Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Pärnu

Index Pärnu

Drönare video av Pärnu stranden Drönarvideo av Pärnu 2022 Pärnu (Pernau) är en stad i kommunen Pärnu stad (Pärnu linn) i landskapet Pärnumaa i sydvästra Estland.

36 relationer: Andra världskriget, Ösel, Östersjöprovinserna, Badort, Estland, Estlands administrativa indelning, Estlands kommuner, Frans Bernhard von Thurn, Gustav II Adolf, Guvernementet Livland, Karl XII, Kejsardömet Ryssland, Kryssningsfartyg, Kurfurstendömet Sachsen, Kurort, Kynö, Lavassaare, Lelle, Estland, Passagerarfartyg, Pärnu (flod), Pärnu flygplats, Pärnu stad, Pärnumaa, Pärnuviken, Rail Baltica, Rigabukten, Runö, Ryssland, Slaget vid Hummelshof, Sovjetunionen, Stad, Stora nordiska kriget, Tallinn, Tartu universitet, Tyska orden, Wolmar Anton von Schlippenbach.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Ny!!: Pärnu och Andra världskriget · Se mer »

Ösel

Satellitbild Angla Ösel (Saaremaa; 'Öland' av estniska saare 'ö' och maa 'land') är en ö i Östersjön som tillhör Estland.

Ny!!: Pärnu och Ösel · Se mer »

Östersjöprovinserna

Östersjöprovinserna, Baltiska provinserna, var under Sveriges stormaktstid de delar av Baltikum som tillhörde Sverige, det vill säga Ingermanland, Estland och Svenska Livland.

Ny!!: Pärnu och Östersjöprovinserna · Se mer »

Badort

Mölle blev under 1890-talet en av Sveriges första moderna badorter. En badort kallas en ort, med anläggningar för badbehandling eller för friluftsbad dit turister söker sig.

Ny!!: Pärnu och Badort · Se mer »

Estland

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.

Ny!!: Pärnu och Estland · Se mer »

Estlands administrativa indelning

Estlands administrativa indelning är idag baserad på maakonnad (landskap).

Ny!!: Pärnu och Estlands administrativa indelning · Se mer »

Estlands kommuner

Estlands kommuner efter kommunreformen 2017. En kommun (estniska: omavalitsus) är den minsta administrativa enheten i Estland.

Ny!!: Pärnu och Estlands kommuner · Se mer »

Frans Bernhard von Thurn

Frans Bernhard von Thurn, född 26 juli 1592, död 14 oktober 1628 i Strasburg, var en tysk-svensk greve och militär.

Ny!!: Pärnu och Frans Bernhard von Thurn · Se mer »

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.

Ny!!: Pärnu och Gustav II Adolf · Se mer »

Guvernementet Livland

Guvernementet Livland var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland mellan 1721 och 1918.

Ny!!: Pärnu och Guvernementet Livland · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: Pärnu och Karl XII · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Ny!!: Pärnu och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Kryssningsfartyg

Oasis of the Seas är ett av världens största kryssningsfartyg. Ett kryssningsfartyg är ett passagerarfartyg som specifikt transporterar resenärer som reser för nöjes skull.

Ny!!: Pärnu och Kryssningsfartyg · Se mer »

Kurfurstendömet Sachsen

Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.

Ny!!: Pärnu och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »

Kurort

Kurhus i Baden-Baden. Kurhus i Bad Nauheim. Kurort är en plats för behandling av vissa sjukdomar eller för möten, avkoppling och rekreation.

Ny!!: Pärnu och Kurort · Se mer »

Kynö

Kynö (kihnumål Kihnumua, Kihnu, Kühnö) är en ö i landskapet Pärnumaa utanför Estlands sydvästkust. Den ligger mellan Pärnu och Runö, 150 km söder om huvudstaden Tallinn. Det är den största ön i Rigabukten och Estlands sjunde största ö. Arean är 16,38 kvadratkilometer. Till fastlandet kan man ta sig med färja till och från Pärnu, eller vintertid över isen. Ön har haft estlandssvensk befolkning och det estlandssvenska uttalet på öns namn är k:ine. Kynö utgör en egen kommun, Kynö kommun, som omfattar förutom huvudön även några mindre öar, däribland Sangõ och Umalaid som ligger nordväst om Kynö samt Kakrasiär som skjuter ut som ett långsmalt rev nordost om Kynö. År 2017 bodde 686 personer i kommunen, varav alla på huvudön.

Ny!!: Pärnu och Kynö · Se mer »

Lavassaare

Lavassaare är en köping i sydvästra Estland.

Ny!!: Pärnu och Lavassaare · Se mer »

Lelle, Estland

Lelle är en ort i Estland.

Ny!!: Pärnu och Lelle, Estland · Se mer »

Passagerarfartyg

Passagerarfartyg är handelsfartyg främst avsedda för civil persontransport.

Ny!!: Pärnu och Passagerarfartyg · Se mer »

Pärnu (flod)

Pärnu (Pärnu jõgi) är Estlands näst längsta flod med en längd av 145 km.

Ny!!: Pärnu och Pärnu (flod) · Se mer »

Pärnu flygplats

Pärnu flygplats är en flygplats i Estland.

Ny!!: Pärnu och Pärnu flygplats · Se mer »

Pärnu stad

Pärnu stad (Pärnu linn) är en kommun i Estland.

Ny!!: Pärnu och Pärnu stad · Se mer »

Pärnumaa

Pärnumaa (estniska: Pärnu maakond eller Pärnumaa) är ett landskap i sydvästra Estland.

Ny!!: Pärnu och Pärnumaa · Se mer »

Pärnuviken

Pärnuviken (Pärnu laht) är en vik utmed Estlands sydvästkust.

Ny!!: Pärnu och Pärnuviken · Se mer »

Rail Baltica

Rail Baltica är en planerad normalspårig höghastighetsjärnväg mellan Warszawa och Tallinn genom Baltikum, med eventuell förlängning till Helsingfors genom undervattenstunnel i Finska viken.

Ny!!: Pärnu och Rail Baltica · Se mer »

Rigabukten

Rigabukten i Östersjöområdet Karta över Rigabukten och den estniska skärgården. Rigabukten, även Rigaviken, Rīgas jūras līcis, Liivi laht (Livländska bukten), Рижский залив, är en bukt i östra Östersjön, mellan Estland och Lettland.

Ny!!: Pärnu och Rigabukten · Se mer »

Runö

Runö (Ruhnu; Roņu sala; Runö) är en estnisk ö belägen mitt i Rigabukten, med en yta av 11,9 kvadratkilometer.

Ny!!: Pärnu och Runö · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Pärnu och Ryssland · Se mer »

Slaget vid Hummelshof

Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland.

Ny!!: Pärnu och Slaget vid Hummelshof · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Pärnu och Sovjetunionen · Se mer »

Stad

Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.

Ny!!: Pärnu och Stad · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Ny!!: Pärnu och Stora nordiska kriget · Se mer »

Tallinn

Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.

Ny!!: Pärnu och Tallinn · Se mer »

Tartu universitet

Tartu universitet (grundat som Dorpats universitet, Tartu Ülikool; Universitas Tartuensis), är ett estniskt statligt universitet i Tartu, som grundlades 1632 under svenskt styre.

Ny!!: Pärnu och Tartu universitet · Se mer »

Tyska orden

Vapensköld tillhörande ordens högmästare i dess nuvarande form. ''Motto: Att hjälpa och bota'' Tyska ordens kors (nuvarande utformning). Tyska orden 1260. Tyska orden (der Deutsche Orden, Deutschorden; Ordo domus Sanctæ Mariæ Theutonicorum Hierosolymitanorum, "Orden av vår Frus den heliga Marias tyska hus i Jerusalem") är en kristen riddarorden grundad i slutet av 1100-talet som en sjukvårdande orden.

Ny!!: Pärnu och Tyska orden · Se mer »

Wolmar Anton von Schlippenbach

Wolmar Anton von Schlippenbach, född 23 februari 1653 i Livland, död 27 mars 1721 i Moskva, var en svensk friherre och militär.

Ny!!: Pärnu och Wolmar Anton von Schlippenbach · Se mer »

Omdirigerar här:

Paernu linn, Parnu, Pernau, Pernov, Pyaonu, Pärnu (länshuvudort i Estland).

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »