Likheter mellan Pashto och Persiska
Pashto och Persiska har 15 saker gemensamt (i Unionpedia): Afghanistan, Alveolar konsonant, Arabiska alfabetet, Centralasien, Dari, Frikativa, Glottal konsonant, Indoeuropeiska språk, Indoiranska språk, Iranska språk, Klusil, Nasal konsonant, Pakistan, Palatal konsonant, Velar konsonant.
Afghanistan
Afghanistan är ett land i södra Asien.
Afghanistan och Pashto · Afghanistan och Persiska ·
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Alveolar konsonant och Pashto · Alveolar konsonant och Persiska ·
Arabiska alfabetet
Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.
Arabiska alfabetet och Pashto · Arabiska alfabetet och Persiska ·
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Centralasien och Pashto · Centralasien och Persiska ·
Dari
Dari (دری, uttal), även fārsi-ye dari (فارسی دری), är namnet på den högspråksvariant av persiska som talas i Afghanistan och Pakistan.
Dari och Pashto · Dari och Persiska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Frikativa och Pashto · Frikativa och Persiska ·
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Glottal konsonant och Pashto · Glottal konsonant och Persiska ·
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Indoeuropeiska språk och Pashto · Indoeuropeiska språk och Persiska ·
Indoiranska språk
Indoiranska språk, en grupp språk tillhörande satemgrenen av indoeuropeiska språk.
Indoiranska språk och Pashto · Indoiranska språk och Persiska ·
Iranska språk
De iranska språkens historiska spridning ca 170 f.Kr: Sarmatien, Skytien, Baktrien (östiranska språk; orange färg); och Parthien (västiranska språk; i rött) Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.
Iranska språk och Pashto · Iranska språk och Persiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Klusil och Pashto · Klusil och Persiska ·
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Nasal konsonant och Pashto · Nasal konsonant och Persiska ·
Pakistan
Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (Islamic Republic of Pakistan; اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien.
Pakistan och Pashto · Pakistan och Persiska ·
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Palatal konsonant och Pashto · Palatal konsonant och Persiska ·
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Pashto och Persiska
- Vad har gemensamt Pashto och Persiska
- Likheter mellan Pashto och Persiska
Jämförelse mellan Pashto och Persiska
Pashto har 31 relationer, medan Persiska har 152. Eftersom de har gemensamt 15, är Jaccard index 8.20% = 15 / (31 + 152).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Pashto och Persiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: