Snabbare tillgång än webbläsare!
61 relationer: Anna Banér, Axel Wachtmeister (fältmarskalk), Örnsköld, Bakgrund till stora nordiska kriget, Baltzar Ehrenstolpe, Bengt Hansson Medenius, Bengt Oxenstierna, Carl Gustaf Rehnskiöld, Carl Piper (1647–1716), Clas Tott, David Klöcker Ehrenstrahl, Ebba Sparre, Erik Stenbock, Eva Oxenstierna, Freden i Oliva, Gabriel Bengtsson Oxenstierna, Gabriel Oxenstierna (1619–1673), Gabriel Oxenstierna (1642–1707), Gustaf Leonard Stenbock, Gustaf Oxenstierna (1626–1693), Hessensteinska palatset, Ingermanlands lagsaga, Jean Colmar, Johan Gabriel Stenbock, Johan Paulin Olivecrantz, Johan Rosenhane (1642–1710), Johan Schönheit, Kanslipresident, Karl X Gustavs polska krig, Karl XI, Karl XII, Klas Horn (1587–1651), Lars Wallenstedt, Lindholmens slott, Lista över rektorer för Uppsala universitet, Magdalena Stenbock, Magdalena Stenbock (olika betydelser), Magnus Stenbock, Margareta Gyllenstierna, Mariedals slott, Michael Arenchil, Nils Gyldenstolpe (1642–1709), Nils Lillieroot, Oxenstierna, Oxenstierna af Korsholm och Wasa, Oxenstiernska huset, Uppsala, Rector illustris, Robert Kinninmundt, Rosersbergs slott, Svenska generalguvernörer, ..., Svenska Livland, Sveriges riksråd, Tomas Polus, Universitetskansler, Uppsala domkyrka, Wismarska tribunalet, Zacharias Esberg den äldre, 12 juli, 16 juli, 1623, 1702. Förläng index (11 mer) »
Anna Banér
Anna Banér, även Gustafsdotter Banér, född 10 februari 1585 i Djursholm, död 19 januari 1656 på Rosersbergs slott, var en svensk grevinna, hovdam och riksrådshustru.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Anna Banér · Se mer »
Axel Wachtmeister (fältmarskalk)
Axel Wachtmeister af Mälsåker, född 13 januari 1643 i Stockholm, död 24 juli 1699, var svensk greve och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Axel Wachtmeister (fältmarskalk) · Se mer »
Örnsköld
Mårten Ludvig Löth-Örnskiöld (1725–1791). Örnsköld och Löth-Örnsköld är två utgångna svenska adelsätter, där där den förra som hade friherrlig rang är en fortsättning av den senare, som var obetitlat adlig.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Örnsköld · Se mer »
Bakgrund till stora nordiska kriget
Bakgrunden till stora nordiska kriget bottnade i den tidigare stora expansionen av Sverige, varigenom Danmark, Polen och Ryssland förlorade stora landområden.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Bakgrund till stora nordiska kriget · Se mer »
Baltzar Ehrenstolpe
Baltzar Brandenburg, adlad Ehrenstolpe, född 1654 i Stralsund, Svenska Pommern, död 1734 i Bromma socken, Stockholms län, var ett svenskt kansliråd.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Baltzar Ehrenstolpe · Se mer »
Bengt Hansson Medenius
Bengt Hansson Medenius, även Benedictus Johannis Medenius, född 1615 i Fasterna, död 20 januari 1683 i Falun, var en svensk jurist.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Bengt Hansson Medenius · Se mer »
Bengt Oxenstierna
Bengt Oxenstierna kan avse flera personer.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Bengt Oxenstierna · Se mer »
Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Carl Gustaf Rehnskiöld · Se mer »
Carl Piper (1647–1716)
Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Carl Piper (1647–1716) · Se mer »
Clas Tott
Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630 på Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris, var ett svenskt riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Clas Tott · Se mer »
David Klöcker Ehrenstrahl
David Klöcker Ehrenstrahl, före adlandet 1677 Klöcker, döpt 27 april 1628 i Hamburg, död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och David Klöcker Ehrenstrahl · Se mer »
Ebba Sparre
Ebba Larsdotter Sparre af Rossvik, född 1626 i Stockholm, död 19 mars 1662, var en svensk hovdam och gunstling.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Ebba Sparre · Se mer »
Erik Stenbock
Erik Gustavsson Stenbock, född 1612 i Göksholm, död 11 februari 1659 i stormningen av Köpenhamn, var en svensk greve, militär och ämbetsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Erik Stenbock · Se mer »
Eva Oxenstierna
Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1671 på Lindholmens slott, död 1722, var en svensk grevinna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Eva Oxenstierna · Se mer »
Freden i Oliva
Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Freden i Oliva · Se mer »
Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Gabriel Bengtsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, greve av Korsholm och Vasa, född 18 mars 1586 i Lindholmens slott, Strö socken, Västergötland, död 12 december 1656 på Edsbergs slott, Sollentuna socken, Uppland, var ämbetsman, riksamiral och riksskattmästare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gabriel Bengtsson Oxenstierna · Se mer »
