Jul och Midvinter

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Jul och Midvinter

Jul vs. Midvinter

Jul är en huvudsakligen kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse. Midvinter i Bredskärssund i Umeå kommun 2012. Midvinter är tiden mitt i vintern.

Ahura Mazda

Ahura Mazda-symbol. Relief vid Naqsh-i-Rustem. Den onde Ahriman trampas ner av Ahura Mazda (till höger). Dareios I inskription med referenser till Ahura Mazda. Ahura Mazda (avestiska för "Höga Visheten" eller "Vishetens Herre", medeliranska namnformer: Ohrmazd, Ohrmizd, m.fl., nypersiska: Hormoz) är hos filosofen Zarathustra det gudomliga som personifierad visdom, och inom zoroastrismen den högste guden förknippad med himlen.

Ahura Mazda och Jul · Ahura Mazda och Midvinter · Se mer »

Elagabalus Sol invictus

Elagabalus Sol Invictus (den obesegrade solen) var en romersk solgud som introducerades i Rom under den severiska dynastin av den romerska kejsaren Heliogabalus (Elagabalus).

Elagabalus Sol invictus och Jul · Elagabalus Sol invictus och Midvinter · Se mer »

Estniska

Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.

Estniska och Jul · Estniska och Midvinter · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Finska och Jul · Finska och Midvinter · Se mer »

Fornnordisk religion

Solvagnen från Trundholm. Fornnordisk religion samlande benämning på de religionsformer under förkristen tid i Norden som det finns belägg för i arkeologiskt och skriftligt material.

Fornnordisk religion och Jul · Fornnordisk religion och Midvinter · Se mer »

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Germanska språk och Jul · Germanska språk och Midvinter · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Iran och Jul · Iran och Midvinter · Se mer »

Jesu födelse

Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Jesus. Läs vidare Bebådelsen. Målning (1824) av Aleksandr Andrejevitsj Ivanov. Jesu födelse (lat. Anno dominicæ incarnationis, A.D.I.) har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus.

Jesu födelse och Jul · Jesu födelse och Midvinter · Se mer »

Jul (förkristen)

Jul firades som en högtid i fornnordisk religion och den germanska världen långt före kristnandet.

Jul och Jul (förkristen) · Jul (förkristen) och Midvinter · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Jul och Julianska kalendern · Julianska kalendern och Midvinter · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Jul och Kristendom · Kristendom och Midvinter · Se mer »

Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen, kyndelsmässa, Jungfru Marie kyrkogångsdag, Herrens frambärande i Templet, är en dag i almanackan, och i kyrkoåret en festdag ägnad minnet av hur jungfru Maria 40 dagar efter födelsen bar fram Jesus i templet.

Jul och Kyndelsmässodagen · Kyndelsmässodagen och Midvinter · Se mer »

Mithras

Romersk relief i marmor från 100- eller 200-talet. Ett mithraeum i Ostia Antica, Italien. Mithras var en gudsgestalt i det sena Romarriket.

Jul och Mithras · Midvinter och Mithras · Se mer »

Mitra (mytologi)

Mitra är en av de tolv sol-, härskar- och rättvisegudarna, Adityas (olika former av solguden Surya), i indisk mytologi och iransk mytologi.

Jul och Mitra (mytologi) · Midvinter och Mitra (mytologi) · Se mer »

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Jul och Religion · Midvinter och Religion · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Jul och Romerska riket · Midvinter och Romerska riket · Se mer »

Saturnalia

Saturnalia (latin), på svenska även saturnalier, var en högtid i det antika Rom, som firades den 17–23 december för att ära åkerbrukets gud Saturnus och Ops, den ymniga skördens gudinna.

Jul och Saturnalia · Midvinter och Saturnalia · Se mer »

Shab-e Yalda

Shab-e Yaldā (شب یلدا, "Födelsens natt"), eller Shab-e Chelle är en arisk högtid som firas i Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Irakiska Kurdistan, Azerbajdzjan och Armenien på årets längsta natt.

Jul och Shab-e Yalda · Midvinter och Shab-e Yalda · Se mer »

Vintersolståndet

Illustration av jordens belysning av solstrålar i samband med vintersolståndet på norra halvklotet. Vintersolståndet studeras år 2004 genom en skulptur, ''Sunstones'', på Lawrence Hall of Science i Berkeley, Kalifornien, USA. Vintersolståndet är tidpunkten på året när solen har sin lägsta middagshöjd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen.

Jul och Vintersolståndet · Midvinter och Vintersolståndet · Se mer »