Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget
Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget har 32 saker gemensamt (i Unionpedia): Åbo, Borgå, De röda, De vita, Ekenäs, Estland, Generalmajor, Gustaf Mannerheim, Hangö, Helsingfors, Houtskär, Hyvinge, Invasionen av Åland, Jägarrörelsen, Karis, Kouvola, Kronstadt, Kyrkslätt, Lahtis, Lovisa stad, Pansarbil, Pansartåg, Pehr Evind Svinhufvud, Rüdiger von der Goltz, Riihimäki, Ryska revolutionen, Ryssland, Tammerfors, Tavastehus, Tyskland, ..., Viborg, Ryssland, Viborgs slott. Förläng index (2 mer) »
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Åbo och Östersjödivisionen · Åbo och Finska inbördeskriget ·
Borgå
Borgå rådhus omkring år 1900, i en byggnad som nu är museum. Vy över Borgå å. Borgå (Porvoo) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Östersjödivisionen och Borgå · Borgå och Finska inbördeskriget ·
De röda
De röda utgjorde den ena parten dels i ryska inbördeskriget, dels i finska inbördeskriget.
Östersjödivisionen och De röda · De röda och Finska inbördeskriget ·
De vita
Finska vitgardister i Uleåborg, 1918. De vitas ledare Pehr Evind Svinhufvud. De vita utgjorde den ena parten i finska inbördeskriget samt i det krig som uppstod i Ryssland efter oktoberrevolutionen.
Östersjödivisionen och De vita · De vita och Finska inbördeskriget ·
Ekenäs
Ekenäs (finska: Tammisaari) är en tätort, stadsdel och centralort i Raseborgs stad i Finland.
Östersjödivisionen och Ekenäs · Ekenäs och Finska inbördeskriget ·
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Östersjödivisionen och Estland · Estland och Finska inbördeskriget ·
Generalmajor
Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.
Östersjödivisionen och Generalmajor · Finska inbördeskriget och Generalmajor ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Östersjödivisionen och Gustaf Mannerheim · Finska inbördeskriget och Gustaf Mannerheim ·
Hangö
Hangö (Hanko) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Östersjödivisionen och Hangö · Finska inbördeskriget och Hangö ·
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Östersjödivisionen och Helsingfors · Finska inbördeskriget och Helsingfors ·
Houtskär
Houtskär (Houtskari) är en kommundel och före detta kommun. Houtskär upphörde att vara kommun år 2009 för att istället ingå i Pargas stad i landskapet Egentliga Finland. Houtskär blev en tvåspråkig kommun från och med 2003 med svenska (88 %) som majoritetsspråk och finska (11 %) som minoritetsspråk. I Houtskär finns tre butiker, en bank och post och kyrkan Santa Maria i Näsby centrum. De gamla båthusen är fredade. På Houtskär växer orkidén Adam och Eva, Houtskärs sockenblomma, som är fridlyst. Vid olika tillfällen året om ordnas danser, vilket är en gammal tradition som hålls i liv med både äldre och unga deltagare som dansar pardanser från humppa till schottis till levande musik. Houtskär erbjuder en mycket god basservice som kompletteras av privata företag. Föreningsverksamheten är mycket livlig och bidrar i hög grad till invånarnas trivsel.
Östersjödivisionen och Houtskär · Finska inbördeskriget och Houtskär ·
Hyvinge
Hyvinge (uttalas) (finska: Hyvinkää) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Östersjödivisionen och Hyvinge · Finska inbördeskriget och Hyvinge ·
Invasionen av Åland
Erik Pettersson. Invasionen av Åland var ett militärt fälttåg under Första världskriget som gällde Åland i Finland.
Östersjödivisionen och Invasionen av Åland · Finska inbördeskriget och Invasionen av Åland ·
Jägarrörelsen
1. kompaniet ur 27. kungliga preussiska jägarbataljonen i Lockstedt-lägret år 1916 Finländska jägare under en parad på Vasas torg Chefen för 27. kungliga preussiska jägarbataljonen, major Maximilian Bayer Skämtteckning "Före och efter inryckning", 27. kungliga preussiska jägarbataljonen i Lockstedt-lägret år 1916 Jägarrörelsen var en politisk rörelse vars mål var att frigöra Finland från Kejsardömet Ryssland.
Östersjödivisionen och Jägarrörelsen · Finska inbördeskriget och Jägarrörelsen ·
Karis
Karis, är en tätort och stadsdel samt före detta stad i Raseborgs stad, Finland.
