Växthuseffekten och Vatten

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Växthuseffekten och Vatten

Växthuseffekten vs. Vatten

Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Atmosfär

En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.

Atmosfär och Växthuseffekten · Atmosfär och Vatten · Se mer »

Avdunstning

Vatten kondenserar till synliga små droppar efter avdunstning ur en tekopp. Avdunstning (evaporation) innebär att ett ämne övergår från fast eller flytande form till gasform.

Avdunstning och Växthuseffekten · Avdunstning och Vatten · Se mer »

Energi

Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Energi och Växthuseffekten · Energi och Vatten · Se mer »

Jordens atmosfär

Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Jordens atmosfär och Växthuseffekten · Jordens atmosfär och Vatten · Se mer »

Koldioxid

Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.

Koldioxid och Växthuseffekten · Koldioxid och Vatten · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Mars (planet) och Växthuseffekten · Mars (planet) och Vatten · Se mer »

Moln

Bymoln av typen cumulonimbus capillatus arcus över Enschede, Nederländerna. Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.

Moln och Växthuseffekten · Moln och Vatten · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Solen och Växthuseffekten · Solen och Vatten · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Syre och Växthuseffekten · Syre och Vatten · Se mer »

Temperatur

Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.

Temperatur och Växthuseffekten · Temperatur och Vatten · Se mer »

Vattenånga

Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.

Växthuseffekten och Vattenånga · Vatten och Vattenånga · Se mer »

Vattnets kretslopp

Schematisk bild över vattnets kretslopp. Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, är vattnets kontinuerliga flöde mellan havet, atmosfären, vattensamlingar på land, grundvatten och levande organismer.

Växthuseffekten och Vattnets kretslopp · Vatten och Vattnets kretslopp · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Växthuseffekten och Venus · Vatten och Venus · Se mer »