Likheter mellan Rösten och Viska (fonetik)
Rösten och Viska (fonetik) har 14 saker gemensamt (i Unionpedia): Ansatsröret, Brus, Delton, Fonation, Frekvens, Logoped, Röstrubbningar, Röstspringa, Resonans, Stämband, Tal (språk), Tonande konsonant, Tonlös konsonant, Vokal.
Ansatsröret
Med ansatsrör (efter ty. Ansatzrohr, som ursprungligen betecknade resonansrummet hos blåsinstrument) avses vanligen en del av människans talapparat.
Ansatsröret och Rösten · Ansatsröret och Viska (fonetik) ·
Brus
Brus eller distorsion kan definieras i teoretiska termer som en slumpmässig (stokastisk) signal eller som en störning i en signal.
Brus och Rösten · Brus och Viska (fonetik) ·
Delton
En delton är en enkel sinuston som tillsammans med andra deltoner bildar en sammansatt ton.
Delton och Rösten · Delton och Viska (fonetik) ·
Fonation
Fonation är bildandet av det tonande råmaterial som används vid tal.
Fonation och Rösten · Fonation och Viska (fonetik) ·
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Frekvens och Rösten · Frekvens och Viska (fonetik) ·
Logoped
En logoped är en person som har genomgått logopedutbildning och avlagt logopedexamen.
Logoped och Rösten · Logoped och Viska (fonetik) ·
Röstrubbningar
Röstrubbningar kallas problem med röstfunktionen.
Rösten och Röstrubbningar · Röstrubbningar och Viska (fonetik) ·
Röstspringa
stämbanden (här markerade som 'vocal fold'). Röstspringan (rima glottidis) är det mellanrum mellan stämläpparna som spelar en mycket stor roll vid fonation.
Rösten och Röstspringa · Röstspringa och Viska (fonetik) ·
Resonans
Svängningsamplituder för en harmonisk oscillator som funktion av frekvensen och för olika grader av dämpning Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning, uppkommer när ett oscillerande eller vibrerande system driver ett annat system till att oscillera med en större amplitud vid en specifik frekvens, resonansfrekvensen.
Rösten och Resonans · Resonans och Viska (fonetik) ·
Stämband
Struphuvudets uppbyggnad - stämbanden markeras med 'vocal fold'. Stämbanden (eller stämläpparna, på latin plica vocalis) är två veck som sträcker sig horisontellt genom struphuvudet.
Rösten och Stämband · Stämband och Viska (fonetik) ·
Tal (språk)
Tal (språk) Tal är frambringande av språkljud och genomförs med hjälp av de olika organen i talapparaten.
Rösten och Tal (språk) · Tal (språk) och Viska (fonetik) ·
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Rösten och Tonande konsonant · Tonande konsonant och Viska (fonetik) ·
Tonlös konsonant
En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.
Rösten och Tonlös konsonant · Tonlös konsonant och Viska (fonetik) ·
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Rösten och Viska (fonetik)
- Vad har gemensamt Rösten och Viska (fonetik)
- Likheter mellan Rösten och Viska (fonetik)
Jämförelse mellan Rösten och Viska (fonetik)
Rösten har 56 relationer, medan Viska (fonetik) har 26. Eftersom de har gemensamt 14, är Jaccard index 17.07% = 14 / (56 + 26).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Rösten och Viska (fonetik). För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: