Likheter mellan Källkritik och Vetenskap
Källkritik och Vetenskap har 26 saker gemensamt (i Unionpedia): Demarkationsproblemet, Evidensgrad, Falsifierbarhet, Grundforskning, Hermeneutik, Historia, Ideologi, Kontext, Kvalitativ forskning, Kvantitativ forskning, Marginalvetenskap, Muntlig tradition, Paradigm, Peter Olausson (född 1971), Populärvetenskap, Protovetenskap, Pseudovetenskap, Referentgranskning, Religion, Reproducerbarhet, Skräpvetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskaplig publikation, Vetenskaplig skepticism, Vetenskaplig teori, Vetenskapsteori.
Demarkationsproblemet
Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.
Demarkationsproblemet och Källkritik · Demarkationsproblemet och Vetenskap ·
Evidensgrad
Evidensgrad används inom evidensbaserad medicin och annan forskning för att klassificera metoder, slutsatser av studier och rekommendationer.
Evidensgrad och Källkritik · Evidensgrad och Vetenskap ·
Falsifierbarhet
En man lever i hela sitt liv vid en sjö med bara svarta svanar. Han har empiriskt goda skäl att tro att det bara finns svarta svanar. Betyder det att han ''vet'' att det bara finns svarta svanar? Falsifierbarhet är möjligheten att beskriva ett sammanhang där ett givet påstående kan visa sig falskt.
Falsifierbarhet och Källkritik · Falsifierbarhet och Vetenskap ·
Grundforskning
en:basic research Grundforskning är det vetenskapliga studium som inte direkt syftar till praktisk nytta utanför vetenskapens område; det förutsättningslösa sökandet efter ny kunskap.
Grundforskning och Källkritik · Grundforskning och Vetenskap ·
Hermeneutik
Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.
Hermeneutik och Källkritik · Hermeneutik och Vetenskap ·
Historia
De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Historia och Källkritik · Historia och Vetenskap ·
Ideologi
En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.
Ideologi och Källkritik · Ideologi och Vetenskap ·
Kontext
Kontext eller sammanhang handlar om omständigheter, omgivning eller en övergripande situation.
Källkritik och Kontext · Kontext och Vetenskap ·
Kvalitativ forskning
För kvalitativ analys inom kemi, se kemisk analys. Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.
Källkritik och Kvalitativ forskning · Kvalitativ forskning och Vetenskap ·
Kvantitativ forskning
Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.
Källkritik och Kvantitativ forskning · Kvantitativ forskning och Vetenskap ·
Marginalvetenskap
Marginalvetenskap (eng. fringe science) är ett uttryck för att beskriva vetenskaplig frågeställning inom ett etablerat fält, vilken avviker markant från den gällande huvudfåran, mainstream, eller ortodoxa teorier.
Källkritik och Marginalvetenskap · Marginalvetenskap och Vetenskap ·
Muntlig tradition
Muntlig tradition, muntligt återberättande av samma information i så många led att källan inte kan hittas eller härledas.
Källkritik och Muntlig tradition · Muntlig tradition och Vetenskap ·
Paradigm
Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.
Källkritik och Paradigm · Paradigm och Vetenskap ·
Peter Olausson (född 1971)
Peter Gustav Olausson, född 6 november 1971 i Långekärr på Tjörn, död 26 oktober 2023, var en svensk författare och webbansvarig.
Källkritik och Peter Olausson (född 1971) · Peter Olausson (född 1971) och Vetenskap ·
Populärvetenskap
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Museers verksamhet omfattar bland annat populärvetenskap. Populärvetenskap är framställningar av vetenskaplig kunskap avsedda för lekmän.
Källkritik och Populärvetenskap · Populärvetenskap och Vetenskap ·
Protovetenskap
Protovetenskap är en teoribildning, vars överensstämmelse med verkligheten ännu inte hunnit undersökas enligt vetenskapliga metoder.
Källkritik och Protovetenskap · Protovetenskap och Vetenskap ·
Pseudovetenskap
Pseudovetenskap, (pseudo- från grekiskans 'skenbar'), även kvasivetenskap, är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller dess metodologiska krav eller på annat sätt kunnat visas ogrundad.
Källkritik och Pseudovetenskap · Pseudovetenskap och Vetenskap ·
Referentgranskning
Referentgranskning, även kallat peer review (engelska för ”likars granskning”; även översatt som expertgranskning, sakkunnig kollegial granskning, kollegial utvärdering, kollegial fackgranskning eller refereegranskning) är en process som används vid akademisk publicering av vetenskapliga artiklar och vissa läroböcker på akademiska förlag, samt vid utdelandet av anslag för forskning.
Källkritik och Referentgranskning · Referentgranskning och Vetenskap ·
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Källkritik och Religion · Religion och Vetenskap ·
Reproducerbarhet
Ett reproducerbart test ger i stort sett samma resultat om det utförs av två olika personer (interobservationell reproducerbarhet) eller om samma person utför testet två gånger (intraobservationell reproducerbarhet), och är omedveten om resultatet av den första gången.
Källkritik och Reproducerbarhet · Reproducerbarhet och Vetenskap ·
Skräpvetenskap
Med skräpvetenskap (en. junk science) avses dåligt utförd vetenskap eller "vetenskap" som utförs utan strikt metodologi, till exempel brist på falsifierbarhet.
Källkritik och Skräpvetenskap · Skräpvetenskap och Vetenskap ·
Vetenskaplig metod
Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.
Källkritik och Vetenskaplig metod · Vetenskap och Vetenskaplig metod ·
Vetenskaplig publikation
Vetenskaplig publikation (även vetenskaplig publicering) är publikation av forskningresultat.
Källkritik och Vetenskaplig publikation · Vetenskap och Vetenskaplig publikation ·
Vetenskaplig skepticism
Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.
Källkritik och Vetenskaplig skepticism · Vetenskap och Vetenskaplig skepticism ·
Vetenskaplig teori
En vetenskaplig teori är ett system av definitioner, påståenden (teser), antaganden och/eller modeller som tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbara prediktioner.
Källkritik och Vetenskaplig teori · Vetenskap och Vetenskaplig teori ·
Vetenskapsteori
Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.
Källkritik och Vetenskapsteori · Vetenskap och Vetenskapsteori ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Källkritik och Vetenskap
- Vad har gemensamt Källkritik och Vetenskap
- Likheter mellan Källkritik och Vetenskap
Jämförelse mellan Källkritik och Vetenskap
Källkritik har 114 relationer, medan Vetenskap har 257. Eftersom de har gemensamt 26, är Jaccard index 7.01% = 26 / (114 + 257).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Källkritik och Vetenskap. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: