Likheter mellan Internationella fonetiska alfabetet och Ryska
Internationella fonetiska alfabetet och Ryska har 13 saker gemensamt (i Unionpedia): Affrikata, Allofon, Dental konsonant, Flapp, Fonetik, Frikativa, Labiodental konsonant, Palatalisering, Schwa, Språk, Stavelse, USA, Velarisering.
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Affrikata och Internationella fonetiska alfabetet · Affrikata och Ryska ·
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Allofon och Internationella fonetiska alfabetet · Allofon och Ryska ·
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Dental konsonant och Internationella fonetiska alfabetet · Dental konsonant och Ryska ·
Flapp
Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.
Flapp och Internationella fonetiska alfabetet · Flapp och Ryska ·
Fonetik
Fonetik (grekiska φωνή, foné, ljud) eller ljudlära är vetenskapen om talet, särskilt talljuden.
Fonetik och Internationella fonetiska alfabetet · Fonetik och Ryska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Frikativa och Internationella fonetiska alfabetet · Frikativa och Ryska ·
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Internationella fonetiska alfabetet och Labiodental konsonant · Labiodental konsonant och Ryska ·
Palatalisering
Palatalisering, eller muljering, är en modifiering av ett språkljud som uppstår när tungan reses eller trycks mot den hårda gommen – när man, enkelt uttryckt, ”uttalar ett ’j’ tillsammans med en annan konsonant”.
Internationella fonetiska alfabetet och Palatalisering · Palatalisering och Ryska ·
Schwa
Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə.
Internationella fonetiska alfabetet och Schwa · Ryska och Schwa ·
Språk
Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.
Internationella fonetiska alfabetet och Språk · Ryska och Språk ·
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Internationella fonetiska alfabetet och Stavelse · Ryska och Stavelse ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Internationella fonetiska alfabetet och USA · Ryska och USA ·
Velarisering
Velarisering är en modifiering av ett språkljud som uppstår när den bakre delen av tungan höjs mot mjuka gommen när ljudet artikuleras.
Internationella fonetiska alfabetet och Velarisering · Ryska och Velarisering ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Internationella fonetiska alfabetet och Ryska
- Vad har gemensamt Internationella fonetiska alfabetet och Ryska
- Likheter mellan Internationella fonetiska alfabetet och Ryska
Jämförelse mellan Internationella fonetiska alfabetet och Ryska
Internationella fonetiska alfabetet har 85 relationer, medan Ryska har 171. Eftersom de har gemensamt 13, är Jaccard index 5.08% = 13 / (85 + 171).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Internationella fonetiska alfabetet och Ryska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: