Kön och Spermie

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Kön och Spermie

Kön vs. Spermie

Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem. Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. En spermie har nått fram till en äggcell för att befrukta den. Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen, sädescellen.

Anisogami

Anisogami (även kallat heterogami, se nedan) är en form av sexuell reproduktion där gameterna är av olika storlekar.

Anisogami och Kön · Anisogami och Spermie · Se mer »

Befruktning

En spermie tas in genom äggcellens membran. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art.

Befruktning och Kön · Befruktning och Spermie · Se mer »

Bukfetma

Central obesitas av män '''Stiliserade figuerar av män.'''Mannen till vänster är normalviktig. Ju längre till höger, desto större övervikt och större bukfetma. Bukfetma hos män korrelerar ofta med övervikt. Bukfetma eller central obesitas, är en typ av fetma som orsakas av fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett).

Bukfetma och Kön · Bukfetma och Spermie · Se mer »

Ginkgo

Hela blad "Frukt" Ginkgo-träd utefter Nygatan i Trelleborg. Ginkgoträdet vid Südagatan i Tallinn i Estland. Ginkgo eller kinesiskt tempelträd (Ginkgo biloba) är ett unikt träd, den enda arten i sin division.

Ginkgo och Kön · Ginkgo och Spermie · Se mer »

Könscell

Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot.

Kön och Könscell · Könscell och Spermie · Se mer »

Kromosom

'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.

Kön och Kromosom · Kromosom och Spermie · Se mer »

Mitokondrie

Glatt endoplasmatiskt nätverk 9. '''Mitokondrie''' 10. Lysosom 11. Cytoplasma (med cytosol och cytoskelett) 12. Peroxisom 13. Centriol 14. Cellmembran Mitokondriens struktur. Mitokondrier (av klassisk grekiska μίτος, "tråd", och χονδρίον, "litet korn") är en typ av organeller i eukaryota celler.

Kön och Mitokondrie · Mitokondrie och Spermie · Se mer »

Ploiditet

Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell.

Kön och Ploiditet · Ploiditet och Spermie · Se mer »

Scrotum

Pung, scrotum eller skrotum består av hud och muskler innehållande bland annat sädesledare och testiklar, där spermierna produceras.

Kön och Scrotum · Scrotum och Spermie · Se mer »

Sexuell förökning

Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.

Kön och Sexuell förökning · Sexuell förökning och Spermie · Se mer »

Testikel

Testiklarna är den manliga gonaden som bildar spermier, samt mannens endokrina körtlar som producerar könshormoner.

Kön och Testikel · Spermie och Testikel · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Kön och Växtriket · Spermie och Växtriket · Se mer »

X-kromosom

X-kromosomen är den honliga könskromosomen hos människan och många andra djurarter.

Kön och X-kromosom · Spermie och X-kromosom · Se mer »

Y-kromosom

Schema över områden på människans Y-kromosom Y-kromosomen är den manliga könskromosomen hos däggdjur och groddjur.

Kön och Y-kromosom · Spermie och Y-kromosom · Se mer »