Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Sverige och Sveriges monarki
Sverige och Sveriges monarki har 51 saker gemensamt (i Unionpedia): Arvmonarki, Carl XVI Gustaf, Dop, Drottningholms slott, Erik Segersäll, Förenings- och säkerhetsakten, Försvarsmakten (Sverige), Finland, Frihetstiden, Gripsholms slott, Gustav III, Gustav III:s statskupp, Gustav IV Adolf, Gustav Vasa, Hattpartiet, Kalmarunionen, Karl XII, Karl XIV Johan, Konstitutionell monarki, Kronprinsessan Victoria, Kungliga Hovstaterna, Magnus Eriksson, Mösspartiet, Medeltiden, Napoleonkrigen, Parlamentarism, Personalunion, Politik i Sverige, Politiskt parti, Regeringsformen, ..., Republik, Riksdagen 1789, Riksdagsordningen, Skatt, Statschef, Stockholm, Successionsordningen, Svealand, Svear, Svenska armén, Svenska regenters valspråk, Svenskar, Sveriges grundlagar, Sveriges monarki, Sveriges regering, Sveriges riksdag, Sveriges riksdags talman, Sveriges statsminister, Sveriges ståndsriksdag, Tacitus, Tronarvinge. Förläng index (21 mer) »
Arvmonarki
Arvmonarki är en form av monarki där titeln går i arv inom en familj eller släkt.
Arvmonarki och Sverige · Arvmonarki och Sveriges monarki ·
Carl XVI Gustaf
Kungen firar 40 år på tronen och bjuder upp drottning Silvia till en spontan dans på inre borggården på Stockholms slott. yttre borggården på Stockholms slott den 30 april 2016. Från vänster, Prinsessan Sofia, Prinsessan Madeleine, Christopher O'Neill, Drottning Silvia, Prins Daniel, Kronprinsessan Victoria och Prinsessan Estelle Carl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, är Sveriges konung och statschef sedan 15 september 1973 då han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf.
Carl XVI Gustaf och Sverige · Carl XVI Gustaf och Sveriges monarki ·
Dop
Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.
Dop och Sverige · Dop och Sveriges monarki ·
Drottningholms slott
Drottningholms slott är ett kungligt slott beläget på Lovön i Mälaren, i Ekerö kommun väster om Stockholm.
Drottningholms slott och Sverige · Drottningholms slott och Sveriges monarki ·
Erik Segersäll
Erik Segersäll (fornnordiska: Eiríkr inn sigrsæli Bjarnarson, av Adam av Bremen på latin kallad Hericus rex VictorLagerqvist (1996), s. 27–30), död 995, var en svensk kung mellan omkring 970 och 995 som sannolikt även styrde en tid över Danmark.
Erik Segersäll och Sverige · Erik Segersäll och Sveriges monarki ·
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
Förenings- och säkerhetsakten och Sverige · Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges monarki ·
Försvarsmakten (Sverige)
Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.
Försvarsmakten (Sverige) och Sverige · Försvarsmakten (Sverige) och Sveriges monarki ·
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Finland och Sverige · Finland och Sveriges monarki ·
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Frihetstiden och Sverige · Frihetstiden och Sveriges monarki ·
Gripsholms slott
Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun.
Gripsholms slott och Sverige · Gripsholms slott och Sveriges monarki ·
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Gustav III och Sverige · Gustav III och Sveriges monarki ·
Gustav III:s statskupp
Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform.
Gustav III:s statskupp och Sverige · Gustav III:s statskupp och Sveriges monarki ·
Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf, född 1 november 1778 på Stockholms slott, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809.
Gustav IV Adolf och Sverige · Gustav IV Adolf och Sveriges monarki ·
Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.
Gustav Vasa och Sverige · Gustav Vasa och Sveriges monarki ·
Hattpartiet
Hattpartiet, hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid.
Hattpartiet och Sverige · Hattpartiet och Sveriges monarki ·
Kalmarunionen
Kalmarunionen var en skandinavisk union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 6 juni 1523.
Kalmarunionen och Sverige · Kalmarunionen och Sveriges monarki ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Karl XII och Sverige · Karl XII och Sveriges monarki ·
Karl XIV Johan
Huset i Pau där Bernadotte föddes. Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge även känd under regentnamnet Karl III Johan.
Karl XIV Johan och Sverige · Karl XIV Johan och Sveriges monarki ·
Konstitutionell monarki
En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Konstitutionell monarki och Sverige · Konstitutionell monarki och Sveriges monarki ·
Kronprinsessan Victoria
Victoria Ingrid Alice Désirée, född 14 juli 1977, är Sveriges kronprinsessa, det vill säga tronarvinge, och hertiginna av Västergötland.
Kronprinsessan Victoria och Sverige · Kronprinsessan Victoria och Sveriges monarki ·
Kungliga Hovstaterna
Kungl. Hovstaterna har sina lokaler bland annat i Stockholms slotts södra flygelbyggnad. Hovstallet vid Väpnargatan i Stockholm. Kungliga Hovstaterna (i dagligt tal hovet) är den organisation som bistår Sveriges statschef och kungahus i deras officiella plikter.
Kungliga Hovstaterna och Sverige · Kungliga Hovstaterna och Sveriges monarki ·
Magnus Eriksson
Historisk karta över Magnus Erikssons och Erik Magnussons delning av riket 1357. Magnus Eriksson, född i april eller maj 1316, död 1 december 1374 (drunkning), var kung av Sverige 1319–1364, kung av Norge 1319–1355 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360.
Magnus Eriksson och Sverige · Magnus Eriksson och Sveriges monarki ·
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.
Mösspartiet och Sverige · Mösspartiet och Sveriges monarki ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Medeltiden och Sverige · Medeltiden och Sveriges monarki ·
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Napoleonkrigen och Sverige · Napoleonkrigen och Sveriges monarki ·
Parlamentarism
Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.
Parlamentarism och Sverige · Parlamentarism och Sveriges monarki ·
Personalunion
En personalunion är en union mellan två eller flera stater med gemensam statschef.
Personalunion och Sverige · Personalunion och Sveriges monarki ·
Politik i Sverige
Politik i Sverige karakteriseras sedan 1920-talet av den svenska parlamentariska demokratin och dess proportionella representation.
Politik i Sverige och Sverige · Politik i Sverige och Sveriges monarki ·
Politiskt parti
Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.
Politiskt parti och Sverige · Politiskt parti och Sveriges monarki ·
Regeringsformen
Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.
Regeringsformen och Sverige · Regeringsformen och Sveriges monarki ·
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Republik och Sverige · Republik och Sveriges monarki ·
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
Riksdagen 1789 och Sverige · Riksdagen 1789 och Sveriges monarki ·
Riksdagsordningen
Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet.
Riksdagsordningen och Sverige · Riksdagsordningen och Sveriges monarki ·
Skatt
Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.
Skatt och Sverige · Skatt och Sveriges monarki ·
Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.
Statschef och Sverige · Statschef och Sveriges monarki ·
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Stockholm och Sverige · Stockholm och Sveriges monarki ·
Successionsordningen
Successionsordningen, SO, är Sveriges äldsta nu gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.
Successionsordningen och Sverige · Successionsordningen och Sveriges monarki ·
Svealand
Sverigekarta med Svealand markerat. De landskap som ingår i Svealand. Svealand är den mellersta av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland.
Svealand och Sverige · Svealand och Sveriges monarki ·
Svear
Gutar Svearna var en nordgermansk folkstam som levde i nuvarande Sverige åtminstone från någon gång under vikingatiden, troligen långt tidigare, och framåt.
Svear och Sverige · Svear och Sveriges monarki ·
Svenska armén
Armén (äldre benämning Kungliga svenska armén) är en försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.
Svenska armén och Sverige · Svenska armén och Sveriges monarki ·
Svenska regenters valspråk
Karl IX:s valspråk på latin (från ryttarstatyn "Kopparmärra" i Göteborg) Svenska regenters valspråk handlar om de valspråk (motton), som Sveriges regenter har haft under historiens gång.
Svenska regenters valspråk och Sverige · Svenska regenters valspråk och Sveriges monarki ·
Svenskar
Svenskar är personer av svensk nationalitet.
Svenskar och Sverige · Svenskar och Sveriges monarki ·
Sveriges grundlagar
Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick.
Sverige och Sveriges grundlagar · Sveriges grundlagar och Sveriges monarki ·
Sveriges monarki
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.
Sverige och Sveriges monarki · Sveriges monarki och Sveriges monarki ·
Sveriges regering
Regeringens säte är Rosenbad samt flera omgivande hus på Norrmalm i Stockholm. Sveriges regering, i lagstiftningen bara kallad regeringen, i unionssammanhang formellt kallad Konungariket Sveriges regering, före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl. Maj:t eller statsrådet, är Sveriges högsta verkställande myndighet.
Sverige och Sveriges regering · Sveriges monarki och Sveriges regering ·
Sveriges riksdag
Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.
Sverige och Sveriges riksdag · Sveriges monarki och Sveriges riksdag ·
Sveriges riksdags talman
Riksdagens talman är Sveriges riksdags främste representant och leder riksdagens arbete.
Sverige och Sveriges riksdags talman · Sveriges monarki och Sveriges riksdags talman ·
Sveriges statsminister
Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef.
Sverige och Sveriges statsminister · Sveriges monarki och Sveriges statsminister ·
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Sverige och Sveriges ståndsriksdag · Sveriges monarki och Sveriges ståndsriksdag ·
Tacitus
Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.
Sverige och Tacitus · Sveriges monarki och Tacitus ·
Tronarvinge
En tronföljare är den person som enligt en fastställd tronföljd i en monarki står närmast i tur att tillträda som monark efter den nuvarande monarken.
Sverige och Tronarvinge · Sveriges monarki och Tronarvinge ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Sverige och Sveriges monarki
- Vad har gemensamt Sverige och Sveriges monarki
- Likheter mellan Sverige och Sveriges monarki
Jämförelse mellan Sverige och Sveriges monarki
Sverige har 808 relationer, medan Sveriges monarki har 222. Eftersom de har gemensamt 51, är Jaccard index 4.95% = 51 / (808 + 222).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Sverige och Sveriges monarki. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
