Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Abstraktionsprincipen, Alef-noll, Axiom, Öppen mängd, Bijektiv funktion, Cartesisk produkt, Differens, Distribution, Element (mängdteori), Eulerdiagram, Funktion, Glatt funktion, Heltal, Kardinaltal, Klass (matematik), Kompakthet, Komplement, Komplexa tal, Kvaternion, Lista över matematiska symboler, Mängdteori, Naturliga tal, Ordnad mängd, Potensmängd, Primtal, Rationella tal, Reella tal, Sluten mängd, Snitt, Tomma mängden, Union (matematik), Universum (mängdteori), Venndiagram, Zermelo–Fraenkels mängdteori.
Abstraktionsprincipen
Abstraktionsprincipen är en princip inom mängdteorin som handlar om hur vi får bilda mängder.
Ny!!: Mängd och Abstraktionsprincipen · Se mer »
Alef-noll
Alef-noll. Alef-noll, \aleph_0, är kardinaltalet för alla uppräkneligt oändliga mängder.
Ny!!: Mängd och Alef-noll · Se mer »
Axiom
Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.
Ny!!: Mängd och Axiom · Se mer »
Öppen mängd
En öppen mängd är ett topologiskt begrepp inom matematik.
Ny!!: Mängd och Öppen mängd · Se mer »
Bijektiv funktion
En bijektiv funktion är en funktion, som är injektiv och surjektiv.
Ny!!: Mängd och Bijektiv funktion · Se mer »
Cartesisk produkt
Den cartesiska eller kartesiska produkten eller mängdprodukten av två mängder A och B är mängden av alla ordnade par (a, b) vars första element a tillhör A och vars andra element b tillhör B. Produkten av A och B skrivs A × B, så definitionen kan sammanfattas Mängdprodukten kallas "cartesisk" efter Renatus Cartesius, den latinska översättningen av René Descartes.
Ny!!: Mängd och Cartesisk produkt · Se mer »
Differens
Differens betyder skillnad och används för tal och mängder inom matematiken.
Ny!!: Mängd och Differens · Se mer »
Distribution
I matematisk analys är en distribution ett slags generaliserad funktion.
Ny!!: Mängd och Distribution · Se mer »
Element (mängdteori)
Element är en av de mest grundläggande begreppen inom mängdteorin.
Ny!!: Mängd och Element (mängdteori) · Se mer »
Eulerdiagram
Satsen "''A'' är en delmängd till ''B''; ''C'' har inga element gemensamma med ''B''" uttryckt i ett '''eulerdiagram'''. Eulerdiagram är illustrationer som används i mängdlära för att visa på det matematiska eller logiska sambandet mellan klasser eller mängder.
Ny!!: Mängd och Eulerdiagram · Se mer »
Funktion
En funktion ''f'' tar ett invärde ''x'', och returnerar ett utvärde ''f(x)''. En liknelse är att beskriva funktionen som en maskin eller hemlig låda som för vissa invärden returnerar bestämda utvärden. graf. Detta är funktionen ''f''(''x'').
Ny!!: Mängd och Funktion · Se mer »
Glatt funktion
En testfunktion i två variabler, vilket är en typ av glatt funktion. En glatt funktion, eller slät funktion, är en funktion som kan deriveras oändligt många gånger.
Ny!!: Mängd och Glatt funktion · Se mer »
Heltal
Heltalen är unionen av mängden naturliga tal och mängden negativa heltal.
Ny!!: Mängd och Heltal · Se mer »
Kardinaltal
Kardinaltal är ett begrepp inom mängdteorin, och betecknar antalet element i en mängd.
Ny!!: Mängd och Kardinaltal · Se mer »
Klass (matematik)
Inom mängdlära och dess tillämpningar inom matematiken, är en klass en samling av uppsättningar (eller ibland andra matematiska objekt) som entydigt kan definieras av en egenskap som alla dess medlemmar delar.
Ny!!: Mängd och Klass (matematik) · Se mer »
Kompakthet
Inom matematiken är kompakthet en egenskap hos topologiska rum och delmängder till topologiska rum.
Ny!!: Mängd och Kompakthet · Se mer »
Komplement
Komplementet till en mängd A är den mängd som innehåller alla objekt som inte finns i A. Detta kan skrivas exempelvis ∁(A), eller Ω \ A om Ω är vårt universum (se differens).
Ny!!: Mängd och Komplement · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Mängd och Komplexa tal · Se mer »
Kvaternion
Kvaternion (senlatin quatérnio, "ansamling av fyra personer eller ting"), element i en utvidgning av de reella talen till ett fyrdimensionellt talområde på ett liknande sätt som komplexa tal är en utvidgning till ett tvådimensionellt, definierat av W.R. Hamilton 1843.
Ny!!: Mängd och Kvaternion · Se mer »
Lista över matematiska symboler
Det här är en lista över vanligt förekommande symboler som används i matematiska uttryck.
Ny!!: Mängd och Lista över matematiska symboler · Se mer »
Mängdteori
miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.
Ny!!: Mängd och Mängdteori · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Mängd och Naturliga tal · Se mer »
Ordnad mängd
En ordnad mängd är, inom matematik, en mängd tillsammans med en transitiv och reflexiv binär relation, kallad ordning eller partiell ordning.
Ny!!: Mängd och Ordnad mängd · Se mer »
Potensmängd
Potensmängden (en. power set) till en mängd är mängden av alla delmängder till inklusive den tomma mängden och mängden själv.
Ny!!: Mängd och Potensmängd · Se mer »
Primtal
12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.
Ny!!: Mängd och Primtal · Se mer »
Rationella tal
Rationella tal är inom matematiken tal som kan skrivas som en kvot (ett bråk) av två heltal: där heltalet T är bråkets täljare och heltalet N bråkets nämnare.
Ny!!: Mängd och Rationella tal · Se mer »
Reella tal
Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.
Ny!!: Mängd och Reella tal · Se mer »
Sluten mängd
En sluten mängd är inom matematiken en mängd i \mathbb^n sådan att alla dess randpunkter tillhör mängden självt.
Ny!!: Mängd och Sluten mängd · Se mer »
Snitt
Snittet av ''A'' och ''B'' är mängden av alla element som finns i ''både'' ''A'' och ''B'' Snittet eller skärningen av två mängder, A och B, är mängden av alla element som finns i både A och B, det vill säga, inte i enbart A och inte i enbart B men tillhör både A och B. Snittet av A och B skrivs A ∩ B.
Ny!!: Mängd och Snitt · Se mer »
Tomma mängden
Den tomma mängden betecknad med ∅(ibland används i stället beteckningen), är den mängd som inte innehåller några element.
Ny!!: Mängd och Tomma mängden · Se mer »
Union (matematik)
Inom matematiken är unionen av två mängder A och B, mängden av de element som tillhör A eller B. Med "eller", menas här inklusivt eller, vilket innebär att unionsmängden består av de element, vilka tillhör minst en av de två mängderna.
Ny!!: Mängd och Union (matematik) · Se mer »
Universum (mängdteori)
Universum eller grundmängden är inom mängdteorin den mängd som omfattar samtliga element som behandlas.
Ny!!: Mängd och Universum (mängdteori) · Se mer »
Venndiagram
Venndiagram för tre klasser ''A'', ''B'' och ''C''. I skärningspunkten mellan cirklarna finns det som tillhör alla tre klasser.Venndiagram för fyra klasser ''A'', ''B'', ''C'', ''D'' Venndiagram är illustrationer som används i mängdlära för att visa på det matematiska eller logiska sambandet mellan klasser eller mängder.
Ny!!: Mängd och Venndiagram · Se mer »
Zermelo–Fraenkels mängdteori
Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet (förkortat ZFC) är ett axiomatiskt system för mängder, formaliserat i första ordningens logik med hjälp av ett språk som består av en icke-logisk symbol som betecknar elementrelationen, \in.
Ny!!: Mängd och Zermelo–Fraenkels mängdteori · Se mer »
Omdirigerar här:
Mägnd, Mängd (matematik), Mängder, Mängdoperation, Mängdoperator.
