Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Beboelig zon

Index Beboelig zon

Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv.

121 relationer: Alfa Centauri, April 2007, Astrobiologi, Ökenplanet, Banresonans 1:1, Barnards stjärna, Exoplanet, Frostlinje (astrofysik), Gaiafilosofi, Gamma Pavonis, Gliese 1, Gliese 180, Gliese 3293, Gliese 3323, Gliese 3470, Gliese 514, Gliese 581 c, Gliese 581 g, Gliese 667, Gliese 667 Cb, Gliese 667 Cc, Gliese 667 Cd, Gliese 667 Cf, Gliese 673, Gliese 687, Gliese 754, Gliese 832 c, Gliese 892, HD 131664, HD 13931, HD 141399, HD 147513, HD 153950, HD 154345, HD 162020, HD 163840, HD 187085, HD 189567, HD 192310, HD 202206, HD 20367, HD 222155, HD 22781, HD 23079, HD 25171, HD 28185 b, HD 38858, HD 40979 b, HD 4208, HD 69830, ..., HD 85512, HD 85512 b, HD 87883, Innes stjärna, Interstellär rymdfart, James Lovelock, Jordliknande planet, Jota Draconis, K2-18b, K2-3, K2-32, Kepler-138, Kepler-160, Kepler-174, Kepler-174d, Kepler-186, Kepler-186f, Kepler-20, Kepler-22, Kepler-22b, Kepler-296, Kepler-296f, Kepler-38, Kepler-442, Kepler-442b, Kepler-452b, Kepler-62, Kepler-62f, Keplerteleskopet, LHS 1140b, Lisa Kaltenegger, Lista över potentiellt beboeliga exoplaneter, Lyran (stjärnbild), Massutdöende, Milanković-cykler, No Man's Sky, Pi Mensae, PLATO (rymdteleskop), Proxima Centauri, Proxima Centauri b, Ross 128, Ross 128 b, Sigma Bootis, Superjord, Tau Ceti, Teegardens stjärna, Teegardens stjärna b, Tidsaxel över den avlägsna framtiden, TOI-1452 b, TOI-700, TOI-700 d, Trappist-1b, Trappist-1d, Trappist-1e, Trappist-1f, Trappist-1g, Trappist-1h, Upptäcktsmetoder för exoplaneter, Utomjordiskt liv, V772 Herculis, Vatten, Vetenskapsåret 2007, Vetenskapsåret 2011, Wolf 1061, Wolf 1061c, YZ Ceti, Zon, 107 Piscium, 12 Persei, 2007, 82 G. Eridani. Förläng index (71 mer) »

Alfa Centauri

Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol.

Ny!!: Beboelig zon och Alfa Centauri · Se mer »

April 2007

*1 april: Antalet tranor vid Hornborgasjön slår rekord då man räknar 13 900 fåglar.

Ny!!: Beboelig zon och April 2007 · Se mer »

Astrobiologi

Mars visar strukturer som är svåra att förklara utan förekomst av fossiliserade bakterieliknande livsformer. Astrobiologin är en ny och snabbt växande mångvetenskap som behandlar frågan om liv i universum.

Ny!!: Beboelig zon och Astrobiologi · Se mer »

Ökenplanet

Konstnärs föreställning av en ökenplanet. En ökenplanet eller torr planet är en hypotetisk typ av stenplanet med väldigt lite vatten.

Ny!!: Beboelig zon och Ökenplanet · Se mer »

Banresonans 1:1

Banresonans 1:1 eller koorbital konfiguration avser inom astronomin två eller flera himlakroppar (såsom asteroider, månar eller planeter) som kretsar på samma, eller mycket lika avstånd från sitt överordnade objekt som varje annat, det vill säga har medelbanresonans 1:1 (eller 1:−1 om de kretsar i motsatta riktningar).

Ny!!: Beboelig zon och Banresonans 1:1 · Se mer »

Barnards stjärna

Barnards stjärna (Velox Barnardi / Barnards pilstjärna) är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året).

Ny!!: Beboelig zon och Barnards stjärna · Se mer »

Exoplanet

En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

Ny!!: Beboelig zon och Exoplanet · Se mer »

Frostlinje (astrofysik)

Inom astronomi eller planetvetenskap är frostlinje, även känd som snölinje eller islinje, det minsta avståndet från den centrala protostjärnan i en solnebulosa där temperaturen är tillräckligt låg för flyktiga föreningar som vatten, ammoniak, metan, koldioxid och kolmonoxid för att kondensera till fasta korn, vilket gör att de kan ansamlas till planetesimaler.

Ny!!: Beboelig zon och Frostlinje (astrofysik) · Se mer »

Gaiafilosofi

Gaiafilosofi är tanken att jordklotet är ett levande väsen och innehåller alla de karaktäristika som ligger begreppet liv, bland annat ämnesomsättning, reproduktionsförmåga (på en astronomisk tidsskala) och medvetenhet med mera.

Ny!!: Beboelig zon och Gaiafilosofi · Se mer »

Gamma Pavonis

Gamma Pavonis (γ Pav, förkortat Gamma Pav, γ Pav) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Påfågeln.

Ny!!: Beboelig zon och Gamma Pavonis · Se mer »

Gliese 1

Gliese 1 är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Bildhuggaren.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 1 · Se mer »

Gliese 180

Gliese 180 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 180 · Se mer »

Gliese 3293

Gliese 3293 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 3293 · Se mer »

Gliese 3323

Gliese 3323 eller LHS 1723, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Eridanus omkring 0,4° från den ljusstarkare Psi Eridani.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 3323 · Se mer »

Gliese 3470

Gliese 3470 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 3470 · Se mer »

Gliese 514

Gliese 514, eller Ross 490, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 514 · Se mer »

Gliese 581 c

Gliese 581 c är en planet i bana kring den röda dvärgstjärnan Gliese 581.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 581 c · Se mer »

Gliese 581 g

Gliese 581 g, eller GI 581g och GJ 581g, är en exoplanet som upptäcktes i bana kring den röda dvärgstjärnan Gliese 581 i Vågens stjärnbild.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 581 g · Se mer »

Gliese 667

skorpionen som visar positionen av Gliese 667 Gliese 667 är ett trippelstjärnsystem i Skorpionen positionerat cirka 6.8 pc (23.6 ljusår) från Jorden.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 667 · Se mer »

Gliese 667 Cb

Gliese 667 Cb (eller GJ 667 Cb) är en exoplanet i stjärnsystemet Gliese 667, 23,6 ljusår från jorden i Skorpionen.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 667 Cb · Se mer »

Gliese 667 Cc

Gliese 667 Cc, även känd som GJ 667Cc eller HR 6426Cc, är en exoplanet i stjärnsystemet Gliese 667, 23.62 ljusår från jorden i Skorpionen.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 667 Cc · Se mer »

Gliese 667 Cd

Gliese 667 Cd (även HR 6426 Cd) är en obekräftad exoplanet som ligger 23,62 ljusår från jorden i Skorpionen.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 667 Cd · Se mer »

Gliese 667 Cf

Gliese 667 Cf, eller HR 6426 Ce och GJ 667 Ce, är en obekräftad exoplanet, av typen superjord.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 667 Cf · Se mer »

Gliese 673

Gliese 673 eller HD 157881, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 673 · Se mer »

Gliese 687

Gliese 687 (Äldre källor anger den som Argelander Oeltzen 17415.) är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 687 · Se mer »

Gliese 754

Gliese 754 är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kikaren.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 754 · Se mer »

Gliese 832 c

Gliese 832 c, även känd som Gl 832 c eller GJ 832 c, är en exoplanet som snurrar runt stjärnan Gliese 832.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 832 c · Se mer »

Gliese 892

Gliese 892 eller HD 219134 är en ensam stjärna i stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Beboelig zon och Gliese 892 · Se mer »

HD 131664

HD 131664 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Paradisfågeln.

Ny!!: Beboelig zon och HD 131664 · Se mer »

HD 13931

HD 13931 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Beboelig zon och HD 13931 · Se mer »

HD 141399

HD 141399 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.

Ny!!: Beboelig zon och HD 141399 · Se mer »

HD 147513

HD 147513 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen, men katalogiserades först av den italienska astronomen Piazzi i hans stjärnkatalog som "XVI 55".

Ny!!: Beboelig zon och HD 147513 · Se mer »

HD 153950

HD 153950, eller Rapeto, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Beboelig zon och HD 153950 · Se mer »

HD 154345

HD 154345 är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Beboelig zon och HD 154345 · Se mer »

HD 162020

HD 162020 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Beboelig zon och HD 162020 · Se mer »

HD 163840

HD 163840 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Beboelig zon och HD 163840 · Se mer »

HD 187085

HD 187085 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Beboelig zon och HD 187085 · Se mer »

HD 189567

HD 189567 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Påfågeln.

Ny!!: Beboelig zon och HD 189567 · Se mer »

HD 192310

HD 192310 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Stenbocken.

Ny!!: Beboelig zon och HD 192310 · Se mer »

HD 202206

HD 202206 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken.

Ny!!: Beboelig zon och HD 202206 · Se mer »

HD 20367

HD 20367 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Väduren.

Ny!!: Beboelig zon och HD 20367 · Se mer »

HD 222155

HD 222155 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Beboelig zon och HD 222155 · Se mer »

HD 22781

HD 22781 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Beboelig zon och HD 22781 · Se mer »

HD 23079

Tupi eller HD 23079 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Rombiska nätet.

Ny!!: Beboelig zon och HD 23079 · Se mer »

HD 25171

HD 25171 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Rombiska nätet.

Ny!!: Beboelig zon och HD 25171 · Se mer »

HD 28185 b

HD 28185 b är en exoplanet som kretsar ett varv kring stjärnan HD 28185 varje 1,04 år.

Ny!!: Beboelig zon och HD 28185 b · Se mer »

HD 38858

HD 38858 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Orion.

Ny!!: Beboelig zon och HD 38858 · Se mer »

HD 40979 b

HD 40979 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 40979 i stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Beboelig zon och HD 40979 b · Se mer »

HD 4208

HD 4208 eller Cocibolca (namnet valdes i NameExoWorlds- kampanjen i Nicaragua vid 100-årsjubileet för IAU. Cocibolca är nahuatlnamnet för Lake Nicaragua.) är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Bildhuggaren.

Ny!!: Beboelig zon och HD 4208 · Se mer »

HD 69830

HD 69830 är en stjärna i stjärnbilden Akterskeppet.

Ny!!: Beboelig zon och HD 69830 · Se mer »

HD 85512

HD 85512 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Seglet.

Ny!!: Beboelig zon och HD 85512 · Se mer »

HD 85512 b

Konstnärens uppfattning om HD 85512b. HD 85512 b är en exoplanet som kretsar kring stjärnan HD 85512 i Seglets stjärnbild, ungefär 36 ljusår från vårt solsystem.

Ny!!: Beboelig zon och HD 85512 b · Se mer »

HD 87883

HD 87883 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla lejonet.

Ny!!: Beboelig zon och HD 87883 · Se mer »

Innes stjärna

Innes stjärna är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen.

Ny!!: Beboelig zon och Innes stjärna · Se mer »

Interstellär rymdfart

Bussards ramjet är en av flera möjliga metoder som skulle kunna driva en stjärnfarkost. Interstellär rymdfart är rymdfart som bedrivs mellan stjärnorna.

Ny!!: Beboelig zon och Interstellär rymdfart · Se mer »

James Lovelock

James Ephraim Lovelock, född 26 juli 1919 i Letchworth Garden City, Hertfordshire, död 26 juli 2022 i Abbotsbury, Dorset, var en brittisk författare, biokemist och uppfinnare.

Ny!!: Beboelig zon och James Lovelock · Se mer »

Jordliknande planet

Konstnärs föreställning av Kepler-22b, en tänkbar jordliknande planet i omlopp runt en solliknande stjärna, 600 ljusår bort från Jorden. En jordliknande planet är en himlakropp (planet eller naturlig satellit) som har naturförhållanden som påminner om jordens och därmed kan innebära en möjlighet till att finna utomjordiska livsformer.

Ny!!: Beboelig zon och Jordliknande planet · Se mer »

Jota Draconis

Edasich eller Jota Draconis (ι Draconis, förkortat Jota Dra, ι Dra), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en stjärna i sydvästra delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Beboelig zon och Jota Draconis · Se mer »

K2-18b

K2-18b, även känd som EPIC 201912552 b, är en exoplanet som kretsar omkring den röda dvärgstjärnan K2-18, på 124 ljusårs avstånd från Jorden.

Ny!!: Beboelig zon och K2-18b · Se mer »

K2-3

K2-3 eller EPIC 201367065, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Beboelig zon och K2-3 · Se mer »

K2-32

K2-32, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Beboelig zon och K2-32 · Se mer »

Kepler-138

Kepler-138 eller KOI-314, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-138 · Se mer »

Kepler-160

Kepler-160 eller KOI-456, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-160 · Se mer »

Kepler-174

Kepler-174 eller KOI-518, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-174 · Se mer »

Kepler-174d

Kepler-174d är en exoplanet som är belägen i Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-174d · Se mer »

Kepler-186

Kepler-186 är en röd dvärg – en stjärna i huvudserien av klassen M1V, som befinner sig omkring 493 ± 59 ljusår bort i stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-186 · Se mer »

Kepler-186f

Kepler-186f är en exoplanet lik jorden som kretsar runt sin röda moderstjärna Kepler-186 i stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-186f · Se mer »

Kepler-20

Kepler-20 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-20 · Se mer »

Kepler-22

Kepler-22 är en stjärna i den nordliga konstellationen Cygnus, Svanen, på ett uppskattat avstånd av 620 ljusår (190 parsek).

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-22 · Se mer »

Kepler-22b

Kepler-22b är en exoplanet i den beboeliga zonen omkring stjärnan Kepler-22, c:a 600 ljusår från jorden.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-22b · Se mer »

Kepler-296

Kepler-296 är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-296 · Se mer »

Kepler-296f

Kepler-296f (även KOI-1422.04) är en bekräftad superjord runt dubbelstjärnan Kepler-296, som är belägen 737 ljusår från jorden i stjärnbilden Draken.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-296f · Se mer »

Kepler-38

Kepler-38 eller KOI-1740, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-38 · Se mer »

Kepler-442

Sökområde för planeter av Keplerteleskopet. Kepler-442 är en K-typ huvudserie-stjärna som är belägen ungefär 1 200 ljusår från Jorden i Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-442 · Se mer »

Kepler-442b

Kepler-442b, är en exoplanet som kretsar kring stjärnan Kepler-442 i Lyrans stjärnbild.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-442b · Se mer »

Kepler-452b

Kepler-452b (en planet som ibland citeras vara Jorden 2.0 eller Jordens kusin) är en exoplanet som ligger i omloppsbana kring G-klass-stjärnan Kepler-452.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-452b · Se mer »

Kepler-62

Kepler-62 eller KOI-701, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-62 · Se mer »

Kepler-62f

Kepler-62f är en superjord exoplanet, som befinner sig 1 200 ljusår från jorden i Lyran.

Ny!!: Beboelig zon och Kepler-62f · Se mer »

Keplerteleskopet

Keplerteleskopet är ett tidigare rymdteleskop som sköts upp av NASA den 7 mars 2009 men som nu tagits ur bruk.

Ny!!: Beboelig zon och Keplerteleskopet · Se mer »

LHS 1140b

LHS 1140b är en superjord exoplanet som kretsar runt en röd dvärg, 40 ljusår från jorden i stjärnbilden Valfisken. LHS 1140b upptäcktes 2017 av MEarth Project. Planeten har ungefär 7 jordmassor, och har en densitet på 12,5 g/cm3. LHS 1140b befinner sig i den beboeliga zonen av sitt solsystem, och har en jämvikts temperatur på -43˚ Celsius.

Ny!!: Beboelig zon och LHS 1140b · Se mer »

Lisa Kaltenegger

Lisa Kaltenegger, född 4 mars 1977 i Kuchl nära Salzburg, är en österrikisk astronom och astrofysiker verksam som forskare inom upptäckt och utforskande av exoplaneter, exomånar och superjordar.

Ny!!: Beboelig zon och Lisa Kaltenegger · Se mer »

Lista över potentiellt beboeliga exoplaneter

Impression av en superbeboelig planet. Röda färgen är vegetation. Detta är en lista över potentiellt beboeliga exoplaneter, eller exoplaneter som kan vara beboeliga.

Ny!!: Beboelig zon och Lista över potentiellt beboeliga exoplaneter · Se mer »

Lyran (stjärnbild)

Lyran (Lyra på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.

Ny!!: Beboelig zon och Lyran (stjärnbild) · Se mer »

Massutdöende

Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.

Ny!!: Beboelig zon och Massutdöende · Se mer »

Milanković-cykler

Milanković-cykler. Milanković-cyklerna är långsamma variationer av instrålningen av solljus till jordytan, orsakade av regelbundna förändringar av jordens banrörelse kring solen och av riktningen på jordens rotationsaxel.

Ny!!: Beboelig zon och Milanković-cykler · Se mer »

No Man's Sky

No Man's Sky är ett äventyrsspel från 2016 utvecklat av den oberoende studion Hello Games.

Ny!!: Beboelig zon och No Man's Sky · Se mer »

Pi Mensae

Pi Mensae (π Mensae, förkortat Pi Men, π Men) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Taffelberget.

Ny!!: Beboelig zon och Pi Mensae · Se mer »

PLATO (rymdteleskop)

PLAnetary Transits and Oscillations of stars (PLATO) är ett rymdteleskop under utveckling av ESA för uppskjutning 2026.

Ny!!: Beboelig zon och PLATO (rymdteleskop) · Se mer »

Proxima Centauri

Proxima Centauri i storleksjämförelse med solen och Alfa Centauri A och B. Proxima Centauri fotograferad 2013 av Rymdteleskopet Hubble. Proxima Centauri (Latinets proxima.

Ny!!: Beboelig zon och Proxima Centauri · Se mer »

Proxima Centauri b

Proxima Centauri B och dess planet i jämförelse med Solsystemet. Proxima Centauri b (eller Proxima b, Alfa Centauri Cb) är en exoplanet som kretsar i den beboeliga zonen kring stjärnan Proxima Centauri.

Ny!!: Beboelig zon och Proxima Centauri b · Se mer »

Ross 128

Ross 128 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun, som också har variabelbeteckningen FI Virginis.

Ny!!: Beboelig zon och Ross 128 · Se mer »

Ross 128 b

Ross 128 b är en exoplanet som är belägen på c:a 11 ljusår från jorden, i stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Beboelig zon och Ross 128 b · Se mer »

Sigma Bootis

Sigma Bootis (σ Bootis, förkortad Sigma Boo, σ Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren.

Ny!!: Beboelig zon och Sigma Bootis · Se mer »

Superjord

Två tänkbara superjordar, med Jorden som jämförelse. En superjord är en exoplanet vars massa är större än Jordens, men mindre än solsystemets mindre gasjättar Uranus och Neptunus, vilka är 14 respektive 17 gånger så stora som jorden.

Ny!!: Beboelig zon och Superjord · Se mer »

Tau Ceti

Tau Ceti (τ Ceti förkortat Tau Cet, τ Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Beboelig zon och Tau Ceti · Se mer »

Teegardens stjärna

Teegardens stjärna är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren.

Ny!!: Beboelig zon och Teegardens stjärna · Se mer »

Teegardens stjärna b

Teegardens stjärna b är en exoplanet som potentiellt kan vara beboelig.

Ny!!: Beboelig zon och Teegardens stjärna b · Se mer »

Tidsaxel över den avlägsna framtiden

En bild på hur jorden kan se ut 5-7 miljarder år in i framtiden. Detta efter att solen har utvecklats till en röd jätte. Detta är en tidsaxel över den avlägsna framtiden.

Ny!!: Beboelig zon och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

TOI-1452 b

TOI-1452 b är en bekräftad superjord-exoplanet, möjligen en vattenvärld, som kretsar kring en röd-dvärgstjärna TOI-1452, i stjärnans beboeliga zon, cirka 100 ljusår bort i konstellationen Draco.

Ny!!: Beboelig zon och TOI-1452 b · Se mer »

TOI-700

TOI-700 är en röd dvärg på ett avstånd av 101,5 ljusår ifrån jorden.

Ny!!: Beboelig zon och TOI-700 · Se mer »

TOI-700 d

TOI-700 d är en exoplanet på ett avstånd av 101,4 ljusår ifrån jorden, vilken kretsar runt den röda dvärgen TOI-700.

Ny!!: Beboelig zon och TOI-700 d · Se mer »

Trappist-1b

TRAPPIST-1b är en stenig exoplanet, som ligger 39 ljusår från jorden i Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1b · Se mer »

Trappist-1d

Trappist-1d (eller 2MASS J23062928-0502285 d) är en exoplanet som är belägen omkring 40 ljusår ifrån jorden, i stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1d · Se mer »

Trappist-1e

Trappist-1e (eller 2MASS J23062928-0502285 e) är en exoplanet som är belägen 39 ljusår från jorden i Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1e · Se mer »

Trappist-1f

Konstnärs föreställning av ytan av TRAPPIST-1f. Trappist-1f (eller 2MASS J23062928-0502285 f) är en exoplanet som är belägen 39 ljusår från jorden i stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1f · Se mer »

Trappist-1g

Trappist-1g (eller 2MASS J23062928-0502285 g) är en exoplanet som befinner sig 39 ljusår från jorden i stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1g · Se mer »

Trappist-1h

TRAPPIST-1h är en exoplanet som är belägen 39 ljusår från Jorden i Vattumannen.

Ny!!: Beboelig zon och Trappist-1h · Se mer »

Upptäcktsmetoder för exoplaneter

En konstnärs vision av en jordliknande exoplanet. En planet i omloppsbana runt en annan stjärna, en så kallad extrasolär planet eller exoplanet, kan vara mycket svår att visuellt identifiera i skenet från sin sol (eller sina solar).

Ny!!: Beboelig zon och Upptäcktsmetoder för exoplaneter · Se mer »

Utomjordiskt liv

Mars visar strukturer som vissa forskare tror kan vara fossiliserade bakterieliknande livsformer Utomjordiskt liv är hypotetiska levande organismer som utvecklats på någon annan himlakropp än jorden.

Ny!!: Beboelig zon och Utomjordiskt liv · Se mer »

V772 Herculis

V772 Herculis, eller HD 165590, är en kvintippelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Beboelig zon och V772 Herculis · Se mer »

Vatten

Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Beboelig zon och Vatten · Se mer »

Vetenskapsåret 2007

Ingen beskrivning.

Ny!!: Beboelig zon och Vetenskapsåret 2007 · Se mer »

Vetenskapsåret 2011

Ingen beskrivning.

Ny!!: Beboelig zon och Vetenskapsåret 2011 · Se mer »

Wolf 1061

Wolf 1061 är en röd dvärg av typ M på 14 ljusårs avstånd från jorden.

Ny!!: Beboelig zon och Wolf 1061 · Se mer »

Wolf 1061c

Wolf 1061c (eller Wolf 1061c) är en superjord exoplanet som befinner sig 13,8 ljusår (4,29 parsec) från jorden, i stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Beboelig zon och Wolf 1061c · Se mer »

YZ Ceti

YZ Ceti är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Beboelig zon och YZ Ceti · Se mer »

Zon

Zon kan syfta på.

Ny!!: Beboelig zon och Zon · Se mer »

107 Piscium

107 Piscium, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Beboelig zon och 107 Piscium · Se mer »

12 Persei

12 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden, Perseus.

Ny!!: Beboelig zon och 12 Persei · Se mer »

2007

2007 (MMVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Beboelig zon och 2007 · Se mer »

82 G. Eridani

82 G. Eridani eller HD 20794, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Beboelig zon och 82 G. Eridani · Se mer »

Omdirigerar här:

Beboeliga zon, Beboeliga zonen, Cirkumstellär beboelig zon, Galaktisk beboelig zon, Guldlocks fenomen.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »