Snabbare tillgång än webbläsare!
28 relationer: Afghanistan, Balkh, Birjand, Bojnurd, Buchara, Etnisk grupp, Greker, Herat, Iran, Irans provinser, Mashhad, Merv, Neyshabur, Nordkhorasan, Partien, Pashtuner, Perser, Persiska, Razavikhorasan, Safavider, Samarkand, Seldjuker, Sydkhorasan, Tadzjikistan, Turkmener, Turkmenistan, Uzbekistan, 2004.
Afghanistan
Afghanistan är ett land i södra Asien.
Ny!!: Khorasan och Afghanistan · Se mer »
Balkh
Balkh (persiska & pashto: بلخ) är en mindre stad i provinsen Balkh i nuvarande norra Afghanistan.
Ny!!: Khorasan och Balkh · Se mer »
Birjand
Birjand (persiska: بیرجَند) är en stad i östra Iran.
Ny!!: Khorasan och Birjand · Se mer »
Bojnurd
Bojnurd (persiska بُجنورد), eller Bojnourd, är en stad i nordöstra Iran.
Ny!!: Khorasan och Bojnurd · Se mer »
Buchara
Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).
Ny!!: Khorasan och Buchara · Se mer »
Etnisk grupp
En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, 'folk') är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia.
Ny!!: Khorasan och Etnisk grupp · Se mer »
Greker
Greker (Έλληνες) är en nation och en etnisk grupp som befolkat Grekland och området kring Egeiska havet i över 4000 år.
Ny!!: Khorasan och Greker · Se mer »
Herat
Herat (pashto och dari: هرات) är en stad i provinsen Herat i nordvästra Afghanistan, belägen cirka 640 kilometer väster om Kabul och cirka 200 kilometer från den iranska gränsen.
Ny!!: Khorasan och Herat · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Khorasan och Iran · Se mer »
Irans provinser
Lista över Irans provinser.
Ny!!: Khorasan och Irans provinser · Se mer »
Mashhad
Mashhad (persiska: مَشهَد), eller Meshed, är med sina 3 miljoner invånare Irans näst största stad.
Ny!!: Khorasan och Mashhad · Se mer »
Merv
Merv. Merv (på persiska مرو) var en stor oas-stad i Centralasien, på Sidenvägen, nära dagens Mary i Turkmenistan.
Ny!!: Khorasan och Merv · Se mer »
Neyshabur
Neyshabur, eller Nishabur, (persiska نيشابور), även Nishapur (نیشاپور), är en stad i nordöstra Iran.
Ny!!: Khorasan och Neyshabur · Se mer »
Nordkhorasan
Nordkhorasan (persiska: خراسان شمالی, Khorasan-e Shomali) är en provins i nordöstra Iran.
Ny!!: Khorasan och Nordkhorasan · Se mer »
Partien
Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.
Ny!!: Khorasan och Partien · Se mer »
Pashtuner
Pashtuner (pashto: پښتون, persiska: پشتون), även kallade pathaner är den största folkgruppen i Afghanistan och den näst största i Pakistan.
Ny!!: Khorasan och Pashtuner · Se mer »
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Ny!!: Khorasan och Perser · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Khorasan och Persiska · Se mer »
Razavikhorasan
Idalik cirka 10 mil norr om Mashhad. Gränsområdet mot Afghanistan. Razavikhorasan, alternativt Razavi-Khorasan eller Khorasan-e Razavi (persiska: خراسان رضوی), är en provins i nordöstra Iran.
Ny!!: Khorasan och Razavikhorasan · Se mer »
Safavider
Karta över det '''safavidiska imperiet''' Safaviderna var en persisk dynasti härstammande från Ardabil som härskade från 1501 till 1736 i Persien och etablerade shiaislam som Persiens officiella religion.
Ny!!: Khorasan och Safavider · Se mer »
Samarkand
Vy över torget Registan. Ulugh Beg Madrassa i Samarkand. Fotot är taget av Sergej Prokudin-Gorskij tidigt under sommaren 1911. Samarkand eller Samarqand (kyrillisk Самарқанд; persiska: سمرقند, Samarqand; Самарка́нд; tadzjikiska: Самарқанд) är den näst största staden i Uzbekistan.
Ny!!: Khorasan och Samarkand · Se mer »
Seldjuker
Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var en dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk, som kom från turkfolket Oghuzer, (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.
Ny!!: Khorasan och Seldjuker · Se mer »
Sydkhorasan
Sydkhorasan (persiska: خراسان جنوبی, Khorasan-e Jonubi) är en provins i östra Iran.
Ny!!: Khorasan och Sydkhorasan · Se mer »
Tadzjikistan
Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.
Ny!!: Khorasan och Tadzjikistan · Se mer »
Turkmener
Turkmener i folkdräkt, självständighetsdagen 2011. Turkmensk man med kamel. Turkmener (Türkmenler), även turkmenska turkar (Türkmen türkleri), är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.
Ny!!: Khorasan och Turkmener · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Khorasan och Turkmenistan · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Ny!!: Khorasan och Uzbekistan · Se mer »
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Khorasan och 2004 · Se mer »
Omdirigerar här:
Chorasam, Chorasan, Chorassan, Khorassan, Khorosan, Khurasan, Korasan.
