Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Nukleosyntes och Stjärna

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Nukleosyntes och Stjärna

Nukleosyntes vs. Stjärna

Kärnreaktioner som omedelbart efter Big Bang gav upphov till de lättaste grundämnena. Nukleosyntes är fysikaliska processer där nya atomkärnor bildas ur tidigare existerande nukleoner (protoner och neutroner). Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Likheter mellan Nukleosyntes och Stjärna

Nukleosyntes och Stjärna har 26 saker gemensamt (i Unionpedia): Atomkärna, Big bang, CNO-cykeln, Deuterium, Grundämne, Helium, Interstellära mediet, Järn, Kelvin, Kisel, Kol, Litium, Metallicitet, Neutron, Planet, Planetarisk nebulosa, Proton, Proton-protonkedjan, Solen, Solsystemet, Stjärna, Supernova, Syre, Termodynamisk jämvikt, Trippel-alfa-processen, Väte.

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Atomkärna och Nukleosyntes · Atomkärna och Stjärna · Se mer »

Big bang

Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.

Big bang och Nukleosyntes · Big bang och Stjärna · Se mer »

CNO-cykeln

Översikt över CNO I-cykeln. CNO-cykeln (från engelskans carbon-nitrogen-oxygen cycle; kol-kväve-syrecykeln), ibland även kallad Bethe-Weizsäckercykeln, är en av två primära fusionsreaktioner genom vilka stjärnor konverterar väte till helium.

CNO-cykeln och Nukleosyntes · CNO-cykeln och Stjärna · Se mer »

Deuterium

Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.

Deuterium och Nukleosyntes · Deuterium och Stjärna · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Grundämne och Nukleosyntes · Grundämne och Stjärna · Se mer »

Helium

Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.

Helium och Nukleosyntes · Helium och Stjärna · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Interstellära mediet och Nukleosyntes · Interstellära mediet och Stjärna · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Järn och Nukleosyntes · Järn och Stjärna · Se mer »

Kelvin

Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.

Kelvin och Nukleosyntes · Kelvin och Stjärna · Se mer »

Kisel

Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).

Kisel och Nukleosyntes · Kisel och Stjärna · Se mer »

Kol

Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.

Kol och Nukleosyntes · Kol och Stjärna · Se mer »

Litium

Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.

Litium och Nukleosyntes · Litium och Stjärna · Se mer »

Metallicitet

population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).

Metallicitet och Nukleosyntes · Metallicitet och Stjärna · Se mer »

Neutron

Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.

Neutron och Nukleosyntes · Neutron och Stjärna · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Nukleosyntes och Planet · Planet och Stjärna · Se mer »

Planetarisk nebulosa

En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.

Nukleosyntes och Planetarisk nebulosa · Planetarisk nebulosa och Stjärna · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Nukleosyntes och Proton · Proton och Stjärna · Se mer »

Proton-protonkedjan

Proton-protonkedjan är en av flera fusionsreaktioner genom vilka stjärnor omvandlar väte till helium, det främsta alternativet är CNO-cykeln.

Nukleosyntes och Proton-protonkedjan · Proton-protonkedjan och Stjärna · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Nukleosyntes och Solen · Solen och Stjärna · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Nukleosyntes och Solsystemet · Solsystemet och Stjärna · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Nukleosyntes och Stjärna · Stjärna och Stjärna · Se mer »

Supernova

En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.

Nukleosyntes och Supernova · Stjärna och Supernova · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Nukleosyntes och Syre · Stjärna och Syre · Se mer »

Termodynamisk jämvikt

Vid 0 °C är is i termodynamisk jämvikt med vatten. Termodynamisk jämvikt har uppnåtts när alla kontraster eller termodynamiska potentialer är utjämnade, som t.ex.

Nukleosyntes och Termodynamisk jämvikt · Stjärna och Termodynamisk jämvikt · Se mer »

Trippel-alfa-processen

Trippel-alfa-processen är en kärnreaktion där heliumkärnor (alfapartiklar) fusionerar till kol och i massiva stjärnor till syre och neon.

Nukleosyntes och Trippel-alfa-processen · Stjärna och Trippel-alfa-processen · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Nukleosyntes och Väte · Stjärna och Väte · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Nukleosyntes och Stjärna

Nukleosyntes har 40 relationer, medan Stjärna har 266. Eftersom de har gemensamt 26, är Jaccard index 8.50% = 26 / (40 + 266).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Nukleosyntes och Stjärna. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »