Pitesamiska och Uraliska språk

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Pitesamiska och Uraliska språk

Pitesamiska vs. Uraliska språk

Pitesamisk-svensk ordbok från 2016 Pitesamiska eller arjeplogssamiska (inhemskt namn: bidumsámegiella) är en västsamisk varietet av samiska. jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Affrikata och Pitesamiska · Affrikata och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-permiska språk

Finsk-permiska språken. De finsk-permiska språken är en föreslagen uppdelning av de uraliska språken som omfattar de baltiska-finska språken, samiska språken, mordviniska språken, mari språket, permermål och sannolikt ett antal utdöda språk.

Finsk-permiska språk och Pitesamiska · Finsk-permiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-ugriska språk

De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.

Finsk-ugriska språk och Pitesamiska · Finsk-ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Frikativa och Pitesamiska · Frikativa och Uraliska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Klusil och Pitesamiska · Klusil och Uraliska språk · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Latinska alfabetet och Pitesamiska · Latinska alfabetet och Uraliska språk · Se mer »

Lulesamiska

coronaviruset i Norge. Lulesamiska (inhemskt namn: julevsámegiella) är ett finsk-ugriskt, samiskt språk.

Lulesamiska och Pitesamiska · Lulesamiska och Uraliska språk · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Nasal konsonant och Pitesamiska · Nasal konsonant och Uraliska språk · Se mer »

Nordsamiska

Karta över de samiska språkens utbredning, där nordsamiska är nummer 5 på kartan. Mörkare gult markerar kommuner där samiska som språk har officiell status. Nordsamiska (inhemskt namn: davvisámegiella) är ett finsk-ugriskt språk, talat i Norge, Sverige, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön i Ryssland.

Nordsamiska och Pitesamiska · Nordsamiska och Uraliska språk · Se mer »

Samiska

Samiska (lulesamiska, pitesamiska och sámegiella; kildinsamiska: са̄мь кӣлл, sāmʹ kīll; sydsamiska: saemiengïele; sämikielâ; sääʹmǩiõll; umesamiska: sámiengiälla; tersamiska: са̄мькӣлл, saa´mekiill) är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen.

Pitesamiska och Samiska · Samiska och Uraliska språk · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Pitesamiska och Sverige · Sverige och Uraliska språk · Se mer »

Tremulant (fonetik)

Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.

Pitesamiska och Tremulant (fonetik) · Tremulant (fonetik) och Uraliska språk · Se mer »