Snabbare tillgång än webbläsare!
175 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Albedo, Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Antarktis, Antikens Grekland, Apollon, Argentina, Argon, Assyro-babylonisk litteratur, Asteroid, Astronomisk enhet, Astronomisk passage, Astronomiska symboler, Atmosfär, AU, Axellutning, Babylon, Banlutning, Banresonans, Bågminut, Bågsekund, Bepicolombo, Berg, Bunden rotation, Caloris-bassängen, Cape Canaveral Air Force Station, Chockvåg, Dal, Delta II, Diameter, Diffusion, Dilatation, Ekliptikan, Ekvator, Elongation (astronomi), Europeiska rymdorganisationen, Excentricitet, Falska färger, G-krafter, Galileo Galilei, Gammastrålning, Generator, Geologi, Giovanni Schiaparelli, Grad Celsius, Gravitationsslunga, Gryning, Hav, ..., Helium, Hermes, Horoskop, Hubbleteleskopet, Hypotes, Infraröd strålning, Is, J2000, Japan, Järn, Johannes Kepler, Jorden, Jordens magnetfält, Jupiter, Kaducé, Kalium, Kaosteori, Kelvin, Kilometer, Koldioxid, Komet, Kondriter, Konjunktion (astronomi), Krypton, Kväve, Lava, Lista över geologiska strukturer på Merkurius, Magma, Magnetfält, Magnetometer, Magnetosfär, Mariner 10, Mars (planet), Månen, Månfas, Mercurius, Merkuriuspassage, Mesopotamien, Messenger (rymdsond), Metall, Metallicitet, Meteorit, Mount Wilson-observatoriet, MUL.APIN, Mytologi, NASA, Natrium, Nebulosa, Nedslagskrater, Neon, Neptunus, Newtons rörelselagar, Norra halvklotet, Nya Zeeland, Ockultation, Perihelium, Pierre Gassendi, Planet, Planetesimal, Planetkärna, Precession, Protostjärna, Pythagoras, Radar, Radie, Radioaktivitet, Raketbränsle, Röntgenstrålning, Retrograd rörelse, Romersk mytologi, Romerska riket, Rymdsond, Satellit, Södra halvklotet, Sfäriskt segment, Silikat, Sirius, Skenbar magnitud, Skymning, Slätt, Solen, Solförmörkelse, Solsystemet, Solvind, Spektrometer, Spricka, Sten, Stenplanet, Stjärna, Sumer, Syre, Teleskop, Tidvattenkrafter, Timme, Ultraviolett strålning, Uranus, Vatten, Vattenånga, Väte, Venus, Vulkan, Vulkan (hypotetisk planet), Xenon, 1000-talet f.Kr., 1631, 1639, 1737, 1965, 1974, 1975, 1976, 20 mars, 2000, 2000-talet f.Kr. (millennium), 2004, 2006, 2007, 2008, 2009, 2011, 2015, 2025, 28 maj, 3 augusti, 3000-talet f.Kr. (millennium). Förläng index (125 mer) »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Merkurius och Acceleration · Se mer »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Merkurius och Ackretionsskiva · Se mer »
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Ny!!: Merkurius och Albedo · Se mer »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Merkurius och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: Merkurius och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Antarktis
Antarktis är land- och havsområdena kring Sydpolen.
Ny!!: Merkurius och Antarktis · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: Merkurius och Antikens Grekland · Se mer »
Apollon
Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.
Ny!!: Merkurius och Apollon · Se mer »
Argentina
Iguazúfallen på gränsen till Brasilien valdes 2011 in i Världens sju nya naturliga underverk. Argentina, formellt Republiken Argentina (República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet i Sydamerika, bildat som en federation av 23 provinser och en självständig stad vid namn Buenos Aires.
Ny!!: Merkurius och Argentina · Se mer »
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Ny!!: Merkurius och Argon · Se mer »
Assyro-babylonisk litteratur
Fragment av berättelsen om syndafloden, Gilgamesheposet, på akkadiska. Stele med Hammurabis lag, 1700-talet f.Kr. Assyro-babylonisk litteratur avser litteraturen i Babylonien och Assyrien från ca 2000 f.Kr. till 539 f.Kr. författad på akkadiska och vanligen nedtecknad med kilskrift.
Ny!!: Merkurius och Assyro-babylonisk litteratur · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Merkurius och Asteroid · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Merkurius och Astronomisk enhet · Se mer »
Astronomisk passage
En bild av Venus som passerar Jupiter som det skulle kunna ha sett ut den 3 januari 1818. En astronomisk passage eller astronomisk transit är en händelse där två himlakroppar passerar varandra från en viss punkt.
Ny!!: Merkurius och Astronomisk passage · Se mer »
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Ny!!: Merkurius och Astronomiska symboler · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Merkurius och Atmosfär · Se mer »
AU
Au, au eller AU kan syfta på.
Ny!!: Merkurius och AU · Se mer »
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Ny!!: Merkurius och Axellutning · Se mer »
Babylon
1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.
Ny!!: Merkurius och Babylon · Se mer »
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Ny!!: Merkurius och Banlutning · Se mer »
Banresonans
galileiska månarnas omloppsbanor runt Jupiter har en 4:2:1 resonans I celesta mekaniken uppstår en banresonans när två kretsande kroppar påverkar varann på ett regelbundet periodiskt sätt, vanligtvis därför att deras omloppstider är relaterade till kvoten mellan två små heltal.
Ny!!: Merkurius och Banresonans · Se mer »
Bågminut
En bågminut är ett vinkelmått, som motsvarar 1/60 av en grad.
Ny!!: Merkurius och Bågminut · Se mer »
Bågsekund
En bågsekund är en enhet för att mäta vinklar.
Ny!!: Merkurius och Bågsekund · Se mer »
Bepicolombo
Bepicolombo, formellt BepiColombo, är en rymdsond som sköts upp med en Ariane 5-raket den 20 oktober 2018.
Ny!!: Merkurius och Bepicolombo · Se mer »
Berg
Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien. Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning.
Ny!!: Merkurius och Berg · Se mer »
Bunden rotation
På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.
Ny!!: Merkurius och Bunden rotation · Se mer »
Caloris-bassängen
Caloris-bassängen, också kallad Caloris Planitia, är en nedslagskrater på Merkurius.
Ny!!: Merkurius och Caloris-bassängen · Se mer »
Cape Canaveral Air Force Station
Cape Canaveral Air Force Station. Cape Canaveral Air Force Station eller Cape Kennedy Air Force Station (1963–1973) är en amerikansk rymdbas belägen vid Cape Canaveral på ön Merritt Island i Florida, USA.
Ny!!: Merkurius och Cape Canaveral Air Force Station · Se mer »
Chockvåg
schlierenfoto taget i en vindtunnel. Hastigheten är mach 1,11 vilket ger en chockvågsvinkel på ca 64°. I fysiken är en chockvåg, chockfront eller helt enkelt chock är en front som bildas då den relativa farten mellan ett flöde (vind) och en kropp (eller annat hinder, till exempel ett annat flöde) är högre än signalhastigheten i mediet.
Ny!!: Merkurius och Chockvåg · Se mer »
Dal
Fljótsdalur i regionen Austurland på östra Island. Valles Calchaquíes, nordöstra Argentina. En dal är en långsträckt fördjupning i jordytan, som är begränsad av höjder, bergväggar eller jordtäckta sluttningar.
Ny!!: Merkurius och Dal · Se mer »
Delta II
Delta II var en amerikansk rymdraket som utvecklades och tillverkades av McDonnell Douglas.
Ny!!: Merkurius och Delta II · Se mer »
Diameter
alt.
Ny!!: Merkurius och Diameter · Se mer »
Diffusion
Diffusion på en kristallyta Utjämning av koncentrationsskillnader genom slumpvandring Diffusion (av latinets diffusio, av diffundere, "utbreda") är den spontana spridningsprocess som äger rum när något, oftast gaser eller vätskor, med en egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut.
Ny!!: Merkurius och Diffusion · Se mer »
Dilatation
Dilatation (på engelska även dilation) hänvisar till en utvidgning eller expansion i volym eller omfattning, motsatsen till sammandragning (konstriktion).
Ny!!: Merkurius och Dilatation · Se mer »
Ekliptikan
Solens väg över himmelssfären (röd) Ekliptikan är den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året.
Ny!!: Merkurius och Ekliptikan · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Merkurius och Ekvator · Se mer »
Elongation (astronomi)
Inom astronomin är en planets elongation dess skenbara vinkelavstånd till solen, sett från jorden.
Ny!!: Merkurius och Elongation (astronomi) · Se mer »
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Ny!!: Merkurius och Europeiska rymdorganisationen · Se mer »
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Ny!!: Merkurius och Excentricitet · Se mer »
Falska färger
En bild i falska färger avbildar ett motiv i andra färger än det skulle ha visats i på ett riktigt färgfoto.
Ny!!: Merkurius och Falska färger · Se mer »
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Ny!!: Merkurius och G-krafter · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Merkurius och Galileo Galilei · Se mer »
Gammastrålning
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.
Ny!!: Merkurius och Gammastrålning · Se mer »
Generator
Generatorer i vattenkraftverk När rörelseenergin kommer i form av rotation bildas elektrisk energi i spolarna längs sidan medan polerna byts +.
Ny!!: Merkurius och Generator · Se mer »
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Ny!!: Merkurius och Geologi · Se mer »
Giovanni Schiaparelli
Giovanni Virginio Schiaparelli, född 14 mars 1835 i Savigliano nära Cuneo, död 4 juli 1910 i Milano, var en italiensk astronom.
Ny!!: Merkurius och Giovanni Schiaparelli · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Merkurius och Grad Celsius · Se mer »
Gravitationsslunga
En gravitationsslunga (engelska gravity assist eller swing-by) är en manöver som används för rymdfarkoster, där den relativa hastigheten och gravitationen av en planet eller annan större himlakropp används för att ge farkosterna ett hastighetstillskott vid en nära förbipassage.
Ny!!: Merkurius och Gravitationsslunga · Se mer »
Gryning
Gryning i Helsingfors. Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas.
Ny!!: Merkurius och Gryning · Se mer »
Hav
Hav Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.Karta: http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA, 1995. (PD) Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område.
Ny!!: Merkurius och Hav · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Merkurius och Helium · Se mer »
Hermes
Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén. Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare.
Ny!!: Merkurius och Hermes · Se mer »
Horoskop
Ett horoskop är en astrologisk beskrivning av en människas liv och personlighet på grundval av stjärnhimlens utseende geocentriskt (sett från jorden) vid hennes födelse.
Ny!!: Merkurius och Horoskop · Se mer »
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Ny!!: Merkurius och Hubbleteleskopet · Se mer »
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Ny!!: Merkurius och Hypotes · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Merkurius och Infraröd strålning · Se mer »
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Ny!!: Merkurius och Is · Se mer »
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Ny!!: Merkurius och J2000 · Se mer »
Japan
Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.
Ny!!: Merkurius och Japan · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Merkurius och Järn · Se mer »
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Ny!!: Merkurius och Johannes Kepler · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Merkurius och Jorden · Se mer »
Jordens magnetfält
Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.
Ny!!: Merkurius och Jordens magnetfält · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Merkurius och Jupiter · Se mer »
Kaducé
Kaducé med två slingrande ormar och ett vingpar. Sigill för U.S. Public Health Service med Kaducé Kaducé (försvenskat ord från franska caducée; av grekiska κηϱύκειον (kerykeion), 'häroldsstav'; avledning av κῆρυξ (keryx), 'härold') är en stiliserad häroldsstav, symbol för fred och sedermera även för handel och ekonomi.
Ny!!: Merkurius och Kaducé · Se mer »
Kalium
Kalium är ett grundämne och spårämne.
Ny!!: Merkurius och Kalium · Se mer »
Kaosteori
Kaosteori är ett forskningsområde där kaotiska egenskaper hos system studeras.
Ny!!: Merkurius och Kaosteori · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Merkurius och Kelvin · Se mer »
Kilometer
Ursprunglig definition av kilometer Kilometer är internationell standard för avståndsangivelser på vägmärken. Kilometer är en i SI motsvarande 1 000 meter.
Ny!!: Merkurius och Kilometer · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Merkurius och Koldioxid · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Merkurius och Komet · Se mer »
Kondriter
Vanlig kondrit, som visar kondruler och metallflingor. Phnom Penhkondriten L6 – 1868. Enstatitkondriten EH5 Saint Sauveur. Kondriter är stenmeteoriter, som inte har förändrats genom nedsmältning eller planetär differentiering av sin modermateria.
Ny!!: Merkurius och Kondriter · Se mer »
Konjunktion (astronomi)
Tre dagar med konjunktion mellan Månen och Venus. Konjunktion (Konjunktion) kallas det när två himlakroppar syns nära varandra eller framför den ena på himlen, närmare bestämt när båda har samma rektascension.
Ny!!: Merkurius och Konjunktion (astronomi) · Se mer »
Krypton
Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr.
Ny!!: Merkurius och Krypton · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Merkurius och Kväve · Se mer »
Lava
En tio meter hög lavafontän, Hawaii. Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.
Ny!!: Merkurius och Lava · Se mer »
Lista över geologiska strukturer på Merkurius
Se även Merkurius.
Ny!!: Merkurius och Lista över geologiska strukturer på Merkurius · Se mer »
Magma
Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.
Ny!!: Merkurius och Magma · Se mer »
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Ny!!: Merkurius och Magnetfält · Se mer »
Magnetometer
Magnetometer under användning, 2004 AN/ASQ-81 är en magnetometer som används för att upptäcka ubåtar i undervattensläge. En magnetometer är ett vetenskapligt mätinstrument som används för att mäta styrkan och/eller riktningen hos magnetfältet runt instrumentet.
Ny!!: Merkurius och Magnetometer · Se mer »
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Ny!!: Merkurius och Magnetosfär · Se mer »
Mariner 10
Mariner 10, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den tionde i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna istället fick namnet Voyager) i Marinerprogrammet.
Ny!!: Merkurius och Mariner 10 · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Merkurius och Mars (planet) · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Merkurius och Månen · Se mer »
Månfas
Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.
Ny!!: Merkurius och Månfas · Se mer »
Mercurius
Mercurius var i romersk mytologi en gud som främst var beskyddare för handel och köpmän.
Ny!!: Merkurius och Mercurius · Se mer »
Merkuriuspassage
Merkuriuspassagen 7 maj 2003 (illustration). Merkuriuspassage kallas det som inträffar när Merkurius, den innersta planeten i solsystemet, passerar framför solen sett från jorden eller någon av solsystemets övriga planeter.
Ny!!: Merkurius och Merkuriuspassage · Se mer »
Mesopotamien
Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.
Ny!!: Merkurius och Mesopotamien · Se mer »
Messenger (rymdsond)
Messenger, en akronym för Mercury Surface, Space Environment, Geochemistry and Ranging, var ett NASA-projekt i Discovery-programmet bestående av en rymdsond vars syfte var att utforska planeten Merkurius yta och svaga magnetfält.
Ny!!: Merkurius och Messenger (rymdsond) · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Merkurius och Metall · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Merkurius och Metallicitet · Se mer »
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Ny!!: Merkurius och Meteorit · Se mer »
Mount Wilson-observatoriet
Mount Wilson-observatoriet (Mount Wilson Observatory) (MWO) är ett astronomiskt observatorium i Los Angeles County, Kalifornien i USA, grundlagt 1904.
Ny!!: Merkurius och Mount Wilson-observatoriet · Se mer »
MUL.APIN
MUL.APIN är titeln på det babyloniska verk som behandlar olika aspekter av babylonisk astronomi och astrologi.
Ny!!: Merkurius och MUL.APIN · Se mer »
Mytologi
Mytologi kan beteckna.
Ny!!: Merkurius och Mytologi · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Merkurius och NASA · Se mer »
Natrium
Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.
Ny!!: Merkurius och Natrium · Se mer »
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Ny!!: Merkurius och Nebulosa · Se mer »
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Ny!!: Merkurius och Nedslagskrater · Se mer »
Neon
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.
Ny!!: Merkurius och Neon · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Merkurius och Neptunus · Se mer »
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Ny!!: Merkurius och Newtons rörelselagar · Se mer »
Norra halvklotet
Jordens norra halvklot. hemisfär är på bilden skuggad gul. Norra halvklotet eller norra hemisfären kallas den del av jorden eller annan planet som ligger norr om dess ekvator.
Ny!!: Merkurius och Norra halvklotet · Se mer »
Nya Zeeland
Nya Zeeland (Aotearoa; New Zealand) är en östat i sydvästra Stilla havet som består av två huvudsakliga landmassor, Nordön och Sydön, samt cirka 600 mindre öar.
Ny!!: Merkurius och Nya Zeeland · Se mer »
Ockultation
Stjärnan Aldebaran strax efter ockultation bakom månen Ockultation eller betäckning är det astronomiska fenomen då en himlakropp täcker en annan himlakropp.
Ny!!: Merkurius och Ockultation · Se mer »
Perihelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Perihelium är den punkt där en himlakropp som rör sig runt en sol (helios) befinner sig närmast solen.
Ny!!: Merkurius och Perihelium · Se mer »
Pierre Gassendi
Pierre Gassendi, född 22 januari 1592 i Champtercier nära Digne, död 24 oktober 1655 i Paris, var en fransk präst, naturforskare och filosof.
Ny!!: Merkurius och Pierre Gassendi · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Merkurius och Planet · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Merkurius och Planetesimal · Se mer »
Planetkärna
Stenplaneternas inre En planetkärna är de innersta lagren i en planet.
Ny!!: Merkurius och Planetkärna · Se mer »
Precession
Precession av ett gyroskop. Precession är en mekanisk funktion hos snurror (exempelvis jorden), där rotationsaxeln vinglar (pendlar) lite i rymden.
Ny!!: Merkurius och Precession · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Merkurius och Protostjärna · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Merkurius och Pythagoras · Se mer »
Radar
252x252px luftvärnssystemet Pantsir-S2. Radar, militärförkortning: Rr (akronym av radio detection and ranging), är utrustning och teknik för upptäckt och avståndsbestämning med radiovågor.
Ny!!: Merkurius och Radar · Se mer »
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Ny!!: Merkurius och Radie · Se mer »
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Ny!!: Merkurius och Radioaktivitet · Se mer »
Raketbränsle
Raptor från Spacex. Bränslet är flytande metan och flytande syre. Raketbränsle är det eller de bränslen som krävs för att driva den reaktion som accelererar reaktionsmassan i en raketmotor.
Ny!!: Merkurius och Raketbränsle · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Merkurius och Röntgenstrålning · Se mer »
Retrograd rörelse
Den röda satelliten rör sig medurs runt den blå-svarta planeten, som roterar moturs. Eftersom rörelse och rotation är åt olika håll är banan retrograd. mars (röd), tycks den yttre planeten tillfälligtvis röra sig bakåt över himlen. Retrograd rörelse är när en himlakropp går "baklänges" i omloppsbana runt en central himlakropp.
Ny!!: Merkurius och Retrograd rörelse · Se mer »
Romersk mytologi
Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.
Ny!!: Merkurius och Romersk mytologi · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Merkurius och Romerska riket · Se mer »
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Ny!!: Merkurius och Rymdsond · Se mer »
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Ny!!: Merkurius och Satellit · Se mer »
Södra halvklotet
hemisfär skuggad gul. Affisch med legenden "Ushuaia, världens slut". Ushuaia i Argentina är den sydligaste staden i världen. Södra halvklotet. Södra halvklotet eller södra hemisfären kallas den del av en planet som ligger söder om dess ekvator.
Ny!!: Merkurius och Södra halvklotet · Se mer »
Sfäriskt segment
Sfäriskt segment, klotsegment eller sfärisk kalott kallas det område, som ligger över eller under ett plant snitt genom en sfär.
Ny!!: Merkurius och Sfäriskt segment · Se mer »
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Ny!!: Merkurius och Silikat · Se mer »
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Merkurius och Sirius · Se mer »
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Ny!!: Merkurius och Skenbar magnitud · Se mer »
Skymning
Skymning över Skälderviken utanför Ängelholm i maj 2023 Skymning utanför Timmervik 2017. Skymning inträder när dag går mot natt, då solen passerar horisonten och solskivan endast delvis är synlig.
Ny!!: Merkurius och Skymning · Se mer »
Slätt
En slätt är ett geografiskt område som består av ett platt öppet landskap.
Ny!!: Merkurius och Slätt · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Merkurius och Solen · Se mer »
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.
Ny!!: Merkurius och Solförmörkelse · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Merkurius och Solsystemet · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Merkurius och Solvind · Se mer »
Spektrometer
Spektroskop med prisma. Gitterspektrometer, där ljus från en källa A kommer via ingångsspalten B och hålspegel C parallellt in på ett vridbart reflektionsgitter D. De olika våglängderna fokuseras av hålspegel E på utgångsspalten F. Spektrometer är ett instrument för att dela upp och mäta ett fysiskt fenomen i dess olika delar.
Ny!!: Merkurius och Spektrometer · Se mer »
Spricka
Spricka i en betongpelare efter belastningstest En spricka eller fraktur är separeringen av ett föremål eller material i två eller flera delar under påverkan av belastning.
Ny!!: Merkurius och Spricka · Se mer »
Sten
Stenar i olika storlekar och färger. Sten är en partikel av en bergart i många olika storlekar.
Ny!!: Merkurius och Sten · Se mer »
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Ny!!: Merkurius och Stenplanet · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Merkurius och Stjärna · Se mer »
Sumer
Sumer var ett kulturområde i södra Mesopotamien (Irak).
Ny!!: Merkurius och Sumer · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Merkurius och Syre · Se mer »
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Ny!!: Merkurius och Teleskop · Se mer »
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Ny!!: Merkurius och Tidvattenkrafter · Se mer »
Timme
En timme, dialektalt timma, förkortat h (lat. hora) är en tidsenhet.
Ny!!: Merkurius och Timme · Se mer »
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Ny!!: Merkurius och Ultraviolett strålning · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Merkurius och Uranus · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Merkurius och Vatten · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Merkurius och Vattenånga · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Merkurius och Väte · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Merkurius och Venus · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Merkurius och Vulkan · Se mer »
Vulkan (hypotetisk planet)
Vulkanus var en hypotetisk planet, som placerades mellan Merkurius och Solen för att kompensera för anomalier som observerats i planetbanorna.
Ny!!: Merkurius och Vulkan (hypotetisk planet) · Se mer »
Xenon
Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe.
Ny!!: Merkurius och Xenon · Se mer »
1000-talet f.Kr.
Denna artikel handlar om seklet 1000-talet f.Kr., åren 1099-1000 f.Kr. För millenniet 1000-talet f.Kr., åren 1999-1000 f.Kr., se 1000-talet f.Kr. (millennium).
Ny!!: Merkurius och 1000-talet f.Kr. · Se mer »
1631
1631 (MDCXXXI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1631 · Se mer »
1639
1639 (MDCXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1639 · Se mer »
1737
1737 (MDCCXXXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1737 · Se mer »
1965
1965 (MCMLXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1965 · Se mer »
1974
1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1974 · Se mer »
1975
1975 (MCMLXXV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1975 · Se mer »
1976
1976 (MCMLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 1976 · Se mer »
20 mars
20 mars är den 79:e dagen på året i den gregorianska kalendern (80:e under skottår).
Ny!!: Merkurius och 20 mars · Se mer »
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2000 · Se mer »
2000-talet f.Kr. (millennium)
Världen 2000 f.Kr. Skrivtecknens spridning 2300 f.Kr. (blått).
Ny!!: Merkurius och 2000-talet f.Kr. (millennium) · Se mer »
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2004 · Se mer »
2006
2006 (MMVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2006 · Se mer »
2007
2007 (MMVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2007 · Se mer »
2008
2008 (MMVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2008 · Se mer »
2009
2009 (MMIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2009 · Se mer »
2011
2011 (MMXI) var ett vanligt år som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2011 · Se mer »
2015
2015 (MMXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2015 · Se mer »
2025
2025 (MMXXV) kommer att bli ett normalår som börjar en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Merkurius och 2025 · Se mer »
28 maj
28 maj är den 148:e dagen på året i den gregorianska kalendern (149:e under skottår).
Ny!!: Merkurius och 28 maj · Se mer »
3 augusti
3 augusti är den 215:e dagen på året i den gregorianska kalendern (216:e under skottår).
Ny!!: Merkurius och 3 augusti · Se mer »
3000-talet f.Kr. (millennium)
Ingen beskrivning.
Ny!!: Merkurius och 3000-talet f.Kr. (millennium) · Se mer »
Omdirigerar här:
Merkurius (Solsystemet), Merkurius (planet), Merkurius (solsystemet), Merkurius geologi, Planeten Merkurius, .
