Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv
Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv har 25 saker gemensamt (i Unionpedia): Artilleri, Belägring, Carl Gustaf Rehnskiöld, Danmark-Norge, Fältmarskalk, Fänrik, Fredrik IV av Danmark, Garnison, Göran Silfverhielm, Generalmajor, Grenadjär, Haubits, Johan Giertta, Karl XII, Karoliner, Kommendant, Kurfurstendömet Sachsen, Mörsare, Musköt, Rysshärjningarna, Skaraborgs regemente (infanteri), Stora nordiska kriget, Svenska flottan, Sverige, Västerbottens regemente.
Artilleri
Ryskt artilleri i eldställning framför Berlin 1945. Sovjetiskt fjärrluftvärnsartilleri försvarar Leningrad, 1941. Artilleri är en samlingsbenämning för tyngre eld- och kastvapen.
Artilleri och Slaget vid Poltava · Artilleri och Striderna vid Göta älv ·
Belägring
En belägring är en inneslutning av en fientlig fästning eller stad, med syftet att förbereda en stormning av denna eller tvinga den att kapitulera.
Belägring och Slaget vid Poltava · Belägring och Striderna vid Göta älv ·
Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär.
Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Poltava · Carl Gustaf Rehnskiöld och Striderna vid Göta älv ·
Danmark-Norge
Danmark–Norge är en ofta brukad benämning för de förenade konungarikena Danmark och Norge, ett rike som varade under 434 år.
Danmark-Norge och Slaget vid Poltava · Danmark-Norge och Striderna vid Göta älv ·
Fältmarskalk
Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Fältmarskalk och Slaget vid Poltava · Fältmarskalk och Striderna vid Göta älv ·
Fänrik
Fänrik (förkortning: fk) är i många länder den lägsta officersgraden.
Fänrik och Slaget vid Poltava · Fänrik och Striderna vid Göta älv ·
Fredrik IV av Danmark
Fredrik IV (Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.
Fredrik IV av Danmark och Slaget vid Poltava · Fredrik IV av Danmark och Striderna vid Göta älv ·
Garnison
Inspektion av trupper från den lokalal garnisonen i Nizjnij Novgorod, Ryssland, 1914. Garnison (av frankiska garir, germ. werjan, jfr värja, även fr. garnir förse, utrusta), sammanfattningen av alla de trupper, vilka är förlagda, "garnisonerade", inom samma stad, fästning eller annan ort (garnisonsort).
Garnison och Slaget vid Poltava · Garnison och Striderna vid Göta älv ·
Göran Silfverhielm
Göran Silfverhielm (Jöran Silfwerhielm), född 1681 i Småland, död 7 januari 1737, var en svensk fältmarskalk.
Göran Silfverhielm och Slaget vid Poltava · Göran Silfverhielm och Striderna vid Göta älv ·
Generalmajor
Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.
Generalmajor och Slaget vid Poltava · Generalmajor och Striderna vid Göta älv ·
Grenadjär
Preussiska grenadjärer från Infanterie-Regiment Alt-Dohna 1709. Replika av en rysk grenadjärmössa från omkring 1719 på Roslagens sjöfartsmuseum. En grenadjär var ursprungligen en soldat som vid strid hade till uppgift att kasta handgranater (fr. grenade).
Grenadjär och Slaget vid Poltava · Grenadjär och Striderna vid Göta älv ·
Haubits
15,5 cm haubits F, stomme i svenska arméns tunga artilleri under andra hälften av 1900-talet Belo Horizonte, Minas Gerais Haubits är en artilleripjäs som kan skjuta med stor utgångsvinkel.
Haubits och Slaget vid Poltava · Haubits och Striderna vid Göta älv ·
Johan Giertta
Johan Giertta, friherre och militär, född 24 juni 1666 i Narva, död 12 maj 1740 i Stockholm.
Johan Giertta och Slaget vid Poltava · Johan Giertta och Striderna vid Göta älv ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Karl XII och Slaget vid Poltava · Karl XII och Striderna vid Göta älv ·
Karoliner
Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom den svenska armén som tjänade under kungarna Karl XI och Karl XII under Sveriges tid som stormakt.
Karoliner och Slaget vid Poltava · Karoliner och Striderna vid Göta älv ·
Kommendant
En kommendant är den högste befälhavaren i en fästning, garnison eller ett fångläger.
Kommendant och Slaget vid Poltava · Kommendant och Striderna vid Göta älv ·
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Kurfurstendömet Sachsen och Slaget vid Poltava · Kurfurstendömet Sachsen och Striderna vid Göta älv ·
Mörsare
Svensk sexpundig handgranatmörsare konstruerad 1705 Mörsare vid Åkers styckebruk. Mörsare (från tyskans mörser, ursprungligen från latinets mortarium, mortel) var en äldre typ av kortpipig artilleripjäs.
Mörsare och Slaget vid Poltava · Mörsare och Striderna vid Göta älv ·
Musköt
Musköt med ''muskötgaffel''. Bild från 1664. Kopior av modeller av musköter från det trettioåriga kriget avfyras under ett historiskt återskapande. En musköt är ett slätborrat, mynningsladdat handeldvapen som hanteras med båda händerna.
Musköt och Slaget vid Poltava · Musköt och Striderna vid Göta älv ·
Rysshärjningarna
Relief på f.d. stadshotellet i Södertälje med motiv från rysshärjningarna, skulpterad 1940 av Hugo Borgström. Rysshärjningarna kallas ryska flottans terroraktiviteter mot svensk civilbefolkning längs svenska östersjökusten samt expeditioner och strövkårer inåt landet under de sista åren av stora nordiska kriget, 1719–1721.
Rysshärjningarna och Slaget vid Poltava · Rysshärjningarna och Striderna vid Göta älv ·
Skaraborgs regemente (infanteri)
Skaraborgs regemente (I 9) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1942.
Skaraborgs regemente (infanteri) och Slaget vid Poltava · Skaraborgs regemente (infanteri) och Striderna vid Göta älv ·
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Slaget vid Poltava och Stora nordiska kriget · Stora nordiska kriget och Striderna vid Göta älv ·
Svenska flottan
Svenska flottan (vid ceremoniella tillfällen även Kungliga flottan) är det ena av de två vapenslagen inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är Amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet. Sverige har en örlogsflotta med fartyg anpassade för att hävda Sveriges territoriella integritet och svenska intressen samt för att genomföra sjöfartsskydd huvudsakligen i närområdet (Sveriges omgivande vatten), men även utanför närområdet, som till exempel i Medelhavet utanför Libanon (UNIFIL) och utanför Afrikas horn (EUNAVFOR operation ATALANTA). Sverige är ett av få länder med egen utveckling och produktion av avancerade ubåtar, korvetter och mindre fartyg avsedda för kustnära miljöer.
Slaget vid Poltava och Svenska flottan · Striderna vid Göta älv och Svenska flottan ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Slaget vid Poltava och Sverige · Striderna vid Göta älv och Sverige ·
Västerbottens regemente
Västerbottens regemente (I 20/Fo 61) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–2000.
Slaget vid Poltava och Västerbottens regemente · Striderna vid Göta älv och Västerbottens regemente ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv
- Vad har gemensamt Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv
- Likheter mellan Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv
Jämförelse mellan Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv
Slaget vid Poltava har 469 relationer, medan Striderna vid Göta älv har 126. Eftersom de har gemensamt 25, är Jaccard index 4.20% = 25 / (469 + 126).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Slaget vid Poltava och Striderna vid Göta älv. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
