Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Italienska och Turkiska
Italienska och Turkiska har 28 saker gemensamt (i Unionpedia): Affrikata, Albanien, Alveolar konsonant, Approximant, Belgien, Bilabial konsonant, Dental konsonant, Frikativa, Klusil, Konjugation, Konsonant, Labiodental konsonant, Lateral, Lånord, Modus, Nasal konsonant, Palatal konsonant, Person (grammatik), Personligt pronomen, Pluralis, Postalveolar konsonant, Romanska språk, Schweiz, Svenska, Tempus, Tyskland, Velar konsonant, Vokal.
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Affrikata och Italienska · Affrikata och Turkiska ·
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Albanien och Italienska · Albanien och Turkiska ·
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Alveolar konsonant och Italienska · Alveolar konsonant och Turkiska ·
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Approximant och Italienska · Approximant och Turkiska ·
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Belgien och Italienska · Belgien och Turkiska ·
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Bilabial konsonant och Italienska · Bilabial konsonant och Turkiska ·
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Dental konsonant och Italienska · Dental konsonant och Turkiska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Frikativa och Italienska · Frikativa och Turkiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Italienska och Klusil · Klusil och Turkiska ·
Konjugation
Konjugationer grupper av ett språks verb, som urskiljs av grammatiker för att få överblick över verbböjningssystemet.
Italienska och Konjugation · Konjugation och Turkiska ·
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Italienska och Konsonant · Konsonant och Turkiska ·
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Italienska och Labiodental konsonant · Labiodental konsonant och Turkiska ·
Lateral
En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.
Italienska och Lateral · Lateral och Turkiska ·
Lånord
ord.
Italienska och Lånord · Lånord och Turkiska ·
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Italienska och Modus · Modus och Turkiska ·
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Italienska och Nasal konsonant · Nasal konsonant och Turkiska ·
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Italienska och Palatal konsonant · Palatal konsonant och Turkiska ·
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Italienska och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Turkiska ·
Personligt pronomen
Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person.
Italienska och Personligt pronomen · Personligt pronomen och Turkiska ·
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Italienska och Pluralis · Pluralis och Turkiska ·
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Italienska och Postalveolar konsonant · Postalveolar konsonant och Turkiska ·
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Italienska och Romanska språk · Romanska språk och Turkiska ·
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Italienska och Schweiz · Schweiz och Turkiska ·
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Italienska och Svenska · Svenska och Turkiska ·
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Italienska och Tempus · Tempus och Turkiska ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Italienska och Tyskland · Turkiska och Tyskland ·
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Italienska och Velar konsonant · Turkiska och Velar konsonant ·
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Italienska och Turkiska
- Vad har gemensamt Italienska och Turkiska
- Likheter mellan Italienska och Turkiska
Jämförelse mellan Italienska och Turkiska
Italienska har 89 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 28, är Jaccard index 9.40% = 28 / (89 + 209).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Italienska och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
