Snabbare tillgång än webbläsare!
43 relationer: Alfred North Whitehead, Analytisk filosofi, Axiom, Bertrand Russell, Biologi, David Hilbert, Formalism, Gödels ofullständighetssatser, Geometri, Gestaltpsykologi, Haskell Curry, Hjärna, Idévärlden, Intuitionism, Kognition, Konstruktionism (filosofi), Konstruktivism (matematik), Kurt Gödel, Logicism, Logik, Logistik, Luitzen Egbertus Jan Brouwer, Matematik, Matematiker, Matematisk logik, Medvetande, Metafilosofi, Naturlag, Perception, Platon, Platonism, Principia Mathematica, Pythagoras, Roger Penrose, Samhälle (sociologi), Sträng (data), Tankeskola, Teorem, Upptäcktsresa, Urvalsaxiomet, Världsdelar och kontinenter, Vetenskap, Vetenskapsteori.
Alfred North Whitehead
Alfred North (A.N.) Whitehead, född 15 februari 1861 i Ramsgate, Kent, död 30 december 1947 i Cambridge, Massachusetts, var en brittisk filosof och matematiker.
Ny!!: Matematikfilosofi och Alfred North Whitehead · Se mer »
Analytisk filosofi
Analytisk filosofi är ett samlingsnamn på en av huvudströmningarna i 1900-talets filosofi som karaktäriseras av ett starkt betonande av begreppsanalys och undersökningar av språket som filosofins uppgift.
Ny!!: Matematikfilosofi och Analytisk filosofi · Se mer »
Axiom
Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.
Ny!!: Matematikfilosofi och Axiom · Se mer »
Bertrand Russell
Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 18 maj 1872 i Trellech, Monmouthshire, Wales, död 2 februari 1970 i Penrhyndeudraeth, Gwynedd, Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.
Ny!!: Matematikfilosofi och Bertrand Russell · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Matematikfilosofi och Biologi · Se mer »
David Hilbert
David Hilbert, född 23 januari 1862 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 14 februari 1943 i Göttingen, var en tysk matematiker som var professor i Göttingen 1895-1930.
Ny!!: Matematikfilosofi och David Hilbert · Se mer »
Formalism
Formalism är en tankeströmning som förespråkar formens mening framför innehållets, men har i de olika sammanhang det förekommer i mer eller mindre specifik betydelse.
Ny!!: Matematikfilosofi och Formalism · Se mer »
Gödels ofullständighetssatser
Gödels ofullständighetsteorem är två fundamentala teorem inom den moderna logiken.
Ny!!: Matematikfilosofi och Gödels ofullständighetssatser · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Matematikfilosofi och Geometri · Se mer »
Gestaltpsykologi
Gestaltpsykologi (av tyska: Gestaltpsychologie) är en psykologisk inriktning som menar att människan behöver förstå saker som helheter och som försöker beskriva sådana helheter utifrån deras gestaltkvaliteter.
Ny!!: Matematikfilosofi och Gestaltpsykologi · Se mer »
Haskell Curry
Haskell Brooks Curry, född 12 september 1900, död 1 september 1982, var en amerikansk matematiker och logiker.
Ny!!: Matematikfilosofi och Haskell Curry · Se mer »
Hjärna
Hjärnan är det organ som styr nervsystemet.
Ny!!: Matematikfilosofi och Hjärna · Se mer »
Idévärlden
Platon utvecklade läran om idévärlden. Idévärlden är en filosofisk term, som kan anses ha utgjort grunden för idealismen.
Ny!!: Matematikfilosofi och Idévärlden · Se mer »
Intuitionism
Intuitionism, matematikfilosofisk åskådning grundad av Luitzen Egbertus Jan Brouwer, enligt vilken stora delar av den klassiska matematiken måste förkastas.
Ny!!: Matematikfilosofi och Intuitionism · Se mer »
Kognition
Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information.
Ny!!: Matematikfilosofi och Kognition · Se mer »
Konstruktionism (filosofi)
Konstruktionism (som alltmer sällan kallas "konstruktivism") avser inom filosofin en kunskapsteori som går ut på att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt reproducerar.
Ny!!: Matematikfilosofi och Konstruktionism (filosofi) · Se mer »
Konstruktivism (matematik)
Konstruktivism avser inom matematiken en matematikfilosofisk inriktning som inte accepterar existensbevis grundade på lagen om det uteslutna tredje, utan kräver att matematiska objekt skall explicit konstrueras.
Ny!!: Matematikfilosofi och Konstruktivism (matematik) · Se mer »
Kurt Gödel
Kurt Gödel, född 28 april 1906 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död 14 januari 1978 i Princeton, var en österrikisk, senare amerikansk, logiker och matematiker.
Ny!!: Matematikfilosofi och Kurt Gödel · Se mer »
Logicism
Logicismen är ett program i matematisk grundvalsforskning som lär att matematik är detsamma som logik och kan härledas från denna.
Ny!!: Matematikfilosofi och Logicism · Se mer »
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Ny!!: Matematikfilosofi och Logik · Se mer »
Logistik
Denna artikel handlar om styrning av flöden.
Ny!!: Matematikfilosofi och Logistik · Se mer »
Luitzen Egbertus Jan Brouwer
Luitzen Egbertus Jan Brouwer, född 27 februari 1881 i Overschie, Nederländerna, död 2 december 1966 Blaricum, Nederländerna, ofta citerad som L.E.J. Brouwer, men av vänner kallad Bertus, var en nederländsk matematiker och filosof.
Ny!!: Matematikfilosofi och Luitzen Egbertus Jan Brouwer · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Matematikfilosofi och Matematik · Se mer »
Matematiker
Emmy Noether (1882−1935), tysk matematiker. En matematiker är en person som gjort viktiga matematiska upptäckter eller på yrkesmässig basis sysslar med matematik, vanligen matematisk forskning, matematisk undervisning eller tillämpad matematik.
Ny!!: Matematikfilosofi och Matematiker · Se mer »
Matematisk logik
Matematisk logik har generellt två betydelser.
Ny!!: Matematikfilosofi och Matematisk logik · Se mer »
Medvetande
Medvetande är en individs förmåga att använda olika mentala förmågor, bland annat för att tolka omvärlden, men också för andra saker såsom att planera för framtiden, tänka på sådant som hänt eller föreställa sig andra världar genom fantasi.
Ny!!: Matematikfilosofi och Medvetande · Se mer »
Metafilosofi
Metafilosofi är studiet av ämnet, innehållet, metoderna och meningen med filosofin; filosofin över filosofin.
Ny!!: Matematikfilosofi och Metafilosofi · Se mer »
Naturlag
Demokritos född cirka 460 f.Kr., död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof från Abdera, tillhörande den atomistiska skolan En naturlag är en sats eller ekvation som beskriver regelbundenheter i naturförloppen.
Ny!!: Matematikfilosofi och Naturlag · Se mer »
Perception
I Ponzoillusionen ser det nedre gula strecket ut att vara kortare än det övre p.g.a. att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort. De blinkande röda strecken visar dock att de gula strecken faktiskt är lika långa. Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex.
Ny!!: Matematikfilosofi och Perception · Se mer »
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Ny!!: Matematikfilosofi och Platon · Se mer »
Platonism
Platonism kan avse den lära som Platon förkunnade i Grekland på 300-talet f.Kr., men kan, i olika sammanhang, även avse den skola utanför Aten där Platon verkade och de lärjungar och elever som där lärde sig Platons filosofiska idéer.
Ny!!: Matematikfilosofi och Platonism · Se mer »
Principia Mathematica
Principia Mathematica är ett monumentalt verk om matematikens grunder, författat av Alfred North Whitehead och Bertrand Russell, som publicerades i tre volymer 1910–1913.
Ny!!: Matematikfilosofi och Principia Mathematica · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Matematikfilosofi och Pythagoras · Se mer »
Roger Penrose
Sir Roger Penrose, född 8 augusti 1931 i Colchester, Essex, är en brittisk matematiker, teoretisk fysiker och populärvetenskaplig författare samt professor emeritus vid Oxfords universitet.
Ny!!: Matematikfilosofi och Roger Penrose · Se mer »
Samhälle (sociologi)
En fotbollspublik. Deltagarna vid fotbollsmatcher består typiskt sett av en mängd individer från samma samhälle. Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet.
Ny!!: Matematikfilosofi och Samhälle (sociologi) · Se mer »
Sträng (data)
En sträng inom datalogi är en mängd som består av en ordnad följd av ett bestämt antal element ur ett givet alfabet.
Ny!!: Matematikfilosofi och Sträng (data) · Se mer »
Tankeskola
En tankeskola, eller intellektuell tradition, är perspektivet för en grupp människor som delar gemensamma kännetecken för åsikter eller syn på en filosofi, disciplin, tro, social rörelse, ekonomi, kulturell rörelse eller konströrelse.
Ny!!: Matematikfilosofi och Tankeskola · Se mer »
Teorem
En sats eller ett teorem (av grekiska θεωρέω, theoreo, "betrakta", "skåda") är ett matematiskt eller logiskt påstående, som är bevisat.
Ny!!: Matematikfilosofi och Teorem · Se mer »
Upptäcktsresa
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på okända hav eller landområden.
Ny!!: Matematikfilosofi och Upptäcktsresa · Se mer »
Urvalsaxiomet
Urvalsaxiomet är ett mängdteoretiskt axiom som först formulerades av Ernst Zermelo 1904.
Ny!!: Matematikfilosofi och Urvalsaxiomet · Se mer »
Världsdelar och kontinenter
En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan.
Ny!!: Matematikfilosofi och Världsdelar och kontinenter · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Matematikfilosofi och Vetenskap · Se mer »
Vetenskapsteori
Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.
Ny!!: Matematikfilosofi och Vetenskapsteori · Se mer »