Östersjödivisionen och Karis · Finska inbördeskriget och Karis ·
Kouvola
Kouvola är en stad och en centralort med samma namn i landskapet Kymmenedalen i Finland.
Östersjödivisionen och Kouvola · Finska inbördeskriget och Kouvola ·
Kronstadt
Kronstadt (ryska: Кронштадт/Kronsjtadt; på svenska tidigare Kronstad) är en stad i västra Ryssland på ön Reitskär i Finska viken.
Östersjödivisionen och Kronstadt · Finska inbördeskriget och Kronstadt ·
Kyrkslätt
Kyrkslätt (Kirkkonummi) är en kommun i landskapet Nyland i Finland.
Östersjödivisionen och Kyrkslätt · Finska inbördeskriget och Kyrkslätt ·
Lahtis
Lahtis (tidigare: Lachtis, Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland.
Östersjödivisionen och Lahtis · Finska inbördeskriget och Lahtis ·
Lovisa stad
Lovisa (uttal:, Loviisa) är en stad vid Finska vikens kust i landskapet Nyland i Finland.
Östersjödivisionen och Lovisa stad · Finska inbördeskriget och Lovisa stad ·
Pansarbil
Panhard AML pansarbil. Pansarbil, kort pb, är en pansrad eller bepansrad militär bil.
Östersjödivisionen och Pansarbil · Finska inbördeskriget och Pansarbil ·
Pansartåg
Pansartåg i Bratislava, Slovakien. Pansartåg i Zvolen, Slovakien. Pansartåg är ett pansrat eller bepansrat och beväpnat tåg avsett för militärt bruk.
Östersjödivisionen och Pansartåg · Finska inbördeskriget och Pansartåg ·
Pehr Evind Svinhufvud
heraldiska vapen. Pehr Evind Svinhufvud af Qvalstad, finskt smeknamn Ukko-Pekka ("gubben Pekka"), född 15 december 1861 i Sääksmäki, död 29 februari 1944 i Luumäki, var en finländsk jurist och politiker.
Östersjödivisionen och Pehr Evind Svinhufvud · Finska inbördeskriget och Pehr Evind Svinhufvud ·
Rüdiger von der Goltz
Gustav Adolf Joachim Rüdiger von der Goltz, född 8 december 1865 i Züllichau, provinsen Brandenburg, Preussen, död 4 november 1946 i Bernbeuren, Oberbayern, var en tysk greve och militär verksam som fördelningschef under och efter första världskriget.
Östersjödivisionen och Rüdiger von der Goltz · Finska inbördeskriget och Rüdiger von der Goltz ·
Riihimäki
Riihimäki (uttalas) är en stad i landskapet Egentliga Tavastland i Finland.
Östersjödivisionen och Riihimäki · Finska inbördeskriget och Riihimäki ·
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Östersjödivisionen och Ryska revolutionen · Finska inbördeskriget och Ryska revolutionen ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Östersjödivisionen och Ryssland · Finska inbördeskriget och Ryssland ·
Tammerfors
Tammerfors (Tampere) är en stad och kommun belägen i landskapet Birkaland i Finland.
Östersjödivisionen och Tammerfors · Finska inbördeskriget och Tammerfors ·
Tavastehus
Tavastehus kyrka i december 2006. Tavastehus järnvägsstation. Tavastehus (uttalas) (Hämeenlinna) är en stad i landskapet Egentliga Tavastland i Finland.
Östersjödivisionen och Tavastehus · Finska inbördeskriget och Tavastehus ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Östersjödivisionen och Tyskland · Finska inbördeskriget och Tyskland ·
Viborg, Ryssland
Viborg (Viipuri,; p; Wiborg) är en stad i Leningrad oblast, Ryssland på Karelska näset, vid Finska viken.
Östersjödivisionen och Viborg, Ryssland · Finska inbördeskriget och Viborg, Ryssland ·
Viborgs slott
Viborgs slott Viborgs slott 1840 Viborgs slott (Выборгский замок, Vyborgskij zamok; Viipurin linna) är en borg belägen i staden Viborg på Karelska näset i Ryssland.
Östersjödivisionen och Viborgs slott · Finska inbördeskriget och Viborgs slott ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget
- Vad har gemensamt Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget
- Likheter mellan Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget
Jämförelse mellan Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget
Östersjödivisionen har 49 relationer, medan Finska inbördeskriget har 174. Eftersom de har gemensamt 32, är Jaccard index 14.35% = 32 / (49 + 174).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Östersjödivisionen och Finska inbördeskriget. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