Gabriel Oxenstierna (1619–1673)
Gabriel Oxenstierna, född 6 mars 1619 på Revals slott, död 12 januari 1673, var en svensk greve, riksråd och riksmarskalk.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gabriel Oxenstierna (1619–1673) · Se mer »
Gabriel Oxenstierna (1642–1707)
Gabriel Oxenstierna, född den 10 oktober 1642, död den 28 februari 1707, var en svensk greve och diplomat, som till Ture Oxenstierna och brorson till Gabriel Oxenstierna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gabriel Oxenstierna (1642–1707) · Se mer »
Gustaf Leonard Stenbock
Gustaf Leonard Stenbock, född 19 augusti 1711, död 1758, var en svensk vice landshövding.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gustaf Leonard Stenbock · Se mer »
Gustaf Oxenstierna (1626–1693)
Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 mars 1626, död den 18 november 1693 var ett svenskt riksråd och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gustaf Oxenstierna (1626–1693) · Se mer »
Hessensteinska palatset
Palatset 2011. Hessensteinska palatset 2006 Hessensteinska palatset 1670Ur Suecia antiqua et hodierna Hessensteinska palatset eller Bengt Oxenstiernas palats är ett palats med adress Birger Jarls torg 2 på Riddarholmen i Stockholm.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Hessensteinska palatset · Se mer »
Ingermanlands lagsaga
Ingermanlands lagsaga inrättades efter att Ryssland hade avträtt Ingermanland till Sverige i freden i Stolbova 1617.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Ingermanlands lagsaga · Se mer »
Jean Colmar
Jean Colmar (även Jean ColmartElisabet Hammar, Franskundervisningen i Sverige fram till 1807: Undervisningssituationer och lärare. Stockholm & Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1981, s. 38f. och Johan CollmarEva Helen Ulvros, Dansens historia: Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska media, 2004.), fl. 1696-1700,Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Jean Colmar · Se mer »
Johan Gabriel Stenbock
Johan Gabriel Fredriksson Stenbock, född 28 augusti 1640, död 15 augusti 1705 i Stockholm, riksmarskalk, riksråd, greve.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Gabriel Stenbock · Se mer »
Johan Paulin Olivecrantz
Johan Paulin Olivecrantz, född den 1 augusti 1633 i Strängnäs, död den 10 januari 1707 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och diplomat.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Paulin Olivecrantz · Se mer »
Johan Rosenhane (1642–1710)
Johan Rosenhane, född 16 mars 1642 i Stockholm, död 3 september 1710 i Wismar i Tyskland, var en svensk friherre och ämbetsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Rosenhane (1642–1710) · Se mer »
Johan Schönheit
Johan Henrich Schönheit, död 1706, var en fältskär och landsfiskal i Umeå som den 30 juli 1706 i Marstrand avrättades för hädelse och spridande av otillåtna skrifter.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Schönheit · Se mer »
Kanslipresident
Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Kanslipresident · Se mer »
Karl X Gustavs polska krig
Karl X Gustavs polska krig (polska Potop szwedzki, litauiska Švedų tvanas; "svenska syndafloden") var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl X Gustavs polska krig · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XII · Se mer »
Klas Horn (1587–1651)
Klas Horn af Åminne, född 29 november 1587 i Trosa landsförsamling, Södermanland, död 30 november 1651 i Stockholm, var en svensk friherre och riksråd.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Klas Horn (1587–1651) · Se mer »
Lars Wallenstedt
Lars Wallenstedt (fram till adlandet 1668 Lars Wallius), född 1631, död 16 november 1703, greve (1693), ämbetsman; kungligt råd 1693, president i Svea hovrätt 1695.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Lars Wallenstedt · Se mer »
Lindholmens slott
Lindholmen Slottsruin Lindholmens slott är en slottsruin i Strö socken i Lidköpings kommun.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Lindholmens slott · Se mer »
Lista över rektorer för Uppsala universitet
Från och med år 1655 och fram till 1840 bestämdes att rector magnificus skulle väljas bland universitetets ordinarie professorer två gånger per år.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Lista över rektorer för Uppsala universitet · Se mer »
Magdalena Stenbock
Magdalena Stenbock, född 1649, död 1727, var en politiskt aktiv svensk grevinna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magdalena Stenbock · Se mer »
Magdalena Stenbock (olika betydelser)
Magdalena Stenbock kan syfta på bland andra.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magdalena Stenbock (olika betydelser) · Se mer »
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magnus Stenbock · Se mer »
Margareta Gyllenstierna
Margareta Gyllenstierna af Fogelvik, född 1689, död 26 januari 1740, var en svensk grevinna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Margareta Gyllenstierna · Se mer »
Mariedals slott
Mariedals slott, Ova socken, Västergötland Mariedals slott är ett slott i Götene kommun i Västergötland.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Mariedals slott · Se mer »
Michael Arenchil
Michael Arenchil, född i Kungälv, död 11 oktober 1698 i Källstorp, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Michael Arenchil · Se mer »
Nils Gyldenstolpe (1642–1709)
Nils Gyldenstolpe, född den 5 november 1642 i Åbo, död den 4 maj 1709, var en svensk greve, ämbetsman och diplomat.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Nils Gyldenstolpe (1642–1709) · Se mer »
Nils Lillieroot
Nils Lillieroot, ursprungligen Eosander, född 25 april 1635 i Åsbo i Östergötland, död 19 april 1705 i Jakobs församling i Stockholm, var en svensk greve, diplomat och statsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Nils Lillieroot · Se mer »
Oxenstierna
Oxenstierna är en månghövdad svensk uradlig ätt från Småland och är en av Sveriges äldsta adelsätter.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Oxenstierna · Se mer »
Oxenstierna af Korsholm och Wasa
Oxenstierna af Korsholm och Wasa är en svensk grevlig adelsätt.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Oxenstierna af Korsholm och Wasa · Se mer »
Oxenstiernska huset, Uppsala
Värmlands nation, som tidigare var inrymd i Oxenstiernska huset. Oxenstiernska huset avbildat till höger på ett kopparstick av Fredrik Akrel i Johan Bussers ''Beskrifning om Upsala'' (1769). Oxenstiernska huset är ett stenhus byggt 1664 vid Riddartorget i Uppsala.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Oxenstiernska huset, Uppsala · Se mer »
Rector illustris
Rector illustris (plural: rectores illustres) var ett hedersämbete förbehållet adliga studenter vid de svenska universiteten under främst 1600- och 1700-talen.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Rector illustris · Se mer »
Robert Kinninmundt
Robert Kinninmundt, född 12 mars 1647 i Stockholm, död 13 november 1720, var en svensk ämbetsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Robert Kinninmundt · Se mer »
Rosersbergs slott
Rosersbergs slott är ett av de kungliga slotten i Sverige och är beläget utanför Rosersberg, i Sigtuna kommun i Uppland.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Rosersbergs slott · Se mer »
Svenska generalguvernörer
Det här är en lista över svenska generalguvernörer.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Svenska generalguvernörer · Se mer »
Svenska Livland
Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Svenska Livland · Se mer »
Sveriges riksråd
Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Sveriges riksråd · Se mer »
Tomas Polus
Tomas Polus, född 1634 i Reval, död 1708 i Stockholm, var en svensk greve och ämbetsman; riksråd och kungligt råd (med den för tiden otypiska titeln statsråd) (från 1697).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Tomas Polus · Se mer »
Universitetskansler
Universitetskansler (plural: universitetskanslerer) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Universitetskansler · Se mer »
Uppsala domkyrka
Uppsala domkyrka är en katedral i gotisk stil.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Uppsala domkyrka · Se mer »
Wismarska tribunalet
''Fürstenhof'' i Wismar, ursprungligen hertigligt residens, sedan lokal för Wismarska tribunalet Wismarska tribunalet var en för Sveriges tyska besittningar gemensam överdomstol, sedan de genom Westfaliska freden (1648) hade upphört att, såsom förut i likhet med de övriga tyska staterna, lyda under rikskammarrätten i Speyer.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wismarska tribunalet · Se mer »
Zacharias Esberg den äldre
Zacharias Esberg, född 14 mars 1666, död 26 juni 1708 i Medevi, var en svensk präst, hovpredikant, biskop electus i Växjö stift och homilet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Zacharias Esberg den äldre · Se mer »
12 juli
12 juli är den 193:e dagen på året i den gregorianska kalendern (194:e under skottår).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 12 juli · Se mer »
16 juli
16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 16 juli · Se mer »
1623
1623 (MDCXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 1623 · Se mer »
1702
1702 (MDCCII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en onsdag i den svenska kalendern.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 1702 · Se mer »
Omdirigerar här:
Bengt Gabrielsson Oxenstierna, Bengt Oxenstierna (1623-1702), Bengt Oxienstierna, Oxenstierna, Bengt Gabrielsson.
