Turkmener och Turkmeniska

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Turkmener och Turkmeniska

Turkmener vs. Turkmeniska

Turkmener i folkdräkt, självständighetsdagen 2011. Turkmensk man med kamel. Turkmener (Türkmenler), även turkmenska turkar (Türkmen türkleri), är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran. Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Afghanistan och Turkmener · Afghanistan och Turkmeniska · Se mer »

Azerbajdzjanska

thumb Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; Azərbaycan dili) är ett språk, som i sin nordliga form, även kallat nordazerbajdzjanska, talas av cirka 10 miljoner (2021)http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket) och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan.

Azerbajdzjanska och Turkmener · Azerbajdzjanska och Turkmeniska · Se mer »

Irak

Irak (العراق, al-airaaq; kurdiska: Êraq; efter arabiska araq, 'grönskande', eller Uruk), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Irak och Turkmener · Irak och Turkmeniska · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Iran och Turkmener · Iran och Turkmeniska · Se mer »

Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

Turkiska och Turkmener · Turkiska och Turkmeniska · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Turkmener och Turkmenistan · Turkmeniska och Turkmenistan · Se mer »