Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Turkiet och Turkiska
Turkiet och Turkiska har 37 saker gemensamt (i Unionpedia): Anatolien, Antalya, Arabiska, Armeniska, Şanlıurfa, Östeuropa, Balkanhalvön, Bolu (provins), Bulgarien, Centralasien, Cypern, Egeiska havet, Eskişehir, Europa, Första världskriget, Gaziantep, Grekiska, Grekland, Islam, Istanbul, Kurdiska, Medelhavet, Mersin, Moské, Mustafa Kemal Atatürk, Nordcypern, Osmanska riket, Ryssland, Seldjuker, Slaget vid Manzikert, ..., Statskuppen i Turkiet 1980, Svenska, Trabzon, Turkar, Turkspråk, Tyskland, Västeuropa. Förläng index (7 mer) »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Anatolien och Turkiet · Anatolien och Turkiska ·
Antalya
Antalya är en hamnstad med antika anor och en populär turistort i sydvästra Turkiet.
Antalya och Turkiet · Antalya och Turkiska ·
Arabiska
Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.
Arabiska och Turkiet · Arabiska och Turkiska ·
Armeniska
Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.
Armeniska och Turkiet · Armeniska och Turkiska ·
Şanlıurfa
Läge i Turkiet. Şanlıurfa (även Urfa; från syrianska språket Urhay eller Urhoy; på kurdiska Riha), under äldre tid känd som Edessa (se den artikeln för den äldre staden) är en stad i södra Turkiet, med en befolkning dominerad av främst kurder, turkar och araber.
Turkiet och Şanlıurfa · Turkiska och Şanlıurfa ·
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.
Östeuropa och Turkiet · Östeuropa och Turkiska ·
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Balkanhalvön och Turkiet · Balkanhalvön och Turkiska ·
Bolu (provins)
Karta över Turkiet med Bolu markerat. Bolu är en provins i den nordvästra delen av Turkiet.
Bolu (provins) och Turkiet · Bolu (provins) och Turkiska ·
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Bulgarien och Turkiet · Bulgarien och Turkiska ·
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Centralasien och Turkiet · Centralasien och Turkiska ·
Cypern
Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.
Cypern och Turkiet · Cypern och Turkiska ·
Egeiska havet
Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.
Egeiska havet och Turkiet · Egeiska havet och Turkiska ·
Eskişehir
Estram, stadens spårvagn. Eskişehir (turkiska för "Gammal stad", på grekiska Δορύλαιον, Dorylaion) är en stad i Anatolien i västra Turkiet.
Eskişehir och Turkiet · Eskişehir och Turkiska ·
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Europa och Turkiet · Europa och Turkiska ·
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Första världskriget och Turkiet · Första världskriget och Turkiska ·
Gaziantep
Gaziantep (kurdiska: Dîlok) är en av de största städerna i Turkiet, och är den administrativa huvudorten för provinsen Gaziantep.
Gaziantep och Turkiet · Gaziantep och Turkiska ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Turkiet · Grekiska och Turkiska ·
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Grekland och Turkiet · Grekland och Turkiska ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Islam och Turkiet · Islam och Turkiska ·
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Istanbul och Turkiet · Istanbul och Turkiska ·
Kurdiska
Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk") är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.
Kurdiska och Turkiet · Kurdiska och Turkiska ·
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Medelhavet och Turkiet · Medelhavet och Turkiska ·
Mersin
Borgen Kızkalesi vid Mersin. Mersin (tidigare İçel) är en stad i södra Turkiet.
Mersin och Turkiet · Mersin och Turkiska ·
Moské
Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Sultan Omar Ali Saifuddin-moskén i Brunei. En moské i Abuja, Nigeria. Moské (på arabiska مسجد, masjid,, plural مساجد, masājid) är en muslimsk helgedom, avsedd för bön, predikan och undervisning.
Moské och Turkiet · Moské och Turkiska ·
Mustafa Kemal Atatürk
Mustafa Kemal Atatürk som befälhavare för armén 1918. Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik (nuvarande Thessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk fältmarskalk och revolutionär statsman.
Mustafa Kemal Atatürk och Turkiet · Mustafa Kemal Atatürk och Turkiska ·
Nordcypern
Nordcypern (Kuzey Kıbrıs), formellt Turkiska republiken Nordcypern (Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti), är en självutropad stat på den norra delen av ön Cypern.
Nordcypern och Turkiet · Nordcypern och Turkiska ·
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Osmanska riket och Turkiet · Osmanska riket och Turkiska ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ryssland och Turkiet · Ryssland och Turkiska ·
Seldjuker
Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var en dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk, som kom från turkfolket Oghuzer, (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.
Seldjuker och Turkiet · Seldjuker och Turkiska ·
Slaget vid Manzikert
Slaget vid Manzikert stod den 26 augusti 1071 mellan å ena sidan den bysantinska armén under kejsar Romanos IV, där det även ingick vikingar och armenier, och den seldjukiska armén under Alp Arslan på den andra.
Slaget vid Manzikert och Turkiet · Slaget vid Manzikert och Turkiska ·
Statskuppen i Turkiet 1980
Statskuppen i Turkiet 1980 (12 Eylül Darbesi) utfördes den 12 september 1980 av en grupp ur Turkiets militär ledd av Kenan Evren, som i samband med kuppen också blev Turkiets president.
Statskuppen i Turkiet 1980 och Turkiet · Statskuppen i Turkiet 1980 och Turkiska ·
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Svenska och Turkiet · Svenska och Turkiska ·
Trabzon
Trabzon (grekiska (historiskt namn): Τραπεζούντα, Trapezoúnta. Andra historiska namn: Trebizond, Trapezunt) är en hamnstad i östra Turkiet, vid landets svartahavskust.
Trabzon och Turkiet · Trabzon och Turkiska ·
Turkar
Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.
Turkar och Turkiet · Turkar och Turkiska ·
Turkspråk
Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.
Turkiet och Turkspråk · Turkiska och Turkspråk ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Turkiet och Tyskland · Turkiska och Tyskland ·
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Turkiet och Turkiska
- Vad har gemensamt Turkiet och Turkiska
- Likheter mellan Turkiet och Turkiska
Jämförelse mellan Turkiet och Turkiska
Turkiet har 466 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 37, är Jaccard index 5.48% = 37 / (466 + 209).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Turkiet och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
