Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Atom

Index Atom

En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

311 relationer: Absoluta nollpunkten, Absorptionslinje, Aggregationstillstånd, Albert Einstein, Aldos, Alex Toth, Alkemi, Allmän kemi, Amadeo Avogadro, Annus mirabilis, Antioxidant, Arche, Association, Atom (olika betydelser), Atomfysik, Atomkärna, Atommassenhet, Atomnummer, Atomorbital, Atomslag, Atomteori, Atomur, Augereffekt, Avogadros tal, Ädelgas, Ädelgasförening, Ångström, Beräkningskemi, Big bang, Bindningstal, Bohrs atommodell, Boltzmannfördelning, Bose–Einstein-kondensat, Boson, Carl Karsten, Centrerat kubiktal, Charles Frédéric Gerhardt, Charles Glover Barkla, Conatus, Copernicium, D-blocket, Darmstadtium, Demokritos, Diamagnetism, DNA, Dokosahexaensyra, Egenskapsdualism, Eikosapentaensyra, Elektret, Elektrisk dipol, ..., Elektrisk pol, Elektrisk resistivitet, Elektrokemisk cell, Elektromagnetiskt spektrum, Elektron, Elektronaffinitet, Elektronegativitet, Elektronkonfiguration, Elektronmikroskop, Elektronpar, Elektrontäthet, Elementarpartikel, Energinivå, Epikurism, Epikuros, Ernest Marsden, Ernest Rutherford, Ernest Walton, Ettore Majorana, Eugen Dühring, Excitation, Experimentell fysik, Faradays konstant, Fas (termodynamik), Fermion, Feynmanpriset, Filosofins historia, Flerovium, Fluor, Fluorescens, Formelmassa, Fotokemi, Foton, Fotovoltaik, Fredrik Johan Wiik, Fri radikal, Fria medelväglängden, Friktion, Fundamental växelverkan, Funktionell grupp, Fusionsenergi, Futurama (säsong 2), Fysik, Fysik 2, Fysikalisk kemi, Fysikundervisning i Sverige, Galax, Galileo (rymdsond), Gas, Gemenskap (bok), Giordano Bruno, Googie-arkitektur, Grafen, Grafit, Gravitationskollaps, Grundämne, Grundämnenas jonisationspotential, Grundtillstånd, Gustav Hertz, H II-region, Halveringstid, Hartree, Hartree–Fock-metoden, Heinrich Goldschmidt, Hemocyanin, Hendrik Lorentz, Heptos, Heteroatom, Hexos, Holon (filosofi), Hunds regel, Hydroxigrupp, Hyperfinstruktur, ICSC, Indelning av kemiska ämnen, Individ, Inre energi, Internationella måttenhetssystemet, Internationellt ord, Interstellära mediet, Interstellärt moln, Intramolekylär bindning, Inverterad population, Isomeras, Isomeri, Jacobus van ’t Hoff, James Franck, Jöns Jacob Berzelius, Jean Baptiste Perrin, Johann Deisenhofer, John Dalton, Jon, Jonisationspotential, Joniserande strålning, Jonisering, Jonkanon, Jonosfär, Jordens magnetfält, Joseph Louis Gay-Lussac, Jupiter, Kall fusion, Kalottmodell, Kanonisk ensemble, Kärnreaktor, Kemi, Kemisk bindning, Kemisk förening, Kemisk formel, Kemisk serie, Kinetiska gasteorin, Klatrat, Klinamen, Kokpunkt, Konfiguration, Korngräns, Kosmiska partiklar, Kosmogen nuklid, Kovalent radie, Kristall, Kristallin struktur, Kristallografi, Kristallstruktur, Kvantdator, Kvantinformation, Kvantkemi, Kvantmekanik, Kvanttillstånd, Kväve, Laddningsbärare, Lambskift, Laser, Laserkylning, Längd, LCAO, Ledningselektron, Leukippos, Ligand, Lista över atomernas elektronkonfiguration, Lista över namn på bröllopsdagar, Lista över värmekapaciteter, Litiumatom, Maria Goeppert-Mayer, Massa, Masstal, Materia, Maxwell–Boltzmannfördelning, Mörk energi, Mössbauer-effekten, Medicinalväxt, Mellanrumslösning, Metall, Mikroskopisk, Mol, Molekyl, Molekylär geometri, Molekyldynamik, Molekylfysik, Molekylmassa, Moskovium, Nanorör, Nanotråd, Nötning, Neutrinoastronomi, Neutronfysik, Neutronkälla, Nod (fysik), Nollpunktsenergi, Nuklid, Oktettregeln, Olösta problem i kemi, Om tingens natur, Omlagring, Ontologi, Otto Stern, Oxidationstal, Oxidationstillstånd, Partikelstrålning, Periodiska systemets block, Pierre Duhem, Pierre Gassendi, Pieter Zeeman, Plasma, Polariserbarhet, Polarsken, Polär molekyl, Politisk filosofi, Positron, Q-switching, Reaktant, Redox, Reduktionism, Rekombination, RIKEN, Robert Hamerling, Rumtid, Ruth R. Benerito, Samkristall, Samuel Goudsmit, Särlands historia, Sönderfallsenergi, Sönderfallsprodukt, Schack, Shoemaker–Levy 9, Simplified Molecular Input Line Entry Specification, Självdiffusion, Skalmodell, Spektrallinje, Spektroskopi, Spindlarna, Spjälkning (kemi), Spontan emission, Squadron Supreme, Starkeffekten, Stereokemi, Stokes-skift, Storkanonisk ensemble, Strukturell analogi, Strukturformel, Strukturmotiv, Stuart A. Rice, Subatomär fysik, Subatomär partikel, Substituent, Substitutionsgrad, Summaformel, Svart dvärg, Sveptunnelmikroskop, Teleportering, Teosofi, Termodynamik, Termodynamikens historia, Termometer, Thabit ibn Kurrah, Tillståndsstorhet, Träffyta, Tredeciljon, Trios, U (SAB), Universum, Upptäckt, Vakuum, Valenselektron, Van der Waals-kraft, Van der Waalsradie, Västerås stadshus, Väte, Vätebindning, Vätskedroppmodellen, Våg-partikeldualitet, Vetenskap, Vetenskapsåret 1909, Vilhelm av Conches, W43A, Waldenomlagring, Wilhelm Ostwald, Zinkblände, 1900-talet, 2D-material, 400-talet f.Kr., 440 f.Kr., 440-talet f.Kr.. Förläng index (261 mer) »

Absoluta nollpunkten

Absoluta nollpunkten är den teoretiskt lägsta temperaturen som går att uppnå.

Ny!!: Atom och Absoluta nollpunkten · Se mer »

Absorptionslinje

Absorptionslinjer Linjespektra av grundämnen och himlakroppar. En absorptionslinje är en mörk linje i ett spektrum av ljuset från en ljuskälla där ljuset passerat genom ett gasformigt ämne som absorberat vissa bestämda våglängder.

Ny!!: Atom och Absorptionslinje · Se mer »

Aggregationstillstånd

'''Stearinljuset är fast, men övergår till flytande högst upp.'''Lågan består i den starkast lysande delen av plasma, medan den närmast omgivande luften är en gasblandning, som är så varm att den glöder (auran). Tre vanliga aggregationstillstånd: gas, flytande och fast. Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform och är de olika former som ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck.

Ny!!: Atom och Aggregationstillstånd · Se mer »

Albert Einstein

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.

Ny!!: Atom och Albert Einstein · Se mer »

Aldos

En aldos är en monosackarid (ett enkelt socker) som innehåller en kolatomkedja med en karbonylgrupp på den yttersta kolatomen, vilket gör den till en aldehyd och hydroxylgrupper anslutna till alla andra kolatomer.

Ny!!: Atom och Aldos · Se mer »

Alex Toth

Alexander Toth, född 25 juni 1928, död 27 maj 2006, var en amerikansk serieskapare.

Ny!!: Atom och Alex Toth · Se mer »

Alkemi

"Alkemisten", målning av William Fettes Douglas. Alkemi (arabiska الكمياء al-kimia, ’kemin’) kallas den äldre tidens vetenskap som var förstadium, en protovetenskap, ur vilket den moderna vetenskapliga kemin växte fram.

Ny!!: Atom och Alkemi · Se mer »

Allmän kemi

Allmän kemi är ett samlingsbegrepp för områden inom kemi som anses särskilt grundläggande.

Ny!!: Atom och Allmän kemi · Se mer »

Amadeo Avogadro

Lorenzo Romano Amedeo Carlo Avogadro di Quaregna e Cerreto, eller bara Amedeo Avogadro, född 9 augusti 1776 i Turin, Piemonte, död 9 juli 1856 i Turin, var en italiensk greve, fysiker och kemist.

Ny!!: Atom och Amadeo Avogadro · Se mer »

Annus mirabilis

Årsalmanacka från Norge, 1644 Annus mirabilis ("mirakelår") är en latinsk term som idag används för att beteckna ett enskilt år där flera viktiga och betydande händelser inträffade under samma år främst inom vetenskapen och forskningen.

Ny!!: Atom och Annus mirabilis · Se mer »

Antioxidant

Antioxidanter eller antioxidationsmedel är kemiska föreningar som motverkar oxidering.

Ny!!: Atom och Antioxidant · Se mer »

Arche

Arche (ἀρχή) var de försokratiska naturfilosofernas urämne, alltings ursprung, kring vilket de vävde sina naturfilosofiska teorier om materiens uppbyggnad.

Ny!!: Atom och Arche · Se mer »

Association

Association kan syfta på.

Ny!!: Atom och Association · Se mer »

Atom (olika betydelser)

Atom kan syfta på.

Ny!!: Atom och Atom (olika betydelser) · Se mer »

Atomfysik

Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.

Ny!!: Atom och Atomfysik · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Atom och Atomkärna · Se mer »

Atommassenhet

Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.

Ny!!: Atom och Atommassenhet · Se mer »

Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.

Ny!!: Atom och Atomnummer · Se mer »

Atomorbital

Formen för de första fem orbitalerna är: 1s, 2s, 2p''x'', 2p''y'', och 2p''z''. De två färgerna visar vågfunktionen i varje region. Väteorbitalernas elektrontäthet för huvudkvanttalen ''n''.

Ny!!: Atom och Atomorbital · Se mer »

Atomslag

Med ett atomslag menas något av de 118 olika (upptäckta) slagen av atomer som kan förekomma.

Ny!!: Atom och Atomslag · Se mer »

Atomteori

Den moderna atommodellen Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet.

Ny!!: Atom och Atomteori · Se mer »

Atomur

Ett atomur är ett ur som mäter tiden genom att utgå från svängningsmaximum (resonansfrekvens) hos atomer som till exempel cesium 133.

Ny!!: Atom och Atomur · Se mer »

Augereffekt

Två aspekter av augereffekten.(a) illustrerar stegen i augerdeexitationen. En infallande elektron (eller foton) skapar ett hål i 1''s''-nivån. En elektron från 2''s''-nivån fyller i 1''s''-hålet och övergångsenergin överförs till en 2''p''-elektron vilken emitteras. Det slutliga atomära tillståndet har således två hål, ett i 2''s''-orbitalen och det andra i 2''p''-orbitalen. (b) illustrerar samma process med användande av spektroskopisk notation, KL1L2,3 Augereffekt är ett fenomen där en elektron i en atom fyller en vakans i ett inre skal samtidigt som en annan elektron sänds ut från atomen.

Ny!!: Atom och Augereffekt · Se mer »

Avogadros tal

Amadeo Avogadro Avogadros tal, ofta kallad Avogadros konstant (förr även Loschmidts tal), är en fysikalisk konstant som anger antalet atomer eller molekyler i en mol av en substans.

Ny!!: Atom och Avogadros tal · Se mer »

Ädelgas

Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet.

Ny!!: Atom och Ädelgas · Se mer »

Ädelgasförening

Ädelgasföreningar är kemiska föreningar som bildas av minst en atom av någon ädelgas i kovalent bindning till en av de andra atomerna.

Ny!!: Atom och Ädelgasförening · Se mer »

Ångström

Anders Ångström (fotografi)Ångström, beteckning Å, är en äldre längdenhet använd främst inom spektroskopin.

Ny!!: Atom och Ångström · Se mer »

Beräkningskemi

Beräkningskemi är en gren inom kemin som använder datorer som hjälp för att lösa kemiska problem.

Ny!!: Atom och Beräkningskemi · Se mer »

Big bang

Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.

Ny!!: Atom och Big bang · Se mer »

Bindningstal

Dubbelbindningar i blått. Inom kemi är bindningstal ett mått på hur många elektroner som ingår i en kovalent bindning – enkelbindning, dubbelbindning eller trippelbindning – mellan två atomer i en molekyl.

Ny!!: Atom och Bindningstal · Se mer »

Bohrs atommodell

Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.

Ny!!: Atom och Bohrs atommodell · Se mer »

Boltzmannfördelning

Sannolikhet att olika tillstånd ska vara besatta enligt en Boltzmannfördelning beroende på energiskillnad och temperatur. En Boltzmannfördelning är inom statistisk mekanik och matematik en sannolikhetsfördelning eller frekvensfördelning för partiklar i ett system, över olika möjliga mikrotillstånd.

Ny!!: Atom och Boltzmannfördelning · Se mer »

Bose–Einstein-kondensat

Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.

Ny!!: Atom och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »

Boson

Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka bosonerna utgör de kraftförmedlande partiklarna och Higgs-partikeln En boson är en partikel med heltaligt spinn.

Ny!!: Atom och Boson · Se mer »

Carl Karsten

Carl Johann Bernhard Karsten Carl (eller Karl) Johann Bernhard Karsten, född 26 november 1782 i Bützow, död 22 augusti 1853 i Schöneberg vid Berlin, var en tysk metallurg, son till Lorenz Karsten, far till Hermann och Gustav Karsten.

Ny!!: Atom och Carl Karsten · Se mer »

Centrerat kubiktal

Centrerat kubiktal är ett centrerat polyedertal som representerar en kub.

Ny!!: Atom och Centrerat kubiktal · Se mer »

Charles Frédéric Gerhardt

Charles Frédéric Gerhardt, född 21 augusti 1816 i Strasbourg, död 19 augusti 1856 i Strasbourg, var en fransk kemist.

Ny!!: Atom och Charles Frédéric Gerhardt · Se mer »

Charles Glover Barkla

Charles Glover Barkla, född 7 juni 1877, död 23 oktober 1944, var en brittisk fysiker som fick 1917 års Nobelpris i fysik, utdelat 1918, för "sin upptäckt av grundämnenas karakteristiska röntgenstrålning".

Ny!!: Atom och Charles Glover Barkla · Se mer »

Conatus

Conatus (av latinet: ansträngning; bemödande; impuls, benägenhet, tendens; bedrivande; strävan) är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv.

Ny!!: Atom och Conatus · Se mer »

Copernicium

Copernicium (tidigare preliminärt namn: Ununbium) är ett grundämne i det periodiska systemet som har det kemiska tecknet Cn och atomnummer 112.

Ny!!: Atom och Copernicium · Se mer »

D-blocket

D-blocket är blått D-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 3-12 i periodiska systemet, det vill säga övergångsmetallerna.

Ny!!: Atom och D-blocket · Se mer »

Darmstadtium

Darmstadtium (tidigare ununnilium) är ett grundämne i det periodiska systemet med det kemiska tecknet Ds och atomnummer 110.

Ny!!: Atom och Darmstadtium · Se mer »

Demokritos

Demokritos, Demokritos från Abdera, född cirka 460 f.Kr. i Abdera, död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof, tillhörande den atomistiska skolan.

Ny!!: Atom och Demokritos · Se mer »

Diamagnetism

Grafit svävar på grund av dess diamagnetism över fyra starka magneter. Diamagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material.

Ny!!: Atom och Diamagnetism · Se mer »

DNA

atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).

Ny!!: Atom och DNA · Se mer »

Dokosahexaensyra

Strukturformel Dokosahexaensyra, ibland förkortat DHA, är en fettsyra inom familjen omega-3-fettsyra.

Ny!!: Atom och Dokosahexaensyra · Se mer »

Egenskapsdualism

Egenskapsdualism är ett samlingsnamn för de filosofiska teorier inom kropp-själ-problematiken som hävdar att det endast finns en substans – den fysiska sorten – så finns det två distinkta typer av egenskaper: fysiska egenskaper och mentala egenskaper.

Ny!!: Atom och Egenskapsdualism · Se mer »

Eikosapentaensyra

Strukturformel Eikosapentaensyra (EPA) är en fettsyra som tillhör familjen omega-3.

Ny!!: Atom och Eikosapentaensyra · Se mer »

Elektret

En elektret (bildat av elektr- från "elektricitet" och -et från "magnet") är en kropp av ett material med bestående elektrisk laddning eller permanent elektrisk polarisation.

Ny!!: Atom och Elektret · Se mer »

Elektrisk dipol

Närfältet av två motsatta laddningar av samma storlek; fjärrfältet är det egentliga dipolfältet. En elektrisk dipol är inom fysiken två elektriska laddningar med samma magnitud men olika tecken placerade med ett litet inbördes avstånd.

Ny!!: Atom och Elektrisk dipol · Se mer »

Elektrisk pol

En elektrisk pol är ett område där det råder ett överskott eller underskott på elektroner.

Ny!!: Atom och Elektrisk pol · Se mer »

Elektrisk resistivitet

Elektrisk resistivitet (även enbart resistivitet, eller specifikt motstånd) är en elektrisk materialegenskap.

Ny!!: Atom och Elektrisk resistivitet · Se mer »

Elektrokemisk cell

En elektrokemisk cell är en konstruktion där två material tillsammans med elektrolyt sätts ihop och skapar en elektromotorisk kraft av de kemiska reaktioner som uppstår.

Ny!!: Atom och Elektrokemisk cell · Se mer »

Elektromagnetiskt spektrum

Ett diagram över det elektromagnetiska spektrumet, som visar olika egenskaper över hela våglängds- och frekvensområdet. Det elektromagnetiska spektrumet omfattar hela frekvensområdet för elektromagnetisk strålning med respektive, associerade fotonvåglängder.

Ny!!: Atom och Elektromagnetiskt spektrum · Se mer »

Elektron

En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).

Ny!!: Atom och Elektron · Se mer »

Elektronaffinitet

Elektronaffinitet är den förändring i energi (mäts i KJ/mol) som sker när en neutral atom eller molekyl i gasfas tar upp en elektron.

Ny!!: Atom och Elektronaffinitet · Se mer »

Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.

Ny!!: Atom och Elektronegativitet · Se mer »

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.

Ny!!: Atom och Elektronkonfiguration · Se mer »

Elektronmikroskop

myra betraktad genom ett svepelektronmikroskop. Elektronmikroskop är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskop där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att erhålla bilder av mycket små objekt.

Ny!!: Atom och Elektronmikroskop · Se mer »

Elektronpar

Ett elektronpar är två elektroner som befinner sig i samma atomorbital i en atom.

Ny!!: Atom och Elektronpar · Se mer »

Elektrontäthet

Elektrontäthet är inom plasmafysiken det viktigaste måttet på ett plasmas täthet.

Ny!!: Atom och Elektrontäthet · Se mer »

Elementarpartikel

Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.

Ny!!: Atom och Elementarpartikel · Se mer »

Energinivå

Energinivå eller kvantnivå är i kvantfysik de energitillstånd som ett fysiskt system kan ha.

Ny!!: Atom och Energinivå · Se mer »

Epikurism

De viktigaste lärosatserna. Epikurism, äldre stavning ibland epikureism,Filosofins historia, sida 132 är en antik filosofisk riktning uppkallad efter Epikuros,Filosofins historia.

Ny!!: Atom och Epikurism · Se mer »

Epikuros

Epikuros (grekiska: Επίκουρος,, latin: Epicurus), född 341 f.Kr. på Samos, död 270 f.Kr. i Aten, var en grekisk filosof och grundaren av epikurismen.

Ny!!: Atom och Epikuros · Se mer »

Ernest Marsden

Sir Ernest Marsden, född 19 februari 1889 i Rishton, Lancashire, England, död 15 december 1970, var en engelsk-nyzeeländsk fysiker.

Ny!!: Atom och Ernest Marsden · Se mer »

Ernest Rutherford

Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.

Ny!!: Atom och Ernest Rutherford · Se mer »

Ernest Walton

Ernest Thomas Sinton Walton, född 6 oktober 1903 i Dungarvan i County Waterford, Irland, död 25 juni 1995 i Belfast, var en irländsk fysiker som belönades med Nobelpriset i fysik 1951 tillsammans med Sir John Douglas Cockcroft.

Ny!!: Atom och Ernest Walton · Se mer »

Ettore Majorana

Ettore Majorana, född 5 augusti 1906 i Catania, Sicilien, död 27 mars 1938 (förmodat datum), var en italiensk fysiker.

Ny!!: Atom och Ettore Majorana · Se mer »

Eugen Dühring

Karl Eugen Dühring, född 12 januari 1833 i Berlin, död 21 september 1921 i Nowawes, Babelsberg, var en tysk filosof och nationalekonomisk skriftställare.

Ny!!: Atom och Eugen Dühring · Se mer »

Excitation

I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.

Ny!!: Atom och Excitation · Se mer »

Experimentell fysik

Cavendishs experiment för bestämning av gravitationskonstanten. Experimentell fysik är den gren av fysiken som bedrivs genom att göra observationer av fysikaliska storheter med mer eller mindre väldefinierade randvillkor.

Ny!!: Atom och Experimentell fysik · Se mer »

Faradays konstant

Faradays konstant anger laddningen en hos en (1) mol elektroner.

Ny!!: Atom och Faradays konstant · Se mer »

Fas (termodynamik)

Två i varandra olösliga vätskor bildar ett tvåfassystem (övre fasen olja, nedre fasen färgat vatten). Schematiskt fasdiagram för ett ämne som endast har tre olika faser En fas är en, inom termodynamiken och dess tillämpningar inom fysik och kemi, en ansamling av materia som har homogena fysikaliska och kemiska egenskaper.

Ny!!: Atom och Fas (termodynamik) · Se mer »

Fermion

Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.

Ny!!: Atom och Fermion · Se mer »

Feynmanpriset

Feynmanpriset inom nanoteknologi (Feynman prize in nanotechnology.) är ett pris som delas ut av Foresight Institute varje år till forskare som gjort betydande framsteg inom nanotekniken.

Ny!!: Atom och Feynmanpriset · Se mer »

Filosofins historia

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.

Ny!!: Atom och Filosofins historia · Se mer »

Flerovium

Flerovium (tidigare ununquadium) är ett grundämne i det periodiska systemet som har det kemiska tecknet Fl (tidigare Uuq) och atomnumret 114.

Ny!!: Atom och Flerovium · Se mer »

Fluor

Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9.

Ny!!: Atom och Fluor · Se mer »

Fluorescens

Först för absorptionen av en foton upp atomen (molekylen) på en högre energinivå (violett pil). Sedan omvandlas delar av den absorberade energin till andra energiformer (röda pilar). Slutligen emitteras en foton med lägre energi: Fluorescens (grön pil). Energin hos den emitterade fotonen är lägre än hos den absorberade (den gröna pilen är kortare än den violetta!). UV-belysning Ljusbruna rådiamanter i UV-ljus och dagsljus. Fluorescens innebär att ett ämne som har absorberat ljus eller annan elektromagnetisk strålning, återutsänder (återemitterar) ljus.

Ny!!: Atom och Fluorescens · Se mer »

Formelmassa

Inom kemin är formelmassan för ett ämne summan av atommassorna för de atomer som ingår i en formelenhet av ämnet.

Ny!!: Atom och Formelmassa · Se mer »

Fotokemi

Våglängder i det elektromagnetiska spektrumet. Fotokemi, ett fält inom kemi, är studiet av interaktioner mellan atomer, små molekyler och elektromagnetisk strålning (framförallt synligt ljus samt infraröd och ultraviolett strålning).

Ny!!: Atom och Fotokemi · Se mer »

Foton

Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Atom och Foton · Se mer »

Fotovoltaik

En fast fotovoltaikanläggning på den franska ön Réunion. En rörlig fotovoltaikanläggning är Solparken, Västerås. En fast fotovoltaikanläggning i Ågesta sollcellspark. Fotovoltaik är teknik som utnyttjar den fotovoltaiska effekten för direkt omvandling av ljusenergi från solen (fotoner) till elektrisk energi (elektroner) genom så kallade solceller, eller fotovoltaiska celler.

Ny!!: Atom och Fotovoltaik · Se mer »

Fredrik Johan Wiik

Fredrik Johan Wiik, född 16 december 1839 i Helsingfors, död 15 juni 1909, var en finländsk geolog och mineralog.

Ny!!: Atom och Fredrik Johan Wiik · Se mer »

Fri radikal

En fri radikal kan genereras när en förening tar upp ljusenergi (hv). Fria radikaler brukar i skrift uttryckas med en prick till höger om den kemiska beteckningen. En fri radikal, eller bara radikal, är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån (orbitalen).

Ny!!: Atom och Fri radikal · Se mer »

Fria medelväglängden

Inom fysiken avser den fria medelväglängden eller medelfrivägen den genomsnittliga sträcka en partikel (till exempel molekyl, atom eller foton) färdas mellan kollisioner, vilka förändrar dess riktning, energi eller andra egenskaper.

Ny!!: Atom och Fria medelväglängden · Se mer »

Friktion

Krafter vid friktion. Friktion avser inom fysiken en kraft som strävar att motverka den relativa rörelsen mellan två ytor som är i kontakt med varandra.

Ny!!: Atom och Friktion · Se mer »

Fundamental växelverkan

Fundamental växelverkan, de fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter.

Ny!!: Atom och Fundamental växelverkan · Se mer »

Funktionell grupp

En funktionell grupp är i kemin en sammanhängande grupp av atomer som tillsammans utgör en (oftast mindre) del av en molekyl och som på ett avgörande sätt påverkar molekylens egenskaper.

Ny!!: Atom och Funktionell grupp · Se mer »

Fusionsenergi

Den första vätebomben, Ivy Mike, 1952. Fusionsenergi (vardagligt vätekraft) är energi som frigörs vid sammanslagning av lätta atomer.

Ny!!: Atom och Fusionsenergi · Se mer »

Futurama (säsong 2)

Detta är en lista på avsnitt av den tecknade TV-serien Futurama från säsong 2, listade efter ordningen de visades i.

Ny!!: Atom och Futurama (säsong 2) · Se mer »

Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.

Ny!!: Atom och Fysik · Se mer »

Fysik 2

Fysik 2 är en kurs enligt Gy 2011 inom den svenska gymnasieskolan, som omfattar 100 poäng.

Ny!!: Atom och Fysik 2 · Se mer »

Fysikalisk kemi

Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå.

Ny!!: Atom och Fysikalisk kemi · Se mer »

Fysikundervisning i Sverige

Fysikundervisning har som målsättning att lära om materiens och fältens egenskaper i teori- och praktik.

Ny!!: Atom och Fysikundervisning i Sverige · Se mer »

Galax

En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.

Ny!!: Atom och Galax · Se mer »

Galileo (rymdsond)

Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.

Ny!!: Atom och Galileo (rymdsond) · Se mer »

Gas

höger Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Skyddsmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.

Ny!!: Atom och Gas · Se mer »

Gemenskap (bok)

Gemenskap är en bok av filosofen Hans Larsson som utkom 1932.

Ny!!: Atom och Gemenskap (bok) · Se mer »

Giordano Bruno

Giordano Bruno-monumentet på Piazza Campo dei Fiori. Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola i Kungariket Neapel som Filippo, död (avrättad) 17 februari 1600 i Rom i Kyrkostaten, var en italiensk dominikanmunk, filosof och författare.

Ny!!: Atom och Giordano Bruno · Se mer »

Googie-arkitektur

datum.

Ny!!: Atom och Googie-arkitektur · Se mer »

Grafen

Grafen är ett skikt kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Grafen /grafén/ är en allotrop av grundämnet kol, som till stora delar har samma egenskaper och uppbyggnad som grafit.

Ny!!: Atom och Grafen · Se mer »

Grafit

Grafit Kristallstruktur av grafit Grafit (nybildning av grekiska grạphein - skriva)Titel: Prismas främmande ord/sid:181 /Förlag: Norstedts, 2001, / är ett mineral som bara består av grundämnet kol.

Ny!!: Atom och Grafit · Se mer »

Gravitationskollaps

Gravitationskollaps av en massiv stjärna som resulterar i en supernova typ II. NGC 6745 skapar material med tillräckligt hög densitet för att orsaka gravitationskollaps. Med gravitationskollaps avses att en samling materia faller samman mot sin tyngdpunkt genom inflytande av de ingående delarnas inbördes gravitation.

Ny!!: Atom och Gravitationskollaps · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Ny!!: Atom och Grundämne · Se mer »

Grundämnenas jonisationspotential

Detta är en tabell över jonisationspotential för grundämnena.

Ny!!: Atom och Grundämnenas jonisationspotential · Se mer »

Grundtillstånd

Ett grundtillstånd hos ett kvantmekaniskt system (till exempel en atom, eller en molekyl) är det tillstånd där den har sitt lägsta energitillstånd.

Ny!!: Atom och Grundtillstånd · Se mer »

Gustav Hertz

Gustav Hertz, född 22 juli 1887 i Hamburg, död 30 oktober 1975 i Berlin, var en tysk vetenskapsman, professor och nobelpristagare.

Ny!!: Atom och Gustav Hertz · Se mer »

H II-region

Mörka regioner med stjärnbildning i Örnnebulosan En H II-region är ett interstellärt moln av glödande gas och plasma, ibland flera hundra ljusår tvärs över, i vilket stjärnbildning äger rum.

Ny!!: Atom och H II-region · Se mer »

Halveringstid

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

Ny!!: Atom och Halveringstid · Se mer »

Hartree

Hartree (Ha eller H) eller atomic unit (au) är en enhet för energi på atomnivå, uppkallad efter Douglas Hartree.

Ny!!: Atom och Hartree · Se mer »

Hartree–Fock-metoden

Hartree–Fock-metoden är en självkonsistent approximationsmetod inom kvantmekaniken för att lösa Schrödingerekvationen för flerpartikelsystem, till exempel för elektronerna i en atom, en molekyl eller ett fast ämne.

Ny!!: Atom och Hartree–Fock-metoden · Se mer »

Heinrich Goldschmidt

Heinrich Jacob Goldschmidt, född den 12 april 1857 i Prag dåvarande Österrike-Ungern, död den 20 september 1937 i Oslo, var en kemist, far till Victor Moritz Goldschmidt.

Ny!!: Atom och Heinrich Goldschmidt · Se mer »

Hemocyanin

Modell av en bläckfisks syresatta hemocyanin. Hemocyaniner är en grupp proteiner som hos vissa djur står för syrgastransporten i blodet.

Ny!!: Atom och Hemocyanin · Se mer »

Hendrik Lorentz

Hendrik Antoon Lorentz, född 18 juli 1853 i Arnhem, död 4 februari 1928 i Haarlem, var en nederländsk matematiker och fysiker.

Ny!!: Atom och Hendrik Lorentz · Se mer »

Heptos

Strukturformel för sedoheptulos En heptos är en monosackarid med sju kolatomer i antingen en ogrenad eller en grenad kedja.

Ny!!: Atom och Heptos · Se mer »

Heteroatom

Heteroatom (grekiskans heteros, olika + atomos, odelbar) betecknar inom den organiska kemin atomer som inte är kol eller väte.

Ny!!: Atom och Heteroatom · Se mer »

Hexos

Strukturformel för fruktos En hexos är en monosackarid med sex kolatomer i antingen en ogrenad eller en grenad kedja.

Ny!!: Atom och Hexos · Se mer »

Holon (filosofi)

Holon är ett begrepp som ursprungligen myntades av författaren och filosofen Arthur Koestler.

Ny!!: Atom och Holon (filosofi) · Se mer »

Hunds regel

Hunds regel beskriver fördelningen av elektroner för att nå lägsta energinivå för en atom.

Ny!!: Atom och Hunds regel · Se mer »

Hydroxigrupp

H). R föreställer resten av molekylen som kan utgöras av olika ämnen. Hydroxigrupp, eller hydroxylgrupp,http://www.ne.se/enkel/hydroxigrupp - http://www.ne.se - läst datum: 8 april 2014 är en funktionell grupp i en molekyl, bestående av en syreatom och en väteatom och skriven som –OH.

Ny!!: Atom och Hydroxigrupp · Se mer »

Hyperfinstruktur

Hyperfinstruktur är ett begrepp inom atomfysiken som berör ändringar av energinivåer för elektroner kring en atom.

Ny!!: Atom och Hyperfinstruktur · Se mer »

ICSC

ICSC, International Chemical Safety Card, är en kortfattad beskrivning på två sidor av egenskaperna för hälso- och miljöfarliga kemikalier, avsett som allmän information för alla som hanterar ämnet ifråga.

Ny!!: Atom och ICSC · Se mer »

Indelning av kemiska ämnen

Indelning av kemiska ämnen kan göras på många sätt.

Ny!!: Atom och Indelning av kemiska ämnen · Se mer »

Individ

En individ är en självständig enhet av en art.

Ny!!: Atom och Individ · Se mer »

Inre energi

Inom termodynamiken är inre energin (eller den interna energin) av ett termodynamiskt system, eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål, summan av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i systemet eller föremålet.

Ny!!: Atom och Inre energi · Se mer »

Internationella måttenhetssystemet

Datorformgiven illustration föreställande den prototyp som tidigare definierade enkilogramsvikten. En tumgraderad linjal ger en uppfattning om viktens storlek. Internationella måttenhetssystemet eller SI från franskans "Système International d'Unités" (ofta ses även den tautologiska sammansättningen SI-systemet), är en internationell standard för måttenheter och prefix.

Ny!!: Atom och Internationella måttenhetssystemet · Se mer »

Internationellt ord

Ett Internationellt ord eller en “internationalism” är ett ord som uppfyller följande tre villkor.

Ny!!: Atom och Internationellt ord · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Ny!!: Atom och Interstellära mediet · Se mer »

Interstellärt moln

nebulär glöd. Ett interstellärt moln är en ansamling av gas, plasma och rymdstoft, som bildar något som är tjockare än genomsnittet i det interstellära mediet.

Ny!!: Atom och Interstellärt moln · Se mer »

Intramolekylär bindning

En intramolekylär bindning är ett samlingsnamn för de kemiska bindningar som verkar mellan atomerna i en och samma molekyl.

Ny!!: Atom och Intramolekylär bindning · Se mer »

Inverterad population

Inverterad population innebär att ett system av atomer har fler atomer i det högre energitillståndet än i det lägre, det vill säga N_2>N_1 där N_2 är antalet atomer i nivån med högre energi.

Ny!!: Atom och Inverterad population · Se mer »

Isomeras

Isomeras är en grupp av enzym som katalyserar isomeriseringsreaktioner genom att omorganisera atomer inom föreningar utan att sätta till eller ta bort något.

Ny!!: Atom och Isomeras · Se mer »

Isomeri

Isomeri är fenomenet att olika kemiska föreningar kan bestå av samma uppsättning grundämnen i samma proportioner och därmed beskrivas med samma summaformel.

Ny!!: Atom och Isomeri · Se mer »

Jacobus van ’t Hoff

Porträtt av Jacobus van ’t Hoff, målat av Helene Büchmann. Monument över van ’t Hoff i Rotterdam. Jacobus Henricus van ’t Hoff, född 30 augusti 1852 i Rotterdam, död 1 mars 1911 i Steglitz i Berlin, var en nederländsk kemist, delvis verksam i Tyskland, och den förste nobelpristagaren i kemi (1901).

Ny!!: Atom och Jacobus van ’t Hoff · Se mer »

James Franck

James Franck, Chicago 1952 James Franck, född 26 augusti 1882 i Hamburg, död 21 maj 1964 i Göttingen, var en tysk-amerikansk fysiker som tillsammans med Gustav Hertz fick Nobelpriset i fysik 1925 för sin forskning på elektronstrukturen i atomer (Franck-Hertz försök).

Ny!!: Atom och James Franck · Se mer »

Jöns Jacob Berzelius

Jöns Jacob Berzelius, av sig själv och sin samtid kallad Jacob Berzelius, född 20 augusti 1779 i Väversunda sörgård i Väversunda sydväst om Vadstena, död 7 augusti 1848 i Stockholm, var en svensk friherre, kemist och naturforskare, som har fått epitetet "Den svenska kemins fader".

Ny!!: Atom och Jöns Jacob Berzelius · Se mer »

Jean Baptiste Perrin

Jean Baptiste Perrin, född 30 september 1870 i Lille, död 17 april 1942 i New York, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1926 för sitt arbete med att visa att materien består av atomer.

Ny!!: Atom och Jean Baptiste Perrin · Se mer »

Johann Deisenhofer

Johann Deisenhofer, född 30 september 1943 i Zusamaltheim i Bayern, är en tysk kemist och nobelpristagare.

Ny!!: Atom och Johann Deisenhofer · Se mer »

John Dalton

John Dalton, född 6 september 1766 i Eaglesfield, nära Cockermouth i Cumberland, död 27 juli 1844, var en brittisk kemist och fysiker.

Ny!!: Atom och John Dalton · Se mer »

Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

Ny!!: Atom och Jon · Se mer »

Jonisationspotential

eV Jonisationspotentialen eller jonisationsenergin är den mängd energi som behövs för att avlägsna en elektron från en ensam atom i vakuum.

Ny!!: Atom och Jonisationspotential · Se mer »

Joniserande strålning

Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner.

Ny!!: Atom och Joniserande strålning · Se mer »

Jonisering

Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.

Ny!!: Atom och Jonisering · Se mer »

Jonkanon

En jonkanon är en typ av fiktiva strålvapen som skjuter strålar av joner (partiklar, till exempel atomer som har manipulerats på så sätt att de fått en elektrisk laddning).

Ny!!: Atom och Jonkanon · Se mer »

Jonosfär

Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär är den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av plasma.

Ny!!: Atom och Jonosfär · Se mer »

Jordens magnetfält

Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.

Ny!!: Atom och Jordens magnetfält · Se mer »

Joseph Louis Gay-Lussac

Gay-Lussacs andra ballongfärd. Joseph Louis Gay-Lussac, född 6 december 1778 i Saint-Léonard-de-Noblat (Haute-Vienne), död 9 maj 1850 i Paris, var en fransk kemist och fysiker.

Ny!!: Atom och Joseph Louis Gay-Lussac · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Atom och Jupiter · Se mer »

Kall fusion

Kall fusion är ett hypotetiskt fysikaliskt fenomen, där sammansmältning, fusion, av atomkärnor förmodas ske vid förhållandevis låg temperatur och lågt tryck, till skillnad från vanlig fusion som sker vid mycket höga temperaturer, till exempel i solen.

Ny!!: Atom och Kall fusion · Se mer »

Kalottmodell

Kalottmodell av myrsyra. NMR-spektroskopi. En kalottmodell är en modell av en molekyl där atomerna i molekylen representeras av olikfärgade klot som går in i varandra.

Ny!!: Atom och Kalottmodell · Se mer »

Kanonisk ensemble

En kanonisk ensemble är inom statistisk mekanik en statistisk ensemble, alltså en uppsättning identiskt preparerade system (till exempel atomer eller molekyler), som alla är i energijämvikt med ett externt värmebad.

Ny!!: Atom och Kanonisk ensemble · Se mer »

Kärnreaktor

En kärnreaktor (i äldre svenska atommila eller mila) är en anordning där en kontrollerad kedjereaktion med kärnklyvning upprätthålls.

Ny!!: Atom och Kärnreaktor · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Atom och Kemi · Se mer »

Kemisk bindning

Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.

Ny!!: Atom och Kemisk bindning · Se mer »

Kemisk förening

En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.

Ny!!: Atom och Kemisk förening · Se mer »

Kemisk formel

En kemisk formel är en sorts notation, som beskriver vilka atomer/joner en molekyl är uppbyggd av.

Ny!!: Atom och Kemisk formel · Se mer »

Kemisk serie

En kemisk serie är en grupp av grundämnen och i vissa fall andra kemiska ämnen vilkas fysikaliska och kemiska egenskaper förändras progressivt från ena ändan till den andra i serien.

Ny!!: Atom och Kemisk serie · Se mer »

Kinetiska gasteorin

Kinetiska gasteorin är en del av statistisk mekanik som förklarar de makroskopiska egenskaperna för gaser med iakttagande av deras natur på molekylär nivå.

Ny!!: Atom och Kinetiska gasteorin · Se mer »

Klatrat

Klatrat, klatratkomplex eller mellanrumsförening betecknar ett kemiskt ämne eller komplex som består av molekyler eller små atomer (gästatomer) inneslutna i håligheter i stora molekyler (eller skapade mellan flera till varandra bundna stora molekyler).

Ny!!: Atom och Klatrat · Se mer »

Klinamen

Klinamen (på engelska clinamen) är en term från Lucretius Om tingens natur och är det latinska namnet han gav till den oförutsägbara svängningen av atomer, för att försvara den atomistiska läran om Epikuros.

Ny!!: Atom och Klinamen · Se mer »

Kokpunkt

Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.

Ny!!: Atom och Kokpunkt · Se mer »

Konfiguration

Konfiguration är hur en molekyl är uppbyggd på atomnivå.

Ny!!: Atom och Konfiguration · Se mer »

Korngräns

Korngräns kallas gränsytorna mellan kristallkorn i polykristallina fasta material.

Ny!!: Atom och Korngräns · Se mer »

Kosmiska partiklar

De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.

Ny!!: Atom och Kosmiska partiklar · Se mer »

Kosmogen nuklid

Kosmogen nuklid (eller kosmogen isotop) är en sällsynt nuklid (eller isotop) som skapas när högenergetisk kosmisk strålning interagerar med atomkärnan i en atom, på ett sådant sätt att kärnpartiklar (protoner och neutroner) slås ut ur atomen.

Ny!!: Atom och Kosmogen nuklid · Se mer »

Kovalent radie

Den kovalenta radien definieras som halva bindningslängden när två likadana atomer sitter ihop med enkel bindning i en neutral molekyl.

Ny!!: Atom och Kovalent radie · Se mer »

Kristall

Kristall är en fas hos vissa ämnen där atomerna, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner.

Ny!!: Atom och Kristall · Se mer »

Kristallin struktur

Kristallin struktur är ett kemiskt begrepp och berör ämnen med en ordnad position hos ämnets atomer.

Ny!!: Atom och Kristallin struktur · Se mer »

Kristallografi

Bild av strontiumtitanat SrTiO3 där man ser de enskilda atomerna. Kristallografi är en experimentell vetenskap som studerar atomstrukturer i solida material.

Ny!!: Atom och Kristallografi · Se mer »

Kristallstruktur

FCC-struktur Kristallstrukturer är de olika tredimensionella geometriska strukturer som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en kristall (se figuren bredvid).

Ny!!: Atom och Kristallstruktur · Se mer »

Kvantdator

En 3-kvantbitsprocessor En kvantdator är en beräkningsenhet som använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt.

Ny!!: Atom och Kvantdator · Se mer »

Kvantinformation

Kvantinformation är ett forskningsområde där kvantmekanik och informationsteori kombineras.

Ny!!: Atom och Kvantinformation · Se mer »

Kvantkemi

Kvantkemi är en gren inom teoretisk kemi som använder teorier från kvantmekanik och kvantfältteori för att lösa kemiska problem.

Ny!!: Atom och Kvantkemi · Se mer »

Kvantmekanik

Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.

Ny!!: Atom och Kvantmekanik · Se mer »

Kvanttillstånd

Ett kvanttillstånd, eller kvantmekaniskt tillstånd, är en kvantmekanisk beskrivning av tillståndet för ett fysikaliskt system och utgör tillsammans med observabler grunden för kvantteorin.

Ny!!: Atom och Kvanttillstånd · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Atom och Kväve · Se mer »

Laddningsbärare

Laddningsbärare är inom fysiken partiklar med fri rörlighet som är bärare av en elektrisk laddning.

Ny!!: Atom och Laddningsbärare · Se mer »

Lambskift

Finstrukturen i väteatomens energinivåer Lambskiftet är en kvantelektrodynamisk effekt som upptäcktes 1947 av Willis E. Lamb och Robert Retherford.

Ny!!: Atom och Lambskift · Se mer »

Laser

Laser Laser är en teknik som genom stimulerad emission och ett mediummaterial (ofta ädelsten eller ädelgas) skapar ljusstrålar som är enfärgade (monokroma), koherenta (ljusvågorna är i fas), har en riktning och har stark intensitet.

Ny!!: Atom och Laser · Se mer »

Laserkylning

Laserns kraft som funktion av atomens hastighet Laserkylning är en metod för att sänka temperaturen i en gas med hjälp av ljus.

Ny!!: Atom och Laserkylning · Se mer »

Längd

---- Längd är en fysikalisk storhet som anger ett avstånd, till exempel från en punkt där ett objekt börjar till den punkt där det slutar.

Ny!!: Atom och Längd · Se mer »

LCAO

LCAO är en förkortning för Linear Combination of Atomic Orbitals (engelska) och är ett sätt att approximativt beräkna hur en molekylorbital, (det vill säga elektronkonfigurationen i en molekyl) kommer att se ut genom att linjärkombinera atomorbitaler.

Ny!!: Atom och LCAO · Se mer »

Ledningselektron

Ledningselektron är ett begrepp inom fysiken.

Ny!!: Atom och Ledningselektron · Se mer »

Leukippos

Leukippos (troligen) från Miletos, var en grekisk filosof, född 480 f.Kr. Han var grundare av filosofiskolan ''atomisterna'' i södra nuvarande Italien, även om det var hans elev Demokritos som kom att utveckla och sprida atomteorin och som därför ofta tillskrivs äran.

Ny!!: Atom och Leukippos · Se mer »

Ligand

Cisplatin, ett komplex med platina som centralatom och fyra ligander: två kloridjoner och två ammoniakmolekyler (ammingrupper). En ligand är en atom, jon, eller molekyl (se funktionell grupp) som vanligtvis donerar eller delar en eller flera av sina elektroner bundna i en koordinerad kovalent bindning runt en central atom (liganden agerar som en Lewisbas).

Ny!!: Atom och Ligand · Se mer »

Lista över atomernas elektronkonfiguration

Detta är en lista över atomernas elektronkonfiguration i grundtillståndet.

Ny!!: Atom och Lista över atomernas elektronkonfiguration · Se mer »

Lista över namn på bröllopsdagar

Bröllopsdag är det datum på året som sammanfaller med dagen då någon gifter sig.

Ny!!: Atom och Lista över namn på bröllopsdagar · Se mer »

Lista över värmekapaciteter

Detta är en lista över värmekapaciteter som ger specifika, såväl som volymetriska och molära värmekapaciteter, för några vanligt förekommade substanser inom ingenjörsvetenskapen.

Ny!!: Atom och Lista över värmekapaciteter · Se mer »

Litiumatom

En litiumatom är en atom av grundämnet litium.

Ny!!: Atom och Litiumatom · Se mer »

Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963. Maria Goeppert-Mayer, född Göppert 28 juni 1906 i Kattowitz i Tyskland, nuvarande Polen, död 20 februari 1972 i San Diego i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Atom och Maria Goeppert-Mayer · Se mer »

Massa

En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.

Ny!!: Atom och Massa · Se mer »

Masstal

Masstalet är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom.

Ny!!: Atom och Masstal · Se mer »

Materia

Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.

Ny!!: Atom och Materia · Se mer »

Maxwell–Boltzmannfördelning

Hastighetsfördelning enligt Maxwell-Boltzmann av olika ädelgaser vid rumstemperatur. Maxwell–Boltzmannfördelningen är en sannolikhetsfördelning med tillämpningar inom fysik och kemi.

Ny!!: Atom och Maxwell–Boltzmannfördelning · Se mer »

Mörk energi

Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.

Ny!!: Atom och Mörk energi · Se mer »

Mössbauer-effekten

Mössbauer-effekten är ett fenomen inom fysiken, upptäckt av Rudolf Mössbauer 1957, och beskriver resonans och rekylfri emission och absorption av fotoner av bundna atomer.

Ny!!: Atom och Mössbauer-effekten · Se mer »

Medicinalväxt

Medicinalväxter är växter som används som läkemedel, eller som man framställer läkemedel ur.

Ny!!: Atom och Medicinalväxt · Se mer »

Mellanrumslösning

Inom kemin är en mellanrumslösning en typ av fast lösning som uppstår när lösta och vanligtvis små atomer (såsom kol, kväve och väte) sitter i ett mellanrum i ett kristallgitter utan att ändra på basatomernas struktur.

Ny!!: Atom och Mellanrumslösning · Se mer »

Metall

Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.

Ny!!: Atom och Metall · Se mer »

Mikroskopisk

Mikroskopisk, småskalig, ej synlig för blotta ögat.

Ny!!: Atom och Mikroskopisk · Se mer »

Mol

Mol är SI-enheten för substansmängd.

Ny!!: Atom och Mol · Se mer »

Molekyl

En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.

Ny!!: Atom och Molekyl · Se mer »

Molekylär geometri

Å, bindningsvinkeln är 104,45°. Molekylär geometri är den tredimensionella ordningen av de atomer som utgör en molekyl.

Ny!!: Atom och Molekylär geometri · Se mer »

Molekyldynamik

. Molekyldynamik (MD) används för att estimera atomers rörelse, och är en mycket viktig simuleringsmetod inom materialvetenskap, kemi och biologi.

Ny!!: Atom och Molekyldynamik · Se mer »

Molekylfysik

Molekylfysik är ett forskningsfält som studerar de fysikaliska egenskaperna hos molekyler och de kemiska bindningar mellan atomer som håller ihop molekylerna.

Ny!!: Atom och Molekylfysik · Se mer »

Molekylmassa

Molekylmassa (äldre benämning: molekylvikt), även relativ molekylmassa, anger en molekyls massa i förhållande till atommassenheten (u).

Ny!!: Atom och Molekylmassa · Se mer »

Moskovium

Moskovium (engelska: moscovium), tidigare även ununpentium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Mc och atomnumret 115.

Ny!!: Atom och Moskovium · Se mer »

Nanorör

Olika typer av nanorör Nanorör är en cylinderformad form av grundämnet kol, skapat av ett hoprullat grafenlager och utgör en del av nanoteknologin.

Ny!!: Atom och Nanorör · Se mer »

Nanotråd

Nanotrådar är nanostrukturer som har en diameter i storleksordningen en nanometer (10−9 meter).

Ny!!: Atom och Nanotråd · Se mer »

Nötning

En impeller som har skadats på grund av kavitation. Med nötning menas förlust av material från en yta som är resultatet av friktion.

Ny!!: Atom och Nötning · Se mer »

Neutrinoastronomi

Neutrinoastronomi är ett nytt fönster mot universum, som går ut på att studera dels de väldiga flöden av neutriner som når oss från stjärnor i olika stadier av sina livscykler, dels en trolig bakgrundsstrålning av samma ursprung som den elektromagnetiska.

Ny!!: Atom och Neutrinoastronomi · Se mer »

Neutronfysik

Neutronfysik är det akademiska ämne inom fysiken som behandlar neutronernas egenskaper och användning.

Ny!!: Atom och Neutronfysik · Se mer »

Neutronkälla

En neutronkälla är ett ämne eller en maskin som producerar neutronstrålning.

Ny!!: Atom och Neutronkälla · Se mer »

Nod (fysik)

Stående våg som en summa av två löpande vågor; de röda prickarna anger noder. En nod är i fysiken en punkt i en stående våg med minst amplitud, och som i teorin står stilla.

Ny!!: Atom och Nod (fysik) · Se mer »

Nollpunktsenergi

Flytande helium behåller kinetisk energi och fryser inte oavsett temperatur till följd av nollpunktsenergi. När helium kyls under sin Lambdapunkt, uppvisar den egenskaper som suprafluiditet. Nollpunktsenergi är den lägsta möjliga energi som ett kvantmekaniskt fysikaliskt system kan ha och det är energin i systemets grundtillstånd.

Ny!!: Atom och Nollpunktsenergi · Se mer »

Nuklid

En nuklid är en typ av atom med ett definierat antal neutroner och protoner.

Ny!!: Atom och Nuklid · Se mer »

Oktettregeln

O2): alla atomer är omgivnav av åtta elektroner, vilket uppfyller '''oktettregeln'''. Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin.

Ny!!: Atom och Oktettregeln · Se mer »

Olösta problem i kemi

Olösta problem i kemi består av stora frågor inom de olika fälten av kemi som visat sig mycket svåra att besvara och som är av stor vetenskaplig betydelse, vissa av dem även i filosofisk mening.

Ny!!: Atom och Olösta problem i kemi · Se mer »

Om tingens natur

Om tingens natur (lat. De rerum natura) är ett verk skrivet av den romerska poeten Titus Lucretius Carus under sista århundradet före vår tideräknings början.

Ny!!: Atom och Om tingens natur · Se mer »

Omlagring

Omlagring är en grundläggande reaktionstyp inom den organiska kemin.

Ny!!: Atom och Omlagring · Se mer »

Ontologi

Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.

Ny!!: Atom och Ontologi · Se mer »

Otto Stern

Otto Stern, född 17 februari 1888 i Sorau (nu Żory), död 17 augusti 1969 i Berkeley, Alameda County, Kalifornien var en tysk fysiker och nobelpristagare, som 1912 disputerade i fysikalisk kemi vid universitet i Breslau.

Ny!!: Atom och Otto Stern · Se mer »

Oxidationstal

Oxidationstal (OT) är ett tal som tilldelas varje atom eller atomjon efter vissa regler.

Ny!!: Atom och Oxidationstal · Se mer »

Oxidationstillstånd

Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom.

Ny!!: Atom och Oxidationstillstånd · Se mer »

Partikelstrålning

Partiklar stoppas i material genom att de tappar fart: alfastrålning av ett pappersark och betastrålning av till exempel aluminiumplåt; gammastrålning däremot minskar i intensitet. Partikelstrålning är en form av joniserande strålning.

Ny!!: Atom och Partikelstrålning · Se mer »

Periodiska systemets block

I periodiska systemet är block områden som har fått namn efter atomernas elektronskal.

Ny!!: Atom och Periodiska systemets block · Se mer »

Pierre Duhem

Pierre Maurice Marie Duhem, född 9 juni 1861 i Paris, Frankrike, död 14 september 1916 i Cabrespine, Frankrike, var en fransk fysiker och vetenskapshistoriker.

Ny!!: Atom och Pierre Duhem · Se mer »

Pierre Gassendi

Pierre Gassendi, född 22 januari 1592 i Champtercier nära Digne, död 24 oktober 1655 i Paris, var en fransk präst, naturforskare och filosof.

Ny!!: Atom och Pierre Gassendi · Se mer »

Pieter Zeeman

Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Ny!!: Atom och Pieter Zeeman · Se mer »

Plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.

Ny!!: Atom och Plasma · Se mer »

Polariserbarhet

Polariserbarhet är ett mått på hur stor inverkan ett yttre elektriskt fält har på en atoms, molekyls eller grupps elektronmolnsform.

Ny!!: Atom och Polariserbarhet · Se mer »

Polarsken

Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär.

Ny!!: Atom och Polarsken · Se mer »

Polär molekyl

Ett vanligt använt exempel av en '''polär''' förening är vatten (H2O) En polär molekyl är en molekyl som är övervägande positiv i minst en ände och negativ i andra.

Ny!!: Atom och Polär molekyl · Se mer »

Politisk filosofi

Politisk filosofi är det filosofiska studiet av grundläggande frågor kring stat, styrelseskick, politik, frihet, jämlikhet, rättvisa, egendom, rättigheter, samt lagar och upprätthållandet av dem, vad de är samt varför och om de behövs.

Ny!!: Atom och Politisk filosofi · Se mer »

Positron

En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.

Ny!!: Atom och Positron · Se mer »

Q-switching

Q-switching är en teknik för att skapa korta laserpulser med mycket hög effekt.

Ny!!: Atom och Q-switching · Se mer »

Reaktant

En reaktant är en komponent som är inblandad i en kemisk reaktion och genom det övergår till ett annat ämne.

Ny!!: Atom och Reaktant · Se mer »

Redox

Genom att en elektron flyttas från en natriumatom till en fluoratom bildas natriumfluorid. Redox (kortform för reduktion-oxidation-reaktion) är det kemiska fenomen vid vilket oxidationstalen hos atomer förändras.

Ny!!: Atom och Redox · Se mer »

Reduktionism

Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp.

Ny!!: Atom och Reduktionism · Se mer »

Rekombination

Rekombination kan avse.

Ny!!: Atom och Rekombination · Se mer »

RIKEN

RIKEN RIKEN (理研) är ett av Japans största forskningsinstitut fördelat på sju orter med huvudcampus i Wakō i Saitama prefektur, strax norr om Tokyo.

Ny!!: Atom och RIKEN · Se mer »

Robert Hamerling

Robert Hamerling. Robert Hamerling, född 24 mars 1830 i Kirchberg am Wald i Nedre Österrike, död 13 juli 1889 i Graz, var en österrikisk poet och filosof.

Ny!!: Atom och Robert Hamerling · Se mer »

Rumtid

Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.

Ny!!: Atom och Rumtid · Se mer »

Ruth R. Benerito

Ruth Mary Rogan Benerito, född 12 januari 1916 i New Orleans, död 5 oktober 2013 i Metairie, var en amerikansk kemist och uppfinnare känd för sitt arbete relaterat till textilindustrin, bland annat med utveckling av tvätt-och-slitstark bomullstyg.

Ny!!: Atom och Ruth R. Benerito · Se mer »

Samkristall

Samkristaller (eng. cocrystal) är kristallint material bestående av minst två komponenter som bildar en fas och inte hålls samman av jonbindning som i salter, utan av andra icke-kovalenta bindningar.

Ny!!: Atom och Samkristall · Se mer »

Samuel Goudsmit

Samuel Abraham Goudsmit (11 juli 1902 - 4 december 1978), amerikansk fysiker (född i Nederländerna) som tillsammans med George Uhlenbeck formulerade teorin om att en partikel har ett inre rörelsemoment, så kallat spinn, vilket ledde till stora förändringar i atommodellen och kvantteorin.

Ny!!: Atom och Samuel Goudsmit · Se mer »

Särlands historia

Författaren, L.E. Modesitt, Jr. 2007. Särlands historia är en bokserie med fantasytema av den amerikanske författaren L.E. Modesitt, Jr.

Ny!!: Atom och Särlands historia · Se mer »

Sönderfallsenergi

Sönderfallsenergi är den energi som frigörs när atomer sönderfaller.

Ny!!: Atom och Sönderfallsenergi · Se mer »

Sönderfallsprodukt

Inom kärnfysiken är en sönderfallsprodukt, eller dotterkärna, en nuklid, som är resultatet av radioaktivt sönderfall hos en atom.

Ny!!: Atom och Sönderfallsprodukt · Se mer »

Schack

Schack är ett bräd- och strategispel för två deltagare.

Ny!!: Atom och Schack · Se mer »

Shoemaker–Levy 9

Shoemaker-Levy 9 (SL9 eller formellt kallad D/1993 F2) var en komet som kolliderade med Jupiter 1994, vilket blev den första direkta observationen av två objekt i solsystemet som kolliderar.

Ny!!: Atom och Shoemaker–Levy 9 · Se mer »

Simplified Molecular Input Line Entry Specification

Från strukturformel (A) till SMILES (D) för penicillinet Ciprofloxacin. Simplified Molecular Input Line Entry System (SMILES) uppfanns i slutet av 1980-talet av Arthur och David Weininger, och är ett sätt att otvetydigt representera kemiska strukturer i form av textsträngar av ASCII-tecken.

Ny!!: Atom och Simplified Molecular Input Line Entry Specification · Se mer »

Självdiffusion

Självdiffusion innebär vandring av atomer, molekyler eller joner i en fas (fast, flytande eller gasformig) bestående av just atomer, molekyler eller joner.

Ny!!: Atom och Självdiffusion · Se mer »

Skalmodell

Flygplansmodell av stridsflygplanet Supermarine Spitfire En skalmodell är en fysisk avbildning av ett verkligt eller tänkt objekt, som är tillverkad i en annan skala.

Ny!!: Atom och Skalmodell · Se mer »

Spektrallinje

Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.

Ny!!: Atom och Spektrallinje · Se mer »

Spektroskopi

prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.

Ny!!: Atom och Spektroskopi · Se mer »

Spindlarna

Teateraffisch för filmen ''Them!'' från 1954. Spindlarna (originaltitel: Them!) är en amerikansk film från 1954 regisserad av Gordon Douglas.

Ny!!: Atom och Spindlarna · Se mer »

Spjälkning (kemi)

Spjälkning, klyvning eller spaltning är i kemin en process där ett ämnes beståndsdelar delas upp.

Ny!!: Atom och Spjälkning (kemi) · Se mer »

Spontan emission

Energischema av spontan emission Spontan emission är en fysikalisk process där en atom, molekyl eller atomkärna går från en högre energinivå till en lägre, vilket medför att en foton sänds ut.

Ny!!: Atom och Spontan emission · Se mer »

Squadron Supreme

Squadron Supreme är en superhjältegrupp från en alternativ jord, i USA publicerad av Marvel Comics.

Ny!!: Atom och Squadron Supreme · Se mer »

Starkeffekten

Starkeffekten är den förskjutning och uppspaltning av atomers och molekylers spektrallinjer som beror på närvaron av ett yttre statiskt ''elektriskt'' fält.

Ny!!: Atom och Starkeffekten · Se mer »

Stereokemi

isomerer. Stereokemi fokuserar på stereoisomerer Stereokemi är en underdisciplin till kemi och innefattar studien av det relativa arrangemanget av atomer i molekyler.

Ny!!: Atom och Stereokemi · Se mer »

Stokes-skift

Stokes-skift. Stokes-skift är skillnaden i våglängd eller frekvens mellan bandmaxima för absorptionsspektrum och emissionsspektrum (fluorescens och ramanspektroskopi är två exempel) av samma elektronövergång.

Ny!!: Atom och Stokes-skift · Se mer »

Storkanonisk ensemble

Inom statistisk fysik är en storkanonisk ensemble en statistisk ensemble, alltså en uppsättning identiskt preparerade system (till exempel atomer eller molekyler), som alla är i jämvikt med ett externt värmebad, både i fråga om partikel- och energiutbyte.

Ny!!: Atom och Storkanonisk ensemble · Se mer »

Strukturell analogi

Inom kemin betecknar en strukturell analog, även känd som kemisk analog eller helt enkelt analog, en förening som har en struktur som liknar den hos en annan förening, men skiljer sig i form av någon "detalj".

Ny!!: Atom och Strukturell analogi · Se mer »

Strukturformel

Lewisstruktur för en vattenmolekyl. En strukturformel är en notation som kemister använder för att visa hur atomerna är bundna till varandra i en molekyl.

Ny!!: Atom och Strukturformel · Se mer »

Strukturmotiv

Strukturmotiv betyder inom molekylärbiologin ett karakteristiskt strukturelement i en kedjad biologisk molekyl (som protein och RNA) som förekommer i flera olika molekyler.

Ny!!: Atom och Strukturmotiv · Se mer »

Stuart A. Rice

Stuart Alan Rice, född 6 januari 1932, är en amerikansk teoretisk kemist och fysikalisk kemist.

Ny!!: Atom och Stuart A. Rice · Se mer »

Subatomär fysik

Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.

Ny!!: Atom och Subatomär fysik · Se mer »

Subatomär partikel

Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.

Ny!!: Atom och Subatomär partikel · Se mer »

Substituent

I organisk kemi är en substituent en atom eller en grupp atomer som tar en (eller flera) väteatomers plats i en kolkedja.

Ny!!: Atom och Substituent · Se mer »

Substitutionsgrad

Substitutionsgrad betecknar inom organisk kemi antalet alkyl- och arylgrupper till en given atom.

Ny!!: Atom och Substitutionsgrad · Se mer »

Summaformel

Summaformel är en kemisk formel som anger antalet atomer av olika atomslag i en molekyl genom en beskrivning med de kemiska tecken tätt inpå varandra, till skillnad från en strukturformel som också grafiskt redogör för deras position i förhållande till varandra.

Ny!!: Atom och Summaformel · Se mer »

Svart dvärg

En svart dvärg är en hypotetisk kvarleva efter en stjärnas kollaps, och antas uppstå då en vit dvärg svalnat så mycket att värme eller ljus inte längre avges.

Ny!!: Atom och Svart dvärg · Se mer »

Sveptunnelmikroskop

Grundprincipen för STM. Sveptunnelmikroskop (STM) är ett icke-optiskt mikroskop med tillräckligt bra upplösning för att kunna särskilja atomer.

Ny!!: Atom och Sveptunnelmikroskop · Se mer »

Teleportering

Transportrummet i rymdskeppet USS Enterprise (NCC-1701-D) där teleportering behandlas. Från tv-serien Star Trek: The Next Generation i det fiktiva universumet Star Trek. Teleportering innebär att flytta föremål från en plats till en annan plats utan att korsa rummet, med hjälp av teknologi, om inte också med biologisk förmåga.

Ny!!: Atom och Teleportering · Se mer »

Teosofi

Helena Blavatsky Teosofi (från grekiska theosophía, "gudomlig visdom") är en esoterisk lära, utvecklad 1875 av Helena P. Blavatsky och Henry Steel Olcott, som bygger på både äldre europeiska filosofier som neoplatonism och asiatiska religioner som hinduism och buddhism.

Ny!!: Atom och Teosofi · Se mer »

Termodynamik

En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.

Ny!!: Atom och Termodynamik · Se mer »

Termodynamikens historia

Världens första ångmaskin, tillverkad av Thomas Savery 1698. Termodynamikens historia är en grundläggande gren av fysikens historia, kemins historia och vetenskapens historia i allmänhet.

Ny!!: Atom och Termodynamikens historia · Se mer »

Termometer

Medicinsk vätsketermometer Elektronisk medicinsk termometer En termometer är ett mätinstrument för mätning av temperatur.

Ny!!: Atom och Termometer · Se mer »

Thabit ibn Kurrah

Thabit ibn Kurrah, född 836 i Harran i Mesopotamien, död 900 i Bagdad, var en berömd arabisk matematiker.

Ny!!: Atom och Thabit ibn Kurrah · Se mer »

Tillståndsstorhet

Tillståndsfunktion eller tillståndsstorhet är inom termodynamiken en kvantitet för ett systems tillstånd (inom statistisk mekanik, m.m.) som relaterar flera tillståndsvariabler eller tillståndskvantiteter (som beskriver jämviktstillstånd i ett system) som endast beror på det aktuella termodynamiska jämviktstillståndet av systemet (till exempel gas, flytande, fast, kristall eller emulsion), inte vägen som systemet har tagit för att nå det tillståndet.

Ny!!: Atom och Tillståndsstorhet · Se mer »

Träffyta

Träffyta eller tvärsnitt betecknar inom fysiken en slags sannolikhet som används när partiklar skickas in mot andra partiklar.

Ny!!: Atom och Träffyta · Se mer »

Tredeciljon

Tredeciljon är talet 1078 i tiopotensnotation, och kan skrivas med en etta följt av 78 nollor, alltså Ordet tredeciljon kommer från det latinska prefixet tredeca- (tretton) och med ändelse från miljon.

Ny!!: Atom och Tredeciljon · Se mer »

Trios

aldotrios ketotrios Trioser är de enklaste monosackariderna och innehåller tre kolatomer.

Ny!!: Atom och Trios · Se mer »

U (SAB)

U är ett signum i SAB.

Ny!!: Atom och U (SAB) · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Atom och Universum · Se mer »

Upptäckt

tyngden av den undanträngda vätskan. Försättsblad från "Historical and critical information about the life, inventions and writings of Archimedes of Syracuse" av den italienske greven Giammaria Mazzucchelli (1707-1765), publicerad 1737. En upptäckt är det när någon får tidigare okänd kunskap, och det är en uppfinning när någon upptäcker en användningsmöjlighet.

Ny!!: Atom och Upptäckt · Se mer »

Vakuum

Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.

Ny!!: Atom och Vakuum · Se mer »

Valenselektron

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Ny!!: Atom och Valenselektron · Se mer »

Van der Waals-kraft

droppen: Ytspänning, vattensamling, Van der Waals krafter, Plateau–Rayleigh instability.van der Waals-krafter, uppkallade efter den nederländska fysikern Johannes Diderik van der Waals, är inom fysikalisk kemi avståndsberoende växelverkningar mellan atomer.

Ny!!: Atom och Van der Waals-kraft · Se mer »

Van der Waalsradie

En vätekloridmolekyl avbildad med det tänkta klotet med van der Waalsradien En atoms van der Waalsradie är radien på ett tänkt klot som kan användas för att modellera atomen.

Ny!!: Atom och Van der Waalsradie · Se mer »

Västerås stadshus

Stadshuset i Västerås Västerås stadshus är beläget ett fyrtiotal meter öster om Svartån i Västerås centrum och själva stadshustornet är 65 meter högt, vilket gör detta torn till den femte högsta byggnaden i Västerås, efter Lillhäradsmasten, Västerås kraftvärmeverk, Västerås domkyrka och Skrapan.

Ny!!: Atom och Västerås stadshus · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Ny!!: Atom och Väte · Se mer »

Vätebindning

Vätebindningar mellan vattenmolekyler här markerade med svart.Vätebindning är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler.

Ny!!: Atom och Vätebindning · Se mer »

Vätskedroppmodellen

Vätskedroppmodellen (eng. liquid drop model) är en modell inom kärnfysiken, där man betraktar en atomkärna som en droppe av en icke sammantryckbar "vätska" bestående av nukleoner sammanhållna av starka växelverkanskraften.

Ny!!: Atom och Vätskedroppmodellen · Se mer »

Våg-partikeldualitet

Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.

Ny!!: Atom och Våg-partikeldualitet · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Atom och Vetenskap · Se mer »

Vetenskapsåret 1909

Ingen beskrivning.

Ny!!: Atom och Vetenskapsåret 1909 · Se mer »

Vilhelm av Conches

Vilhelm av Conches (franska Guillaume de Conches), född 1080 i Conches i Normandie, död 1145, var en fransk medeltidsfilosof och skolastiker.

Ny!!: Atom och Vilhelm av Conches · Se mer »

W43A

W43A är en ovanlig stjärna som sänder ut vattenånga vid polerna.

Ny!!: Atom och W43A · Se mer »

Waldenomlagring

SN2-reaktion som medför waldenomlagring: den inkommande nukleofilen (grön) ersätter den lämnande gruppen (röd). I övergångstillståndet (mellersta bilden) befinner sig de övriga substituenterna i samma plan som centralatomen. En waldenomlagring är en kemisk reaktion som medför en ändring av konfigurationen vid ett stereokemiskt centrum, normalt en kolatom i en organisk förening.

Ny!!: Atom och Waldenomlagring · Se mer »

Wilhelm Ostwald

Wilhelm Ostwald (lettiska: Vilhelms Ostvalds), född 2 september 1853 i Riga, guvernementet Livland, Ryssland, död 4 april 1932 i Leipzig, var en balttysk fysiker, kemist, filosof och nobelpristagare, far till Wolfgang Ostwald.

Ny!!: Atom och Wilhelm Ostwald · Se mer »

Zinkblände

Kristallstruktur av zinkblände Zinkblände Zinkblände eller sfalerit är ett zinksulfidmineral som kristalliserar med svavelatomerna i ett tätpackat kubiskt mönster där varje zinkatom är tetraedriskt bunden av fyra svavelatomer.

Ny!!: Atom och Zinkblände · Se mer »

1900-talet

Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.

Ny!!: Atom och 1900-talet · Se mer »

2D-material

2D-material är inom materialvetenskap en grupp av kristallina material som består av ett eller ett fåtal atomlager vars struktur endast är kontinuerlig i två dimensioner.

Ny!!: Atom och 2D-material · Se mer »

400-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Atom och 400-talet f.Kr. · Se mer »

440 f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Atom och 440 f.Kr. · Se mer »

440-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Atom och 440-talet f.Kr. · Se mer »

Omdirigerar här:

Atomen, Atomens byggnad, Atomer.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »