Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Källkritik och Vetenskap

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Källkritik och Vetenskap

Källkritik vs. Vetenskap

verkligen ägde rum. Källkritik är kritisk granskning av källmaterial och bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla. Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Likheter mellan Källkritik och Vetenskap

Källkritik och Vetenskap har 26 saker gemensamt (i Unionpedia): Demarkationsproblemet, Evidensgrad, Falsifierbarhet, Grundforskning, Hermeneutik, Historia, Ideologi, Kontext, Kvalitativ forskning, Kvantitativ forskning, Marginalvetenskap, Muntlig tradition, Paradigm, Peter Olausson (född 1971), Populärvetenskap, Protovetenskap, Pseudovetenskap, Referentgranskning, Religion, Reproducerbarhet, Skräpvetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskaplig publikation, Vetenskaplig skepticism, Vetenskaplig teori, Vetenskapsteori.

Demarkationsproblemet

Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.

Demarkationsproblemet och Källkritik · Demarkationsproblemet och Vetenskap · Se mer »

Evidensgrad

Evidensgrad används inom evidensbaserad medicin och annan forskning för att klassificera metoder, slutsatser av studier och rekommendationer.

Evidensgrad och Källkritik · Evidensgrad och Vetenskap · Se mer »

Falsifierbarhet

En man lever i hela sitt liv vid en sjö med bara svarta svanar. Han har empiriskt goda skäl att tro att det bara finns svarta svanar. Betyder det att han ''vet'' att det bara finns svarta svanar? Falsifierbarhet är möjligheten att beskriva ett sammanhang där ett givet påstående kan visa sig falskt.

Falsifierbarhet och Källkritik · Falsifierbarhet och Vetenskap · Se mer »

Grundforskning

en:basic research Grundforskning är det vetenskapliga studium som inte direkt syftar till praktisk nytta utanför vetenskapens område; det förutsättningslösa sökandet efter ny kunskap.

Grundforskning och Källkritik · Grundforskning och Vetenskap · Se mer »

Hermeneutik

Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.

Hermeneutik och Källkritik · Hermeneutik och Vetenskap · Se mer »

Historia

De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.

Historia och Källkritik · Historia och Vetenskap · Se mer »

Ideologi

En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.

Ideologi och Källkritik · Ideologi och Vetenskap · Se mer »

Kontext

Kontext eller sammanhang handlar om omständigheter, omgivning eller en övergripande situation.

Källkritik och Kontext · Kontext och Vetenskap · Se mer »

Kvalitativ forskning

För kvalitativ analys inom kemi, se kemisk analys. Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.

Källkritik och Kvalitativ forskning · Kvalitativ forskning och Vetenskap · Se mer »

Kvantitativ forskning

Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.

Källkritik och Kvantitativ forskning · Kvantitativ forskning och Vetenskap · Se mer »

Marginalvetenskap

Marginalvetenskap (eng. fringe science) är ett uttryck för att beskriva vetenskaplig frågeställning inom ett etablerat fält, vilken avviker markant från den gällande huvudfåran, mainstream, eller ortodoxa teorier.

Källkritik och Marginalvetenskap · Marginalvetenskap och Vetenskap · Se mer »

Muntlig tradition

Muntlig tradition, muntligt återberättande av samma information i så många led att källan inte kan hittas eller härledas.

Källkritik och Muntlig tradition · Muntlig tradition och Vetenskap · Se mer »

Paradigm

Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.

Källkritik och Paradigm · Paradigm och Vetenskap · Se mer »

Peter Olausson (född 1971)

Peter Gustav Olausson, född 6 november 1971 i Långekärr på Tjörn, död 26 oktober 2023, var en svensk författare och webbansvarig.

Källkritik och Peter Olausson (född 1971) · Peter Olausson (född 1971) och Vetenskap · Se mer »

Populärvetenskap

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Museers verksamhet omfattar bland annat populärvetenskap. Populärvetenskap är framställningar av vetenskaplig kunskap avsedda för lekmän.

Källkritik och Populärvetenskap · Populärvetenskap och Vetenskap · Se mer »

Protovetenskap

Protovetenskap är en teoribildning, vars överensstämmelse med verkligheten ännu inte hunnit undersökas enligt vetenskapliga metoder.

Källkritik och Protovetenskap · Protovetenskap och Vetenskap · Se mer »

Pseudovetenskap

Pseudovetenskap, (pseudo- från grekiskans 'skenbar'), även kvasivetenskap, är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller dess metodologiska krav eller på annat sätt kunnat visas ogrundad.

Källkritik och Pseudovetenskap · Pseudovetenskap och Vetenskap · Se mer »

Referentgranskning

Referentgranskning, även kallat peer review (engelska för ”likars granskning”; även översatt som expertgranskning, sakkunnig kollegial granskning, kollegial utvärdering, kollegial fackgranskning eller refereegranskning) är en process som används vid akademisk publicering av vetenskapliga artiklar och vissa läroböcker på akademiska förlag, samt vid utdelandet av anslag för forskning.

Källkritik och Referentgranskning · Referentgranskning och Vetenskap · Se mer »

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Källkritik och Religion · Religion och Vetenskap · Se mer »

Reproducerbarhet

Ett reproducerbart test ger i stort sett samma resultat om det utförs av två olika personer (interobservationell reproducerbarhet) eller om samma person utför testet två gånger (intraobservationell reproducerbarhet), och är omedveten om resultatet av den första gången.

Källkritik och Reproducerbarhet · Reproducerbarhet och Vetenskap · Se mer »

Skräpvetenskap

Med skräpvetenskap (en. junk science) avses dåligt utförd vetenskap eller "vetenskap" som utförs utan strikt metodologi, till exempel brist på falsifierbarhet.

Källkritik och Skräpvetenskap · Skräpvetenskap och Vetenskap · Se mer »

Vetenskaplig metod

Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.

Källkritik och Vetenskaplig metod · Vetenskap och Vetenskaplig metod · Se mer »

Vetenskaplig publikation

Vetenskaplig publikation (även vetenskaplig publicering) är publikation av forskningresultat.

Källkritik och Vetenskaplig publikation · Vetenskap och Vetenskaplig publikation · Se mer »

Vetenskaplig skepticism

Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.

Källkritik och Vetenskaplig skepticism · Vetenskap och Vetenskaplig skepticism · Se mer »

Vetenskaplig teori

En vetenskaplig teori är ett system av definitioner, påståenden (teser), antaganden och/eller modeller som tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbara prediktioner.

Källkritik och Vetenskaplig teori · Vetenskap och Vetenskaplig teori · Se mer »

Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.

Källkritik och Vetenskapsteori · Vetenskap och Vetenskapsteori · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Källkritik och Vetenskap

Källkritik har 114 relationer, medan Vetenskap har 257. Eftersom de har gemensamt 26, är Jaccard index 7.01% = 26 / (114 + 257).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Källkritik och Vetenskap. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »