärgplanet), Herbig-Ae/Be-stjärna, Het Jupiter, Het Neptunus, Hilda-asteroid, Himmelssfären, Huvudserien, Hyperjätte, Hypernova, Hypotes, Interplanetära mediet, Interstellära mediet, Interstellärt moln, Irreguljär variabel, Jättestjärna, Jorden, Jordnära objekt, Jupiter, Jupiters naturliga satelliter, Klassisk cepheid, Klotformig stjärnhop, Kolstjärna, Komet, Kompakt objekt, Koronis-asteroid, Kosmisk bakgrundsstrålning, Kosmisk sträng, Kropp (fysik), Kuiperbältet, Kvarkstjärna, Kvasar, Linsformad galax, Lista över asteroider som korsar Mars bana, Ljusstark jätte, Luminös röd nova, Lysande blå variabel, MACHO, Magnetar, Makemake (dvärgplanet), Mars (planet), Mars naturliga satelliter, Måne, Månen, Mörk galax, Mörk materia, Mörk nebulosa, Merkurius, Meteor, Meteoroid, Meteorregn, Miravariabel, Molekylmoln, Natur, Nebulosa, Neith (hypotetisk måne), Neptunus, Neptunus naturliga satelliter, Neutronstjärna, Nova, Nysa-asteroid, Oorts kometmoln, Oregelbunden galax, Orion-variabel, Planet, Planetarisk nebulosa, Planetpassage-variabel, Pluto, Plutos naturliga satelliter, Preonstjärna, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Pulsar, Pulsarplanet, Pulserande variabel, Pulserande vit dvärg, PV Telescopii-variabel, R Coronae Borealis-variabel, Radiogalax, Röd jätte, Röntgenbinär, Röntgenblixt, Reflektionsnebulosa, Rekurrent nova, RR Lyrae-stjärna, RS Canum Venaticorum-variabel, RV Tauri-variabel, Rymden, Saturnus, Saturnus naturliga satelliter, Scattered disc, Seyfertgalax, Skalstjärna, Snabbt pulserande Ap-stjärna, Solen, Solsystem, Solsystemet, Spektraltyp, Spiralgalax, SS Cygni-variabel, Starburstgalax, Stavgalax, Stjärna, Stjärnbild, Stjärnhop, Stjärnsystem, SU Ursae Majoris-variabel, Subdvärg, Superhop, Superjätte, Supernova, Supernovarest, Svart dvärg, Svart hål, SX Arietis-variabel, SX Phoenicis-variabel, Symbiotisk stjärna, T Tauri-stjärna, Themis-asteroid, Tomrum (astronomi), Transneptunskt objekt, Trojansk asteroid, Underjätte, Uranus, Uranus naturliga satelliter, UX Ursae Majoris-variabel, V Sagittae-variabel, V1093 Herculis-variabel, V361 Hydrae-variabel, V777 Herculis-variabel, Variabel stjärna, Venus, Vesta-asteroid, Vit dvärg, Vulkan (hypotetisk planet), Vulkanasteroid, VY Sculptoris-variabel, W Ursae Majoris-variabel, W Virginis-variabel, Wolf–Rayet-stjärna, XX Virginis-variabel, YY Orionis-variabel, Z Camelopardalis-variabel, ZZ Ceti-variabel, ZZ Leporis-variabel, 279 Thule, 53 Persei-variabel, 90377 Sedna. Förläng index (165 mer) »
Aktiv galaxkärna
elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).
Ny!!: Himlakropp och Aktiv galaxkärna · Se mer »
Alfa Cygni-variabel
Alfa Cygni-variabel, (förkortning ACYG), är en variabel stjärna som visar icke-radiella pulseringar, vilket innebär att vissa delar av stjärnans yta kontraherar samtidigt som andra delar expanderar.
Ny!!: Himlakropp och Alfa Cygni-variabel · Se mer »
Alfa2 Canum Venaticorum-variabel
Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, eller α2 CVn-variabel, är en typ av roterande variabel stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Alfa2 Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
Algolvariabel
Algol-variabler eller dubbelstjärnor av Algoltyp är en klass av förmörkande dubbelstjärnor som ur utvecklingssynvinkel är relaterade till prototypen för denna klass, β Persei (Beta Persei, Algol).
Ny!!: Himlakropp och Algolvariabel · Se mer »
Alinda-asteroid
Alinda-asteroid är en grupp asteroider som har fått namn efter asteroiden 887 Alinda, som upptäcktes av Max Wolf 1918.
Ny!!: Himlakropp och Alinda-asteroid · Se mer »
AM Canum Venaticorum-variabel
AM Canum Venaticorum-variabeln är en ovanlig typ av kataklysmisk variabel, med tätt cirkulerande dubbelstjärnor och mycket kort omloppstid på 10 – 65 minuter.
Ny!!: Himlakropp och AM Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
AM Herculis-variabel
AM Herculis-variabel, eller den polära variabeln, är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Himlakropp och AM Herculis-variabel · Se mer »
Am-stjärna
En stjärna av typ Am-stjärna eller metallstrålande typ är en kemiskt ovanlig stjärna av spektraltyp A vars spektrum har starka och ofta varierande absorptionslinjer av metaller som zink, strontium, zirkonium och barium och underskott hos andra, som kalcium och skandium.
Ny!!: Himlakropp och Am-stjärna · Se mer »
Amor-asteroid
Amor-asteroider är en kategori av jordnära asteroider som är namngivna efter asteroiden 1221 Amor.
Ny!!: Himlakropp och Amor-asteroid · Se mer »
Ap- och Bp-stjärnor
Ap- och Bp-stjärnor är kemiskt speciella stjärnor (därav "p") av typ A och B som visar överskott av vissa metaller, såsom strontium, krom och europium.
Ny!!: Himlakropp och Ap- och Bp-stjärnor · Se mer »
Apollo-asteroid
Apolloasteroiderna (visas grönt). Solen är i centrum, med planeterna Merkurius (grå), Venus (svart), jorden (blå), och Mars (röd). Apollo-asteroiderna är en kategori av jordnära asteroider som har fått namn efter den först upptäckta asteroiden i kategorin: 1862 Apollo, upptäckt av Karl Wilhelm Reinmuth.
Ny!!: Himlakropp och Apollo-asteroid · Se mer »
Asterism
En asterism är i astronomi ett mönster av stjärnor, sett på stjärnhimlen, som inte räknas som en officiell stjärnbild.
Ny!!: Himlakropp och Asterism · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Himlakropp och Asteroid · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Himlakropp och Asteroidbältet · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Himlakropp och Astronomi · Se mer »
Aten-asteroid
Aten-asteroider är en grupp av jordnära objekt uppkallade efter den först upptäckta asteroiden i gruppen (2062 Aten).
Ny!!: Himlakropp och Aten-asteroid · Se mer »
Atira-asteroid
Atira-asteroiderna eller Apohele-asteroiderna är en underkategori av Aten-asteroiderna.
Ny!!: Himlakropp och Atira-asteroid · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Himlakropp och Atmosfär · Se mer »
Öppen stjärnhop
Plejaderna är en av de mest kända öppna stjärnhoparna. En öppen stjärnhop (open star cluster) är en relativt gles form av stjärnhop som kan bestå av några tiotal upp till tusentals stjärnor inom några ljusårs radie.
Ny!!: Himlakropp och Öppen stjärnhop · Se mer »
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Himlakropp och Banresonanta objekt i Kuiperbältet · Se mer »
Be-stjärna
En Be-stjärna, eller B-stjärna, är en stjärna av spektraltyp B med emissionslinjer i normalt otillåtna våglängder (Balmer-emissionslinjer).
Ny!!: Himlakropp och Be-stjärna · Se mer »
Beta Cephei-variabel
Beta Cephei-variabel, även känd som Beta Canis Majoris-stjärna, är en variabel stjärna som har små snabba variationer i magnitud på grund av pulseringar i stjärnans yta, som antas bero på de ovanliga egenskaperna hos järn vid temperaturer på 200 000 K i dess inre delar.
Ny!!: Himlakropp och Beta Cephei-variabel · Se mer »
Beta Lyrae-variabel
Beta Lyrae-variabel (EB) är en typ av förmörkelsevariabel.
Ny!!: Himlakropp och Beta Lyrae-variabel · Se mer »
BL Bootis-variabel
BL Bootis-variabeln (BL Boo) är en sällsynt typ av pulserande variabel som liknar cepheidvariabler, men har inte samma samband mellan periodicitet och ljusstyrka.
Ny!!: Himlakropp och BL Bootis-variabel · Se mer »
BL Herculis-variabel
BL Herculis-variabel (CWB) är en typ av pulserande variabel som, tillsammans med W Virginis-variablerna är äldre och lättare stjärnor än de klassiska cepheiderna, och kllas typ II-cepheider.
Ny!!: Himlakropp och BL Herculis-variabel · Se mer »
Blazar
En blazar eller blasar (blazing quasi-stellar object) är en typ av kvasar, dvs en mycket kompakt, ytterst ljusstark och snabbt variabel galaxkärna.
Ny!!: Himlakropp och Blazar · Se mer »
Bok-globul
WFPC2 på Rymdteleskopet Hubble. En Bok-globul är ett mörkt moln i den interstellära rymden med förhållandevis höga tätheter av stoft och gas där stjärnbildning ibland kan ske.
Ny!!: Himlakropp och Bok-globul · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Himlakropp och Brun dvärg · Se mer »
BX Circini-variabel
BX Circini-variabler (BXCIR) är pulserande variabler av spektralklass B som är fattiga på väte.
Ny!!: Himlakropp och BX Circini-variabel · Se mer »
BY Draconis-variabel
BY Draconis-variabel är en variabel stjärna av sen spektraltyp, vanligtvis K eller M, och hör normalt till huvudserien.
Ny!!: Himlakropp och BY Draconis-variabel · Se mer »
Celest mekanik
Celest mekanik, ungefär himlavalvets mekanik, är den del av astronomin som behandlar rörelserna hos planeter och deras månar, asteroider, och kometer i framförallt solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Celest mekanik · Se mer »
Centaur (asteroider)
Fördelningen av asteroider i det yttre solsystemet. De orangea prickarna är centaurer medan de gröna är objekt i Kuiperbältet. Centaur är en klass av isiga planetoider namngiven efter den mytiska rasen kentaur.
Ny!!: Himlakropp och Centaur (asteroider) · Se mer »
Cepheid
En animation som visar en cepheidvariabeln pulserande. Cepheid, eller cepheidvariabel, är en variabel stjärna som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt.
Ny!!: Himlakropp och Cepheid · Se mer »
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Ny!!: Himlakropp och Ceres (dvärgplanet) · Se mer »
Cirkumstellär skiva
En cirkumstellär skiva är en ringformad ansamling av material i form av gas, stoft, planetesimaler, asteroider eller kollisionsspillror kring stjärnor i olika stadier av sin livscykel.
Ny!!: Himlakropp och Cirkumstellär skiva · Se mer »
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Ny!!: Himlakropp och Cubewano · Se mer »
Damokloid
Damokloider är en kategori asteroider karaktäriserade av en omloppsbana som liknar den hos Halleys komet eller långperiodiska kometer med en hög excentricitet, men som saknar den för kometer typiska koman och svansen.
Ny!!: Himlakropp och Damokloid · Se mer »
Delta Scuti-variabel
En Delta Scuti-variabel (ibland kallad dvärgcepheid) är en variabel stjärna som har variationer i dess magnitud på grund av både radiella och icke-radiella pulseringar i stjärnans yta.
Ny!!: Himlakropp och Delta Scuti-variabel · Se mer »
DQ Herculis-variabel
DQ Herculis-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel och långsam nova.
Ny!!: Himlakropp och DQ Herculis-variabel · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Himlakropp och Dubbelstjärna · Se mer »
Dvärggalax
IC 10, en av dvärggalaxerna i Lokala galaxhopen En dvärggalax är en galax som är liten till storlek och ljusstyrka.
Ny!!: Himlakropp och Dvärggalax · Se mer »
Dvärgnova
En dvärgnova, eller variabel stjärna av U Geminorum-typ (UG), är en typ av kataklysmisk variabel stjärna som består av en snäv dubbelstjärna där en av komponenterna är en vit dvärg, som övertar materia från dess följeslagare.
Ny!!: Himlakropp och Dvärgnova · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Himlakropp och Dvärgplanet · Se mer »
DW Lyncis-variabel
DW Lyncis-variabeln, (DWLYN), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som uppvisar egenskaper för både V361 Hydrae-variabler och V1093 Herculis-variabler.
Ny!!: Himlakropp och DW Lyncis-variabel · Se mer »
Dysnomia (måne)
Ingen beskrivning.
Ny!!: Himlakropp och Dysnomia (måne) · Se mer »
Ellipsoidisk variabel
Ellipsoidisk variabel (ELL) är en typ av roterande variabel stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Ellipsoidisk variabel · Se mer »
Elliptisk galax
Den gigantiska elliptiska galaxen ESO 325-G004 En elliptisk galax är en typ av galax i Hubbles serie karakteriserad av egenskaperna.
Ny!!: Himlakropp och Elliptisk galax · Se mer »
Emissionsnebulosa
Emissionsnebulosa Emissionsnebulosor är moln av joniserad gas som lyser med sitt eget ljus.
Ny!!: Himlakropp och Emissionsnebulosa · Se mer »
Eos-asteroid
Eos-asteroiderna, eller Eos-familjen, är en stor grupp asteroider som befinner sig i de yttre delarna av asteroidbältet.
Ny!!: Himlakropp och Eos-asteroid · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Himlakropp och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Ny!!: Himlakropp och Exoplanet · Se mer »
FK Comae Berenices-variabel
FK Comae Berenices-variabeln är en typ av roterande variabel.
Ny!!: Himlakropp och FK Comae Berenices-variabel · Se mer »
Flarestjärna
En flarestjärna är vanligtvis en röd dvärgstjärna av spektralklass M, som har sporadiska och oförutsägbara utbrott och stor energifrigörelse på ytan.
Ny!!: Himlakropp och Flarestjärna · Se mer »
Flykthastighet
Isaac Newtons analys av flykthastighet. Projektilerna A och B faller tillbaka mot jorden medan projektil C uppnår en cirkulär omloppsbana, projektil D en elliptisk och projektil E flyr jordens gravitation. Flykthastigheten är den hastighet som ett föremål som befinner sig på ett visst avstånd från en himlakropp måste ges för att det ska kunna röra sig ifrån himlakroppen utan att dras tillbaka av himlakroppens gravitation.
Ny!!: Himlakropp och Flykthastighet · Se mer »
Fragmentskiva
Fragmentskiva runt stjärnan AU Microscopii. Bilden tagen av Rymdteleskopet Hubble En fragmentskiva (eng. debris disk) är en ringformad cirkumstellär skiva av rymdstoft och spillror i omlopp runt en stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Fragmentskiva · Se mer »
Fri planet
Konstnärens föreställning av en fri planet av Jupiter-storlek. En fri planet eller interstellär planet är ett objekt som har en massa som motsvarar en planets, men som inte är bunden av gravitationen till någon stjärna, utan färdas genom rymden som ett oberoende objekt.
Ny!!: Himlakropp och Fri planet · Se mer »
FS Canis Majoris-variabel
FS Canis Majoris-variabeln är en typ av eruptiv variabel som är föga utforskad.
Ny!!: Himlakropp och FS Canis Majoris-variabel · Se mer »
FU Orionis-variabel
I stjärnutveckling är en FU Orionis-variabel (även FU Orionis-objekt, eller FUor) en stjärna i utvecklingsstadiet före huvudserien, som visar en extrem förändring i magnitud och spektraltyp.
Ny!!: Himlakropp och FU Orionis-variabel · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Himlakropp och Galax · Se mer »
Galaxfilament
Ett galaxfilament, även kallat galaxmur och superhopkomplex, består av ett stort antal gravitationellt bundna galaxer och är (tillsammans med stora kvasargrupper) de största kända strukturerna i universum.
Ny!!: Himlakropp och Galaxfilament · Se mer »
Galaxhop
Spitzerteleskop-bild av Comahopen i ultraviolett och synligt ljus. En galaxhop eller galaxgrupp är en sammanhörande grupp av galaxer sammanhållna av gravitationen.
Ny!!: Himlakropp och Galaxhop · Se mer »
Gamma Doradus-variabel
Gamma Doradus-variabler är variabla stjärnor som visar variationer i magnitud på grund av icke-radiella pulseringar på ytan.
Ny!!: Himlakropp och Gamma Doradus-variabel · Se mer »
Gammablixt
Gammablixtkällan GRB990123 En gammablixt, även kallad GRB (av engelskans gamma-ray burst), är ett kort men oerhört kraftfullt utbrott av gammastrålning från en plats i universum.
Ny!!: Himlakropp och Gammablixt · Se mer »
Griqua-asteroid
Griqua-asteroiderna är en kategori av asteroider som har sin omloppsbana i asteroidbältet mellan 3,1 och 3,27 AU från solen.
Ny!!: Himlakropp och Griqua-asteroid · Se mer »
GW Virginis-variabel
En GW Virginis-variabel (ZZO) är en typ av pulserande vit dvärg.
Ny!!: Himlakropp och GW Virginis-variabel · Se mer »
H I-region
En H I-region är ett interstellärt moln som består av neutral atomär vätgas (H I), utöver den omgivande förekomsten av andra gaser och grundämnen.
Ny!!: Himlakropp och H I-region · Se mer »
H II-region
Mörka regioner med stjärnbildning i Örnnebulosan En H II-region är ett interstellärt moln av glödande gas och plasma, ibland flera hundra ljusår tvärs över, i vilket stjärnbildning äger rum.
Ny!!: Himlakropp och H II-region · Se mer »
Halvregelbunden variabel
Halvregelbundna variabla stjärnor är jättar eller superjättar på mellannivå och sen spektraltyp som visar stor periodicitet i sina ljusförändringar, åtföljda eller ibland avbrutna av olika oregelbundenheter.
Ny!!: Himlakropp och Halvregelbunden variabel · Se mer »
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Ny!!: Himlakropp och Haumea (dvärgplanet) · Se mer »
Herbig-Ae/Be-stjärna
Herbig-Ae/Be-stjärnor är unga stjärnor av spektraltyp A och B som ännu inte har nått huvudserien.
Ny!!: Himlakropp och Herbig-Ae/Be-stjärna · Se mer »
Het Jupiter
Konstnärs föreställning. En het Jupiter är en klass exoplaneter som påminner om Jupiter, men har en het temperatur på sin yta eftersom den kretsar nära sin stjärna En av de mest kända är 51 Pegasi b, med smeknamnet Bellerophon.
Ny!!: Himlakropp och Het Jupiter · Se mer »
Het Neptunus
En het Neptunus, engelska hot Neptune, är en exoplanet som ligger nära sin stjärna (vanligtvis på ett avstånd av en astronomisk enhet), med en massa liknande den som Uranus eller Neptunus har.
Ny!!: Himlakropp och Het Neptunus · Se mer »
Hilda-asteroid
153 Hilda är en typisk Hilda-asteroid med sitt aphelium alternerande mellan Jupiters lagrangepunkter Hilda-asteroiderna är en kategori asteroider i den yttre delen av asteroidbältet.
Ny!!: Himlakropp och Hilda-asteroid · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Himlakropp och Himmelssfären · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Himlakropp och Huvudserien · Se mer »
Hyperjätte
Storleksjämförelse mellan solen och hyperjätten VY Canis Majoris, en av de största kända stjärnorna. En hyperjätte är en stjärna med en enorm massa och extremt hög ljusstyrka.
Ny!!: Himlakropp och Hyperjätte · Se mer »
Hypernova
En hypernova är en extremt energirik variant av en supernova.
Ny!!: Himlakropp och Hypernova · Se mer »
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Ny!!: Himlakropp och Hypotes · Se mer »
Interplanetära mediet
Den så kallade Parkerspiralen, som orsakas av solens magnetfält, är ett exempel på interplanetärt medium. Interplanetarisk materia eller det interplanetära mediet är det plasma och de små, fasta stoftpartiklar som finns i rymden mellan planeterna i vårt (eller andra) solsystem.
Ny!!: Himlakropp och Interplanetära mediet · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Himlakropp och Interstellära mediet · Se mer »
Interstellärt moln
nebulär glöd. Ett interstellärt moln är en ansamling av gas, plasma och rymdstoft, som bildar något som är tjockare än genomsnittet i det interstellära mediet.
Ny!!: Himlakropp och Interstellärt moln · Se mer »
Irreguljär variabel
Irreguljär variabel är en typ av variabel stjärna som inte påvisar någon periodicitet i sina ljusvariationer.
Ny!!: Himlakropp och Irreguljär variabel · Se mer »
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Ny!!: Himlakropp och Jättestjärna · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Jorden · Se mer »
Jordnära objekt
VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.
Ny!!: Himlakropp och Jordnära objekt · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Himlakropp och Jupiter · Se mer »
Jupiters naturliga satelliter
Ganymedes och Callisto. Jupiter har 92 bekräftade månar (februari 2023).
Ny!!: Himlakropp och Jupiters naturliga satelliter · Se mer »
Klassisk cepheid
magnituder och perioden 5,4 dygn. Den klassiska cepheiden, eller Delta Cephei-variabeln, är en typ av pulserande cepheidvariabel med regelbundna perioder som varierar från drygt några dagar till flera veckor, med amplituder från några tiondels till två magnituder.
Ny!!: Himlakropp och Klassisk cepheid · Se mer »
Klotformig stjärnhop
Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.
Ny!!: Himlakropp och Klotformig stjärnhop · Se mer »
Kolstjärna
En kolstjärna är en stjärna av spektraltyp R eller N, med relativt låg yttemperatur, och med ett spektrum dominerat av Swanband, absorptionsband av kolrika molekyler som C2, CN, HCN, SiC2.
Ny!!: Himlakropp och Kolstjärna · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Himlakropp och Komet · Se mer »
Kompakt objekt
Simulering av ett svart hål på 10 solmassor betraktat från ett avstånd av 600 km Kompakt objekt avser inom astronomin detsamma som kompakt stjärna och syftar på kollektivet vita dvärgar, neutronstjärnor, vissa andra exotiska stjärnor och svarta hål.
Ny!!: Himlakropp och Kompakt objekt · Se mer »
Koronis-asteroid
Koronis-asteroiderna, eller Koronis-familjen, även känd som Lacrimosa-asteroiderna, eller Lacrimosa-familjen är en stor grupp asteroider i yttre delarna av asteroidbältet.
Ny!!: Himlakropp och Koronis-asteroid · Se mer »
Kosmisk bakgrundsstrålning
K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.
Ny!!: Himlakropp och Kosmisk bakgrundsstrålning · Se mer »
Kosmisk sträng
Kosmisk sträng är ett hypotetiskt astronomiskt objekt.
Ny!!: Himlakropp och Kosmisk sträng · Se mer »
Kropp (fysik)
En kropp, objekt, ting(est) eller föremål är i fysiken en sammanhängande mängd materia.
Ny!!: Himlakropp och Kropp (fysik) · Se mer »
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Ny!!: Himlakropp och Kuiperbältet · Se mer »
Kvarkstjärna
SN 1987A är en möjlig kvarkstjärna En kvarkstjärna är en teoretiskt föreslagen form av stjärna som, om den finns, helt består av särkvarkar.
Ny!!: Himlakropp och Kvarkstjärna · Se mer »
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Ny!!: Himlakropp och Kvasar · Se mer »
Linsformad galax
NGC 5866 från sidan, fotograferat av Rymdteleskopet Hubble. En linsformad galax eller lentikulär galax är ett morfologiskt mellansteg mellan en elliptisk galax och en spiralgalax.
Ny!!: Himlakropp och Linsformad galax · Se mer »
Lista över asteroider som korsar Mars bana
Detta är en lista över asteroider som korsar Mars omloppsbana.
Ny!!: Himlakropp och Lista över asteroider som korsar Mars bana · Se mer »
Ljusstark jätte
En ljusstark jätte är en stjärna enligt Yerkes klassindelning II av luminositet, även kallat MKK-systemet av efternamnen på utvecklarna från Yerkesobservatoriet.
Ny!!: Himlakropp och Ljusstark jätte · Se mer »
Luminös röd nova
En luminös röd nova är en stjärnexplosion som tros orsakas genom en sammanslagning av två stjärnor.
Ny!!: Himlakropp och Luminös röd nova · Se mer »
Lysande blå variabel
Lysande blå variabla stjärnor (LBV-stjärnor) är några av de varmaste och ljusstarkaste stjärnor som är kända.
Ny!!: Himlakropp och Lysande blå variabel · Se mer »
MACHO
MACHO är en akronym av massive astrophysical compact halo object, som är mörka eller mycket ljussvaga objekt som antas förekomma i galaxers halon och utgöra en form av mörk materia.
Ny!!: Himlakropp och MACHO · Se mer »
Magnetar
Magnetar. Magnetfältets utbredning. En magnetar är en neutronstjärna med ett onormalt starkt magnetfält, cirka 1000 gånger starkare än hos en vanlig neutronstjärna.
Ny!!: Himlakropp och Magnetar · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Himlakropp och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Himlakropp och Mars (planet) · Se mer »
Mars naturliga satelliter
Phobos och Deimos omloppsbanor (i skala), sett ovanför Mars nordpol. Jämförelse av Phobos (ovan) och Deimos (nedan) storlek. Planeten Mars har två kända månar, Phobos och Deimos.
Ny!!: Himlakropp och Mars naturliga satelliter · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Himlakropp och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Månen · Se mer »
Mörk galax
Mörka galaxer är en tänkt galaxtyp med väldigt få eller inga stjärnor.
Ny!!: Himlakropp och Mörk galax · Se mer »
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Ny!!: Himlakropp och Mörk materia · Se mer »
Mörk nebulosa
ESO. En mörk nebulosa eller absorptionsnebulosa är en nebulosa som är så tät att den döljer ljuset från en bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosa (exempel: Hästhuvudnebulosan), eller blockerar ljuset från bakomliggande stjärnor (exempel: Kolsäcken i Södra korset).
Ny!!: Himlakropp och Mörk nebulosa · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Himlakropp och Merkurius · Se mer »
Meteor
Meteorskur Meteor, även stjärnfall, (av grekiska mete’oros – "i luften befintlig") är det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten interplanetär kropp, en meteoroid, med mycket hög hastighet faller in i jordatmosfären.
Ny!!: Himlakropp och Meteor · Se mer »
Meteoroid
En meteoroid som har tagit sig igenom jordens atmosfär och landat på marken kallas meteorit, som denna, Willamette-meteoriten. En meteoroid (eller meteorid) är ett litet interplanetärt objekt av sandkorns- till klippblocksstorlek.
Ny!!: Himlakropp och Meteoroid · Se mer »
Meteorregn
Ett meteorregn, en meteorsvärm eller en meteorskur består av ett större antal meteorer, "stjärnfall" som visar sig under en begränsad tid.
Ny!!: Himlakropp och Meteorregn · Se mer »
Miravariabel
Miravariabler, efter stjärnan Mira, är en klass av pulserande variabla stjärnor som karaktäriseras av mycket röd färg, pulserande perioder längre än etthundra dygn och en skillnad i ljusstyrka på över 2,5 magnituder.
Ny!!: Himlakropp och Miravariabel · Se mer »
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Ny!!: Himlakropp och Molekylmoln · Se mer »
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Ny!!: Himlakropp och Natur · Se mer »
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Ny!!: Himlakropp och Nebulosa · Se mer »
Neith (hypotetisk måne)
Den italienske advokaten och astronmen Francesco Fontanas skiss av en misstänkt Venus-måne, från ett träsnitt (1646). Optiska effekter tros ha luras observatören. Neith är en hypotetisk måne till planeten Venus, först beskriven av den italienske astronomen Giovanni Domenico Cassini 1672.
Ny!!: Himlakropp och Neith (hypotetisk måne) · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Himlakropp och Neptunus · Se mer »
Neptunus naturliga satelliter
350x350px Neptunus har 14 bekräftade månar (2013).
Ny!!: Himlakropp och Neptunus naturliga satelliter · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Neutronstjärna · Se mer »
Nova
En nova eller klassisk nova kallas en stjärna, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt.
Ny!!: Himlakropp och Nova · Se mer »
Nysa-asteroid
Nysa-asteroiderna, eller Nysa-familjen, även känd som Hertha-asteroiderna, eller Hertha-familjen, uppkallad efter 135 Hertha.
Ny!!: Himlakropp och Nysa-asteroid · Se mer »
Oorts kometmoln
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Oorts kometmoln · Se mer »
Oregelbunden galax
NGC 1427A, ett exempel på en oregelbunden galax. Oregelbunden galax (alt. irreguljär galax) kallas sådana galaxer som har ett annorlunda utseende och en annorlunda form jämfört med andra, vanligare typer av galaxer.
Ny!!: Himlakropp och Oregelbunden galax · Se mer »
Orion-variabel
En Orion-variabel är en variabel stjärna som uppvisar oregelbundna och eruptiva variationer i dess magnitud och är vanligtvis associerad med en diffus nebulosa.
Ny!!: Himlakropp och Orion-variabel · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Himlakropp och Planet · Se mer »
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Ny!!: Himlakropp och Planetarisk nebulosa · Se mer »
Planetpassage-variabel
Planetpassage-variabeln är en förmörkelsevariabel där stjärnan förmörkas av en eller flera planeter i sitt solsystem, när någon av dessa passerar över stjärnans yta.
Ny!!: Himlakropp och Planetpassage-variabel · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Pluto · Se mer »
Plutos naturliga satelliter
Bild av Plutosystemet taget av Rymdteleskopet Hubble Dvärgplaneten Plutos fem kända månar är Charon, Nix, Hydra, Kerberos och Styx.
Ny!!: Himlakropp och Plutos naturliga satelliter · Se mer »
Preonstjärna
En preonstjärna är en hypotetisk kompakt himlakropp, som antas bestå av preoner, en grupp teoretiska subatomära partiklar, som har föreslagits vara beståndsdelar till kvarkar och leptoner.
Ny!!: Himlakropp och Preonstjärna · Se mer »
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Protoplanetär skiva · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Himlakropp och Protostjärna · Se mer »
Pulsar
En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
Ny!!: Himlakropp och Pulsar · Se mer »
Pulsarplanet
Pulsarplaneter är planeter som kretsar runt snabbt roterande neutronstjärnor så kallade pulsarer.
Ny!!: Himlakropp och Pulsarplanet · Se mer »
Pulserande variabel
En pulserande variabel är en stjärna som varierar i ljusstyrka.
Ny!!: Himlakropp och Pulserande variabel · Se mer »
Pulserande vit dvärg
Pulserande vita dvärgar är vita dvärgar som pulserar med samma mekanism som cepheiderna och har egna instabilitetsområden i HR-diagrammet som passeras allteftersom de svalnar.
Ny!!: Himlakropp och Pulserande vit dvärg · Se mer »
PV Telescopii-variabel
PV Telescopii-variabel är en typ av variabel stjärna som är etablerad i General Catalogue of Variable Stars med akronymen PVTEL.
Ny!!: Himlakropp och PV Telescopii-variabel · Se mer »
R Coronae Borealis-variabel
R Coronae Borealis-variabeln är en stjärna som varierar i ljusstyrka och är en superjätte som är vätefattig och rik på kol.
Ny!!: Himlakropp och R Coronae Borealis-variabel · Se mer »
Radiogalax
Bild av radiogalaxen Centaurus A. Radiogalaxer är stora galaxer, som tillhör de största objekten i universum.
Ny!!: Himlakropp och Radiogalax · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Himlakropp och Röd jätte · Se mer »
Röntgenbinär
Konstnärlig tolkning av en röntgenbinär. Materia från stjärnan fångas in av det kompakta objektet och bildar en ackretionsskiva med bipolärt utflöde. Röntgenbinärer är täta dubbelstjärnor som främst ger sig till känna genom sin starka röntgenstrålning.
Ny!!: Himlakropp och Röntgenbinär · Se mer »
Röntgenblixt
En röntgenblixt eller ett röntgenutbrott är en stjärna som uppvisar kraftiga och slumpvisa ändringar i utsänd röntgenstrålning.
Ny!!: Himlakropp och Röntgenblixt · Se mer »
Reflektionsnebulosa
Häxhuvudnebulosan (IC 2118), ca 1 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Orion. Nebulosan lyser främst genom ljus reflekterat från Rigel, som ligger precis utanför bildens övre högra hörn. Fint rymdstoft reflekterar ljuset. Det blå skenet skapas inte bara av Rigels blå färg utan också av att stoftet reflekterar blå färger mer effektivt än röda. En reflektionsnebulosa är en nebulosa som inte ger ifrån sig eget ljus, utan lyser genom att den reflekterar ljuset från en eller flera stjärnor i närheten.
Ny!!: Himlakropp och Reflektionsnebulosa · Se mer »
Rekurrent nova
Rekurrent nova kallas den stjärna vars ljusstyrka genomgår plötsliga och kataklysmiska utbrott.
Ny!!: Himlakropp och Rekurrent nova · Se mer »
RR Lyrae-stjärna
RR Lyraestjärnor är en kategori av pulserande stjärnor tillhörande population II och är alltså relativt gamla stjärnor.
Ny!!: Himlakropp och RR Lyrae-stjärna · Se mer »
RS Canum Venaticorum-variabel
En RS Canum Venaticorum-variabel, som fått sin benämning från dess prototypstjärna, RS Canum Venaticorum (förkortad RS CVn), är en typ av variabel stjärna, som utgörs av en tätt cirkulerande dubbelstjärna med aktiva kromosfärer, som kan orsaka stora stjärnfläckar.
Ny!!: Himlakropp och RS Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
RV Tauri-variabel
RV Tauri-variabler är ljusstarka variabla stjärnor som har tydliga variationer i magnitud med alternerande djupa och grunda minima.
Ny!!: Himlakropp och RV Tauri-variabel · Se mer »
Rymden
Rymden, ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.
Ny!!: Himlakropp och Rymden · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Himlakropp och Saturnus · Se mer »
Saturnus naturliga satelliter
Karta över Saturnus-systemet Saturnus har 146 bekräftade månar.
Ny!!: Himlakropp och Saturnus naturliga satelliter · Se mer »
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Ny!!: Himlakropp och Scattered disc · Se mer »
Seyfertgalax
ESO 97-G13 är en Seyfertgalax Seyfertgalaxer, uppkallade efter Carl Keenan Seyfert, den astronom som först identifierade dem år 1943, är en typ av aktiva spiralgalaxer med aktiva galaxkärnor (AGN) som producerar högt joniserad gas.
Ny!!: Himlakropp och Seyfertgalax · Se mer »
Skalstjärna
Plejaderna är en skalstjärna. Skalstjärna är en stjärna som har ett spektrum som visar extremt breda absorptionslinjer och även några mycket smala absorptionslinjer.
Ny!!: Himlakropp och Skalstjärna · Se mer »
Snabbt pulserande Ap-stjärna
En snabbt pulserande Ap-stjärna (roAp-stjärna) är en undertyp bland Ap-stjärnorna som uppvisar snabba fotometriska eller radiella hastighetsvariationer i en kort tidsskala.
Ny!!: Himlakropp och Snabbt pulserande Ap-stjärna · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Himlakropp och Solen · Se mer »
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Ny!!: Himlakropp och Solsystem · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Himlakropp och Solsystemet · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: Himlakropp och Spektraltyp · Se mer »
Spiralgalax
NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.
Ny!!: Himlakropp och Spiralgalax · Se mer »
SS Cygni-variabel
SS Cygni-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Himlakropp och SS Cygni-variabel · Se mer »
Starburstgalax
ESA En starburstgalax (engelska starburst galaxy) är en galax med en exceptionellt hög, närmast explosionsartad, produktionstakt av nya stjärnor jämfört med vanliga galaxer.
Ny!!: Himlakropp och Starburstgalax · Se mer »
Stavgalax
Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.
Ny!!: Himlakropp och Stavgalax · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Himlakropp och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Himlakropp och Stjärnbild · Se mer »
Stjärnhop
Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.
Ny!!: Himlakropp och Stjärnhop · Se mer »
Stjärnsystem
Stjärnsystemet HD 188753. Ett stjärnsystem är ett litet antal stjärnor som kretsar kring varandra, bundna av gravitationskraft.
Ny!!: Himlakropp och Stjärnsystem · Se mer »
SU Ursae Majoris-variabel
SU Ursae Majoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Himlakropp och SU Ursae Majoris-variabel · Se mer »
Subdvärg
Subdvärg, ibland betecknad med "sd", är en stjärna med spektraltyp VI enligt Yerkes stjärnklassificering.
Ny!!: Himlakropp och Subdvärg · Se mer »
Superhop
Karta över de superhopar och mellanliggande tomrum ("voids") som ligger närmast jorden. En superhop är en lös samling av galaxhopar med upp till tiotusentals galaxer och flera hundratals miljoner ljusårs utbredning.
Ny!!: Himlakropp och Superhop · Se mer »
Superjätte
Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.
Ny!!: Himlakropp och Superjätte · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Himlakropp och Supernova · Se mer »
Supernovarest
Sammansatt foto av supernovaresterna efter Keplers supernova, SN 1604. När en stor stjärna exploderar som en supernova kastas större delen av stjärnan ut i rymden i gasform, med en hög hastighet.
Ny!!: Himlakropp och Supernovarest · Se mer »
Svart dvärg
En svart dvärg är en hypotetisk kvarleva efter en stjärnas kollaps, och antas uppstå då en vit dvärg svalnat så mycket att värme eller ljus inte längre avges.
Ny!!: Himlakropp och Svart dvärg · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Himlakropp och Svart hål · Se mer »
SX Arietis-variabel
SX Arietis-variabler är en klass av variabla stjärnor.
Ny!!: Himlakropp och SX Arietis-variabel · Se mer »
SX Phoenicis-variabel
SX Phoenicis-variabeln är en pulserande variabeltyp med egenskaper som liknar Delta Scuti-stjärnorna, men som består av population II-stjärnor med spektralklass A2–F5.
Ny!!: Himlakropp och SX Phoenicis-variabel · Se mer »
Symbiotisk stjärna
Symbiotisk stjärna är en stjärna som uppvisar sammansatt spektrum med drag från båda svala och heta stjärnor.
Ny!!: Himlakropp och Symbiotisk stjärna · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Himlakropp och T Tauri-stjärna · Se mer »
Themis-asteroid
Themis-asteroiderna, eller Themis-familjen, är en stor grupp asteroider som befinner sig i de yttre delarna av asteroidbältet.
Ny!!: Himlakropp och Themis-asteroid · Se mer »
Tomrum (astronomi)
Tomrum är, inom astronomi, enorma tomma utrymmen i universum.
Ny!!: Himlakropp och Tomrum (astronomi) · Se mer »
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Ny!!: Himlakropp och Transneptunskt objekt · Se mer »
Trojansk asteroid
Bilden visar de fem Lagrangepunkterna i ett tvåkroppssystem där den ena av kropparna har betydligt större massa än den andra (till exempel solen och jorden). Trojanska asteroider är småplaneter som befinner sig före eller efter en planet i dennas bana, samlade vid de stabila Lagrangepunkterna L4 och L5.
Ny!!: Himlakropp och Trojansk asteroid · Se mer »
Underjätte
En underjätte är en typ av stjärna som är något ljusare än en normal huvudseriestjärna (dvärg), men inte lika ljus som en riktig jättestjärna.
Ny!!: Himlakropp och Underjätte · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Himlakropp och Uranus · Se mer »
Uranus naturliga satelliter
Några av Uranus månar. Uranus har 27 bekräftade månar, varav de fem största heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.
Ny!!: Himlakropp och Uranus naturliga satelliter · Se mer »
UX Ursae Majoris-variabel
UX Ursae Majoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Himlakropp och UX Ursae Majoris-variabel · Se mer »
V Sagittae-variabel
V Sagittae-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som består av tätt cirkulerande dubbelstjärnor med en vit dvärg.
Ny!!: Himlakropp och V Sagittae-variabel · Se mer »
V1093 Herculis-variabel
V1093 Herculis-variabeln, (V1093HER), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som pulserar med perioder, 45-180 minuter, på grund av gravitationskrafter, utan att uppvisa korta perioder för pulserande på grund av stjärntryck.
Ny!!: Himlakropp och V1093 Herculis-variabel · Se mer »
V361 Hydrae-variabel
V361 Hydrae-variabeln, (V361HYA), är en pulserande variabel av subdvärgs-typ som pulserar med korta perioder, 90-600 sekunder, på grund av stjärntryck utan att uppvisa längre perioder av pulserande på grund av gravitationskrafter.
Ny!!: Himlakropp och V361 Hydrae-variabel · Se mer »
V777 Herculis-variabel
V777 Herculis-variabeln (ZZB) är en typ av pulserande vita dvärgar.
Ny!!: Himlakropp och V777 Herculis-variabel · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Himlakropp och Variabel stjärna · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Himlakropp och Venus · Se mer »
Vesta-asteroid
Vesta-asteroiderna, eller Vesta-familjen, är en stor grupp asteroider som befinner sig i de inre delarna av asteroidbältet.
Ny!!: Himlakropp och Vesta-asteroid · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Himlakropp och Vit dvärg · Se mer »
Vulkan (hypotetisk planet)
Vulkanus var en hypotetisk planet, som placerades mellan Merkurius och Solen för att kompensera för anomalier som observerats i planetbanorna.
Ny!!: Himlakropp och Vulkan (hypotetisk planet) · Se mer »
Vulkanasteroid
Konstnärlig föreställning om en vulkanasteroid. Vulkanasteroider (även vulkanoider, vulkanusasteroider eller vulkanoidbältet) är hypotetiska asteroider i en bana runt Solen, innanför Merkurius.
Ny!!: Himlakropp och Vulkanasteroid · Se mer »
VY Sculptoris-variabel
VY Sculptoris-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel som kallas novaliknande variabel (NL).
Ny!!: Himlakropp och VY Sculptoris-variabel · Se mer »
W Ursae Majoris-variabel
W Ursae Majoris-variabel (EW) är en typ av förmörkelsevariabel.
Ny!!: Himlakropp och W Ursae Majoris-variabel · Se mer »
W Virginis-variabel
W Virginis-variabler är en underklass av typ II cepheider som har en pulseringsperiod på 10-20 dygn,Wallerstein, G.,, Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 114 p.689–699 (2002)och är av spektralklass F6-K2.
Ny!!: Himlakropp och W Virginis-variabel · Se mer »
Wolf–Rayet-stjärna
WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.
Ny!!: Himlakropp och Wolf–Rayet-stjärna · Se mer »
XX Virginis-variabel
XX Virginis-variabeln (AHB1) är en typ av pulserande variabel.
Ny!!: Himlakropp och XX Virginis-variabel · Se mer »
YY Orionis-variabel
YY Orionis-variabeln är en eruptiv variabel av Orion-typ, med oregelbundna förändringar i sin ljusstyrka.
Ny!!: Himlakropp och YY Orionis-variabel · Se mer »
Z Camelopardalis-variabel
Z Camelopardalis-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).
Ny!!: Himlakropp och Z Camelopardalis-variabel · Se mer »
ZZ Ceti-variabel
ZZ Ceti-variabeln (ZZA) är en typ av pulserande vita dvärgar.
Ny!!: Himlakropp och ZZ Ceti-variabel · Se mer »
ZZ Leporis-variabel
ZZ Leporis-variabeln är en pulserande variabeltyp av centralstjärnor i planetariska nebulosor.
Ny!!: Himlakropp och ZZ Leporis-variabel · Se mer »
279 Thule
279 Thule eller 1927 EC är en asteroid upptäckt 25 oktober 1888 av Johann Palisa i Wien.
Ny!!: Himlakropp och 279 Thule · Se mer »
53 Persei-variabel
53 Persei-variabeln, (SPB), är en pulserande variabel som är snarlik Beta Cephei-variablerna.
Ny!!: Himlakropp och 53 Persei-variabel · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Himlakropp och 90377 Sedna · Se mer »
Omdirigerar här:
Astronomiska objekt, Astronomiskt objekt, Himlakroppar.
