Popularer och Romerska republiken

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Popularer och Romerska republiken

Popularer vs. Romerska republiken

Populares ("Folkens gynnare", singular popularis, "som tillhör folket"), ibland Folkpartiet, var aristokratiska ledare under sena Romerska republiken som tenderade att använda sig av de romerska folkförsamlingarna för att vinna politisk makt i romerska senaten. Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.

Comitia

En väljare avger sin röst. Comitia (latin: coire, gå tillsammans), Komitier, "sammanträden", var folkförsamlingar i antikens Rom, där romerska folket, populus romanus, som vederbörligen sammankallats av därtill befogad ämbetsman, sammanträdde för att under hans ledning och ordnat i politiska avdelningar utöva sin suveränitet (myndighet) genom lagstiftning, dom (i brottmål) och val (av överhetspersoner).

Comitia och Popularer · Comitia och Romerska republiken · Se mer »

Julius Caesar

Gaius Julius Caesar (latinskt uttal:; i dag mer känd enbart under sitt gentilicium och cognomen Julius Caesar), född 12 juli 100 f.Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f.Kr. i Rom, var en romersk militär, statsman och skriftställare som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet.

Julius Caesar och Popularer · Julius Caesar och Romerska republiken · Se mer »

Marcus Licinius Crassus

Marcus Licinius Crassus, ofta bara Crassus, född omkring 115 f.Kr., död 53 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.

Marcus Licinius Crassus och Popularer · Marcus Licinius Crassus och Romerska republiken · Se mer »

Marius

Glyptothek, München. Marius, egentligen Gaius Marius, född 157 f.Kr. i byn Cereatae nära Arpinum, död 13 januari 86 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.

Marius och Popularer · Marius och Romerska republiken · Se mer »

Optimater

Optimater (latin: optimates, singular: optimas) eller viri boni, ’de goda männen’, kallades i romerska republiken adelspartiet, det konservativa partiet eller de förnäma (nobiles).

Optimater och Popularer · Optimater och Romerska republiken · Se mer »

Patricier

Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.

Patricier och Popularer · Patricier och Romerska republiken · Se mer »

Plebej

Plebejer (av latinets plebs, "folk").

Plebej och Popularer · Plebej och Romerska republiken · Se mer »

Pompejus

Byst föreställande Pompejus. Pompejus, från 81 f.Kr. Gnaeus Pompeius Magnus (CN·POMPEIVS·CN·F·SEX·N·MAGNVS, "Gnaeus Pompejus den store, son till Gnaeus, sonson till Sextus "), född 29 september 106 f.Kr. i Picenum, död 29 september 48 f.Kr. i Pelusium, var en romersk fältherre och statsman.

Pompejus och Popularer · Pompejus och Romerska republiken · Se mer »

Romerska senaten

Romerska senaten (från latin senatus, 'de äldres råd', av senex, 'gammal') var en av de centrala statsorganen i antikens Rom.

Popularer och Romerska senaten · Romerska republiken och Romerska senaten · Se mer »

Romerskt medborgarskap

Bilden visar en man i toga. Vi vet att han var en romersk medborgare, då enbart romerska medborgare hade rätt att bära toga. Romerskt medborgarskap var en serie rättigheter och skyldigheter som tillföll vissa personer i romarriket.

Popularer och Romerskt medborgarskap · Romerska republiken och Romerskt medborgarskap · Se mer »

Sulla

Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (82 - 81 f.Kr. diktator).

Popularer och Sulla · Romerska republiken och Sulla · Se mer »

Triumvirat

Första triumviratet mellan Pompejus, Crassus och Caesar. Triumvirat är ett ord sammansatt av latinets trium, "av tre" (genitivformen av tres, "tre") och vir "man", det vill säga tre män, triumvirer, samt ändelsen -at, ursprungligen betecknande ett tremannakollegium i republikens Rom.

Popularer och Triumvirat · Romerska republiken och Triumvirat · Se mer »