Snabbare tillgång än webbläsare!
36 relationer: Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Bells teorem, Bra-ket-notation, Cauchy–Schwarz olikhet, Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen, Energi, Erwin Schrödinger, Fourierserie, Hermitesk, Kausalitet, Köpenhamnstolkningen, Klassisk mekanik, Kommutativitet, Kvantitet, Kvantmekanik, Max Born, Mätning, Niels Bohr, Normalfördelning, Operator, Osäkerhet, Plancks konstant, Rörelsemängd, Rörelsemängdsmoment, Sannolikhetsfördelning, Speciella relativitetsteorin, Spinn, Standardavvikelse, Tankeexperiment, Vågfunktion, Vågfunktionskollaps, Virtuell partikel, Werner Heisenberg, 1927, 1930.
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Bells teorem
Bells teorem eller Bells olikhet är ett teorem inom kvantmekanik postulerat och bevisat av J. S. Bell 1964.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Bells teorem · Se mer »
Bra-ket-notation
Bra-ket-notation, eller Diracnotation, är en notation för att beskriva kvanttillstånd inom kvantmekaniken.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Bra-ket-notation · Se mer »
Cauchy–Schwarz olikhet
Cauchy-Schwarz olikhet, alternativt Cauchys olikhet, Schwarz olikhet eller Cauchy-Bunyakovski-Schwarz olikhet, matematisk olikhet uppkallad efter Augustin Louis Cauchy, Viktor Jakovlevitj Bunjakovskij samt Hermann Amandus Schwarz.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Cauchy–Schwarz olikhet · Se mer »
Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen
Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen (EPR-paradoxen) är en paradox som formulerades 1935 av fysikerna Albert Einstein, Boris Podolsky och Nathan Rosen med syfte att påvisa att kvantmekaniken är en ofullständig fysikalisk teori.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Energi · Se mer »
Erwin Schrödinger
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Erwin Schrödinger · Se mer »
Fourierserie
En fyrkantsvåg approximerad med ett ökande antal fourierkomponenter; observera beteendet vid diskontinuiteterna. Fourierserier (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en variant av Fouriertransformen för funktioner som bara är definierade för ett intervall av längden T, eller som är periodiska med periodiciteten T. Varje kontinuerlig periodisk funktion kan skrivas som summan av ett antal sinusfunktioner med varierande amplitud där varje sinusfunktion har en frekvens som är en heltalsmultipel av den lägsta frekvensen i den periodiska funktionen, 1/T (grundtonen).
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Fourierserie · Se mer »
Hermitesk
Hermitesk kan syfta på.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Hermitesk · Se mer »
Kausalitet
Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser).
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Kausalitet · Se mer »
Köpenhamnstolkningen
Köpenhamnstolkningen är en samlingsbeteckning för de tolkningar av kvantmekaniken som växte fram i slutet av 1920-talet.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Köpenhamnstolkningen · Se mer »
Klassisk mekanik
''Principia''. Klassisk mekanik är den del av mekaniken som grundar sig på de rörelselagar som Isaac Newton formulerade i sitt banbrytande verk Principia 1687.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Klassisk mekanik · Se mer »
Kommutativitet
En operation \circär kommutativ om och endast om x \circ y.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Kommutativitet · Se mer »
Kvantitet
Kvantitet är ett slags egenskap som framträder i form av mängd eller storhet och är ofta mätbar.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Kvantitet · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Kvantmekanik · Se mer »
Max Born
Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen, var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Max Born · Se mer »
Mätning
meterstock kan man mäta längd.Mätning är i den klassiska fysiken en förhållandevis enkel företeelse varvid man med vald metod bestämmer en storhet hos ett system (dess massa, vikt, hastighet, temperatur, tryck, …) med i princip godtycklig noggrannhet och utan närmare hänsyn till mätning av de övriga storheterna.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Mätning · Se mer »
Niels Bohr
Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Niels Bohr · Se mer »
Normalfördelning
Normalfördelningen med standardavvikelser (''σ'') kring medelvärdet (''μ'') 0.Enligt 68–95–99,7-regeln är drygt 68% inom en standardavvikelse från medelvärdet. Drygt 95% är inom två standardavvikelser från medelvärdet. Drygt 99,7% är inom tre standardavvikelser från medelvärdet. Normalfördelning (ibland Gaussfördelning eller Gausskurva) är en fundamental fördelning inom sannolikhetsteori och statistik.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Normalfördelning · Se mer »
Operator
En operator är inom matematiken en symbol eller funktion som representerar en matematisk operation.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Operator · Se mer »
Osäkerhet
Osäkerhet är ett möjligt utrymme för fel.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Osäkerhet · Se mer »
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Plancks konstant · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Rörelsemängd · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Sannolikhetsfördelning
Normalfördelningen är en mycket vanligt förekommande sannolikhetsfördelning i statistiska modeller Sannolikhetsfördelning är inom sannolikhetsteori, statistik och matematisk statistik, en beskrivning (ofta i form av en funktion) av sannolikheterna för utfallen i ett utfallsrum.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Sannolikhetsfördelning · Se mer »
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Speciella relativitetsteorin · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Spinn · Se mer »
Standardavvikelse
Diagram över en normalfördelning, där varje färgat band har en bredd lika med en standardavvikelse σ. De mörkaste bandens area representerar sannolikheten (cirka 68 %) för att ett slumpmässigt utfall befinner sig inom en standardavvikelse från medelvärdet Standardavvikelse eller standarddeviation är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Standardavvikelse · Se mer »
Tankeexperiment
Ett tankeexperiment är att föreställa sig en situation som inte överensstämmer med verkligheten i syfte att förstå eller förenkla någonting och vad som följer av det.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Tankeexperiment · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Vågfunktion · Se mer »
Vågfunktionskollaps
Inom kvantmekaniken är vågfunktionskollaps det fenomen som innebär att en vågfunktion - ursprungligen flera överlagrade egentillstånd - ger intryck av att reduceras till ett enda egentillstånd efter att den har växelverkat med en observatör.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Vågfunktionskollaps · Se mer »
Virtuell partikel
En virtuell partikel är i kvantfysiken en partikel som existerar i en begränsad tid och rymd, vilket innebär en osäkerhet i dess energi respektive rörelsemängd enligt Heisenbergs osäkerhetsprincip.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Virtuell partikel · Se mer »
Werner Heisenberg
Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och Werner Heisenberg · Se mer »
1927
1927 (MCMXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och 1927 · Se mer »
1930
1930 (MCMXXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Osäkerhetsprincipen och 1930 · Se mer »
Omdirigerar här:
Heisenbergs obestämbarhetsprincip, Heisenbergs obestämbarhetsrelation, Heisenbergs olikhet, Heisenbergs osäkerhetsprincip, Heisenbergs osäkerhetsrelation, Kvantobestämbarhet, Obestämdhetsrelation, Osäkerhetsprincip, Osäkerhetsrelation, Osäkerhetsrelationen.
