Innehållsförteckning
557 relationer: Abraham Cronhiort, Adam Ludwig Lewenhaupt, Ahmed III, Aleksandr Mensjikov, Allians, Altranstädt, Amiral, Anders Lagercrona, Anfallen mot Sankt Petersburg, Anfallet mot Gävle, Anfallet mot Marstrand, Anfallet mot Nya Varvet (1717), Anfallet mot Strömstad, Apostel, Arrende, Arvid Axel Mardefelt, Arvid Horn, Atlanten, August den starke, August III, Axel Sparre, Öregrund, Öresund, Öresundstullen, Österbottens län, Österrike, Östersjön, Östersjöprovinserna, Östeuropa, Östhammar, Östra Lagnö, Åbo, Åland, Ålands hav, Ålands historia, Baggensstäket, Baltikum, Baltzar von Dahlheim, Bataljon, Baturyn, Bayern, Beatelund, Belarus, Belägringen av Dorpat, Belägringen av Fredrikstens fästning, Belägringen av Lachowicze, Belägringen av Narva, Belägringen av Riga (1700), Belägringen av Riga (1710), Belägringen av Stettin, ... Förläng index (507 mer) »
- 1700 i Europa
- 1721 i Europa
- Danmark under 1700-talet
- Danska krig
- Engelska krig
- Europa under 1710-talet
- Krig under 1700-talet (decennium)
- Krig under 1710-talet
- Krig under 1720-talet
- Krig under nya tiden
- Norska krig
- Osmanska krig
- Polsk-svenska krig
- Preussiska krig
- Relationer mellan Polen och Sverige
- Sachsiska krig
- Sverige under 1700-talet
Abraham Cronhiort
Abraham Cronhiort, född 1 januari 1634 på Kokenhusen i Livland, död 12 november 1703 i Helsingfors, var en svensk friherre, militär och ämbetsman av balttyskt ursprung.
Se Stora nordiska kriget och Abraham Cronhiort
Adam Ludwig Lewenhaupt
Adam Ludwig Lewenhaupt, född 15 april 1659 i fältlägret utanför Köpenhamn, död 12 februari 1719 i Moskva, var en svensk greve, riksråd och general.
Se Stora nordiska kriget och Adam Ludwig Lewenhaupt
Ahmed III
Ahmed III, född 30 december 1673, död 1736, var sultan av det Osmanska riket från 1703 till 1730.
Se Stora nordiska kriget och Ahmed III
Aleksandr Mensjikov
Aleksandr Danilovitj Mensjikov (ryska: Александр Данилович Меншиков), född 6 november 1673, död 12 november 1729, var en rysk furste och romersk furste, hertig av Ingermanland, hertig av Cosel, militär och politiker; general 1706, fältmarskalk 1709 och generalissimus 1727.
Se Stora nordiska kriget och Aleksandr Mensjikov
Allians
Bernard Montgomery dekorerar ryska generaler i en ceremoni vid Brandenburger Tor 12 juli 1945. Allians, av franska alliance, förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse.
Se Stora nordiska kriget och Allians
Altranstädt
Altranstädt är en ort och stadsdel i staden Markranstädt i Tyskland, belägen i Landkreis Leipzig i förbundslandet Sachsen, cirka 14 kilometer sydväst om Leipzig.
Se Stora nordiska kriget och Altranstädt
Amiral
Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta.
Se Stora nordiska kriget och Amiral
Anders Lagercrona
Anders Lagercrona, född 1654, död 7 januari 1739 i Stockholm, var en svensk friherre och militär.
Se Stora nordiska kriget och Anders Lagercrona
Anfallen mot Sankt Petersburg
Anfallen mot Sankt Petersburg ägde rum åren 1704 och 1705, och innebar härjningar, landstigningar och flottbombardemang av den svenska krigsmakten i syfte av att erövra den nygrundade hamnstaden Sankt Petersburg från ryssarna.
Se Stora nordiska kriget och Anfallen mot Sankt Petersburg
Anfallet mot Gävle
Anfallet mot Gävle var ett ryskt anfall mot de svenska trupperna vid Gävle mellan 1 och 3 augusti 1719, i samband med Rysshärjningarna längs svenska östersjökusten under Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Anfallet mot Gävle
Anfallet mot Marstrand
Anfallet mot Marstrand var en framgångsrik dansk belägring av Marstrand och Karlstens fästning som ägde rum den 10 till 16 juli (g.s.) 1719 under slutskedet av stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Anfallet mot Marstrand
Anfallet mot Nya Varvet (1717)
Anfallet mot Nya Varvet (1717) var en militär drabbning i Göta älvs mynning natten och tidiga morgonen den 2–3 maj (g.s.) 1717, mellan en anfallande dansk flottstyrka och svenska försvarare.
Se Stora nordiska kriget och Anfallet mot Nya Varvet (1717)
Anfallet mot Strömstad
Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Anfallet mot Strömstad
Apostel
Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.
Se Stora nordiska kriget och Apostel
Arrende
Arrende är när en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke.
Se Stora nordiska kriget och Arrende
Arvid Axel Mardefelt
Arvid Axel Mardefelt, Arvid Axel Marderfelt, född ca 1655, död 18 maj 1708 i Litauen var en svensk friherre, general och riksdagsledamot.
Se Stora nordiska kriget och Arvid Axel Mardefelt
Arvid Horn
Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.
Se Stora nordiska kriget och Arvid Horn
Atlanten
display.
Se Stora nordiska kriget och Atlanten
August den starke
August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.
Se Stora nordiska kriget och August den starke
August III
August III av Polen, kurfurst Fredrik August II av Sachsen, född den 17 oktober 1696 i Dresden, död där den 5 oktober 1763, var kung av Polen och kurfurste av Sachsen.
Se Stora nordiska kriget och August III
Axel Sparre
Axel Sparre, född 9 januari 1652 i Visby, Gotland, död 31 maj 1728 Vårdnäs församling, Östergötlands län (på Brokinds slott), var en svensk greve, militär och konstnär.
Se Stora nordiska kriget och Axel Sparre
Öregrund
Öregrunds stadsvapen Öregrund omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna Öregrund på 1890-talet. Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län.
Se Stora nordiska kriget och Öregrund
Öresund
Karta över Öresund. Öresundsbron är ett tydligt kännetecken för Öresund. Öresund är sundet mellan Skåne och Själland och här löper en del av riksgränsen mellan Sverige och Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Öresund
Öresundstullen
Krogen, föregångaren till Kronborgs slott i Helsingör, byggdes för att kunna ta upp tullen. Öresundstullen var en tullavgift för passage genom Öresund.
Se Stora nordiska kriget och Öresundstullen
Österbottens län
Österbottens län var ett svenskt län i Finland 1634-1775, då det delades upp i Vasa län samt Uleåborgs län.
Se Stora nordiska kriget och Österbottens län
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Se Stora nordiska kriget och Österrike
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Se Stora nordiska kriget och Östersjön
Östersjöprovinserna
Östersjöprovinserna, Baltiska provinserna, var under Sveriges stormaktstid de delar av Baltikum som tillhörde Sverige, det vill säga Ingermanland, Estland och Svenska Livland.
Se Stora nordiska kriget och Östersjöprovinserna
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé.
Se Stora nordiska kriget och Östeuropa
Östhammar
Östhammar är en tätort i Uppland samt centralort i Östhammars kommun, Uppsala län.
Se Stora nordiska kriget och Östhammar
Östra Lagnö
Den västra sidan av den långsträckta ön Östra Lagnö på Ljusterö. Vy mot nordost på fjärden Långtarmen i riktning mot Husaröledens nordligaste del, juli 2009. Östra Lagnö är en ö i Österåkers kommun, Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Östra Lagnö
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Se Stora nordiska kriget och Åbo
Åland
Åland (Ahvenanmaa) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige.
Se Stora nordiska kriget och Åland
Ålands hav
Postrodden över Ålands hav 2022, med det åländska räddningsfartyget Rescue Svante G nederst till vänster Ålands hav Birka Princess i april 1986. Ålands hav är det havsområde i södra Bottniska viken som skiljer Åland från svenska fastlandet i höjd med Uppland, och genom sin nordligaste del Södra Kvarken (eller "Ålands sund" på finska; Ahvenanrauma) förbinder Bottenhavet med Egentliga Östersjön.
Se Stora nordiska kriget och Ålands hav
Ålands historia
Landskapets vapen Finlands historiska landskap i olika blåa nyanser. Åland är området med de många öarna längst i väster.Dagens landskapsförbund markeras med gula gränser. Ålands historia inleddes då det landområde som nu utgör Åland befolkades omkring 4200 f.Kr.
Se Stora nordiska kriget och Ålands historia
Baggensstäket
Baggensstäkets västra del, 2005 Baggensstäket (också Baggarstäket eller Södra stäket) är ett sund i Stockholms skärgård, mellan Värmdö och Södertörn (halvön Skogsö).
Se Stora nordiska kriget och Baggensstäket
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Se Stora nordiska kriget och Baltikum
Baltzar von Dahlheim
Slaget vid Stäket: Baltzar von Dahlheims karta 19 juli 1719. Carl Baltzar von Dahlheim, född 22 mars 1669, död 16 maj 1756, var en tysk-svensk militär, född i Sachsen som Baltzar Tahlheim.
Se Stora nordiska kriget och Baltzar von Dahlheim
Bataljon
Natosymbolen (enligt symbolstandard APP6B) för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor.
Se Stora nordiska kriget och Bataljon
Baturyn
Baturyns läge i Tjernihiv oblast i Ukraina Baturyn (Батурин; Батурин, Baturin) är en stad i Tjernihiv oblast i norra Ukraina med omkring invånare.
Se Stora nordiska kriget och Baturyn
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Bayern
Beatelund
Beatelund från luften i oktober 2010. Beatelund är en herrgård i Ingarö socken, Värmdö kommun, Stockholms län.
Se Stora nordiska kriget och Beatelund
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Belarus
Belägringen av Dorpat
Boris Petrovitj Sjeremetev ledde först belägringen av Dorpat. Kommandot övertogs senare av tsar Peter den store. Belägringen av Dorpat och intagningen av staden genomfördes av ryska styrkor under Boris Sjeremetevs kommando (23 000 man) i juni–juli 1704.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Dorpat
Belägringen av Fredrikstens fästning
Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid Fredrikstens fästning tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Fredrikstens fästning
Belägringen av Lachowicze
Belägringen av Lachowicze i nuvarande Belarus ägde rum i mitten av mars 1706.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Lachowicze
Belägringen av Narva
Belägringen av Narva och erövrandet av staden genomfördes av en rysk armé med 45 000 man under generalfältmarskalk Georg Benedikt von Ogilvys ledning och varade mellan 16 juni och 10 augusti 1704.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Narva
Belägringen av Riga (1700)
Belägringen av Riga påbörjades den 12 februari 1700, och var det första skedet i det Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Riga (1700)
Belägringen av Riga (1710)
Belägringen av Riga ägde rum mellan den 3 november 1709 och den 3 juli 1710 under stora nordiska kriget, då Riga, som hölls av svenska trupper under befäl av generalen Nils Stromberg, belägrades av en rysk armé.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Riga (1710)
Belägringen av Stettin
Belägringen av Stettin av utspelades i 1713 under det stora nordiska kriget, då den då svenska staden Stettin belägrades av ryska och sachsiska trupper.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Stettin
Belägringen av Stralsund
Belägringen av Stralsund ägde rum under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Stralsund
Belägringen av Tönning
Belägringen av Tönning utspelades mellan 1713 och 1714 under det stora nordiska kriget, vid fästningen Tönning i Holstein-Gottorp, en allierad till Sverige.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Tönning
Belägringen av Thorn
Belägringen av Thorn (Toruń) i Polen ägde rum mellan 26 maj och 14 oktober 1703 under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Thorn
Belägringen av Viborg
Belägringen av Viborg skedde under våren 1710 i samband med det stora nordiska kriget (1700–1721).
Se Stora nordiska kriget och Belägringen av Viborg
Bender
Bender (tidigare Tighina; i Rumänien och Moldavien heter staden Tighina; på ryska Бендеры, Bendery) är en stad i utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien, belägen på västra stranden av floden Dnestr.
Se Stora nordiska kriget och Bender
Bengtsår
Bengtsår med Tjäruholmen och Strömsholmen är en ö i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Bengtsår
Biržai
Biržai (ibland även Birsen eller Bersen) är en stad i norra Litauen.
Se Stora nordiska kriget och Biržai
Blidö
Blidös läge i Stockholms skärgård. Blidö är en ö i Blidö socken, Norrtälje kommun, Stockholms län i Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Blidö
Bojar
Ryska bojarer i traditionell bojardräkt typisk för 1500- och 1600-talen En bojar var en högt uppsatt medlem i den traditionella ryska, bulgariska och rumänska ärftliga feodaladeln från 900-talet fram till 1600-talet.
Se Stora nordiska kriget och Bojar
Bokförlaget Atlantis
Bokförlaget Atlantis AB är ett svenskt bokförlag grundat 1977.
Se Stora nordiska kriget och Bokförlaget Atlantis
Bokförlaget Prisma
Bokförlaget Prisma AB är ett svenskt bokförlag som numera ingår i Norstedts Förlagsgrupp.
Se Stora nordiska kriget och Bokförlaget Prisma
Boo gård
Boo gård, eller Boo herrgård, är en herrgård och tidigare säteri i kommundelen Boo i Nacka kommun.
Se Stora nordiska kriget och Boo gård
Borgå
Borgå rådhus omkring år 1900, i en byggnad som nu är museum. Vy över Borgå å. Borgå (Porvoo) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Borgå
Boris Sjeremetev
Boris Petrovitj Sjeremetev (ryska: Борис Петрович Шереметев), född 25 april 1652, död 17 februari 1719, var en rysk militär.
Se Stora nordiska kriget och Boris Sjeremetev
Bra Böcker
Bra Böcker AB, BBB (uttytt som Bokförlaget Bra Böcker), var ett svenskt bokförlag.
Se Stora nordiska kriget och Bra Böcker
Brahestad
Brahestad (Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg.
Se Stora nordiska kriget och Brahestad
Brända jordens taktik
britterna boernas hus. Brinnande oljekälla under Kuwaitkriget. Finnmarks residensstad Vadsø efter nedbränningen 1944. Brända jordens taktik är en metod i krigföring där en part som retirerar från ett område förstör resurser i området som annars skulle kunna vara till nytta för den framryckande parten.
Se Stora nordiska kriget och Brända jordens taktik
Bredsida
Bredsidan på en modell av ett franskt linjeskepp med 74 kanoner. USS ''Iowa'' avfyrar en bredsida 1984. Kraften i tryckvågen från avfyrningen är så stor att den tränger undan vattnet under kanonmynningarna. En bredsida är en militär term inom sjökrigföring, som åsyftar den totala och samtidiga eldkraften från en av de båda långsidorna på ett örlogsfartyg.
Se Stora nordiska kriget och Bredsida
Bremen (historisk provins)
Bremen var ett ärkebiskopsdöme (regerad av en furstärkebiskop), sedan hertigdöme, i norra Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Bremen (historisk provins)
Bremen-Verden
Bremen-Verden var en svensk besittning i norra Tyskland under åren 1648-1719.
Se Stora nordiska kriget och Bremen-Verden
Brevik, Värmdö kommun
Breviks gård, gods i Värmdö socken, Värmdö kommun, Stockholms län (Uppland).
Se Stora nordiska kriget och Brevik, Värmdö kommun
Carl Georg Siöblad
Carl Georg Siöblad, född den 2 november 1683, död den 1 september 1754, var en svensk sjömilitär och ämbetsman, son till Erik Carlsson Siöblad.
Se Stora nordiska kriget och Carl Georg Siöblad
Carl Gustaf Armfeldt
Carl Gustaf Armfeldt den äldre, född 9 november 1666 i Ingermanland, död 24 oktober 1736 på Liljendal gård i dagens Finland, var en svensk friherre och general. Hans föräldrar var överstelöjtnanten Gustaf Armfeldt och Anna Elisabeth Brakel, vars egen far var Erich Larsson (adlad 1648), som var son till den jämtländske bonden Lars Eriksson.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Armfeldt
Carl Gustaf Bielke
Carl Gustaf Bielke, född 1683, död 1754, var en svensk greve.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Bielke
Carl Gustaf Creutz
Carl Gustaf Creutz, född den 25 januari 1660 i Falun, död 12 mars 1728, var en svensk friherre och militär.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Creutz
Carl Gustaf Dücker
Carl Gustaf Dücker, född 1663 i Livland, död natten mellan den 2 och 3 juli 1732 i Stockholm, var en svensk greve, militär och riksråd.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Dücker
Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Roos
Carl Gustaf Roos även, före 1705, Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter, född 25 december 1655, död 2 maj 1722, friherre, karolinsk krigare.
Se Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Roos
Carl Magnus Stuart
Carl Magnus Stuart, född ca 1650, död 5 december 1705 i Stockholm, var en svensk friherre (1703), fortifikationsofficer; generalkvartermästarlöjtnant 1682, generalkvartermästare 1697, generallöjtnant 1703.
Se Stora nordiska kriget och Carl Magnus Stuart
Carl Nieroth
Carl Nieroth, född omkring 1650, död 25 januari 1712, var en svensk militär och riksråd.
Se Stora nordiska kriget och Carl Nieroth
Carl Piper (1647–1716)
Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.
Se Stora nordiska kriget och Carl Piper (1647–1716)
Carl von Roland
Carl von Roland född 30 oktober 1684 i Stockholm, död 4 juni 1761, var en svensk militär.
Se Stora nordiska kriget och Carl von Roland
Carlsson bokförlag
Förläggaren Trygve Carlsson på Bokmässan i Göteborg 2013. Carlsson bokförlag (juridiskt T Carlsson Bokförlag AB) är ett svenskt förlag grundat 1983 av förläggaren Trygve Carlsson.
Se Stora nordiska kriget och Carlsson bokförlag
Centraleuropa
Centraleuropa, enligt en ''snäv'' (kulturellt och politiskt betingad) och en ''vid'' (kulturellt betingad) definition. '''Snäv definition''' ''(mörkgrönt)'': Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz.
Se Stora nordiska kriget och Centraleuropa
Charles Eugène de Croÿ
teckning föreställande de Croys mumie. Charles Eugène de Croy (även Croÿ och Croij), (Карл Евге́ний де Круа́; Karl Jevgennij de Krua), född 1651, död 30 januari 1702 var hertig, fältmarskalk och nederländsk militär av franskt ursprung.
Se Stora nordiska kriget och Charles Eugène de Croÿ
Christian Ditlev Reventlow
Christian Ditlev Reventlow, miniatyrporträtt på danska nationalhistoriska museet på Frederiksborg slott i Hillerød Christian Ditlev Reventlow, född den 21 juni 1671, död den 1 oktober 1738, var en dansk greve och general.
Se Stora nordiska kriget och Christian Ditlev Reventlow
Dalarö skans
Oljemålning föreställande Dalarö skans av Per Wilhelm Cedergren. Ur Sjöhistoriska museets samlingar. Dalarö skans, ritning från 1656. Dalarö skans sedd från sydväst, 2011. Dalarö skans sedd från öster, 2012. Dalarö skans är en före detta fästning ombyggd till eventlokal, som ligger på ön Stockskärsholmen i Stockholms skärgård strax söder om Dalarö.
Se Stora nordiska kriget och Dalarö skans
Daler
Riksdaler, daler, taler, var ett internationellt mynt och myntsystem baserat på ett givet silverinnehåll som användes i främst Europa.
Se Stora nordiska kriget och Daler
Daler silvermynt
Ett mynttecken, nominellt en daler silvermynt. Valutan daler silvermynt (daler SM) användes i Sverige mellan 1633 och 1776.
Se Stora nordiska kriget och Daler silvermynt
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Se Stora nordiska kriget och Danmark
Danmark-Norge
Danmark–Norge är en ofta brukad benämning för de förenade konungarikena Danmark och Norge, ett rike som varade under 434 år.
Se Stora nordiska kriget och Danmark-Norge
Danska kolonier
Danmarks kolonialvälde inleddes med Danska Ostindiska Kompaniets handelsstation i indiska Tranquebar 1620 och upphörde då Grönland blev en likställd del av Danmark 1953.
Se Stora nordiska kriget och Danska kolonier
Daugava
Daugava, Düna (tyska och svenska) eller Dyna (äldre svenskt namn) är en flod i Europa.
Se Stora nordiska kriget och Daugava
Deklarationen med Polen
Deklarationen med Polen var en deklaration från 1732 för att bekräfta den rådande fred mellan Sverige och Polen som inte existerade officiellt men fungerade i praktiken efter stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Deklarationen med Polen
Deklarationen med Sachsen
Deklarationen med Sachsen var en deklaration från 1729 för att bekräfta den rådande fred mellan Sverige och Sachsen som inte existerade officiellt men fungerade i praktiken efter stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Deklarationen med Sachsen
Desna
Desna vid Tjernihiv. Karta över Dneprs flodområde. Desna (ryska och ukrainska: Десна; namnet betyder "högerhand" på fornöstslaviska) är en biflod österifrån till Dnepr och belägen i västra Ryssland och nordöstra Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Desna
Didymóteicho
Didymóteicho är en kommunhuvudort i Grekland.
Se Stora nordiska kriget och Didymóteicho
Djurö (ö)
Sydvästra Djurö med kyrkudden till höger. Djuröbron från Fågelbrolandet till Djurö. Djurö är en ö i Värmdö kommun i Stockholms skärgård vid Kanholmsfjärden numera sammanväxt med Vindö.
Se Stora nordiska kriget och Djurö (ö)
Dnepr
Dnepr, Dnjepr eller Dnipro (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро́, Dnipro) är en flod i östra Europa.
Se Stora nordiska kriget och Dnepr
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Se Stora nordiska kriget och Donau
Drogden
Drogden är en farled i den danska sidan av Öresund, väster om Saltholm och den konstgjorda ön Pepparholm och öster om Amager, km sydost om Köpenhamn.
Se Stora nordiska kriget och Drogden
Edirne
Edirne, äldre namn Adrianopel, är en stad i Thrakien i den europeiska delen av Turkiet, där floderna Maritsa och Tundzja flyter ihop.
Se Stora nordiska kriget och Edirne
Egentliga Sverige
ståndsriksdagen. Resten är efter 1561 erövrade provinser. De olivgröna och ljusblåa områdena kom med tiden att ingå i egentliga Sverige. Egentliga Sverige (Varsinainen Ruotsi) är en term som används för att skilja de territorier som var helt integrerade i Sverige från besittningar och stater i union med landet.
Se Stora nordiska kriget och Egentliga Sverige
Eknö, Sandhamn
Ångbåtsbryggan på Eknö. Eknö är en ca 3 kilometer lång ö en sjömil nordväst om Sandhamn i Värmdö kommun.
Se Stora nordiska kriget och Eknö, Sandhamn
Ekonomisk politik
Ekonomisk politik, eller ekonomipolitik, omfattar såväl den övergripande samhällsekonomiska situationen (makroekonomi) som enskilda delar av ekonomin (mikroekonomi).
Se Stora nordiska kriget och Ekonomisk politik
England
England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.
Se Stora nordiska kriget och England
Epidemi
En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen infektionsjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti).
Se Stora nordiska kriget och Epidemi
Erik Dahlbergh
Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.
Se Stora nordiska kriget och Erik Dahlbergh
Erik Johan Lillie
Erik Johan Lillie af Greger Mattssons ätt, död 28 juli 1715, var en svensk amiral.
Se Stora nordiska kriget och Erik Johan Lillie
Ernst Detlof von Krassow
Ernst Detlof von Krassow, född runt 1660 i Pommern, död 23 januari 1714, var en svensk friherre (1707) och militär.
Se Stora nordiska kriget och Ernst Detlof von Krassow
Eskader
En eskader (fr. escadre, av ital. squadra, 'fyrkant') är ett operativt flygförband.
Se Stora nordiska kriget och Eskader
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Estland
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Se Stora nordiska kriget och Europa
Evangelisk
Evangelisk betecknar kristna kyrkor och rörelser som betonar evangeliet, det vill säga Jesu "glada budskap", i synnerhet Nya testamentets försoningslära.
Se Stora nordiska kriget och Evangelisk
Export
Export är utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Se Stora nordiska kriget och Export
Fältmarskalk
Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Se Stora nordiska kriget och Fältmarskalk
Fågelbro
Fågelbro är en herrgård och två samlingar av bebyggelse i Värmdö kommun på en udde i västra delen av Fågelbrolandet.
Se Stora nordiska kriget och Fågelbro
Föglö
Föglö är en kommun i landskapet Åland i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Föglö
Ferdinand Vilhelm av Württemberg
Ferdinand Vilhelm av Württemberg. Ferdinand Vilhelm av Württemberg, född 12 september 1659, död 7 juni 1701, var en württembergsk hertig och tysk militär.
Se Stora nordiska kriget och Ferdinand Vilhelm av Württemberg
Filip Orlik
Filip Orlik (egentligen Pylyp Stepanovytj Orlyk, ukrainska: Пилип Степанович Орлик; ryska: Филипп Степанович Орлик), född 11 oktober 1672 i Kosuta nära Vilnius i Storfurstendömet Litauen (i dagens Belarus), död 26 maj 1742 i Jassy i Osmanska riket (nu Iași i Rumänien), var en zaporogisk hetman.
Se Stora nordiska kriget och Filip Orlik
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Se Stora nordiska kriget och Finland
Finska viken
Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.
Se Stora nordiska kriget och Finska viken
Fjodor Apraksin
Fjodor Matvejevitj Apraksin (ryska: Фёдор Матвеевич Апраксин), född 27 oktober 1661, död 10 november 1728, var en rysk amiral under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Fjodor Apraksin
Flintrännan
Karta över Drogden och Flintrännan. Bruna områden markerar ett vattendjup på mindre än sex meter, gröna markerar land. 1.
Se Stora nordiska kriget och Flintrännan
Forsmark
Forsmark är en bruksort i Östhammars kommun och Forsmarks socken.
Se Stora nordiska kriget och Forsmark
Frankfurt am Main
Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en kretsfri stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.
Se Stora nordiska kriget och Frankfurt am Main
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Frankrike
Freden i Altranstädt
Freden i Altranstädt var ett fredsfördrag som slöts i Altranstädt i Sachsen den 14 september 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan och Kurfurstendömet Sachsen å den andra.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Altranstädt
Freden i Brömsebro
Sveriges territoriella vinster (gult) vid freden i Brömsebro. Halland (rött) erhölls på 30 år. Fredsstenen vid Brömsebro, rest 1915 mitt på holmen i Brömsebäck. På stenen står "Minne af Freden i Brömsebro - de la Thuilerie - Axel Oxenstierna - Corfitz Ulfeldt - Stenen restes 1915".
Se Stora nordiska kriget och Freden i Brömsebro
Freden i Frederiksborg
Freden på Frederiksborg undertecknades på det danska slottet Fredriksborg den 3 juli 1720 av Danmark och avslutade det stora nordiska kriget vad Sverige och Danmark anbelangade.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Frederiksborg
Freden i Nystad
Freden i Nystad är den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland den 30 augusti 1721 i Nystad i nuvarande Finland.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Nystad
Freden i Oliva
Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Oliva
Freden i Rastatt
Freden i Rastatt var ett fredsfördrag mellan Frankrike och Österrike som ingicks den 7 mars 1714 i Rastatt i Baden, för att få slut på kriget länderna emellan under det Spanska tronföljdskriget.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Rastatt
Freden i Roskilde
Sveriges erövringar vid freden i Roskilde (gult, rött, lila). Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Roskilde
Freden i Stockholm
Freden i Stockholm kan syfta på tre olika fredsfördrag under Stora nordiska kriget som undertecknades i Stockholm; det ena med Hannover, det andra med Preussen och det tredje med Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Stockholm
Freden i Traventhal
Freden i Traventhal var ett fredsfördrag under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Traventhal
Freden i Utrecht
Freden i Utrecht år 11 april 1713 var egentligen ett antal fredsavtal som slöts efter det spanska tronföljdskriget, vilket varade 1701–1714.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Utrecht
Freden i Warszawa
Freden i Warszawa undertecknades den 18 november 1705 mellan Polen och Sverige under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Freden i Warszawa
Freden vid Prut
Prut är en 845 km lång biflod till Donau, där Peter den store och ryska fältarmén blev innesluten vid den lilla staden Husi, sommaren 1711 av turkarna, på en landtunga som bildats av flodens krökningar.
Se Stora nordiska kriget och Freden vid Prut
Fredrik I
Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.
Se Stora nordiska kriget och Fredrik I
Fredrik I av Preussen
Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan som Fredrik I den förste kungen i Preussen från 18 januari 1701 till sin död.
Se Stora nordiska kriget och Fredrik I av Preussen
Fredrik IV av Danmark
Fredrik IV (Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.
Se Stora nordiska kriget och Fredrik IV av Danmark
Fredrik IV av Holstein-Gottorp
Fredrik IV av Holstein-Gottorp, född 18 oktober 1671 på Gottorps slott i Holstein-Gottorp, död 19 juli 1702 i Kliszów i Polen-Litauen, var regerande hertig av Holstein-Gottorp.
Se Stora nordiska kriget och Fredrik IV av Holstein-Gottorp
Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung i Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II (den Store) och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.
Se Stora nordiska kriget och Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredriksborgs fästning
Fredriksborgs fästning är en befästningsanläggning i Värmdö kommun vid Oxdjupet, inloppet till Stockholm.
Se Stora nordiska kriget och Fredriksborgs fästning
Fredriksskans, Gävle
Fredriksskans var en tidigare skans utanför Gävle vid sundet mellan Inre- och Yttre fjärden.
Se Stora nordiska kriget och Fredriksskans, Gävle
Fredriksten
Fredrikstens fästning i Halden. Fredrikstens fästning i Halden. Fredriksten är en fästning vid staden Halden (som 1665–1928 hette Fredrikshald) i Norge, uppkallad efter Fredrik III av Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Fredriksten
Fregatt
''Boudeuse'', av Louis Antoine de Bougainville. Fregatt är en typ av örlogsfartyg.
Se Stora nordiska kriget och Fregatt
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Se Stora nordiska kriget och Friherre
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Se Stora nordiska kriget och Frihetstiden
Gadebusch
Gadebusch är en stad med omkring invånare i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Gadebusch
Galizien
Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland (Galizien och Lodomerien) 1772–1918.
Se Stora nordiska kriget och Galizien
Gamla stilen och nya stilen
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.
Se Stora nordiska kriget och Gamla stilen och nya stilen
Gävle
Gavleån rinner genom staden Karta över Gävle med omgivningar, 1720-tal Jonas Brodins karta över Gävle 1776. Karta över Gävle från 1928. Gävlebocken bränns upp nästan varje år, trots försök att impregnera halmen Gävle är en tätort i Gästrikland samt centralort i Gävle kommun och residensstad för Gävleborgs län.
Se Stora nordiska kriget och Gävle
Gålö
Gålövägen norr om Stegsholms gård. Badklippor vid Gålö havsbad. Gålö är en halvö belägen nordost om Horsfjärden, innanför Mysingen i Stockholms skärgård, inom Haninge kommun, Stockholms län.
Se Stora nordiska kriget och Gålö
Göteborg
Tätorten Göteborgs avgränsning 2015. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med invånare i tätorten och invånare (2023) i Storgöteborg.
Se Stora nordiska kriget och Göteborg
General
En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.
Se Stora nordiska kriget och General
Generalguvernör
Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.
Se Stora nordiska kriget och Generalguvernör
Generalmajor
Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.
Se Stora nordiska kriget och Generalmajor
Georg Benedikt von Ogilvy
Georg Benedict Ogilvy (1644-1710) Georg Benedict Ogilvy (ryska Георг Венедикт Огильви), senare riksgreve och baron Georg Benedict von Ogilvy (född 1644, död 8 oktober 1710), var en skotsk militär i österrikisk, rysk och sachsisk tjänst.
Se Stora nordiska kriget och Georg Benedikt von Ogilvy
Georg Heinrich von Görtz
Georg Heinrich von Görtz, (Goertz), friherre von Schlitz, född 1668 i Franken, död (avrättad) 19 februari 1719, var en tysk statsman i svensk tjänst; Karl XII:s förste minister 1715–1718.
Se Stora nordiska kriget och Georg Heinrich von Görtz
Georg I av Storbritannien
Georg I, född 28 maj 1660 på Leineschloss i Hannover, död 11 juni 1727 i Osnabrück, var som Georg Ludvig kurfurste av Hannover 1698–1727 och kung av Storbritannien 1714–1727.
Se Stora nordiska kriget och Georg I av Storbritannien
Georg Johan Maydell den äldre
Georg Johan Maidel d.ä. eller Maydell, Maijdell, född 1648 i Etz (Wierland), död i juni 1710 i Reval, var en svensk friherre (från 1693) och militär.
Se Stora nordiska kriget och Georg Johan Maydell den äldre
Georg Lybecker (militär)
Georg Lybecker, födelseåret okänt, död 4 juni 1718 på Wärsta i Närke, var en svensk friherre och militär.
Se Stora nordiska kriget och Georg Lybecker (militär)
Gniezno
Gniezno (på tyska: Gnesen) är en stad i Storpolens vojvodskap i västra Polen, belägen 50 kilometer nordost om Poznań.
Se Stora nordiska kriget och Gniezno
Gottorp
Gottorps slott, sydsidan, 2014. Gottorp (Schloss Gottorf) är ett slott beläget vid staden Schleswig i det nordtyska förbundslandet Schleswig-Holstein.
Se Stora nordiska kriget och Gottorp
Gregorianska kalendern
Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.
Se Stora nordiska kriget och Gregorianska kalendern
Gross Stresow
Gross Stresow (tyska: Groß Stresow) är en liten fiskeby på sydkusten av ön Rügen, idag en stadsdel i staden Putbus.
Se Stora nordiska kriget och Gross Stresow
Gustaf Cederström
Gustaf Olof Cederström, född 12 april 1845 i Stockholm, död där 20 augusti 1933, var en svensk friherre och konstnär, som var en av landets mest populära historiemålare under 1800-talet.
Se Stora nordiska kriget och Gustaf Cederström
Gustaf Wattrang
Gustaf Wattrang, född 1660, död 1716, var en svensk amiral, son till Zakarias Wattrang.
Se Stora nordiska kriget och Gustaf Wattrang
Gustav III:s ryska krig
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.
Se Stora nordiska kriget och Gustav III:s ryska krig
Gustav Otto Douglas
Gustav Otto Douglas, född 23 februari 1687 i Stockholm, död 2 februari 1771 i Estland, var en svensk greve och militär, senare i rysk tjänst.
Se Stora nordiska kriget och Gustav Otto Douglas
Guvernör
En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.
Se Stora nordiska kriget och Guvernör
Hadjatj
Hadjatj (Гадяч,; Гадяч, Gadjatj; Hadziacz), ibland skrivet Gadgatj, alternativt Hadyach, Gadyach, Gadiach, Haditch eller Gadjatj,Peter Englund, Poltava - Berättelsen om en armés undergång; Natur&Kultur, Stockholm 2018.
Se Stora nordiska kriget och Hadjatj
Halden
Halden är en tätort och stad i sydöstra Norge.
Se Stora nordiska kriget och Halden
Haloŭtjyn
Haloŭtjyn är en belarusisk agropolis (tidigare småstad) belägen vid Vabitj ån, i Bjalynitjys rajon i Mahiljoŭs voblast, 170 km nordöst om Minsk och ca 30 km nordväst om Mahiljoŭ.
Se Stora nordiska kriget och Haloŭtjyn
Halshuggning
Halshuggningen av Kosmas och Damianus, målning av Fra Angelico. Halshuggning innebär avlivning genom att huvudet skiljs från kroppen.
Se Stora nordiska kriget och Halshuggning
Hamburg-Altona
Stadshuset i Altona. display.
Se Stora nordiska kriget och Hamburg-Altona
Hangö
Hangö (Hanko) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Hangö
Hangö udd
Hangö udd Den ena delen av Hangö udds sydligaste spets, Tulludden. Den allra sydligaste fastlandspunkten på Tulludden ligger något västerut. Hangö udd (finska: Hankoniemi) är Finlands sydligaste halvö på fastlandet.
Se Stora nordiska kriget och Hangö udd
Hans Wachtmeister (1641–1714)
Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.
Se Stora nordiska kriget och Hans Wachtmeister (1641–1714)
Hans Wachtmeister (1689–1736)
Carl Hans Wachtmeister af Johannishus, född 2 april 1689, död den 7 mars 1736, var en svensk greve, amiral och amiralitetsråd.
Se Stora nordiska kriget och Hans Wachtmeister (1689–1736)
Harö
Harö är en ö i Värmdö kommun i Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Harö
Hattarnas ryska krig
Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Hattarnas ryska krig
Härnösand
Härnösand (äldre stav. Hernösand) är en tätort i Ångermanland samt centralort i Härnösands kommun, residensstad för Västernorrlands län och stiftsstad i Härnösands stift.
Se Stora nordiska kriget och Härnösand
Höga porten
Den tidigare höga porten under osmanska eran. Höga porten. Höga porten, ibland endast Porten (på osmansk turkiska Bâb-ı Hümâyûn), kallades den tidigare port till Topkapipalatset i Istanbul som från 1654 ledde till storvesirens ämbetsbyggnader och palats.
Se Stora nordiska kriget och Höga porten
Högkvarter
Ett högkvarter (HK) är militära och ibland andra större organisationers centrala administration och ledning.
Se Stora nordiska kriget och Högkvarter
Helge å
Åns norra utlopp i Åhus Åns södra utlopp vid Gropahålet Helge å, ibland Helgeån, är Skånes största vattendrag.
Se Stora nordiska kriget och Helge å
Helsingör
Helsingör från luften Helsingör (Helsingør) är en hamnstad på Själland i Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Helsingör
Helsingborg
Helsingborg är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i nordvästra Skåne län.
Se Stora nordiska kriget och Helsingborg
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Se Stora nordiska kriget och Helsingfors
Henning Rudolf Horn af Rantzien
Henning Rudolf Horn af Rantzien, född 1651 i Pommern, död 9 maj 1730, var en svensk militär, greve och riksråd.
Se Stora nordiska kriget och Henning Rudolf Horn af Rantzien
Herrgård
Elvesta gård i Botkyrka kommun med rötter från 1100-talet. En herrgård eller ett herresäte var ursprungligen en stor lantgård som beboddes av ett herrskap, det vill säga en adelsman.
Se Stora nordiska kriget och Herrgård
Hetman
Hetman (från polska, ursprungligen medellågtyska hovetman, 'anförare'; se huvudman och hövitsman) var en titel motsvarande en överbefälhavare i de polska, litauiska och kosackiska militära styrkorna under det polsk-litauiska samväldets tid.
Se Stora nordiska kriget och Hetman
Historiska media
Historiska Media är ett svenskt bokförlag grundat år 1995 av Erik Osvalds (VD och förlagschef) och Björn Andersson.
Se Stora nordiska kriget och Historiska media
Holstein
Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.
Se Stora nordiska kriget och Holstein
Holstein-Gottorp
Karta över hertigdömena Slesvig och Holsten år 1650 med kungliga och hertigliga delar. Holstein-Gottorp eller Slesvig-Holstein-Gottorp var ett område som gav namnet på en gren av fursteätten Oldenburg i områden i hertigdömena Schleswig och Holstein, i gränstrakterna mellan dagens Danmark och Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Holstein-Gottorp
Hrodna
Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016).
Se Stora nordiska kriget och Hrodna
Hudiksvall
Sjöbodarna, Strömmingssundet i Hudiksvall. Hudiksvall omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Äldre bebyggelse längs Hamngatan. Folkets hus vid Rådhustorget. Stadshotellet. Under hotellet passerar Ostkustbanan. Hudiksvall är en tätort och centralort i Hudiksvalls kommun, i landskapet Hälsingland och Gävleborgs län.
Se Stora nordiska kriget och Hudiksvall
Humlebæk
Humlebæk är en tätort i Fredensborgs kommun (före kommunreformen 2007 i Fredensborg-Humlebæk kommun), Region Hovedstaden, Danmark, omkring 35 kilometer norr om Köpenhamn och omkring 10 kilometer söder om Helsingör.
Se Stora nordiska kriget och Humlebæk
Husarö
Husarö är en ö i mellersta Stockholms skärgård, tillhörande Österåkers kommun.
Se Stora nordiska kriget och Husarö
Import
Import är köp och införsel av varor över en landgräns, eller över en tullgräns, till exempel från Finland till Åland.
Se Stora nordiska kriget och Import
Indelningsverket
Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.
Se Stora nordiska kriget och Indelningsverket
Indiska oceanen
Indiska oceanen. Indiska oceanen är en ocean belägen mellan Afrika, Asien och Australien.
Se Stora nordiska kriget och Indiska oceanen
Industrialisering
Ångmaskin. Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Se Stora nordiska kriget och Industrialisering
Infanteri
250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.
Se Stora nordiska kriget och Infanteri
Ingermanland
Ingermanland är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva.
Se Stora nordiska kriget och Ingermanland
Ingmarsö
Ingmarsö är en ö i Österåkers kommun, Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Ingmarsö
Inringningen av Grodno
Inringningen av Grodno år 1706 var en svensk manöver syftande till att besegra en större rysk styrka som anfallit in i Livland under det Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Inringningen av Grodno
Ivan Mazepa
Ivan Stepanovitj Mazepa (Іван Степанович Мазепа; Jan Mazepa Kołodyński), född 20 mars (g.s.) 1639, död 2 oktober (g.s.) 1709 i Bender, var en zaporizjakosackisk hetman 1687–1708.
Se Stora nordiska kriget och Ivan Mazepa
Ivangorod
Ivangorod (ryska: Ивангород, estniska: Jaanilinn, tyska: Johannstadt) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Narva, vid gränsen mot Estland, mitt emot estniska Narva.
Se Stora nordiska kriget och Ivangorod
Jakob Sobieski
Jakob Sobieski, född 2 november 1667 i Zhovkva i dåvarande Polen (i nuvarande Ukraina), död 19 december 1737 i Paris, var en polsk prins, son till den polske kungen Johan III Sobieski (död 1696).
Se Stora nordiska kriget och Jakob Sobieski
Jakobstad
Jakobstad (uttalas med trycket på första stavelse) (Pietarsaari; informellt används även benämningen Jeppis) är en tvåspråkig stad vid Bottenvikens kust i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Jakobstad
Jan Kazimierz Sapieha
Jan Kazimierz Sapieha. Jan Kazimierz Sapieha, född okänt år, död 22 februari 1730 i Rawicz, var en polsk-litauisk adelsman.
Se Stora nordiska kriget och Jan Kazimierz Sapieha
Jämtlands fältjägarkår
Jämtlands fältjägarkår (I 21/FJK) är ett infanteriförband inom svenska armén som verkat i olika former åren 1670–1997, 2000–2004 och återigen från 2022.
Se Stora nordiska kriget och Jämtlands fältjägarkår
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Se Stora nordiska kriget och Järn
Järnverk
Ett järnverk eller stålverk är en industriell anläggning för järn- och stålproduktion.
Se Stora nordiska kriget och Järnverk
Józef Potocki
Józef Potocki, född 1673, död den 17 maj 1751, var en polsk greve och militär.
Se Stora nordiska kriget och Józef Potocki
Jēkabpils
Jēkabpils (tyska: Jakobstadt, polska: Jakubów) är en stad i Lettland, belägen halvvägs mellan Riga och Daugavpils.
Se Stora nordiska kriget och Jēkabpils
Jean-Marc Nattier
Marie Adelaide av Frankrike som Diana" (1745). Galleria degli Uffizi, Florens. Jean-Marc Nattier, född 17 mars 1685 i Paris, död 7 november 1766 i Paris, fransk rokokomålare av porträtt och historiska motiv.
Se Stora nordiska kriget och Jean-Marc Nattier
Jelgava
Jelgava (tyska: Mitau; litauiska: Mintauja; ryska: Елгава, Jelgava, eller Митава, Mitava; polska: Mitawa) är en stad i Lettland med 66 087 invånare (år 2006).
Se Stora nordiska kriget och Jelgava
Jengel förlag
Jengel förlag, tidigare Jengel – förlaget för Jemtlandica, är ett Östersundsbaserat bokförlag med inriktning mot litteratur från Norrland.
Se Stora nordiska kriget och Jengel förlag
Johan Gabriel Banér
Johan Gabriel Banér, fältherre, generalmajor, född 16 december 1662 i Stockholm, död 19 dec.
Se Stora nordiska kriget och Johan Gabriel Banér
Johan III Sobieski
Johan III Sobieski (polska Jan III Sobieski), född 17 augusti 1629 i Olesko utanför Lwów, död 17 juni 1696 i Wilanów utanför Warszawa, valdes 1674 till kung av Polen och storfurste av Litauen.
Se Stora nordiska kriget och Johan III Sobieski
Johan Reinhold von Trautvetter
Johan Reinhold Trautvetter, född 1600-talets slut, död 1741, var en generallöjtnant i svensk tjänst, under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Johan Reinhold von Trautvetter
Johann Matthias von der Schulenburg
Johann Matthias von der Schulenburg, Matthias von der Schulenburg, född 8 augusti 1661, död 14 mars 1747, riksgreve, tysk militär; fältmarskalk 1734.
Se Stora nordiska kriget och Johann Matthias von der Schulenburg
Johann Patkul
Johann Patkul. Johan Reinold Patkul, född 27 juli 1660 i Stockholm, död 10 oktober 1707, var en livländsk adelsman, politiker och militär.
Se Stora nordiska kriget och Johann Patkul
John Churchill, hertig av Marlborough
John Churchill, från 1702 hertig av Marlborough, född 26 maj 1650 på Ashe House nära Musbury i Devon, död 16 juni 1722 på Windsor Lodge vid Windsor Castle i Berkshire, var en engelsk militär och politiker (ursprungligen tory, men periodvis istället stöttad av whigs).
Se Stora nordiska kriget och John Churchill, hertig av Marlborough
John Norris (amiral)
Sir John Norris, cirka 1735. Sir John Norris, född omkring 1670, död den 19 juli 1749, var en brittisk amiral, bror till William Norris.
Se Stora nordiska kriget och John Norris (amiral)
Josef I (tysk-romersk kejsare)
Josef I (ty. Joseph I.), född 26 juli 1678, död 17 april 1711, tysk-romersk kejsare från 1705 fram till sin död.
Se Stora nordiska kriget och Josef I (tysk-romersk kejsare)
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Se Stora nordiska kriget och Julianska kalendern
Kalabaliken i Bender
Kalabaliken i Bender kallas den strid som uppstod den 1 februari 1713 under Karl XII:s vistelse i Varnitsa i närheten av Bender i Osmanska riket (numera Moldavien).
Se Stora nordiska kriget och Kalabaliken i Bender
Kapellskär
Hamnen. Kapellskärs fyr. Kapellskär eller Kappelskär är en udde på Rådmansö i Norrtälje kommun, Stockholms län, cirka 90 kilometer nordost om Stockholm.
Se Stora nordiska kriget och Kapellskär
Kapitulationen vid Perevolotjna
Kapitulationen vid Perevolotjna var den karolinska arméns kapitulation den 1 juli 1709.
Se Stora nordiska kriget och Kapitulationen vid Perevolotjna
Kardinal
Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.
Se Stora nordiska kriget och Kardinal
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus).
Se Stora nordiska kriget och Karelen
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp
Karl Fredrik, född 19 april g.s./29 april n.s. 1700 i Stockholm, död 18 juni 1739 i Rohlfshagen, var hertig av Holstein-Gottorp från 1702 och en svensk prins.
Se Stora nordiska kriget och Karl Fredrik av Holstein-Gottorp
Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Karl VI, född 1 oktober 1685 på palatset Hofburg i Wien, död 20 oktober 1740 på Palais Augarten i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1711 som Karl VI, samt kung av Ungern, Kroatien, Sicilien (1714–1734), Neapel (1707–1735), Sardinien (1707–1720), Tyskland och Böhmen.
Se Stora nordiska kriget och Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693).
Se Stora nordiska kriget och Karl XI
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII
Karl XII: en biografi
Karl XII: en biografi, biografi om Karl XII:s liv, författad av Bengt Liljegren, utgiven på bokförlaget Historiska Media 2000.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII: en biografi
Karl XII:s norska fälttåg
I slutet av stora nordiska kriget gjorde Sverige två misslyckade försök att invadera Norge.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII:s norska fälttåg
Karl XII:s polska fälttåg
Karl XII:s polska fälttåg var ett svenskt fälttåg under stora nordiska kriget mellan 1701/1702 och 1705/1706.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII:s polska fälttåg
Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund
Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund var kungens hemresa genom Europa till svenskt territorium, vilket avslutade hans långa vistelse i Osmanska riket sedan sommaren 1709.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund
Karl XII:s ryska fälttåg
Karl XII:s ryska fälttåg pågick från 1708 till 1709 och innebar efter ryska segrar början till slutet på den svenska stormaktstiden.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII:s ryska fälttåg
Karl XII:s vistelse i Bender
Karl XII i Bender. Målning av Axel Sparre (1715). Karl XII:s vistelse i Bender avser perioden 1709–1713, då Sveriges kung Karl XII och cirka 1500 soldater efter slaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna år 1709 retirerade in i Osmanska riket för att få skydd från fienden Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Karl XII:s vistelse i Bender
Karlskrona
Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län.
Se Stora nordiska kriget och Karlskrona
Karoliner
Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom den svenska armén som tjänade under kungarna Karl XI och Karl XII under Sveriges tid som stormakt.
Se Stora nordiska kriget och Karoliner
Karolinernas dödsmarsch
Armfeldts fälttåg i Trøndelag 1718–1719. Datumen visas enligt den Julianska kalendern. Karolinernas dödsmarsch, även kallad katastrofen på Öjfjället, var den svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret 1719, där 4 273 av de ca 6 000 karoliner i den norra armen, som deltagit i Karl XII:s andra norska fälttåg 1718, frös ihjäl.
Se Stora nordiska kriget och Karolinernas dödsmarsch
Karolinska enväldet
Det karolinska enväldet i Sverige genomdrevs på riksdagar under 1600-talet, av framför allt kung Karl XI, baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde, och det kom att vara till Karl XII:s död 1718.
Se Stora nordiska kriget och Karolinska enväldet
Kassel
Kassel (före 1926 officiellt Cassel) är med sina cirka invånare tredje största staden i förbundslandet Hessen i Tyskland, efter Frankfurt am Main och Wiesbaden.
Se Stora nordiska kriget och Kassel
Kattegatt
Kattegatt är ett havsområde i södra Skandinavien, mellan Skagerrak och Bälten.
Se Stora nordiska kriget och Kattegatt
Kavalleri
Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.
Se Stora nordiska kriget och Kavalleri
Kävlingeån
Kävlingeån eller Lödde å är ett vattendrag i mellersta Skåne.
Se Stora nordiska kriget och Kävlingeån
Kögebukten
Kögebukten, på danska Køge Bugt, är en vik på Själlands östkust, mellan ön Amager och halvön Stevns, i Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Kögebukten
Kökar
/ˈɕøːkar/ är en ögrupp och en kommun på Åland.
Se Stora nordiska kriget och Kökar
Köpenhamn
Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn (København,, förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad.
Se Stora nordiska kriget och Köpenhamn
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Se Stora nordiska kriget och Kejsardömet Ryssland
Kexholms län
Kexholms län var ett förvaltningsområde som omfattade de delar av Karelen som låg väster och nordväst om Ladoga.
Se Stora nordiska kriget och Kexholms län
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Kiev
Kingisepp
Kingisepp. Kingisepps ortodoxa kyrka. Kingisepp (ryska Кингисепп; estniska/finska Jaama; svenska Jama; tyska Jamburg) är en stad i Leningrad oblast, Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Kingisepp
Kletsk
Kletsk (Клецк, Клецк, polska: Kleck) är en stad Minsk oblast i Belarus.
Se Stora nordiska kriget och Kletsk
Koalition
Koalition är ett annat ord för samverkan, allians eller förbund mellan nationer eller politiska partier i syfte att uppnå vissa bestämda mål.
Se Stora nordiska kriget och Koalition
Kolonn (militär)
En militär kolonn är vanligen ett truppförband uppställt med jämnstora underavdelningar på lika avstånd från varandra.
Se Stora nordiska kriget och Kolonn (militär)
Konfederation
En konfederation är en union med bibehållen suveränitet för de ingående parterna.
Se Stora nordiska kriget och Konfederation
Konstantin Sobieski
Konstantin Sobieski som barn Konstantin Sobieski som vuxen Konstantin Sobieski, född 1 maj 1680, död 28 februari 1726, var en polsk prins.
Se Stora nordiska kriget och Konstantin Sobieski
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Se Stora nordiska kriget och Konstantinopel
Koporje
Ingången till fästningen Koporje. Kärntornet Koporje (ryska: Копорье, finska: Kaprio, estniska: Kaporje) är en historisk by i Leningrad Oblast i Ryssland, som ligger 10 mil väster om Sankt Petersburg och 12 km söder om Koporjebukten i Finska viken.
Se Stora nordiska kriget och Koporje
Koppar
Koppar (latinskt namn, Cuprum) är ett rödaktigt, halvädelt metalliskt grundämne, tillhörande myntmetallerna.
Se Stora nordiska kriget och Koppar
Kosacker
Ej att förväxla med kazaker, som i grunden hade samma livsstil, men med en annan etnicitet. Zaporizjakosackerna skriver brev till turkiske sultanen. Brevet har blivit känt som diplomatins grövsta skällbrev. Målning av Ilja Repin, 1880-1891. ukrainsk folkmusiker i traditionell dräkt spelar bandura.
Se Stora nordiska kriget och Kosacker
Kraków
Kraków (i tyskspråkig liksom i äldre svenskspråkig litteratur vanligen benämnd Krakau) är en stad i Lillpolens vojvodskap i regionen Galizien (polska: Galicja) i södra Polen, cirka 300 km söder om huvudstaden Warszawa.
Se Stora nordiska kriget och Kraków
Krasnokutsk
Krasnokutsk är ett stadsliknande samhälle i Ukraina vid floden Merlja, nordöst om Poltava.
Se Stora nordiska kriget och Krasnokutsk
Krig
Waterloo'', av Robert Alexander Hillingford, ca 1890. ''Gassed'', målning av John Singer Sargent 1918. Krig är användande av organiserat militärt våld mellan stater eller mellan folk i syfte att uppnå politiska mål.
Se Stora nordiska kriget och Krig
Krimkhanatet
Krimkhanatet var ett krimtatariskt khanat som uppstod på Krimhalvön i och med uppdelningen av Gyllene horden år 1430 och bestod fram till den ryska erövringen 1783.
Se Stora nordiska kriget och Krimkhanatet
Krimtatarer
Krimtatarerna är ett turkspråkigt folk om troligen minst 500 000 personer, bosatt främst på Krimhalvön och i trakten kring Cherson i dagens södra Ukraina (260 000), i Ryssland, främst runt Krasnodar och Stavropol, i Uzbekistan (150 000), främst runt Tasjkent och Fergana, i Turkiet, i regionen Dobrudzja i Rumänien (24 000) och Bulgarien (3 000).
Se Stora nordiska kriget och Krimtatarer
Kristianstad
Kristianstad är en tätort som är centralort i Kristianstads kommun i Skåne län.
Se Stora nordiska kriget och Kristianstad
Kronstadt
Kronstadt (ryska: Кронштадт/Kronsjtadt; på svenska tidigare Kronstad) är en stad i västra Ryssland på ön Reitskär i Finska viken.
Se Stora nordiska kriget och Kronstadt
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Se Stora nordiska kriget och Kung
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.
Se Stora nordiska kriget och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Se Stora nordiska kriget och Kurfurstendömet Sachsen
Kurland
Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.
Se Stora nordiska kriget och Kurland
Kymmene älv
Topografisk karta över Kymmene älvs avrinningsområde. Kymmene älv (Kymijoki) är ett vattendrag i södra Finland.
Se Stora nordiska kriget och Kymmene älv
Lais
Lais var ett slott i Estland, numera ruin, som tillhörde den Flemingska släkten.
Se Stora nordiska kriget och Lais
Landskrona
Landskrona är centralort i Landskrona kommun och den femte största tätorten i Skåne, med 33 300 invånare år 2020.
Se Stora nordiska kriget och Landskrona
Landstigningen vid Humlebæk
Landstigningen vid Humlebæk var en svensk landstigningsoperation som ägde rum vid den danska byn Humlebæk den 25 juli 1700 under inledningen av stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Landstigningen vid Humlebæk
Lövstabruk
Lövsta bruk.Målning av Johan Fredrik Julin (1798-1843) Lövstabruks herrgård Lövstabruk (äldre stavning Leufsta bruk) är en småort i Österlövsta socken i Tierps kommun med cirka 100 invånare.
Se Stora nordiska kriget och Lövstabruk
Lüneburg
Lüneburg är en stad i den nordtyska delstaten Niedersachsen.
Se Stora nordiska kriget och Lüneburg
Lemland
Lemland är en kommun i landskapet Åland.
Se Stora nordiska kriget och Lemland
Leopold I (tysk-romersk kejsare)
Leopold I, född 9 juni 1640, död 5 maj 1705, var tysk-romersk kejsare 1658–1705, kung av Ungern från 1655, kung av Böhmen från 1656 samt kung av Kroatien från 1657.
Se Stora nordiska kriget och Leopold I (tysk-romersk kejsare)
Lillpolen
Lillpolens tre traditionella områden, Kraków, Sandomierz och Lublin - i dagens Polen.Lillpolen (på polska Małopolska) är ett historiskt område i södra Polen.
Se Stora nordiska kriget och Lillpolen
Lillryssland
Lillryssland (ryska:Малая Русь) var i Tsarryssland och Kejsardömet Ryssland namnet på större delen av det som idag utgör delar av västra och centrala Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Lillryssland
Linjeskepp
slaget vid Hogland den 17 juli 1788. Marinmuseums i Karlskrona samtida modell av linjeskeppet ''Kronprins Gustaf Adolf'' (1782). Linjeskepp betecknar de örlogsfartyg som under perioden cirka 1650 till 1850 var byggda för att vid sjöslag ingå i själva slaglinjen.
Se Stora nordiska kriget och Linjeskepp
Lista över händelser under stora nordiska kriget
Denna lista över händelser under stora nordiska kriget upptar de olika krigshändelser, som ägde rum under detta krig (1700–1721).
Se Stora nordiska kriget och Lista över händelser under stora nordiska kriget
Lista över Rysslands statsöverhuvuden
Detta är en lista över Rysslands statsöverhuvuden.
Se Stora nordiska kriget och Lista över Rysslands statsöverhuvuden
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Litauen
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Se Stora nordiska kriget och Livland
Ljachavitjy
Ljachavitjy (Ляхавічы) är en stad i Brests voblast i sydvästra Belarus.
Se Stora nordiska kriget och Ljachavitjy
Ljusterö
Ljusterös läge i Stockholms skärgård. Ljusterö, som ligger i Österåkers kommun, är den största ön i Stockholms skärgård som saknar broförbindelse med fastlandet.
Se Stora nordiska kriget och Ljusterö
Lublin
Lublin är en stad i sydöstra Polen med 343 144 invånare (2014), belägen 155 kilometer sydöst om Warszawa.
Se Stora nordiska kriget och Lublin
Ludvig XIV av Frankrike
Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.
Se Stora nordiska kriget och Ludvig XIV av Frankrike
Lund
Lund är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige.
Se Stora nordiska kriget och Lund
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Se Stora nordiska kriget och Lutherdom
Lutsk
Lutsk (Луцьк, Луцк, Luckas, Łuck) är en stad i nordvästra Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Lutsk
Lviv
Lviv (Львів, Lviv; Lwów; Lvovas; Lemberg; לעמב(ע)ריק, Lemb(e)rik; Leopol; Leopolis; Львов, Lvov) är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen.
Se Stora nordiska kriget och Lviv
Magnat
Stefan Czarniecki var en polsk 1600-talsmagnat. Magnat (nylatin, plural magnates, "stormän") var förr en titel för ledamöterna av ungerska riksdagens första kammare eller överhus (magnattaffeln) och i Polen ledamot av riksrådet eller högadeln.
Se Stora nordiska kriget och Magnat
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.
Se Stora nordiska kriget och Magnus Stenbock
Mahiljoŭ
Mahiljoŭ (belarusiska: Магілёў) uttalat, även känt som Mogiljov eller Mogilev, är en stad i östra Belarus nära gränsen till Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Mahiljoŭ
Maladzetjna
Maladzetjna (Маладзечна, uttalat (IPA), Молодечно, Molodetjno) är en stad i Minsk oblast i Belarus.
Se Stora nordiska kriget och Maladzetjna
Maljatsitjy
Den katolska kyrkan i Maljatsitjy (1900). Maljatsitjy (vitryska: Маляцічы eller Maliacičy, ryska: Молятичи) är en by (tidigare småstad) belägen i Krytjaŭs rajon i Mahiljoŭs voblast i östra Belarus.
Se Stora nordiska kriget och Maljatsitjy
Malmö
Malmö (äldre lokalt uttal) är Sveriges tredje största tätort, och Nordens sjätte största med över 325 000 invånare, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län, men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun och en mindre del i Lomma kommun.
Se Stora nordiska kriget och Malmö
Margareta Elisabeth Roos
Margareta Elisabeth Roos, född 1696, död 1772, även känd som Anna Stina Roos, var enligt obekräftade uppgifter en kvinna som tjänstgjorde i den svenska armén utklädd till man.
Se Stora nordiska kriget och Margareta Elisabeth Roos
Markgrevskapet Brandenburg
Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.
Se Stora nordiska kriget och Markgrevskapet Brandenburg
Mézin
Mézin är en kommun i departementet Lot-et-Garonne i regionen Nouvelle-Aquitaine i sydvästra Frankrike.
Se Stora nordiska kriget och Mézin
Mūrmuiža
Mūrmuiža (tyska Gemauerthof) är ett riddargods, senare ett mindre samhälle i Lettland i Vilce pagasts.
Se Stora nordiska kriget och Mūrmuiža
Möja
Möjas läge i Stockholms skärgård. Hamnen vid Löka på Möja Möja kyrka En av insjöarna med sötvatten på norra Möja Sjönära fritidsbebyggelse och båtliv vid Möjaström. Möja är en ö i den yttre delen av mellersta Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Möja
Michał Stefan Radziejowski
Michał Stefan Radziejowski. Augustyn Michał Stefan Radziejowski, född 15 oktober 1645, död 13 oktober 1705 i Danzig, var en polsk kardinal och statsman.
Se Stora nordiska kriget och Michał Stefan Radziejowski
Michail Golitsyn
Michail Michajlovitj Golitsyn (ryska Михаил Михайлович Голицын), född 1 november (g.s.) 1675, död 10 december (g.s.) 1730, var en rysk militär och ämbetsman.
Se Stora nordiska kriget och Michail Golitsyn
Minsk
Minsk (belarusiska: Мінск, uttalat [mʲinsk], historiskt Менск (Miensk), ryska: Минск, uttalat [mʲinsk]) är en stad i Belarus och republikens huvudstad, belägen vid floden Svislatj, med 2 020 600 invånare (2020).
Se Stora nordiska kriget och Minsk
Missväxt
Missväxt är när skörden slår fel och blir betydligt lägre än förväntat.
Se Stora nordiska kriget och Missväxt
Mobilisering
Mobilisering innebär att en stat omorganiseras inför ett krig.
Se Stora nordiska kriget och Mobilisering
Moskva
Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Moskva
Motala ström
Motala ström genom Norrköping, maj 2006. Motala ström är en älv (eller stor å) i Östergötland.
Se Stora nordiska kriget och Motala ström
Muhammed Baltadji pascha
Muhammed Baltadji pascha, född omkring 1660, död 1712, var en turkisk storvesir.
Se Stora nordiska kriget och Muhammed Baltadji pascha
Muskö
Muskö på en informationstavla vid Muskötunneln. Muskö är en ö i Stockholms södra skärgård tillhörande Haninge kommun i Stockholms län.
Se Stora nordiska kriget och Muskö
Narva
Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland.
Se Stora nordiska kriget och Narva
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Se Stora nordiska kriget och Nationalencyklopedin
Nationalromantik
Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix. Motivet är julirevolutionen 1830. ''Stickande kulla'' av Anders Zorn, 1901. Nationalromantiken, eller nationell romantik, var en intellektuell och estetisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet.
Se Stora nordiska kriget och Nationalromantik
Natur & Kultur
Natur & Kultur (NoK) är ett svenskt bokförlag grundat 1922.
Se Stora nordiska kriget och Natur & Kultur
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.
Se Stora nordiska kriget och Nederländerna
Neva
Nevas avrinningsområde Äldre hydrografisk karta över farvattnet och redden vid St Petersburg, ifrån Björkösund, genom Kronstadt och floden Neva. utan djupsiffror. Neva (ryska: Нева (Reka Neva Floden Neva), på svenska även Nyen, Nevan) är en flod i västra Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Neva
Nils Ehrenschiöld
Nils Ehrenschiöld, född 11 maj 1674 i Åbo, död 2 november 1728 i Karlskrona, var en svensk amiral.
Se Stora nordiska kriget och Nils Ehrenschiöld
Nils Gyllenstierna (1648–1720)
Nils Carlsson Gyllenstierna, greve Gyllenstierna af Fogelvik 1706, född 13 oktober 1648 i Wismar död 30 mars 1720, var en svensk militär (kavallerist), ämbetsman; överste 1677, generalmajor 1693, landshövding i Jönköpings län 1693, generallöjtnant 1696, general 1698, generalguvernör i Bremen-Verden 1698, kungligt råd 1705, fältmarskalk 1709, president i Krigskollegium 1710.
Se Stora nordiska kriget och Nils Gyllenstierna (1648–1720)
Njemen
Njemen (litauiska: Nemunas; belarusiska: Нёман - Njoman, ryska: Неман - Neman; tyska: Memel; polska: Niemen) är en flod i Belarus, Ryssland och Litauen.
Se Stora nordiska kriget och Njemen
Nordeuropa
Karta som avgränsar Nordeuropa. Baltiska språk (Lettland, Litauen) Nordeuropa är den del av Europa som anses ligga norr om Centraleuropa.
Se Stora nordiska kriget och Nordeuropa
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Se Stora nordiska kriget och Norge
Norröra
Norröra brygga. Snickargården från Vi på Saltkråkan. Norröra är en ö i Norrtälje kommun och blev under 1960-talet känd genom Astrid Lindgrens filmer om Saltkråkan.
Se Stora nordiska kriget och Norröra
Norrköping
Norrköping är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen.
Se Stora nordiska kriget och Norrköping
Norrland
Norrland är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.
Se Stora nordiska kriget och Norrland
Norrtälje
Rådhuset. Behmerska gården från 1830-talet. Gården har ägts av bland annat Edvard Behmer, riksdagsman och mångårig borgmästare i Norrtälje. S/S ''Norrtelje'' i Norrtälje hamn 2005. Silobyggnaderna i bakgrunden är numera rivna.
Se Stora nordiska kriget och Norrtälje
Norstedts förlag
Norstedtshuset på Riddarholmen i centrala Stockholm. Norstedts förlag är ett svenskt bokförlag och det namngivande förlaget i Norstedts Förlagsgrupp.
Se Stora nordiska kriget och Norstedts förlag
Nya Älvsborg
Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara Älvsborg är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)Bothén (1960) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn.
Se Stora nordiska kriget och Nya Älvsborg
Nya Varvet
Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun.
Se Stora nordiska kriget och Nya Varvet
Nyen
Nyen (finska: ev. Kantsi, från ca 1865 Nevanlinna, ryska: Ниен, Канцы, Шлотбург, tyska: Nyenschantz) var en svensk fästningsstad vid Nevas utlopp.
Se Stora nordiska kriget och Nyen
Nyköping
Nyköping är en tätort i Södermanland samt centralort i Nyköpings kommun, residensstad i Södermanlands län och näst största stad i länet, efter Eskilstuna.
Se Stora nordiska kriget och Nyköping
Nystad
Nystad är en stad i landskapet Egentliga Finland i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Nystad
Ombud
Ett ombud är en bemyndigad person som genom fullmakt företräder någon annan.
Se Stora nordiska kriget och Ombud
Ornö
Ornö är den största ön i Stockholms södra skärgård och ingår i Ornö socken i Haninge kommun.
Se Stora nordiska kriget och Ornö
Osby
Osby kyrka från sydväst Osbysjön Brioleksak i jätteformat strax utanför Osby, längs med riksväg 23 Osby är en tätort som är centralort i Osby kommun i Skåne län.
Se Stora nordiska kriget och Osby
Oslo
Oslo, från 1624 till 1924 Christiania (också stavat Kristiania från 1877 till 1924), äldst Anslo/Ásló/Ósló, är Norges huvudstad och administrativt är Oslo kommun ett eget fylke, med drygt 690 000 invånare.
Se Stora nordiska kriget och Oslo
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Se Stora nordiska kriget och Osmanska riket
Ostpreussen
Ostpreussen eller Östpreussen är ett historiskt tyskt territorium beläget vid sydöstra delen av Östersjön, huvudsakligen mellan floderna Wisła och Njemen.
Se Stora nordiska kriget och Ostpreussen
Otto Arnold Paijkull
Otto Arnold Paijkull, född omkring 1662, död 1707, var en livländsk militär i sachsisk tjänst.
Se Stora nordiska kriget och Otto Arnold Paijkull
Parlamentarism
Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.
Se Stora nordiska kriget och Parlamentarism
Partisan (militär)
En partisan är en person som genom gerillakrigföring och olika typer av sabotage bekämpar en fiende, ofta en ockupationsarmé.
Se Stora nordiska kriget och Partisan (militär)
Pärnu
Drönare video av Pärnu stranden Drönarvideo av Pärnu 2022 Pärnu (Pernau) är en stad i kommunen Pärnu stad (Pärnu linn) i landskapet Pärnumaa i sydvästra Estland.
Se Stora nordiska kriget och Pärnu
Peene (flod)
thumb Peene är en 136 km lång flod i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, som avvatnar en yta av 5110 km².
Se Stora nordiska kriget och Peene (flod)
Pernå
Pernå (Pernaja) är en kommundel i staden Lovisa i landskapet Nyland i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Pernå
Pesten i Sverige 1710–1713
Pesten i Sverige 1710–1713 var den senaste stora pestepidemin som hemsökte Sverige.
Se Stora nordiska kriget och Pesten i Sverige 1710–1713
Peter den store
Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl.
Se Stora nordiska kriget och Peter den store
Peter III av Ryssland
Peter III (ryska: Пётр Фёдорович, Pjotr Fjodorovitj), före trontillträdet Karl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp, född 21 februari 1728 i Kiel, död 17 juli 1762, var rysk kejsare januari–juli 1762.
Se Stora nordiska kriget och Peter III av Ryssland
Peter Tordenskjold
Peter Tordenskjold alternativt Peter Tordenskiold (före adlandet Peter Jansen Wessel), född 28 oktober 1690 i Trondheim, död 12 november 1720 i Gleidingen nära Hildesheim, var en norsk sjömilitär verksam i den danska kungliga flottan under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Peter Tordenskjold
Peter von Lacy
Peter von Lacy ('Peadar de Lása'), född 26 september 1678 i Killeady Limerick, död 11 maj 1751 i Riga, var en rysk greve, militär och fältmarskalk, som härstammade från en normandisk släkt.
Se Stora nordiska kriget och Peter von Lacy
Petrus
Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.
Se Stora nordiska kriget och Petrus
Pinsk
Pinsk är en stad i södra Belarus, belägen vid floden Pinas utlopp i Pripjat.
Se Stora nordiska kriget och Pinsk
Piteå
Piteå (pitemål: Pe`it, Bihtám, umesamiska Byöhđame) är en tätort och centralort i Piteå kommun, Norrbotten.
Se Stora nordiska kriget och Piteå
Pitești
Stadens vapen Stadshustorget Pitești (äldre tyskt namn: Pitesk) är en stad i Rumänien som ligger vid floden Arges där den möter sitt biflöde Râul Doamnei.
Se Stora nordiska kriget och Pitești
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Se Stora nordiska kriget och Polen
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Polsk-litauiska samväldet
Poltava
Järnvägsstationen i Poltava. Poltava (Полтава, Полтава, Połtawa) är en stad i Poltava oblast i centrala Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Poltava
Poltava (bok)
Poltava: berättelsen om en armés undergång är en bok från 1988 av Peter Englund om slaget vid Poltava år 1709 och var Englunds debutbok.
Se Stora nordiska kriget och Poltava (bok)
Pommern
Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.
Se Stora nordiska kriget och Pommern
Poniec
Stadshuset. Poniec eller Punitz (tyska och svenska) är en stad belägen 70 km söder om Poznan i Polen.
Se Stora nordiska kriget och Poniec
Populär Historia
Populär Historia är en månatlig svensk populärvetenskaplig tidskrift med inriktning på historia som har givits ut sedan 1991.
Se Stora nordiska kriget och Populär Historia
Potjep
Uppståndelsekyrkan i Potjep. Potjep (По́чеп) är en ort i Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Potjep
Poznań
Poznań (tyska och äldre svenska: Posen, latin: Posnania, jiddisch: פּױזן (Pojzn)) är en storstad belägen i västra Polen, vid floden Warta 270 kilometer väster om Warszawa.
Se Stora nordiska kriget och Poznań
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Preussen
Primas (biskop)
katolska kyrkan (ej kardinal). Primas (latin, plural primates, ’förnäm’, ’en av de främsta’) eller Primae sedis episcopus kallas den till rangen främste bland en kyrkoprovins biskopar.
Se Stora nordiska kriget och Primas (biskop)
Psel
Psel eller Psiol (ukrainska: Псeл, Psel, Псьол, Psol, eller Псло, Pslo; ryska: Псёл, Psiol) är en vänsterbiflod till Dnepr.
Se Stora nordiska kriget och Psel
Pskov
Pskov (ryska: Псков, äldre Плѣсковъ, Pleskov; estniska: Pihkva; finska: Pihkova; tyska: Pleskau, Poskow; lettiska: Pleskava; polska: Psków) är den administrativa huvudorten för Pskov oblast i västra Ryssland, och har cirka 200 000 invånare.
Se Stora nordiska kriget och Pskov
Rakvere
Rakvere, på svenska och tyska tidigare känd som Wesenberg, är en stad i Estland med en befolkning på 16 988 invånare (2008) och med en yta på 10,64 km², belägen 22 kilometer från kusten, vid järnvägen Narva–Tallinn.
Se Stora nordiska kriget och Rakvere
Råå
Råå, nära hamnen. Råå är ett fiskeläge i södra Helsingborg.
Se Stora nordiska kriget och Råå
Rådbråkning
Tyskt träsnitt som skildrar rådbråkningen av Peter Stubbe, steg för steg. Rådbråkning är ett avrättningssätt där den dömde avlivades genom att lemmarna krossades.
Se Stora nordiska kriget och Rådbråkning
Rödhamn
Gästhamnen vid Rödhamn. Rödhamn är en hamn och en ögrupp i Lemlands södra skärgård på Åland.
Se Stora nordiska kriget och Rödhamn
Rödlöga
Rödlöga är en cirka en kilometer lång ö i Norrtälje kommun, belägen i Stockholms ytterskärgård.
Se Stora nordiska kriget och Rödlöga
Rönne å
Rönne å i Ängelholm Rönne å (eller Rönneån) är en å i Skåne med en längd på 83 kilometer.
Se Stora nordiska kriget och Rönne å
Rügen
Karta över Rügen. Karta över Mecklenburg-Vorpommern med Rügen, Hiddensee och Ummanz markerat. Rügen (Rygen, lat. Rugia) är en ö i södra Östersjön, belägen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Rügen
Rõuge
Rõuge är en ort i Estland.
Se Stora nordiska kriget och Rõuge
Recknitz
Recknitz är en 72 km lång å i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Se Stora nordiska kriget och Recknitz
Regering
Regering är den regerande instansen i en stat, dess högsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas på maktdelningsprincipen är regeringen som regel det organ som har den verkställande makten.
Se Stora nordiska kriget och Regering
Reitskär
Reitskär (vänster) och St. Petersburg (höger) Reitskär, 2015. Reitskär (ryska Котлин, Kotlin, finska Retusaari) är en 15 km² stor rysk ö, belägen i östra Finska viken, 25 kilometer väster om Sankt Petersburg.
Se Stora nordiska kriget och Reitskär
Republiken Förenade Nederländerna
Nederländsk karta från 1658. Republiken Förenade Nederländerna (Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), var en förbundsrepublik i Västeuropa under tidigmodern tid, som var föregångare till dagens Nederländerna.
Se Stora nordiska kriget och Republiken Förenade Nederländerna
Riga
Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.
Se Stora nordiska kriget och Riga
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011.
Se Stora nordiska kriget och Rumänien
Runmarö
Runmarö i Djurö socken och Värmdö kommun är med runt 1 500 hektar en av de större öarna i Stockholms skärgård, belägen söder om Kanholmsfjärden, mellan i öster Sandön och i väster Stavsnäs på Värmdöns östligaste del.
Se Stora nordiska kriget och Runmarö
Rutger Fuchs
Rutger Fuchs, född 2 april 1682 i Malmö, död 10 april 1753 i Stockholm, var en svensk friherre, generalmajor och överståthållare.
Se Stora nordiska kriget och Rutger Fuchs
Rysk-turkiska kriget (1710–1711)
Rysk-turkiska kriget (1710–1711) utkämpades mellan Tsarryssland och Osmanska riket 1710–1711.
Se Stora nordiska kriget och Rysk-turkiska kriget (1710–1711)
Rysshärjningarna
Relief på f.d. stadshotellet i Södertälje med motiv från rysshärjningarna, skulpterad 1940 av Hugo Borgström. Rysshärjningarna kallas ryska flottans terroraktiviteter mot svensk civilbefolkning längs svenska östersjökusten samt expeditioner och strövkårer inåt landet under de sista åren av stora nordiska kriget, 1719–1721.
Se Stora nordiska kriget och Rysshärjningarna
Rysslands armé
Rysslands armé (ryska: Сухопутные войска Российской Федерации, Suchoputnyje vojska Rossijskoj Federatsii) är Ryska federationens marktrupper.
Se Stora nordiska kriget och Rysslands armé
Sandhamn
Sandhamn är ett samhälle och en lotsplats på norra sidan av Sandön och en småort i Värmdö kommun i Uppland.
Se Stora nordiska kriget och Sandhamn
Sandomierz
Borgen Sandomierz (latin namnform: Sandomiria) är en stad i sydöstra Polen med 25 714 invånare (år 2006).
Se Stora nordiska kriget och Sandomierz
Sandomierzkonfederationen
Sandomierzkonfederationen var en antisvensk och prorysk konfederation, som bildades den 20 maj 1704 i försvar av den polske kungen August den starke.
Se Stora nordiska kriget och Sandomierzkonfederationen
Sandviken, Helsingfors
Sandviken (Hietalahti) är den sydliga delen av stadsdelen Kampen och en vik med samma namn i sydvästra delen av centrala Helsingfors.
Se Stora nordiska kriget och Sandviken, Helsingfors
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Se Stora nordiska kriget och Sankt Petersburg
Söderarms skärgård
Söderarms skärgårds läge i Stockholms skärgård. Söderarms skärgård är ett 8 nautiska mil långt och 4 nautiska mil brett område mellan Kapellskär och Ålands hav.
Se Stora nordiska kriget och Söderarms skärgård
Söderöra
Söderöra är en ö i Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Söderöra
Söderhamn
Söderhamn är en tätort i Sverige, tillika centralort i Söderhamns kommun.
Se Stora nordiska kriget och Söderhamn
Södermanlands regemente (infanteri)
Södermanlands regemente (I 10) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1942 och 1957–1963.
Se Stora nordiska kriget och Södermanlands regemente (infanteri)
Södertälje
Södertälje är en tätort i Södermanland och Stockholms län och centralort i Södertälje kommun med 76 320 invånare (31 december 2020).
Se Stora nordiska kriget och Södertälje
Schlesien
Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.
Se Stora nordiska kriget och Schlesien
Schleswig (landskap)
Hertigdömet Schleswig till 1864 (omfattade även öarna Fehmarn och Ærø, 9a resp. 4b på kartan). Dansk karta över Sønderjylland, 1918 Schleswig (tyska), Slesvig eller Sønderjylland (danska) är ett historiskt landskap och tidigare danskt hertigdöme, som i dag utgör nordliga delen av Schleswig-Holstein i Tyskland och sydvästra delen av Region Syddanmark i Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Schleswig (landskap)
Schleswig-Holstein
Schleswig-Holstein (danska: Slesvig-Holsten, lågtyska: Sleswig-Holsteen, frisiska: Slaswik-Holstiinj) är Tysklands nordligaste förbundsland.
Se Stora nordiska kriget och Schleswig-Holstein
Schoutbynacht
Schoutbynacht (nederländska schout-bij-nacht) är den lägsta flaggmansgraden i en del flottor.
Se Stora nordiska kriget och Schoutbynacht
Selånger
Selånger är kyrkbyn i Selångers socken och en tätort i Sundsvalls kommun i Medelpad.
Se Stora nordiska kriget och Selånger
Severien
Karta över Severien under 1400-talet. Severien är en historisk region på gränsen mellan nuvarande Ukraina och Ryssland, vid Tjernigov och Poltava, med centrum i Novgorod-Severskij.
Se Stora nordiska kriget och Severien
Siöblad
Siöblad eller Sjöblad, var en svensk frälseätt från Södermanland.
Se Stora nordiska kriget och Siöblad
Sjöslaget i Femer bält
Sjöslaget vid Femer bält var ett sjöslag i stora nordiska kriget mellan svenska och dansk-norska styrkor den 13 april 1715 där den dansk-norska flottan besegrade den svenska.
Se Stora nordiska kriget och Sjöslaget i Femer bält
Sjöslaget vid Hangö udd
Sjöslaget vid Hangö udd Sjöslaget vid Hangö udd var ett sjöslag som pågick under senare delen av juli 1714 och fick till resultat att en rysk skärgårdsflotta lyckades ta sig runt den strategiskt viktiga Hangö udd.
Se Stora nordiska kriget och Sjöslaget vid Hangö udd
Skandinaviska halvön
Satellitbild över Skandinaviska halvön (februari 2003) Skandinaviska halvön omfattar hela det svenska och nästan hela det norska fastlandet samt nordvästra delen av Finland liksom det smala område nordväst från Kaitakoski, Jäniskoski och Rajakoski både Skoltfors bosättningen i Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Skandinaviska halvön
Skåne
Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april.
Se Stora nordiska kriget och Skåne
Skåneland
Skåneland (danska: Skånelandene) (i viss betydelse i litteraturen oftare Skånelandskapen eller de skånska landskapen) är en kulturhistorisk region i södra Skandinavien, vars storlek och avgränsning varierar en del i olika användningar.
Se Stora nordiska kriget och Skåneland
Slaget om Nöteborg
Slaget om Nöteborg ägde rum mellan 26 september och 11 oktober 1702.
Se Stora nordiska kriget och Slaget om Nöteborg
Slaget om Nyenskans
Slaget om Nyenskans ägde rum den 26 april till 2 maj 1703 och resulterade i att det svenska fästet Nyenskans inom det nuvarande Sankt Petersburgs gränser, intogs av ryska styrkor.
Se Stora nordiska kriget och Slaget om Nyenskans
Slaget vid Düna
Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Düna
Slaget vid Desna
Slaget vid Desna, även känt som Övergången vid Desna, var en tredagarsoperation som ägde rum mellan 1 och 3 november 1708 (enligt den svenska kalendern) under kung Karl XII:s ryska fälttåg under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Desna
Slaget vid Dynekilen
Slaget vid Dynekilen var ett sjöslag som ägde rum den 28 juni (enligt den svenska julianska kalendern), eller 8 juli 1716 (enligt den norska gregorianska kalendern) under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Dynekilen
Slaget vid Errastfer
Slaget vid Errastfer (även slaget vid Errestfer, slaget vid Erastvere) var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Erastvere i östra svenska Livland i Estland), under stora nordiska kriget. Där en svensk styrka på 2 200 man under Wolmar Anton von Schlippenbach besegrades av en över åtta gånger större rysk styrka som anfördes av den ryske generalen Boris Sjeremetev Tucker, S.C., 2010, A Global Chronology of Conflict, Vol.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Errastfer
Slaget vid Föglöfjärden
Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk roddflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Föglöfjärden
Slaget vid Fraustadt
Slaget vid Fraustadt var ett fältslag som ägde rum den 13 februari 1706 vid staden Fraustadt i Polsk-litauiska samväldet (dagens Wschowa i Polen), i samband med den svenske kungen Karl XII:s fälttåg i Polen 1701 och 1706 under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Fraustadt
Slaget vid Gadebusch
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december (g.s.) 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Gadebusch
Slaget vid Gemauerthof
Slaget vid Gemauerthof var ett fältslag under det stora nordiska kriget som skedde den 16 juli 1705 (SS), där en svensk armé under generalmajor Adam Ludwig Lewenhaupt besegrade en rysk armé under fältmarskalk Boris Sjeremetiev utanför Gemauerthof (let. Mūrmuiža) i nuvarande Lettland.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Gemauerthof
Slaget vid Helsingborg
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Helsingborg
Slaget vid Holowczyn
Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Holowczyn
Slaget vid Hummelshof
Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Hummelshof
Slaget vid Jakobstadt
Slaget vid Jakobstadt (lettiska: Jēkabpils, polska: Krzyżbork) utkämpades den 26 juli 1704 under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Jakobstadt
Slaget vid Kalisch
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 under det Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Kalisch
Slaget vid Köge bukt (1710)
Slaget vid Köge bukt, den 24−27 september 1710, var ett sjöslag mellan Sverige och Danmark under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Köge bukt (1710)
Slaget vid Kletsk
Slaget vid Kletsk (Vitryska: Бітва пад Клецкам) ägde rum den 20 april 1706, och slutade med en förkrossande svensk seger.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Kletsk
Slaget vid Kliszów
Slaget vid Kliszów var ett fältslag som utkämpades den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Kliszów
Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje
Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje utkämpades den 11 februari 1709 (enligt den svenska kalendern; 10 februari enligt den julianska och 20 februari enligt den gregorianska) under kung Karl XII:s ryska fälttåg mellan hans svenska ryttare mot en rysk styrka under befäl av Karl Ewald von Rönne.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje
Slaget vid Lesna
Slaget vid Lesna eller Lesnaja (ryska: Битва при Лесной, Bitva pri Lesnoj) var ett slag under stora nordiska kriget och stod den 28 september 1708 (enligt den svenska kalendern; 27 september enligt den julianska och 8 oktober enligt den gregorianska) mellan en svensk här under Adam Ludwig Lewenhaupt och en rysk här under Peter den store av Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Lesna
Slaget vid Malatitze
Slaget vid Malatitze var ett slag mellan svenska och ryska trupper under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Malatitze
Slaget vid Narva
Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Narva
Slaget vid Neva (1708)
Slaget vid Neva utspelades den 30 augusti 1708 (enligt den svenska kalendern; 29 augusti enligt den julianska och 9 september enligt den gregorianska) under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Neva (1708)
Slaget vid Nieśwież
Slaget vid Nieśwież var en mindre drabbning under det Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Nieśwież
Slaget vid Oposjnja
Slaget vid Oposjnja var ett fältslag som ägde rum den 8 februari 1709 nära byn Oposjnja i Lillryssland i det Stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Oposjnja
Slaget vid Pälkäne
Slaget vid Pälkäne, även känt som Slaget vid Kostianvirta eller Slaget vid Pälkäne kyrka, var ett fältslag vid Pälkäne den 6 oktober 1713, mellan svenska och ryska trupper under stora nordiska kriget där de sistnämnda segrade.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Pälkäne
Slaget vid Pühhajoggi pass
Slaget vid Pühhajoggi pass var en sammandrabbning mellan svenska och ryska trupper vid Pühhajoggi pass den 17 november 1700.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Pühhajoggi pass
Slaget vid Poltava
Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Poltava
Slaget vid Posen
Slaget vid Posen var ett slag under det stora nordiska kriget den 9 augusti 1704, i vilket Sverige besegrade Sachsen.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Posen
Slaget vid Pułtusk
Slaget vid Pułtusk var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades mellan svenska trupper under Karl XII och en styrka från Sachsen den 21 april 1703 vid staden Pułtusk i Polen.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Pułtusk
Slaget vid Punitz
Slaget vid Punitz var ett slag under stora nordiska kriget den 28 oktober 1704 i vilket Sverige besegrade Sachsen.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Punitz
Slaget vid Rajovka
Slaget vid Rajovka var en skärmytsling den 10 september 1708 mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Rajovka
Slaget vid Rakowitz
Slaget vid Rakowitz (även känt som Slaget vid Warszawa) var ett blodigt slag under stora nordiska kriget, som skedde den 21 juli 1705.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Rakowitz
Slaget vid Rauge
Slaget vid Rauge var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 5 september 1701, där Sverige besegrade Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Rauge
Slaget vid Saladen
Slaget vid Saladen var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under stora nordiska kriget den 19 mars 1703.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Saladen
Slaget vid Selånger
Sundsvall (1690–1710) ur Erik Dahlberghs verk ''Suecia antiqua et hodierna'' Slaget vid Selånger var det sista slaget under de rysshärjningar som drabbade den svenska östersjökusten 1719-1721, och under stora nordiska kriget 1700-1721.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Selånger
Slaget vid Stäket
Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag under det Stora nordiska kriget, ett led i rysshärjningarna längs svenska östersjökusten.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Stäket
Slaget vid Storkyro
Slaget vid Storkyro (eller Slaget vid Napo, Napue, Lappola) i Finland under stora nordiska kriget ägde rum den 19 februari 1714.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Storkyro
Slaget vid Stresow
Slaget vid Stresow, även känt som Landstigningen vid Gross Stresow, ägde rum den 9 november 1715 (enligt den svenska kalendern; 8 november enligt den julianska och 16 november enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget när danska, sachsiska och preussiska trupper landsteg nära fiskebyn Gross Stresow på sydkusten av ön Rügen i Svenska Pommern.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Stresow
Slaget vid Systerbäck
Slaget vid Systerbäck utkämpades den 9 juli 1703, då svenska styrkor tvingades dra sig tillbaka ända till Viborg.
Se Stora nordiska kriget och Slaget vid Systerbäck
Småland
Småland är ett landskap i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland (och har broförbindelse till Öland) och har kust mot Östersjön i öster.
Se Stora nordiska kriget och Småland
Smolensk
Smolensk (Смоленск, uttalas smalénsk) är en stad i västra Ryssland med cirka 330 000 invånare.
Se Stora nordiska kriget och Smolensk
Snö
Vid foten av Dundret, Sverige, december 2005. Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln men kan även referera till snö som ligger på marken.
Se Stora nordiska kriget och Snö
Sozj
Sozj (ryska, belarusiska och ukrainska: Сож) är en 648 kilometer lång flod i Belarus, Ryssland och Ukraina.
Se Stora nordiska kriget och Sozj
Spanska tronföljdskriget
Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.
Se Stora nordiska kriget och Spanska tronföljdskriget
Stade
Stade (på plattyska Stood, tyskt uttal ˈʃtaːdə) är en stad i den tyska delstaten Niedersachsen med cirka invånare.
Se Stora nordiska kriget och Stade
Stanisław I Leszczyński
Stanisław I Leszczyński, född 20 oktober 1677 i Lemberg, dåvarande Polen-Litauen, död 23 februari 1766 i Lunéville, Frankrike, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.
Se Stora nordiska kriget och Stanisław I Leszczyński
Starodub
Starodubs vapen. Starodub (ryska Стародуб, vitryska Старадуб) är en stad i Brjansk oblast i västra Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Starodub
Stegling
Stegling från verbet "stegla" med betydelsen att spika fast en avrättad persons kropp eller huvud och eventuellt högra hand på en påle i förnedrande och avskräckande syfte.
Se Stora nordiska kriget och Stegling
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Se Stora nordiska kriget och Stockholm
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård är en arkipelag i östra Mellansverige, belägen längs större delen av Stockholms läns kust.
Se Stora nordiska kriget och Stockholms skärgård
Stora frosten 1709
Isläggning på Venediglagunen 1708. Stora frosten 1709 var den ovanligt kalla vintern i Europa 1708–1709,.
Se Stora nordiska kriget och Stora frosten 1709
Stora ofreden
Stora ofreden (isoviha på finska) avser i Finlands historia tiden från stora nordiska krigets utbrott 1700 till freden i Nystad 1721.
Se Stora nordiska kriget och Stora ofreden
Storfurstendömet Litauen
Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.
Se Stora nordiska kriget och Storfurstendömet Litauen
Storkyro
Storkyro (Isokyrö) är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Storkyro
Stormaktstiden
Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia.
Se Stora nordiska kriget och Stormaktstiden
Stormningen av Veprik
Stormningen av Veprik var en belägring och stormning av staden Veprik (i dagens Ukraina) av den karolinska armén från 24 december 1708 till 7 januari 1709 under det stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Stormningen av Veprik
Storpolen
Det gamla Storpolens utsträckning i dagens Polen. Storpolen (på polska Wielkopolska; på latin Polonia Maior, egentligen ”äldre Polen”) är en historisk benämning på ett landskap i Polen, beläget kring floden Warta som från 900-talet kom att utgöra kärnan av den polska staten.
Se Stora nordiska kriget och Storpolen
Storvesir
Målning föreställande '''storvesiren''', av Jean-Baptiste van Mour. Storvesir (ibland även storvisir) var historiskt den främste bland vesirerna, härskarens rådgivare, och därmed den högsta ämbetsposten i det sasanidiska riket och sedan flera muslimska riken.
Se Stora nordiska kriget och Storvesir
Stralsund
Stralsund sett från Altefähr, Rügen Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset Rügenbrücke Den nya förbindelsen mellan fastlandet och Rügen Stralsund är en tysk hamnstad vid Östersjökusten och sedan år 2011 huvudort i den då nybildade Landkreis Vorpommern-Rügen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Se Stora nordiska kriget och Stralsund
Strömstad
Societetshuset Skagerack, 2006 Strömstad är en tätort och centralort i Strömstads kommun i norra Bohuslän.
Se Stora nordiska kriget och Strömstad
Striderna vid Göta älv
Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Striderna vid Göta älv
Sundsvall
Sundsvall (uttal; sydsamiska Sjädtavallie) är en tätort som är centralort i Sundsvalls kommun.
Se Stora nordiska kriget och Sundsvall
Svartlöga
Svartlöga är en ö i Blidö socken, Norrtälje kommun, i Stockholms ytterskärgård.
Se Stora nordiska kriget och Svartlöga
Svartsö
Svartsö vid Alsvik. Svartsö är en ö i Stockholms skärgård, belägen mellan Möja och Ljusterö och en av de större öarna i den delen av skärgården.
Se Stora nordiska kriget och Svartsö
Svea livgarde
Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.
Se Stora nordiska kriget och Svea livgarde
Svenska armén
Armén (äldre benämning Kungliga svenska armén) är en försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.
Se Stora nordiska kriget och Svenska armén
Svenska besittningar
Sverige hade framförallt under stormaktstiden ett stort antal besittningar av varierande omfattning och varaktighet i norra Europa.
Se Stora nordiska kriget och Svenska besittningar
Svenska Estland
Svenska Estland kallas oftast den äldsta av de tre besittningar som Sverige hade söder om Finland under stormaktstiden.
Se Stora nordiska kriget och Svenska Estland
Svenska Ingermanland
Svenska Ingermanland var en svensk besittning åren 1583–1595 samt återigen åren 1617–1721, då området tillföll Ryssland efter freden i Nystad.
Se Stora nordiska kriget och Svenska Ingermanland
Svenska Livland
Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija).
Se Stora nordiska kriget och Svenska Livland
Svenska Pommern
Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.
Se Stora nordiska kriget och Svenska Pommern
Svenska reduktioner
En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.
Se Stora nordiska kriget och Svenska reduktioner
Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är en svensk bokklubb inriktad på militärhistoria och krisberedskap som drivs i form av en stiftelse.
Se Stora nordiska kriget och Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Sverige
Systerbäck (å)
Systerbäck (finska: Rajajoki eller Siestarjoki; ryska: Сестра, Sestra) är en å på Karelska näset.
Se Stora nordiska kriget och Systerbäck (å)
Szczecin
Szczecin eller Stettin på svenska är en hamnstad vid floden Oder i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap.
Se Stora nordiska kriget och Szczecin
Tallinn
Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.
Se Stora nordiska kriget och Tallinn
Tartu
Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010).
Se Stora nordiska kriget och Tartu
Tatarsk
Tatarsk. Tatarsk (ryska Татарск) (kazakh: Татарка) är en stad i Novosibirsk oblast, Ryssland.
Se Stora nordiska kriget och Tatarsk
Taxfree
Taxfree på Münchens flygplats i München (rent skattefritt är det här bara för resenärer som reser ut ur EU, andra betalar tysk moms). Taxfree eller tax-free (efter engelska) syftar på försäljning av varor skattefritt.
Se Stora nordiska kriget och Taxfree
Tönning
Tönning (plattyska: Tünn, Tönn eller Tönnen; danska: Tønning; frisiska: Taning) är en stad i förbundslandet Schleswig-Holstein i norra Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Tönning
Torneå
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå. Torneå (Tornio, Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken.
Se Stora nordiska kriget och Torneå
Toruń
Dąbskipalatset Toruń (tyska, och tidigare på svenska: Thorn; latin: Thorun) är en stad belägen i mellersta Polen.
Se Stora nordiska kriget och Toruń
Transsylvanien
Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien.
Se Stora nordiska kriget och Transsylvanien
Trøndelag
Trøndelag (sydsamiska: Trööndelage, på svenska Tröndelagen) är ett landskap och den näst nordligaste av Norges landsdelar.
Se Stora nordiska kriget och Trøndelag
Tremänningsregementen
Tremänningsregementen eller tremänningar kallades en del av de reservtrupper som sattes upp under stora nordiska kriget.
Se Stora nordiska kriget och Tremänningsregementen
Trondheim
Trondheim (tidigare även Trondhjem eller Nidaros) är en tätort och stad i Trøndelag fylke i Norge.
Se Stora nordiska kriget och Trondheim
Trosa
Trosa är en tätort i Södermanland och centralort i Trosa kommun, Södermanlands län.
Se Stora nordiska kriget och Trosa
Tsar
Alexander II, rysk tsar 1855–1881. Tsar (makedonska, bulgariska, serbiska, ukrainska, vitryska: цар, ryska: царь) är en slavisk titel för en monark, etymologiskt härstammande från den romerska titeln caesar, precis som svenskans ord kejsare och har historiskt varit en titel på härskare i Bulgarien, Ryssland och Serbien.
Se Stora nordiska kriget och Tsar
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Se Stora nordiska kriget och Tsarryssland
Tvärminne
Tvärminne är en by som ligger inom Hangö stad i landskapet Nyland i sydvästra Finland.
Se Stora nordiska kriget och Tvärminne
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Se Stora nordiska kriget och Tysk-romerska riket
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Se Stora nordiska kriget och Tyskland
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Se Stora nordiska kriget och Ukraina
Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Se Stora nordiska kriget och Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora Stålhammar
Ulrika Eleonora Stålhammar, född 1683 i Svenarums församling, Jönköpings län, död 1733 på Björnskog i Hultsjö församling, Jönköpings län, var en svensk Smålandsartillerist under namnet Vilhelm Edstedt.
Se Stora nordiska kriget och Ulrika Eleonora Stålhammar
Umeå
(umemål, finska Uumaja, umesamiska Ubmeje, sydsamiska Upmeje) är en tätort i Västerbotten.
Se Stora nordiska kriget och Umeå
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Se Stora nordiska kriget och Ungern
Uppslagsverket Finland
Uppslagsverket Finland är ett svenskspråkigt uppslagsverk med fokus på Finland och då särskilt det finlandssvenska.
Se Stora nordiska kriget och Uppslagsverket Finland
Usedom
Karta Usedom (äldre svenska: Ysedom, polska: Uznam) är en 445 km² stor ö vid södra östersjökusten, delad mellan Polen och Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Usedom
Utö
Utö är en av de största öarna i Stockholms södra skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Utö
Utö gruvor
Utö gruvor är ett antal nedlagda järnmalmsgruvor belägna på norra Utö i Stockholms södra skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Utö gruvor
Vabitj
Floden Druts med bifloder. Vabitj överst till höger. Vabitj (Вабіч) är en liten å i Belarus.
Se Stora nordiska kriget och Vabitj
Valakiet
Karta över Rumänien med Valakiet markerat i gult. Valakiet (rumänska: Ţara Românească, ”Rumänska landet”) är ett historiskt landskap i Rumänien, beläget mellan Transsylvanska alperna och Donau.
Se Stora nordiska kriget och Valakiet
Vapensmedja
Vapensmedja är en anläggning där vapen tillverkas, repareras eller modifieras.
Se Stora nordiska kriget och Vapensmedja
Vaxholms kastell
Kastellet sedd från österifrån. Kastellet sedd västerifrån. Kastellet sedd söderifrån. Vaxholms kastell (lokalt: "Kastellet") eller Vaxholms fästning är en numera uttjänt (tagen ur bruk) fästning i Stockholms skärgård belägen på en holme i sundet mellan ellan öarna Vaxön och Rindö i Vaxholms kommun, ibland kallad "Vaxholmen".
Se Stora nordiska kriget och Vaxholms kastell
Värvning
Värvning kallas en persons frivilligt ingångna förbindelse att mot vissa förmåner tjänstgöra i det militära en viss tid.
Se Stora nordiska kriget och Värvning
Västerbotten
Västerbotten (på latin: Botnia occidentalis) är ett landskap i Norrland i nordöstra Sverige.
Se Stora nordiska kriget och Västerbotten
Västpreussen
Västpreussen (Westpreußen) var en preussisk provins mellan åren 1773 och 1919.
Se Stora nordiska kriget och Västpreussen
Växjö
Växjö är en tätort i södra Smålands inland samt centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift.
Se Stora nordiska kriget och Växjö
Vårholma
Vårholma är en cirka 3 km lång och 1 km bred ö i Stockholms skärgård.
Se Stora nordiska kriget och Vårholma
Vecsēlpils
Vecsēlpils ("gamla Sēlpils"), tidigare Sēlpils eller Selburg på tyska, är en by vid ett före detta slott i Sala kommun i regionen Selonien i södra Lettland.
Se Stora nordiska kriget och Vecsēlpils
Ven (ö)
Kyrkbackens hamn. På andra sidan av sundet ligger Rungsted på Själland. Kyrkbacken och Sankt Ibbs kyrka. Karta över Ven från 1663. Nutida karta över Ven. Ven (äldre svensk stavning Hven) är en svensk ö i Öresund, belägen 4,5 kilometer från den skånska västkusten och 8,5 kilometer från närmsta punkt på Själland i Danmark.
Se Stora nordiska kriget och Ven (ö)
Verden
Verden var tidigare ett biskopsstift i norra Tyskland med ursprung från Karl den stores tid.
Se Stora nordiska kriget och Verden
Viborg, Ryssland
Viborg (Viipuri,; p; Wiborg) är en stad i Leningrad oblast, Ryssland på Karelska näset, vid Finska viken.
Se Stora nordiska kriget och Viborg, Ryssland
Viborgs län
Viborgs län 1897 Viborgs länsvapen Viborgs län (finska Viipurin lääni) är ett före detta län i Finland.
Se Stora nordiska kriget och Viborgs län
Vilnius
Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (Wilno; Wilna; ווילנע,Vilne) är Litauens huvudstad och landets största stad med 538 747 invånare (2018).
Se Stora nordiska kriget och Vilnius
Vinterkvarter
Ett vinterkvarter är en plats eller ort som väljs som läger under vintern för en annars resande grupp av människor, i allmänhet en cirkus eller en militär armé på marsch under ett fälttåg.
Se Stora nordiska kriget och Vinterkvarter
Visingsö
Visingsö är Vätterns största ö med en area på 25 kvadratkilometer.
Se Stora nordiska kriget och Visingsö
Vorpommern
Vorpommern (på svenska även Förpommern), är Pommerns västliga landsdel, ett historiskt landskap vid Östersjöns södra strand som sedan 1945 är delat mellan Tyskland och Polen; sedan 1999 är delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och Västpommerns vojvodskap i Polen.
Se Stora nordiska kriget och Vorpommern
Vorskla
Vorskla, flod i Ukraina, biflod till Dnepr.
Se Stora nordiska kriget och Vorskla
Wahlström & Widstrand
vinjetten av Söderberg, men refuserade boken. Istället kom boken, att ges ut år 1895 på Albert Bonniers Förlag. Wahlström & Widstrand är ett allmänutgivande förlag, bildat 1884 av Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand genom att Axel Lindahls fotografiaffär på Riddargatan i Stockholm, som var Kunglig hovleverantör, utvidgades till bokutgivning.
Se Stora nordiska kriget och Wahlström & Widstrand
Warszawa
Warszawa 1770 Den gamla Stora Teatern (Teatr Wielki) Bild från 1919, Piłsudskitorget i gamla Warszawa, inget av det som syns på bilden finns kvar idag. Warszawa i ruiner 1945. Kulturpalatset - en dominerande byggnad från Stalintiden Slottet En av Warszawas alla parker med pianisten och politikern Paderewskis staty Gamla staden Warszawas skyline sedd från stadsdelen Wola 1800-tals statyn av Warszawas stadsvapen, Syrena (sirenen/sjöjungfrun) på Gamla stans torg Warszawa är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1,7 miljoner invånare i själva staden och cirka 3,2 miljoner invånare i storstadsområdet (Obszar Metropolitalny Warszawy) inklusive förorter.
Se Stora nordiska kriget och Warszawa
Warszawakonfederationen
Warszawakonfederationen var en konfederation mot den polske kungen August II.
Se Stora nordiska kriget och Warszawakonfederationen
Westfaliska freden
Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.
Se Stora nordiska kriget och Westfaliska freden
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
Se Stora nordiska kriget och Wisła
Wismar
Marknadstorget i Wismar. Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön och huvudort i distriktet Nordwestmecklenburg i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.
Se Stora nordiska kriget och Wismar
Wismar (svenskt guvernement)
Karta över svenska Wismar, Neukloster och Poel. Wismar med exklaverna Poel och Neukloster i Mecklenburg var en svensk besittning 1648-1803.
Se Stora nordiska kriget och Wismar (svenskt guvernement)
Wolgast
Wolgast är en stad i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, nordöstra Tyskland, med omkring invånare, belägen vid Östersjön, ca 30 km väster om den polska gränsen.
Se Stora nordiska kriget och Wolgast
Wolin
Wolin (tyska och äldre svenska: Wollin) (pomeranska: Wòlin) är en ö i nordvästra Polen.
Se Stora nordiska kriget och Wolin
Wolmar Anton von Schlippenbach
Wolmar Anton von Schlippenbach, född 23 februari 1653 i Livland, död 27 mars 1721 i Moskva, var en svensk friherre och militär.
Se Stora nordiska kriget och Wolmar Anton von Schlippenbach
Yxlan
Yxlans läge i Stockholms skärgård. Yxlan är en ö i Stockholms skärgård, som ligger mellan Furusund och Blidö i Blidö socken i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Se Stora nordiska kriget och Yxlan
Zaporogiska Sitj
Zaporogiska Sitj (Запорiзька Січ: Zaporiska Sitj) var ett område i östra Ukraina bortom Dneprforsarna, dit livegna ukrainare och belarusier flydde undan sina litauiska bojarer och polska furstar.
Se Stora nordiska kriget och Zaporogiska Sitj
12 maj
12 maj är den 132:a dagen på året i den gregorianska kalendern (133:e under skottår).
Se Stora nordiska kriget och 12 maj
12 oktober
12 oktober är den 285:e dagen på året i den gregorianska kalendern (286:e under skottår).
Se Stora nordiska kriget och 12 oktober
15 juli
15 juli är den 196:e dagen på året i den gregorianska kalendern (197:e under skottår).
Se Stora nordiska kriget och 15 juli
Se även
1700 i Europa
- Belägringen av Riga (1700)
- Belägringen av Tönning (1700)
- Slaget vid Narva
- Slaget vid Varja
- Stora nordiska kriget
1721 i Europa
- Stora nordiska kriget
Danmark under 1700-talet
- Danmark-Norge
- La troupe du Roi de Danemark
- Ordenen de l'Union Parfaite
- Pesten i Sverige 1710–1713
- Stora nordiska kriget
- Vallø stift
Danska krig
- 6000-markskriget
- Afghanistankriget (2001–2021)
- Andra engelsk-nederländska kriget
- Andra världskriget
- Avsättningskriget mot kung Hans
- Dansk-svenska kriget 1808–1809
- Englandskrigen
- Grevefejden
- Gustav III:s ryska krig
- Gustav Vasas befrielsekrig
- Irakkriget
- Kalmarkriget
- Kalundborgskriget
- Kanonbåtskriget
- Karl X Gustavs andra danska krig
- Karl X Gustavs första danska krig
- Kriget mot terrorismen
- Kuwaitkriget
- Låtsaskriget
- Livländska korståget
- Nordiska krigen
- Nordiska sjuårskriget
- Rákócziupproret
- Sankt Görans-nattens uppror
- Skånska kriget
- Slaget vid Foteviken
- Slesvig-holsteinska kriget
- Sten Sture den yngres krig mot Danmark
- Stora nordiska kriget
- Svante Nilsson Stures krig mot Danmark
- Teaterkriget
- Torstensonska kriget
Engelska krig
- Anglo-franska kriget (1202–1214)
- Armagnac–burgundiska inbördeskriget
- Biskopskrigen
- De tre kungarikenas krig
- Drottning Annas krig
- Engelsk-spanska kriget (1585–1604)
- Engelska inbördeskriget
- Fransk-nederländska kriget
- Italienska kriget 1521–1526
- Marianska inbördeskriget
- Nioårskriget
- Pfalziska tronföljdskriget
- Portugisiska restaurationskriget
- Portugisiska tronföljdskriget
- Rough Wooing
- Skotska frihetskrigen
- Stora nordiska kriget
- Tredje korståget
- Trettioåriga kriget
- Vilhelmska kriget på Irland
Europa under 1710-talet
- Pesten i Sverige 1710–1713
- Stora nordiska kriget
- Stora ofreden
Krig under 1700-talet (decennium)
- Spanska tronföljdskriget
- Stora nordiska kriget
Krig under 1710-talet
- Spanska tronföljdskriget
- Stora nordiska kriget
Krig under 1720-talet
- Stora nordiska kriget
Krig under nya tiden
- Andra polska kriget
- Gustav III:s ryska krig
- Nordiska krigen
- Nordiska sjuårskriget
- Pik
- Polsk-ryska kriget 1632–1634
- Polsk-ryska kriget 1654–1667
- Polsk-ryska kriget 1792
- Polsk-svenska krig
- Polska tronföljdskriget
- Portugisiska restaurationskriget
- Rysk-turkiska kriget (1768–1774)
- Stjärnfort
- Stora nordiska kriget
- Trettioåriga kriget
Norska krig
- Afghanistankriget (2001–2021)
- Andra engelsk-nederländska kriget
- Andra världskriget
- Dansk-svenska kriget 1808–1809
- Fälttåget mot Norge
- Franska revolutionskrigen
- Gustav III:s ryska krig
- Irakkriget
- Kalmare ledung
- Kalmarkriget
- Kanonbåtskriget
- Karl X Gustavs andra danska krig
- Karl X Gustavs första danska krig
- Kriget mot terrorismen
- Kuwaitkriget
- Nordiska krigen
- Nordiska sjuårskriget
- Norska korståget
- Skånska kriget
- Stora nordiska kriget
- Svante Nilsson Stures krig mot Danmark
- Teaterkriget
- Torstensonska kriget
Osmanska krig
- Ahmad I ibn Mustafa
- Albansk-osmanska kriget
- Albansk-venetianska kriget
- Andra Balkankriget
- Andra orientaliska krisen
- Första Balkankriget
- Första barbareskkriget
- Första orientaliska krisen
- Första världskriget
- Franska revolutionskrigen
- Grek-turkiska kriget (1897)
- Grekiska frihetskriget
- Krigsskådeplatsen Kaukasus under första världskriget
- Krimkriget
- Nikolaj Kridener
- Osmansk-habsburgska krigen
- Ruinen (Ukraina)
- Rumänska frihetskriget
- Rysk-turkiska kriget (1828–1829)
- Ryska inbördeskriget
- Stora nordiska kriget
- Stora turkiska kriget
- Turkiska frihetskriget
Polsk-svenska krig
- Andra polska kriget
- De la Gardieska fälttåget
- Nordiska krigen
- Nordiska sjuårskriget
- Polsk-svenska krig
- Stora nordiska kriget
Preussiska krig
- Bayerska tronföljdskriget
- Fjärde koalitionskriget
- Kościuszko-upproret
- Napoleons ryska fälttåg
- Pommerska kriget
- Pommerska kriget 1805–1807
- Rákócziupproret
- Slesvig-holsteinska kriget
- Stora nordiska kriget
Relationer mellan Polen och Sverige
- Andra polska kriget
- Fördraget i Stuhmsdorf
- Fjärde koalitionskriget
- Freden i Oliva
- Nordiska krigen
- Polenkabeln
- Polens ambassad i Stockholm
- Polsk-svenska krig
- Relationer mellan Polen och Sverige
- Rikissa Valdemarsdotter av Sverige
- Rikissa av Polen
- Slaget vid Czarne
- Slaget vid Karksi
- Slaget vid Mewe
- Stilleståndet i Altmark
- Stora nordiska kriget
- Svensk-polska unionen
Sachsiska krig
- Bayerska tronföljdskriget
- Fjärde koalitionskriget
- Fransk-tyska kriget
- Polska inbördeskriget (1704–1706)
- Stora nordiska kriget
- Tyska enhetskriget
Sverige under 1700-talet
- Barnängens manufaktur
- Decemberkrisen 1768
- Egges teater
- Frihetstiden
- Gråkoltarna
- Gustav III:s franska teater
- Gustav III:s kaffeexperiment
- Gustav III:s statskupp
- Gustaviansk stil
- Gustavianska tiden
- Hattarnas ryska krig
- Holsteinska partiet
- Hovpartiet
- Karoliner
- Konventikelplakatet
- Kristnandet av samerna
- Kronobränneri
- Kungliga svenska skådeplatsen
- Kuppen 1756
- La troupe du Roi de Suede
- Norrköpings adliga jungfrustift
- Nysvenska
- Passionsspelen på Stora Bjurum
- Pesten i Sverige 1710–1713
- Sällskapet Du Londel
- Serafimerlasarettet
- Stenborgs Sällskap
- Stora Bollhuset
- Stora nordiska kriget
- Stormaktstiden
- Storskiftet
- Svensk slavhandel
- Svenska kalendern
- Svenska kolonier
- Teaterkriget
- Toleransediktet (Sverige)
- Vadstena adliga jungfrustift
- Vauxhall, Göteborg
- Velthenska sällskapet
Även känd som Det stora nordiska kriget, Karl XII:s fälttåg, Karl XII:s krig, Stora nordiska kriget 1700-1721.
, Belägringen av Stralsund, Belägringen av Tönning, Belägringen av Thorn, Belägringen av Viborg, Bender, Bengtsår, Biržai, Blidö, Bojar, Bokförlaget Atlantis, Bokförlaget Prisma, Boo gård, Borgå, Boris Sjeremetev, Bra Böcker, Brahestad, Brända jordens taktik, Bredsida, Bremen (historisk provins), Bremen-Verden, Brevik, Värmdö kommun, Carl Georg Siöblad, Carl Gustaf Armfeldt, Carl Gustaf Bielke, Carl Gustaf Creutz, Carl Gustaf Dücker, Carl Gustaf Rehnskiöld, Carl Gustaf Roos, Carl Magnus Stuart, Carl Nieroth, Carl Piper (1647–1716), Carl von Roland, Carlsson bokförlag, Centraleuropa, Charles Eugène de Croÿ, Christian Ditlev Reventlow, Dalarö skans, Daler, Daler silvermynt, Danmark, Danmark-Norge, Danska kolonier, Daugava, Deklarationen med Polen, Deklarationen med Sachsen, Desna, Didymóteicho, Djurö (ö), Dnepr, Donau, Drogden, Edirne, Egentliga Sverige, Eknö, Sandhamn, Ekonomisk politik, England, Epidemi, Erik Dahlbergh, Erik Johan Lillie, Ernst Detlof von Krassow, Eskader, Estland, Europa, Evangelisk, Export, Fältmarskalk, Fågelbro, Föglö, Ferdinand Vilhelm av Württemberg, Filip Orlik, Finland, Finska viken, Fjodor Apraksin, Flintrännan, Forsmark, Frankfurt am Main, Frankrike, Freden i Altranstädt, Freden i Brömsebro, Freden i Frederiksborg, Freden i Nystad, Freden i Oliva, Freden i Rastatt, Freden i Roskilde, Freden i Stockholm, Freden i Traventhal, Freden i Utrecht, Freden i Warszawa, Freden vid Prut, Fredrik I, Fredrik I av Preussen, Fredrik IV av Danmark, Fredrik IV av Holstein-Gottorp, Fredrik Vilhelm I av Preussen, Fredriksborgs fästning, Fredriksskans, Gävle, Fredriksten, Fregatt, Friherre, Frihetstiden, Gadebusch, Galizien, Gamla stilen och nya stilen, Gävle, Gålö, Göteborg, General, Generalguvernör, Generalmajor, Georg Benedikt von Ogilvy, Georg Heinrich von Görtz, Georg I av Storbritannien, Georg Johan Maydell den äldre, Georg Lybecker (militär), Gniezno, Gottorp, Gregorianska kalendern, Gross Stresow, Gustaf Cederström, Gustaf Wattrang, Gustav III:s ryska krig, Gustav Otto Douglas, Guvernör, Hadjatj, Halden, Haloŭtjyn, Halshuggning, Hamburg-Altona, Hangö, Hangö udd, Hans Wachtmeister (1641–1714), Hans Wachtmeister (1689–1736), Harö, Hattarnas ryska krig, Härnösand, Höga porten, Högkvarter, Helge å, Helsingör, Helsingborg, Helsingfors, Henning Rudolf Horn af Rantzien, Herrgård, Hetman, Historiska media, Holstein, Holstein-Gottorp, Hrodna, Hudiksvall, Humlebæk, Husarö, Import, Indelningsverket, Indiska oceanen, Industrialisering, Infanteri, Ingermanland, Ingmarsö, Inringningen av Grodno, Ivan Mazepa, Ivangorod, Jakob Sobieski, Jakobstad, Jan Kazimierz Sapieha, Jämtlands fältjägarkår, Järn, Järnverk, Józef Potocki, Jēkabpils, Jean-Marc Nattier, Jelgava, Jengel förlag, Johan Gabriel Banér, Johan III Sobieski, Johan Reinhold von Trautvetter, Johann Matthias von der Schulenburg, Johann Patkul, John Churchill, hertig av Marlborough, John Norris (amiral), Josef I (tysk-romersk kejsare), Julianska kalendern, Kalabaliken i Bender, Kapellskär, Kapitulationen vid Perevolotjna, Kardinal, Karelen, Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, Karl VI (tysk-romersk kejsare), Karl XI, Karl XII, Karl XII: en biografi, Karl XII:s norska fälttåg, Karl XII:s polska fälttåg, Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund, Karl XII:s ryska fälttåg, Karl XII:s vistelse i Bender, Karlskrona, Karoliner, Karolinernas dödsmarsch, Karolinska enväldet, Kassel, Kattegatt, Kavalleri, Kävlingeån, Kögebukten, Kökar, Köpenhamn, Kejsardömet Ryssland, Kexholms län, Kiev, Kingisepp, Kletsk, Koalition, Kolonn (militär), Konfederation, Konstantin Sobieski, Konstantinopel, Koporje, Koppar, Kosacker, Kraków, Krasnokutsk, Krig, Krimkhanatet, Krimtatarer, Kristianstad, Kronstadt, Kung, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Sachsen, Kurland, Kymmene älv, Lais, Landskrona, Landstigningen vid Humlebæk, Lövstabruk, Lüneburg, Lemland, Leopold I (tysk-romersk kejsare), Lillpolen, Lillryssland, Linjeskepp, Lista över händelser under stora nordiska kriget, Lista över Rysslands statsöverhuvuden, Litauen, Livland, Ljachavitjy, Ljusterö, Lublin, Ludvig XIV av Frankrike, Lund, Lutherdom, Lutsk, Lviv, Magnat, Magnus Stenbock, Mahiljoŭ, Maladzetjna, Maljatsitjy, Malmö, Margareta Elisabeth Roos, Markgrevskapet Brandenburg, Mézin, Mūrmuiža, Möja, Michał Stefan Radziejowski, Michail Golitsyn, Minsk, Missväxt, Mobilisering, Moskva, Motala ström, Muhammed Baltadji pascha, Muskö, Narva, Nationalencyklopedin, Nationalromantik, Natur & Kultur, Nederländerna, Neva, Nils Ehrenschiöld, Nils Gyllenstierna (1648–1720), Njemen, Nordeuropa, Norge, Norröra, Norrköping, Norrland, Norrtälje, Norstedts förlag, Nya Älvsborg, Nya Varvet, Nyen, Nyköping, Nystad, Ombud, Ornö, Osby, Oslo, Osmanska riket, Ostpreussen, Otto Arnold Paijkull, Parlamentarism, Partisan (militär), Pärnu, Peene (flod), Pernå, Pesten i Sverige 1710–1713, Peter den store, Peter III av Ryssland, Peter Tordenskjold, Peter von Lacy, Petrus, Pinsk, Piteå, Pitești, Polen, Polsk-litauiska samväldet, Poltava, Poltava (bok), Pommern, Poniec, Populär Historia, Potjep, Poznań, Preussen, Primas (biskop), Psel, Pskov, Rakvere, Råå, Rådbråkning, Rödhamn, Rödlöga, Rönne å, Rügen, Rõuge, Recknitz, Regering, Reitskär, Republiken Förenade Nederländerna, Riga, Rumänien, Runmarö, Rutger Fuchs, Rysk-turkiska kriget (1710–1711), Rysshärjningarna, Rysslands armé, Sandhamn, Sandomierz, Sandomierzkonfederationen, Sandviken, Helsingfors, Sankt Petersburg, Söderarms skärgård, Söderöra, Söderhamn, Södermanlands regemente (infanteri), Södertälje, Schlesien, Schleswig (landskap), Schleswig-Holstein, Schoutbynacht, Selånger, Severien, Siöblad, Sjöslaget i Femer bält, Sjöslaget vid Hangö udd, Skandinaviska halvön, Skåne, Skåneland, Slaget om Nöteborg, Slaget om Nyenskans, Slaget vid Düna, Slaget vid Desna, Slaget vid Dynekilen, Slaget vid Errastfer, Slaget vid Föglöfjärden, Slaget vid Fraustadt, Slaget vid Gadebusch, Slaget vid Gemauerthof, Slaget vid Helsingborg, Slaget vid Holowczyn, Slaget vid Hummelshof, Slaget vid Jakobstadt, Slaget vid Kalisch, Slaget vid Köge bukt (1710), Slaget vid Kletsk, Slaget vid Kliszów, Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje, Slaget vid Lesna, Slaget vid Malatitze, Slaget vid Narva, Slaget vid Neva (1708), Slaget vid Nieśwież, Slaget vid Oposjnja, Slaget vid Pälkäne, Slaget vid Pühhajoggi pass, Slaget vid Poltava, Slaget vid Posen, Slaget vid Pułtusk, Slaget vid Punitz, Slaget vid Rajovka, Slaget vid Rakowitz, Slaget vid Rauge, Slaget vid Saladen, Slaget vid Selånger, Slaget vid Stäket, Slaget vid Storkyro, Slaget vid Stresow, Slaget vid Systerbäck, Småland, Smolensk, Snö, Sozj, Spanska tronföljdskriget, Stade, Stanisław I Leszczyński, Starodub, Stegling, Stockholm, Stockholms skärgård, Stora frosten 1709, Stora ofreden, Storfurstendömet Litauen, Storkyro, Stormaktstiden, Stormningen av Veprik, Storpolen, Storvesir, Stralsund, Strömstad, Striderna vid Göta älv, Sundsvall, Svartlöga, Svartsö, Svea livgarde, Svenska armén, Svenska besittningar, Svenska Estland, Svenska Ingermanland, Svenska Livland, Svenska Pommern, Svenska reduktioner, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, Sverige, Systerbäck (å), Szczecin, Tallinn, Tartu, Tatarsk, Taxfree, Tönning, Torneå, Toruń, Transsylvanien, Trøndelag, Tremänningsregementen, Trondheim, Trosa, Tsar, Tsarryssland, Tvärminne, Tysk-romerska riket, Tyskland, Ukraina, Ulrika Eleonora, Ulrika Eleonora Stålhammar, Umeå, Ungern, Uppslagsverket Finland, Usedom, Utö, Utö gruvor, Vabitj, Valakiet, Vapensmedja, Vaxholms kastell, Värvning, Västerbotten, Västpreussen, Växjö, Vårholma, Vecsēlpils, Ven (ö), Verden, Viborg, Ryssland, Viborgs län, Vilnius, Vinterkvarter, Visingsö, Vorpommern, Vorskla, Wahlström & Widstrand, Warszawa, Warszawakonfederationen, Westfaliska freden, Wisła, Wismar, Wismar (svenskt guvernement), Wolgast, Wolin, Wolmar Anton von Schlippenbach, Yxlan, Zaporogiska Sitj, 12 maj, 12 oktober, 15 juli.