Snabbare tillgång än webbläsare!
53 relationer: Amplitudmodulering, De Broglie-våglängd, Diracekvationen, Egenfunktion, Egenvärde, egenvektor och egenrum, Elektriskt fält, Elektron, Energi, Erwin Schrödinger, Fouriertransform, Frekvens, Greenfunktion, Hamiltonoperator, Hartree–Fock-metoden, Helmholtz ekvation, Hermitesk operator, Hilbertrum, Imaginära enheten, Kedjeregeln, Klassisk fysik, Klein–Gordon-ekvationen, Komplexa tal, Kontinuitetsekvationen, Kvantfältteori, Kvantmekanik, Kvanttillstånd, Laplaceoperatorn, Linjäritet, Linjärkombination, Louis de Broglie, Max Born, Newtons rörelselagar, Notation, Partiell derivata, Partiell differentialekvation, Physical Review, Plancks konstant, Randvillkor, Speciella relativitetsteorin, Spinn, Stående våg, Superposition, Tillstånd, Tunneleffekt, Värmeledningsekvationen, Våg-partikeldualitet, Vågekvation, Vågfunktion, Våghastighet, Våglängd, ..., Vågtal, Vektor, Vinkelhastighet. Förläng index (3 mer) »
Amplitudmodulering
Bärvågen (Carrier) och meddelandesignalen (Signal) skapar tillsammans den amplitudmodulerade signalen (Output) Jämförelse av '''amplitudmodulering''' och frekvensmodulering Amplitudmodulering (AM) är en metod som används inom bland annat radiokommunikation för att överföra en lågfrekvent signal (meddelandet) med hjälp av en mer högfrekvent bärvåg.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Amplitudmodulering · Se mer »
De Broglie-våglängd
fas kan visas som en färg eller som en sinusfunktion. de Broglie-våglängd är inom kvantmekaniken en våglängd som partiklar har.
Ny!!: Schrödingerekvationen och De Broglie-våglängd · Se mer »
Diracekvationen
Diracekvationen är en relativistisk vågekvation för kvantmekaniska system som infördes 1928 av Paul Dirac.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Diracekvationen · Se mer »
Egenfunktion
Att man kan rita en pil som den röda utan att den ändrar riktning när man skevar bilden betyder att pilen är en egenfunktion till den linjära avbildningen skevning. Då de röda pilarna är lika långa är deras egenvärde 1. Inom matematiken är en egenfunktion till en linjär avbildning en funktion (som inte konstant är noll) som på avbildningen motsvarar en multipel av sig själv.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Egenfunktion · Se mer »
Egenvärde, egenvektor och egenrum
I denna transformation ändras den röda pilens riktning vilket inte är fallet med den blå pilen. Därför är den blå pilen en egenvektor med egenvärdet 1 då dess längd inte ändras Egenvektorer till en kvadratisk matris är de nollskilda vektorer som bibehåller sin riktning efter multiplikation med matrisen.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Egenvärde, egenvektor och egenrum · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Elektriskt fält · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Schrödingerekvationen och Elektron · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Energi · Se mer »
Erwin Schrödinger
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Erwin Schrödinger · Se mer »
Fouriertransform
Fouriertransformen (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en transform som ofta används till att överföra en funktion från tidsplanet till frekvensplanet.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Fouriertransform · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Frekvens · Se mer »
Greenfunktion
En greenfunktion, efter den brittiske matematikern George Green, är en funktion som används för att lösa inhomogena differentialekvationer med definierade begynnelsevärden och randvärden.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Greenfunktion · Se mer »
Hamiltonoperator
En Hamiltonoperator är en operator av central betydelse inom teoretisk fysik och utgör den kvantmekaniska motsvarigheten till en Hamiltonfunktion.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Hamiltonoperator · Se mer »
Hartree–Fock-metoden
Hartree–Fock-metoden är en självkonsistent approximationsmetod inom kvantmekaniken för att lösa Schrödingerekvationen för flerpartikelsystem, till exempel för elektronerna i en atom, en molekyl eller ett fast ämne.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Hartree–Fock-metoden · Se mer »
Helmholtz ekvation
Helmholtz ekvation är en partiell differentialekvation som lyder där ∇2 är laplaceoperatorn, k är ett vågtal och A är en amplitud.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Helmholtz ekvation · Se mer »
Hermitesk operator
En hermitesk operator är en operator inom kvantmekaniken.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Hermitesk operator · Se mer »
Hilbertrum
Ett hilbertrum (efter David Hilbert) är inom matematiken ett inre produktrum som är fullständigt med avseende på den norm som definieras av den inre produkten.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Hilbertrum · Se mer »
Imaginära enheten
Imaginära enheten i det komplexa talplanet. Reella tal hamnar på den horisontella axeln, imaginära tal på den vertikala axeln. Imaginära enheten, vanligtvis betecknad "i" eller "j", är ett tal som vanligtvis definieras genom identiteten Multipler av den imaginära enheten kallas imaginära tal.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Imaginära enheten · Se mer »
Kedjeregeln
Kedjeregeln är inom matematisk analys en regel för derivering av sammansatta funktioner, det vill säga, om f och g är funktioner, då anger kedjeregeln derivatan av deras sammansättning (funktionen som avbildar x på f(g(x)) i termer av derivator av f och g och produkten av funktioner enligt Detta kan mer explicit uttryckas i termer av variabeln x. Låt, eller ekvivalent, för alla x. Kedjeregeln kan då skrivas Kedjeregeln kan också skrivas med Leibniz notation: låt z vara en funktion av variabeln y, vilken själv är en funktion av x (y och z är därmed beroende variabler) och därmed blir även z en funktion av x.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Kedjeregeln · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Klassisk fysik · Se mer »
Klein–Gordon-ekvationen
Klein–Gordon-ekvationen (ibland Klein–Gordon–Focks ekvation) är en relativistisk version av Schrödingerekvationen.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Klein–Gordon-ekvationen · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Komplexa tal · Se mer »
Kontinuitetsekvationen
Kontinuitetsekvationen är en ekvation baserad på Reynolds transportteorem (RTT).
Ny!!: Schrödingerekvationen och Kontinuitetsekvationen · Se mer »
Kvantfältteori
Kvantfältteori (engelska QFT, Quantum field theory) är en fysikalisk teori som applicerar kvantmekanik på fält.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Kvantfältteori · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Kvantmekanik · Se mer »
Kvanttillstånd
Ett kvanttillstånd, eller kvantmekaniskt tillstånd, är en kvantmekanisk beskrivning av tillståndet för ett fysikaliskt system och utgör tillsammans med observabler grunden för kvantteorin.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Kvanttillstånd · Se mer »
Laplaceoperatorn
Laplaceoperatorn eller Laplaces operator är inom vektoranalysen en differentialoperator.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Laplaceoperatorn · Se mer »
Linjäritet
Linjäritet eller linearitet är en avledning av linjär eller lineär (av latinets linearis, av linea; 'tråd av linne') och avser något som kan beskrivas med en rät linje.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Linjäritet · Se mer »
Linjärkombination
Linjärkombinationen \vec v.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Linjärkombination · Se mer »
Louis de Broglie
Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie eller oftare bara Louis de Broglie, född den 15 augusti 1892 i Dieppe, död den 19 mars 1987, var en fransk fysiker och sjunde hertigen de Broglie.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Louis de Broglie · Se mer »
Max Born
Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen, var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Max Born · Se mer »
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Newtons rörelselagar · Se mer »
Notation
Notation är skriftliga symboler avsedda att systematisera och förenkla framställningen av en viss företeelse eller sammanhang – helst i form av en gemensamt överenskommen standard eller norm.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Notation · Se mer »
Partiell derivata
I matematiken är en partiell derivata av en flervariabelfunktion dess derivata med avseende på en av dess variabler, med de andra variablerna betraktade som konstanter.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Partiell derivata · Se mer »
Partiell differentialekvation
En partiell differentialekvation, PDE, är en differentialekvation för en funktion vars värde beror av flera variabler, till skillnad från en ordinär differentialekvation som beror av en enskild variabel.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Partiell differentialekvation · Se mer »
Physical Review
Physical Review är en välrenommerad vetenskaplig tidskrift med inriktning mot fysik.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Physical Review · Se mer »
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Plancks konstant · Se mer »
Randvillkor
Randvillkor är extra krav som man lägger på differentialekvationer för att kunna få fram en entydig lösning.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Randvillkor · Se mer »
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Speciella relativitetsteorin · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Spinn · Se mer »
Stående våg
Stående våg som en summa av två löpande vågor; de röda prickarna anger noder. Stående våg är ett vågfenomen som bildas av två vågrörelser som rör sig i motsatta riktningar och är superponerade (överlagrade) på varandra.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Stående våg · Se mer »
Superposition
Vid superposition adderas två eller flera lösningar till en ekvation vilket ger en ny lösning.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Superposition · Se mer »
Tillstånd
Tillstånd kan avse.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Tillstånd · Se mer »
Tunneleffekt
Ett vågpaket studsar tillbaka från potentialbarriär, men en del transmitteras (tunnlar) igenom. Tunneleffekt, tunnling är ett fenomen inom kvantfysik som väsentligen innebär att kvantmekaniska partiklar kan ta sig förbi hinder på ett sätt som klassisk fysik inte tillåter.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Tunneleffekt · Se mer »
Värmeledningsekvationen
Värmeledningsekvationen, även kallad diffusionsekvationen, är en partiell differentialekvation med ett antal tillämpningar i fysiken.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Värmeledningsekvationen · Se mer »
Våg-partikeldualitet
Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Våg-partikeldualitet · Se mer »
Vågekvation
En vågekvation är en partiell differentialekvation som beskriver beteendet hos olika typer av vågor, som exempelvis ljudvågor, ljusvågor och vattenvågor.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Vågekvation · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Vågfunktion · Se mer »
Våghastighet
Våghastighet eller utbredningshastighet är den hastighet som vågor (vågdalar, vågberg, förtätningar och förtunningar) rör sig med.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Våghastighet · Se mer »
Våglängd
Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Våglängd · Se mer »
Vågtal
Vågtal är omvänt proportionellt mot våglängd.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Vågtal · Se mer »
Vektor
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Vektor · Se mer »
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Ny!!: Schrödingerekvationen och Vinkelhastighet · Se mer »
Omdirigerar här:
Schrödinger ekvationen, Schrödingerekvaltionen, Schrödingers ekvation.
