Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Judendom och Teologi
Judendom och Teologi har 30 saker gemensamt (i Unionpedia): Antiken, Aristoteles, Ateism, Bahá'í, Bibeln, Dogm, Etik, Filosofi, Gamla testamentet, Grekiska, Gud, Islam, Jesus, Kabbala, Kätteri, Messias, Monoteism, Nya testamentet, Polyteism, Präst, Rabbin, Religion, Shema, Synagoga, Talmud, Torah, Treenighetsläran, Upplysningstiden, 1800-talet, 1900-talet.
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antiken och Judendom · Antiken och Teologi ·
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Aristoteles och Judendom · Aristoteles och Teologi ·
Ateism
1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.
Ateism och Judendom · Ateism och Teologi ·
Bahá'í
Sätet för Universella rättvisans hus, Haifa, Israel, det styrande organet i bahá'í-tron. Bahá'í är en världsvid monoteistisk uppenbarelsereligion av sydvästasiatiskt ursprung, grundad av persern Bahá'u'lláh i Bagdad 1863 som en direkt fortsättning på och utveckling profeten Bábs (1819-1850) mission.
Bahá'í och Judendom · Bahá'í och Teologi ·
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Bibeln och Judendom · Bibeln och Teologi ·
Dogm
Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.
Dogm och Judendom · Dogm och Teologi ·
Etik
Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.
Etik och Judendom · Etik och Teologi ·
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Filosofi och Judendom · Filosofi och Teologi ·
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Gamla testamentet och Judendom · Gamla testamentet och Teologi ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Judendom · Grekiska och Teologi ·
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Gud och Judendom · Gud och Teologi ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Islam och Judendom · Islam och Teologi ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Jesus och Judendom · Jesus och Teologi ·
Kabbala
Titelsida till den första utgåvan av ''Zohar'', den huvudsakliga källskriften om kabbala. Tryckt 1558 i italienska Mantua. Kabbala (hebreiska קַבָּלָה, ‘emottagelse’ eller ‘tradition’; även transkriberat Cabala, Cabalah, Cabbala, Cabbalah, Kabbalah, Kabalah, Kabbala, Qabala, Qabalah), kabbalism, är ett religiöst filosofiskt system som gör anspråk på att ge en mystisk förståelse av den gudomliga naturen och dess ordning.
Judendom och Kabbala · Kabbala och Teologi ·
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Judendom och Kätteri · Kätteri och Teologi ·
Messias
Enligt kristen tro är Jesus den utlovade Messias, Kristus. Messias (hebreiska: מָׁשִיַח, Mašíaḥ, arameiska: משיחא, arameiska/syriska: ܡܫܺܝܚܳܐ, Məšîḥā, latin: Messias); titel med betydelsen "smord"/"den smorde" från hebreiskans mashach (att smörja) efter den gammaltestamentliga seden att smörja kungar med olja som en del av deras kröning.
Judendom och Messias · Messias och Teologi ·
Monoteism
Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).
Judendom och Monoteism · Monoteism och Teologi ·
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Judendom och Nya testamentet · Nya testamentet och Teologi ·
Polyteism
Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
Judendom och Polyteism · Polyteism och Teologi ·
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Judendom och Präst · Präst och Teologi ·
Rabbin
Rabbin läser bibeln för sin familj. Målning av Alexander Lauréus, 1816. Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholms judiska församling 1914-1948. Läsande rabbi ritad av Albert Edelfelt Rabbin är en judisk förkunnare och rättslärd och en av de mest inflytelserika personerna i en judisk församling.
Judendom och Rabbin · Rabbin och Teologi ·
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Judendom och Religion · Religion och Teologi ·
Shema
Shema Yisrael (eller Sh'ma Yisrael eller bara Shema, från hebreiska: שמע ישראל; "Hör, Israel") är de första två orden i en passage i den judiska Torahn (Tanach, Gamla Testamentet, 5 Mos. 6:4-9, 11:13-21 och 4 Mos. 15:37-41) som används i alla judiska böner och gudstjänster och som framhäver judendomens monoteism.
Judendom och Shema · Shema och Teologi ·
Synagoga
Malmö synagoga, Malmö. Synagogan vid Princes Road i Liverpool, England Exteriören på Helsingfors synagoga i Helsingfors, Finland Yusef Abad synagoga i Teheran, Iran En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier.
Judendom och Synagoga · Synagoga och Teologi ·
Talmud
miniatyr Talmud (תַּלְמוּד, studium, lära) är judarnas stora efterbibliska skriftsamlingar.
Judendom och Talmud · Talmud och Teologi ·
Torah
Torahn i synagogan i Köln. Torah eller Tora, hebr. תּוֹרָה, är en skrift som ingår i Tanakh, den heliga skriften inom judendomen som ligger till grund för judisk, messiansk och hebreisk tro.
Judendom och Torah · Teologi och Torah ·
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Judendom och Treenighetsläran · Teologi och Treenighetsläran ·
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Judendom och Upplysningstiden · Teologi och Upplysningstiden ·
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
1800-talet och Judendom · 1800-talet och Teologi ·
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Judendom och Teologi
- Vad har gemensamt Judendom och Teologi
- Likheter mellan Judendom och Teologi
Jämförelse mellan Judendom och Teologi
Judendom har 241 relationer, medan Teologi har 171. Eftersom de har gemensamt 30, är Jaccard index 7.28% = 30 / (241 + 171).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Judendom och Teologi. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
