Snabbare tillgång än webbläsare!
173 relationer: Aberration (astronomi), Ain (stjärna), Albaldah, Almagest, Alshat, Analemma, Ancha, Andrew Graham, Anno Graecorum, Anno Mundi, Armillarsfär, Ascendent, Asellus Australis, Asellus Borealis, Asteroid, Astronomiska koordinatsystem, Astronomiska uret i Prag, Astronomiskt ur, Axellutning, Banlutning, Barnaba Oriani, Bayerbeteckning, Beta Capricorni, Bysantinska kalendern, Caliban, Celest mekanik, CQ Tauri, Dagjämningspunkt, Deklination (astronomi), Deneb Algedi, Edmund Gunter, Ekliptisk latitud, Ekliptiska koordinater, Ekvator, Ekvatoriellt koordinatsystem, Eratosthenes, Eris (dvärgplanet), Farbauti, Ferdinand (måne), Fiskarna (stjärnbild), Francisco (måne), Fullmåne, Greip (måne), Höstdagjämningen, HD 19789, HD 222582, HD 223311, HD 23753, HD 28527, Himmelsekvator, ..., Himmelsglob, Himmelssfären, Hypsikles, Interplanetära magnetfältet, Interplanetära mediet, Jota Librae, Judiska kalendern, Julius Schiller, Jungfrun (stjärnbild), Kaus Borealis, Kinesisk astronomi, Kinesiska kalendern, Klaudios Ptolemaios, Kolur, Kräftan (stjärnbild), Lejonet (stjärnbild), Lilla kräftan, Lista över de närmaste stjärnorna, Luftballongen, Lunar Prospector, Makemake (dvärgplanet), Margaret (måne), Maunderminimum, Månen, Månnod, Mebsuta, Merkurius, Merkuriuspassage (Jupiter), Messier 23, Nakshatra, Neith (hypotetisk måne), New Horizons, Norra polcirkeln, Nunki, Nutation (astronomi), Ny Virginis, Omega Leonis, Omikron Sagittarii, Oorts kometmoln, Oxen (stjärnbild), Pi Leonis, Pluto, Polcirkel, Propus, Prospero (måne), Rektascension, S/2007 S 2, Saturnus ringar, Sekulära fenomen, Sertan, Setebos, Sfärisk astronomi, Sfäriska koordinater, Skorpionen (stjärnbild), Skytten (stjärnbild), Solen, Solsystemet, Soltid, Solur, Spica, Stenbocken (stjärnbild), Stephano, Stjärnbild, Stjärntecken, Stjärntid, Stor konjunktion, Synodisk rotationsperiod, Tau Leonis, Tau2 Aquarii, Taygeta, Themis (hypotetisk måne), Theta Cancri, Theta Capricorni, Tideräkning, Tidsaxel över den avlägsna framtiden, Tidsekvationen, Trinculo, Turdus Solitarius, Tvillingarna (stjärnbild), Ugglan (stjärnbild), Ulug Beg, Uppstigande nod, UV Piscium, Valfisken (stjärnbild), Vattumannen (stjärnbild), Vintersolståndet, Wasat, Xi1 Sagittarii, Xi2 Sagittarii, Zaniah, Zavijava, Zeta Cancri, Zodiakalljus, Zodiaken, Zuben Elakrab, Zubenelgenubi, 10550 Malmö, 119 Tauri, 132 Tauri, 139 Tauri, 1727 Mette, 18 Tauri, 20 Massalia, 27 Piscium, 29 Cancri, 3 Cancri, 31 Arietis, 32 Tauri, 4 Cancri, 40 Aquarii, 42 Capricorni, 43 Sagittarii, 49 Aurigae, 50 Aquarii, 5164 Mullo, 54 Arietis, 54 Ceti, 60 Cancri, 67 Aquarii, 75 Tauri, 81 Geminorum, 82 Aquarii, 87 Leonis. Förläng index (123 mer) »
Aberration (astronomi)
Aberration kan åsyfta flera olika saker inom astronomin.
Ny!!: Ekliptikan och Aberration (astronomi) · Se mer »
Ain (stjärna)
Ain eller Epsilon Tauri (ε Tauri, förkortat Epsilon Tau, ε Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen och ingår i stjärnhopen Hyaderna.
Ny!!: Ekliptikan och Ain (stjärna) · Se mer »
Albaldah
Albaldah eller Pi Sagittarii (π Sagittarii, förkortat Pi Sgr, π Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Albaldah · Se mer »
Almagest
En sida ur Trebizonds översättning (1451). Almagest är ett berömt arbete av den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios som publicerades ungefär år 140 e. Kr.
Ny!!: Ekliptikan och Almagest · Se mer »
Alshat
Alshat eller Ny Capricorni (ν Capricorni, förkortat Ny Cap, ν Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärnaEggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken.
Ny!!: Ekliptikan och Alshat · Se mer »
Analemma
Inom astronomin betecknar ett analemma (från grekiska ανάλημμα, stöd, via latin analemma, solur eller foten till ett solur) ett diagram som visar solens position på himlen vid samma klockslag på dygnet (medelsoltid) under olika tider på året.
Ny!!: Ekliptikan och Analemma · Se mer »
Ancha
Ancha eller Theta Aquarii (θ Aquarii, förkortat Theta Aqr, θ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna"Naming Stars".
Ny!!: Ekliptikan och Ancha · Se mer »
Andrew Graham
Andrew Graham. Andrew Graham, född den 8 april 1815 i Fermanagh, död den 5 november 1908, var en irländsk astronom.
Ny!!: Ekliptikan och Andrew Graham · Se mer »
Anno Graecorum
miniatyr url.
Ny!!: Ekliptikan och Anno Graecorum · Se mer »
Anno Mundi
access-date.
Ny!!: Ekliptikan och Anno Mundi · Se mer »
Armillarsfär
Armillarsfär ur ''Encyclopédie''. Polcirklarna:Skära cirklarSolståndspunkterna: Röda pilarSolståndskoluren: Röd cirkelDagjämningspunkterna: Blå pilarDagjämningskoluren: Blå cirkel Kristina med armillarsfär i förgrunden. (Oljemålning av Pierre Louis Dumesnil). En armillarsfär eller armilla (latin för “cirkel, armband”) är ett astronomiskt instrument, ett sfäriskt astrolabium med ursprung i antiken, som även har kinesiska motsvarigheter.
Ny!!: Ekliptikan och Armillarsfär · Se mer »
Ascendent
Ascendenten (Aˢᶜ eller As), begrepp inom astrologi.
Ny!!: Ekliptikan och Ascendent · Se mer »
Asellus Australis
Asellus Australis, eller Delta Cancri (δ Cancri, förkortat delta Cnc, δ Cnc) som är stjärnans Bayerbeteckning, "IAU Catalog of Star Names".
Ny!!: Ekliptikan och Asellus Australis · Se mer »
Asellus Borealis
Asellus Borealis eller Gamma Cancri (γ Cancri, förkortat gamma Cnc, γ Cnc), som är stjärnans Bayerbeteckning, "IAU Catalog of Star Names".
Ny!!: Ekliptikan och Asellus Borealis · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Ekliptikan och Asteroid · Se mer »
Astronomiska koordinatsystem
ekvatoriella (blå) koordinater. Ekliptiska och ekvatoriella koordinater delar dagjämningen (magenta) som primär riktning, och galaktiska koordinater är refererade till galaxens centrum (gul). Origo av koordinater ("centrum av sfären") är tvetydig, se himmelssfären för mer information. Astronomiska koordinatsystem är inom astronomin system för att ange astronomiska objekts position på himmelssfären.
Ny!!: Ekliptikan och Astronomiska koordinatsystem · Se mer »
Astronomiska uret i Prag
Astronomiska uret i Prag Astronomiska uret i Prag (Pražský orloj) är ett astronomiskt ur från 1400-talet som finns i Prag i Tjeckien.
Ny!!: Ekliptikan och Astronomiska uret i Prag · Se mer »
Astronomiskt ur
Astronomiskt ur, ur som användes för astronomiska iakttagelser.
Ny!!: Ekliptikan och Astronomiskt ur · Se mer »
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Ny!!: Ekliptikan och Axellutning · Se mer »
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Ny!!: Ekliptikan och Banlutning · Se mer »
Barnaba Oriani
Barnaba Oriani, född 17 juli 1752 i Milano, Italien, död den 12 november 1832 i Milano, var en italiensk greve, präst, geodetiker och astronom.
Ny!!: Ekliptikan och Barnaba Oriani · Se mer »
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Ny!!: Ekliptikan och Bayerbeteckning · Se mer »
Beta Capricorni
Beta Capricorni (β Capricorni, förkortat Beta Cap, β Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en multipelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stenbocken.
Ny!!: Ekliptikan och Beta Capricorni · Se mer »
Bysantinska kalendern
Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse, Anno Mundi, under världens år, det vill säga efter världens skapelse (latin: av annus, "år" och mundus, "värld"; grekiska: έτος Κόσμου, etos kosmou, bokstavligen "universums år", förkortat AM. Vid dateringen av denna, som inom båda traditioner utgår från Gamla Testamentets dokumentation av människosläktet, kom de kristna dock fram till ett äldre datum, mars 5508 f.Kr, dvs 1747 år tidigare än judarnas bestämning 7 okt 3761 f.Kr. Den stora skillnaden förklaras av att de kristna använde Septuaginta som källmaterial, medan judarna utgick från den Masoretiska standardiseringen av Torah. Den bysantinska dateringen av skapelsen, som undergick smärre revisioner innan den slutgiltigt avgjordes på 600-talet e.Kr., tjänade som utgångspunkt för det bysantinska rikets och den ortodoxa kyrkans kalender. Östkyrkan undvek att använda Kristi födelse som epok, eftersom datumet för densamma var omdiskuterat (och alltjämt är) så sent som på 1300-talet. Den bysantinska tideräkningen övertogs av det ryska folket, och bibehölls officiellt i Ryssland fram till de "förvästligande" reformerna av Peter den store på 1700-talet. Den används ännu inofficiellt av ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Ekliptikan och Bysantinska kalendern · Se mer »
Caliban
Caliban är en av Uranus månar.
Ny!!: Ekliptikan och Caliban · Se mer »
Celest mekanik
Celest mekanik, ungefär himlavalvets mekanik, är den del av astronomin som behandlar rörelserna hos planeter och deras månar, asteroider, och kometer i framförallt solsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Celest mekanik · Se mer »
CQ Tauri
CQ Tauri eller HD 36910, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Ekliptikan och CQ Tauri · Se mer »
Dagjämningspunkt
Vårdagjämningspunkten är den skärningspunkt mellan himmelsekvatorn och ekliptikan där solen befinner sig vid passagen från sydlig till nordlig deklination.
Ny!!: Ekliptikan och Dagjämningspunkt · Se mer »
Deklination (astronomi)
VE är skärningspunkten mellan ekliptikan och himmelsekvatorn. Deklination (latin declinatio, av declinare, "böja"), betecknas: δ är en av två vinkelkoordinater för lägesbestämning av ett himmelsobjekt (stjärna, planet, satellit osv.) på himmelssfären i det ekvatoriella koordinatsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Deklination (astronomi) · Se mer »
Deneb Algedi
Deneb Algedi eller Delta Capricorni (δ Capricorni, förkortat Delta Cap, δ Cap), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en multippelstjärna i den östra delen av stjärnbilden Stenbocken.
Ny!!: Ekliptikan och Deneb Algedi · Se mer »
Edmund Gunter
Edmund Gunter, född 1581 i Hertfordshire, England, död 10 december 1626 i London var en engelsk präst, matematiker, geometer och astronom.
Ny!!: Ekliptikan och Edmund Gunter · Se mer »
Ekliptisk latitud
Ekliptisk latitud och ekliptisk longitud är koordinater som kan användas för att definiera positionen hos ett astronomiskt objekt på stjärnhimlen i det ekliptiska koordinatsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Ekliptisk latitud · Se mer »
Ekliptiska koordinater
Geocentriska ekliptiska koordinater (här avbildade som sedda från en punkt utanför himmelssfären) använder ekliptikan (röd) som basplan i stället för himmelsekvatorn (blå). Ett ekliptiskt koordinatsystem är ett astronomiskt koordinatsystem som använder ekliptikan som basplan.
Ny!!: Ekliptikan och Ekliptiska koordinater · Se mer »
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ny!!: Ekliptikan och Ekvator · Se mer »
Ekvatoriellt koordinatsystem
Astronomiska koordinater - astronomisk latitud och astronomisk longitud.
Ny!!: Ekliptikan och Ekvatoriellt koordinatsystem · Se mer »
Eratosthenes
Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskapsälskaren"), född 276 f.Kr. i Cyrene i dagens Libyen, död 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman.
Ny!!: Ekliptikan och Eratosthenes · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Ekliptikan och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Farbauti
Farbauti är en av Saturnus månar.
Ny!!: Ekliptikan och Farbauti · Se mer »
Ferdinand (måne)
Ferdinand är en yttre retrograd irreguljär måne till Uranus.
Ny!!: Ekliptikan och Ferdinand (måne) · Se mer »
Fiskarna (stjärnbild)
Fiskarna (Pisces på latin och Piscium i genitiv) är en ganska ljussvag stjärnbild på ekliptikan som inrymmer vårdagjämningspunkten.
Ny!!: Ekliptikan och Fiskarna (stjärnbild) · Se mer »
Francisco (måne)
Francisco är en av Uranus månar.
Ny!!: Ekliptikan och Francisco (måne) · Se mer »
Fullmåne
Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.
Ny!!: Ekliptikan och Fullmåne · Se mer »
Greip (måne)
Greip är en av Saturnus månar.
Ny!!: Ekliptikan och Greip (måne) · Se mer »
Höstdagjämningen
Höstdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn på väg mot söder.
Ny!!: Ekliptikan och Höstdagjämningen · Se mer »
HD 19789
HD 19789 är en vid dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Väduren.
Ny!!: Ekliptikan och HD 19789 · Se mer »
HD 222582
HD 222582 är en trippelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och HD 222582 · Se mer »
HD 223311
HD 223311 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och HD 223311 · Se mer »
HD 23753
HD 23753 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen och ingår i den öppna stjärnhopen Plejaderna.
Ny!!: Ekliptikan och HD 23753 · Se mer »
HD 28527
HD 28257 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen, och ingår i den öppna stjärnhopen Hyaderna.
Ny!!: Ekliptikan och HD 28527 · Se mer »
Himmelsekvator
Himmelsekvatorn lutar ~23.5° mot ekliptikan. En himmelsekvator eller celest ekvator är en tänkt storcirkel på himmelssfären, som är projektionen av jordens ekvator.
Ny!!: Ekliptikan och Himmelsekvator · Se mer »
Himmelsglob
Himmelsglob av Willem Blaeu, början av 1600-talet. En himmelsglob är en avbildning av stjärnhimlen på utsidan av ett klot.
Ny!!: Ekliptikan och Himmelsglob · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Ekliptikan och Himmelssfären · Se mer »
Hypsikles
Hypsikles (grekiska Ὑψικλῆς), född omkring 190 f.Kr., död omkring 120 f.Kr., var en grekisk matematiker och astronom.
Ny!!: Ekliptikan och Hypsikles · Se mer »
Interplanetära magnetfältet
Det interplanetära magnetfältet (IMF) är det magnetiska fältet i rymden mellan himlakropparna i solsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Interplanetära magnetfältet · Se mer »
Interplanetära mediet
Den så kallade Parkerspiralen, som orsakas av solens magnetfält, är ett exempel på interplanetärt medium. Interplanetarisk materia eller det interplanetära mediet är det plasma och de små, fasta stoftpartiklar som finns i rymden mellan planeterna i vårt (eller andra) solsystem.
Ny!!: Ekliptikan och Interplanetära mediet · Se mer »
Jota Librae
Jota Librae (ι Librae, förkortat Jota Lib, ι Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en multipelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Ekliptikan och Jota Librae · Se mer »
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).
Ny!!: Ekliptikan och Judiska kalendern · Se mer »
Julius Schiller
Julius Schiller, född ca 1580 i Augsburg, död 1627 i Augsburg, var jurist och amatörastronom.
Ny!!: Ekliptikan och Julius Schiller · Se mer »
Jungfrun (stjärnbild)
Jungfrun (Virgo på latin och Virginis i genitiv) är en stjärnbild på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Jungfrun (stjärnbild) · Se mer »
Kaus Borealis
Kaus Borealis eller Lambda Sagittarii (λ Sagittarii, förkortat Lambda Sgr, λ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en underjättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Kaus Borealis · Se mer »
Kinesisk astronomi
Dunhuangkartan från Tangdynastin. Denna karta tros härstamma från Kejsare Zhongzong av Tangdynastins regim (705-710). Den hittades i Dunhuang, Gansu. Hela samlingen kartor innehöll 1 300 stjärnor. Kinesisk astronomi har en mycket lång historia och brukar räknas till en av de stora aktörerna i astronomins utveckling.
Ny!!: Ekliptikan och Kinesisk astronomi · Se mer »
Kinesiska kalendern
Den kinesiska kalendern är en lunisolarkalender som utvecklats från en månkalender, där element från en solkalender arbetats in.
Ny!!: Ekliptikan och Kinesiska kalendern · Se mer »
Klaudios Ptolemaios
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170, var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten.
Ny!!: Ekliptikan och Klaudios Ptolemaios · Se mer »
Kolur
Polcirklarna: Skära cirklar Kolur är inom astronomi en storcirkel på himmelssfären som går genom båda himmelspolerna och dessutom antingen genom de båda dagjämningspunkterna eller genom de båda solståndspunkterna.
Ny!!: Ekliptikan och Kolur · Se mer »
Kräftan (stjärnbild)
30px Kräftan (Cancer på latin) är en relativt liten stjärnbild på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Kräftan (stjärnbild) · Se mer »
Lejonet (stjärnbild)
30px Lejonet (Leo på latin och Leonis i genitiv) är en stjärnbild på ekliptikan, så att den ofta passeras av planeter.
Ny!!: Ekliptikan och Lejonet (stjärnbild) · Se mer »
Lilla kräftan
Lilla kräftan (Cancer Minor på latin) var en mycket ljussvag stjärnbild på ekliptikan, bestående av stjärnor som nätt och jämnt kunde ses för blotta ögat.
Ny!!: Ekliptikan och Lilla kräftan · Se mer »
Lista över de närmaste stjärnorna
Denna lista över de närmaste stjärnorna innehåller alla kända stjärnor och bruna dvärgar inom 5 parsec (16 ljusår) från jorden, ordnade efter avstånd.
Ny!!: Ekliptikan och Lista över de närmaste stjärnorna · Se mer »
Luftballongen
Luftballongen och Södra fisken nertill I bild, ovanför ses Vattumannen. Luftballongen (Globus Aerostaticus på latin var en liten, svag stjärnbild på ekliptikan, söder om Vattumannen. Den föreslogs av den franske astronomen Jerome Lalande 1798, för att ära bröderna Montgolfier och deras på den tiden revolutionerande uppfinning varmluftsballongen. Den avbildades i Johann Elert Bodes monumentalverk Uranographia, sive Astrorum Descriptio viginti tabulis aeneis incisa … (1801) men föll sedan i glömska.
Ny!!: Ekliptikan och Luftballongen · Se mer »
Lunar Prospector
Lunar Prospector var det tredje utvalda uppdraget att fullt utvecklas och konstrueras i NASA:s Discoveryprogrammet.
Ny!!: Ekliptikan och Lunar Prospector · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Ekliptikan och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Margaret (måne)
Margaret är den enda prograda irreguljära månen till Uranus.
Ny!!: Ekliptikan och Margaret (måne) · Se mer »
Maunderminimum
Maunderminimum, även känt som "det långvariga solfläcksminimumet", var en period under 1645 till 1715 då solfläckar var mycket sällsynta.
Ny!!: Ekliptikan och Maunderminimum · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Månen · Se mer »
Månnod
Ekliptikalplanet (grönt) och månens banplan (skärt) bildar en vinkel på 5,1°. Jordens bana kring solen markerad med en blå pil och månens bana runt jorden med gult. Månnoderna syns som små röda prickar där månbanan skär ekliptikalplanet. Eftersom nodlinjen ser ut att peka mot solen, var det möjligtvis månförmörkelse för tre dagar sedan. Med månens noder eller månnoderna avses de två skärningspunkterna mellan månens bana och ekliptikan och dessa benämns.
Ny!!: Ekliptikan och Månnod · Se mer »
Mebsuta
Mebsuta, eller Epsilon Geminorum, (förkortat Epsilon Gem, ε Gem), är en stjärna i stjärnbilden Tvillingarna som ligger på det utsträckta högra "benet" av tvillingen Castor.
Ny!!: Ekliptikan och Mebsuta · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Ekliptikan och Merkurius · Se mer »
Merkuriuspassage (Jupiter)
En Merkuriuspassage över solen som kan ses från Jupiter händer när planeten Merkurius passerar direkt mellan solen och Jupiter och skymmer en liten del av soldisken för en observatör på Jupiter.
Ny!!: Ekliptikan och Merkuriuspassage (Jupiter) · Se mer »
Messier 23
Messier 23 eller NGC 6494 är en öppen stjärnhop i nordvästra delen av stjärnbilden Skytten, som upptäcktes av Charles Messier 1764.
Ny!!: Ekliptikan och Messier 23 · Se mer »
Nakshatra
Nakshatra, i den indiska astronomin namn på 1/27 eller 1/28 av ekliptikan, motsvarande en dag av månens omloppstid.
Ny!!: Ekliptikan och Nakshatra · Se mer »
Neith (hypotetisk måne)
Den italienske advokaten och astronmen Francesco Fontanas skiss av en misstänkt Venus-måne, från ett träsnitt (1646). Optiska effekter tros ha luras observatören. Neith är en hypotetisk måne till planeten Venus, först beskriven av den italienske astronomen Giovanni Domenico Cassini 1672.
Ny!!: Ekliptikan och Neith (hypotetisk måne) · Se mer »
New Horizons
New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.
Ny!!: Ekliptikan och New Horizons · Se mer »
Norra polcirkeln
En jämförelse över hur landmassorna ligger i förhållande till norra och södra polcirkeln. Norra polarområdet (innanför röd heldragen linjemarkering) med polcirkeln markerad som blå streckad linje. Norra polcirkeln eller arktiska cirkeln är en parallellcirkel på jorden som motsvarar den linje som avbildas genom skärningen av normalen till ekliptikalplanet genom jordens medelpunkt med jordytan under jordens rotation på norra halvklotet (den "yttersta plats" – räknat från Nordpolen – där solen inte "går ner" vid sommarsolståndet samt inte "går upp" vid vintersolståndet).
Ny!!: Ekliptikan och Norra polcirkeln · Se mer »
Nunki
Nunki eller Sigma Sagittarii (σ Sagittarii, förkortat Sigma Sgr, σ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Nunki · Se mer »
Nutation (astronomi)
Jorden roterar (R) runt sin egen axel (grön). Jordaxeln spinner i sin tur kring en axel (streckad) som är normal mot ekliptikalplanet (jordens banplan) vilket kallas precession (blå). Nutationen (röd) är avvikelser i precessionens riktning och hastighet. Nutationen är kraftigt överdriven (egentligen har den betydligt fler perioder och mycket mindre amplitud). Jordaxelns nutation från 1 januari 2015 till 1 januari 2033 i förhållande till medelpolen och sedd från jordens centrum mot medelpolen. Hela ellipsen, principalnutationen, har en period på 18,6 år. Halvårs- och tvåveckorsnutationerna framträder klart som "överlagrade spiralslingor". Att nutationen är större på vintern än på sommaren syns genom att varannan ögla är större i den nedre delen av ellipsen (i den övre delen motsvarar öglorna vår respektive höst och någon påtaglig skillnad föreligger ej). Med nutation (från latin nutare, "nicka", "vackla") avses inom astronomin periodiska avvikelser i en himlakropps precession.
Ny!!: Ekliptikan och Nutation (astronomi) · Se mer »
Ny Virginis
Ny Virginis (ν Virginis förkortat Ny Vir, ν Vir), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den västra delen av stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Ekliptikan och Ny Virginis · Se mer »
Omega Leonis
Omega Leonis (ω Leonis, förkortat Omega Leo, ω Leo) är en dubbelstjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Ekliptikan och Omega Leonis · Se mer »
Omikron Sagittarii
Omikron Sagittarii (ο Sagittarii, förkortat Omikron Sgr, ο Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Omikron Sagittarii · Se mer »
Oorts kometmoln
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Oorts kometmoln · Se mer »
Oxen (stjärnbild)
Oxen (Taurus på latin), ibland kallad "Tjuren", är en omisskännlig och ljusstark stjärnbild på den nordligaste delen av ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Oxen (stjärnbild) · Se mer »
Pi Leonis
Pi Leonis (π Leonis, förkortat Pi Leo, π Leo) är en ensam stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Ekliptikan och Pi Leonis · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Pluto · Se mer »
Polcirkel
En jämförelse över hur landmassorna ligger i förhållande till norra och södra polcirkeln. En polcirkel är den yttersta latitud, räknat från Nord- respektive Sydpolen, där solen (i jämn terräng) inte går ner vid sommarsolståndet.
Ny!!: Ekliptikan och Polcirkel · Se mer »
Propus
Propus, eller Eta Geminorum (förkortat Eta Gem, η Gem), som också heter Tejat Prior, "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016. är en trippelstjärna i stjärnbilden Tvillingarna. Den är synlig för blotta ögat och befinner sig på ett avstånd av ca 380 ljusår från solen.
Ny!!: Ekliptikan och Propus · Se mer »
Prospero (måne)
Prospero är en relativt liten retrograd irreguljär måne till Uranus som upptäcktes den 18 juli 1999 av astrofysikern Matthew J. Holman och hans team.
Ny!!: Ekliptikan och Prospero (måne) · Se mer »
Rektascension
VE är skärningspunkten mellan ekliptikan och himmelsekvatorn. Rektascension (från latinets Ascensio recta), förkortat RA och med symbolen α, är en av två vinkelkoordinater för lägesbestämning av ett himmelsobjekt (stjärna, planet, satellit osv.) på himmelssfären i det ekvatoriella koordinatsystemet.
Ny!!: Ekliptikan och Rektascension · Se mer »
S/2007 S 2
S/2007 S 2 är en av Saturnus månar.
Ny!!: Ekliptikan och S/2007 S 2 · Se mer »
Saturnus ringar
Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av 280 000 kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka 966 000 kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E. Ringarna består av is (minst 95 %) och grus, och är endast mellan 5 meter och 30 meter tjocka.
Ny!!: Ekliptikan och Saturnus ringar · Se mer »
Sekulära fenomen
Inom astronomin skiljs sekulära fenomen från företeelser som upprepas regelbundet.
Ny!!: Ekliptikan och Sekulära fenomen · Se mer »
Sertan
Sertan, som är stjärnans Bayerbeteckning, och som också heter Acubens eller Alfa Cancri (α Cancri, förkortat alfa Cnc, α Cnc) är ett stjärna i södra delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Ekliptikan och Sertan · Se mer »
Setebos
Setebos är en av de yttersta retrograda irreguljära månarna till Uranus.
Ny!!: Ekliptikan och Setebos · Se mer »
Sfärisk astronomi
Sfärisk astronomi eller praktisk astronomi är den gren av astronomin som handlar om himlakropparnas position och rörelse på himmelssfären sett vid en viss tidpunkt och från en viss plats på jorden.
Ny!!: Ekliptikan och Sfärisk astronomi · Se mer »
Sfäriska koordinater
Sfäriska koordinater används i en form av tredimensionella koordinatsystem för att bestämma en punkts position med ett avstånd och två vinklar.
Ny!!: Ekliptikan och Sfäriska koordinater · Se mer »
Skorpionen (stjärnbild)
Skorpionen (Scorpius på latin) är den sydligaste stjärnbilden på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Skorpionen (stjärnbild) · Se mer »
Skytten (stjärnbild)
Skytten (Sagittarius på latin) är en stjärnbild på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Skytten (stjärnbild) · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Ekliptikan och Solen · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Ekliptikan och Solsystemet · Se mer »
Soltid
Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt.
Ny!!: Ekliptikan och Soltid · Se mer »
Solur
'''Solur på en vertikal vägg i Warszawa.'''Den långa svarta pilen är den skugga som visar tiden tio minuter över tre. Skuggan skapas av den kortare pilen i gulmetall, stödd av ett D-format stativ. '''Solvisare vid Tullgarns slott.'''Text: "Mig Leder Solen, Er Skuggan". '''Precisionssolur i Bütgenbach, Belgien.''' Precision ~ ±30 sekunder. Två skalor behövs; den ena anpassad efter solens gång första halvåret från vintersolstånd till sommarsolstånd, och den andra för det andra halvåret fram till vintersolståndet. Ett solur är ett mätinstrument för att mäta tid utifrån hur solen (eller skuggan som uppkommer av densamma) förflyttar sig under dagen.
Ny!!: Ekliptikan och Solur · Se mer »
Spica
Spica även kallad Axet eller Alfa Virginis (α Virginis förkortat Alfa Vir, α Vir), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Ekliptikan och Spica · Se mer »
Stenbocken (stjärnbild)
Stenbocken (Capricornus på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen. Stenbocken ligger på ekliptikan och är en av zodiakens stjärntecken med symbolen 15px.
Ny!!: Ekliptikan och Stenbocken (stjärnbild) · Se mer »
Stephano
Stephano är en retrograd irreguljär måne till Uranus.
Ny!!: Ekliptikan och Stephano · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Ekliptikan och Stjärnbild · Se mer »
Stjärntecken
Ett stjärntecken är en av tolv lika delar av ekliptikan som västerländsk astrologi traditionellt brukar delas in i. Varje stjärntecken är indelat i 30° vilka tillsammans blir 360°.
Ny!!: Ekliptikan och Stjärntecken · Se mer »
Stjärntid
Stjärntid, även kallad siderisk tid, är en vinkelangivelse för vårdagjämningspunkten, som anges i stjärntimmar, där 24 stjärntimmar motsvarar ett varv.
Ny!!: Ekliptikan och Stjärntid · Se mer »
Stor konjunktion
Den stora konjunktionen år 6 f.v.t., som den såg ut den 12 november Stor konjunktion är en konjunktion av planeterna Jupiter och Saturnus, innebärande att de två planeterna står mycket nära varandra på himlen.
Ny!!: Ekliptikan och Stor konjunktion · Se mer »
Synodisk rotationsperiod
Synodisk rotationsperiod eller synodiskt dygn är den tid det tar en himlakropp att rotera ett varv runt sin egen axel, sett från den himlakropp kring vilken den kretsar och är grunden för soltid.
Ny!!: Ekliptikan och Synodisk rotationsperiod · Se mer »
Tau Leonis
Tau Leonis (τ Leonis, förkortat Tau Leo, τ Leo) är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Ekliptikan och Tau Leonis · Se mer »
Tau2 Aquarii
Tau2 Aquarii (τ2 Aquarii, förkortat Tau2 Aqr, τ2 Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och Tau2 Aquarii · Se mer »
Taygeta
Taygeta, eller 19 Tauri och q Tauri, är en stjärna i stjärnbilden Oxen och medlem i stjärnhopen Plejaderna.
Ny!!: Ekliptikan och Taygeta · Se mer »
Themis (hypotetisk måne)
Tänkbara omloppsbanor för Themis enligt William H. Pickering. Themis är en hypotetisk måne till Saturnus, som William H. Pickering 1905 menade att han hade upptäckt.
Ny!!: Ekliptikan och Themis (hypotetisk måne) · Se mer »
Theta Cancri
Theta Cancri (θ Cancri förkortat Theta Cnc, θ Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en multippelstjärna, i mellersta delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Ekliptikan och Theta Cancri · Se mer »
Theta Capricorni
Theta Capricorni (θ Capricorni, förkortat Theta Cap, θ Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken.
Ny!!: Ekliptikan och Theta Capricorni · Se mer »
Tideräkning
Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.
Ny!!: Ekliptikan och Tideräkning · Se mer »
Tidsaxel över den avlägsna framtiden
En bild på hur jorden kan se ut 5-7 miljarder år in i framtiden. Detta efter att solen har utvecklats till en röd jätte. Detta är en tidsaxel över den avlägsna framtiden.
Ny!!: Ekliptikan och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »
Tidsekvationen
"Huvudkomponenterna"'' under ''Beräkning'') av helårskomponenten (mörkblå "⋅- ⋅- ⋅") och halvårskomponenten (violett "- - - -"). Tidsekvationen anger skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid.
Ny!!: Ekliptikan och Tidsekvationen · Se mer »
Trinculo
Trinculo är en retrograd irreguljär måne till Uranus.
Ny!!: Ekliptikan och Trinculo · Se mer »
Turdus Solitarius
Turdus Solitarius, (latin för ”solitär trast”), var en liten och ljussvag stjärnbild på ekliptikan i gränsområdet mellan Vågen och Vattenormen.
Ny!!: Ekliptikan och Turdus Solitarius · Se mer »
Tvillingarna (stjärnbild)
Tvillingarna (Gemini på latin och Geminorum i genitiv) är en av stjärnbilderna på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Tvillingarna (stjärnbild) · Se mer »
Ugglan (stjärnbild)
Ugglan, (Noctua på latin), var en liten och ljussvag stjärnbild på ekliptikan i gränsområdet mellan Vågen och Vattenormen.
Ny!!: Ekliptikan och Ugglan (stjärnbild) · Se mer »
Ulug Beg
Ulug Beg Gurgan, född 22 mars 1394 i Soltaniyeh i Persien, nuvarande Iran, död den 25 eller 27 oktober 1449 i Samarkand i nuvarande Uzbekistan, var sultan av timuridriket 1447-1449.
Ny!!: Ekliptikan och Ulug Beg · Se mer »
Uppstigande nod
Uppstigande nod, den punkt i en planet- eller kometbana där denna skär ekliptikan och vilken planeten (kometen) passerar under sin banrörelse från södra sidan till norra och dess ekliptiska latitud går från negativ till positiv.
Ny!!: Ekliptikan och Uppstigande nod · Se mer »
UV Piscium
UV Piscium, är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Fiskarna.
Ny!!: Ekliptikan och UV Piscium · Se mer »
Valfisken (stjärnbild)
Valfisken (Cetus på latin) är en stor stjärnbild på den södra stjärnhimlen och ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Valfisken (stjärnbild) · Se mer »
Vattumannen (stjärnbild)
Vattumannen (Aquārius på latin, Aquāriī i genitiv och Aqr. som förkortning) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen och på ekliptikan.
Ny!!: Ekliptikan och Vattumannen (stjärnbild) · Se mer »
Vintersolståndet
Illustration av jordens belysning av solstrålar i samband med vintersolståndet på norra halvklotet. Vintersolståndet studeras år 2004 genom en skulptur, ''Sunstones'', på Lawrence Hall of Science i Berkeley, Kalifornien, USA. Vintersolståndet är tidpunkten på året när solen har sin lägsta middagshöjd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen.
Ny!!: Ekliptikan och Vintersolståndet · Se mer »
Wasat
Wasat, även Delta Geminorum (förkortat Delta Gem och δ Gem),"IAU Catalog of Star Names".
Ny!!: Ekliptikan och Wasat · Se mer »
Xi1 Sagittarii
Xi1 Sagittarii (ξ1 Sagittarii, förkortat Xi1 Sgr, ξ1 Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Xi1 Sagittarii · Se mer »
Xi2 Sagittarii
Xi2 Sagittarii (ξ2 Sagittarii, förkortat Xi2 Sgr, ξ2 Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Skytten.
Ny!!: Ekliptikan och Xi2 Sagittarii · Se mer »
Zaniah
Zaniah eller Eta Virginis (η Virginis, förkortat Eta Vir, η Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en multipelstjärna belägen i västra delen av stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Ekliptikan och Zaniah · Se mer »
Zavijava
Zavijava eller Beta Virginis (β Virginis, förkortat Beta Vir, β Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en blåvit dvärgstjärna belägen i västra delen av stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Ekliptikan och Zavijava · Se mer »
Zeta Cancri
Zeta Cancri (ζ Cnc / ζ Cancri) är ett stjärnsystem i stjärnbilden Kräftan som består av minst fyra stjärnor.
Ny!!: Ekliptikan och Zeta Cancri · Se mer »
Zodiakalljus
Zodiakljuset. Zodiakalljuset är ett ljussvagt, ungefär trekantigt vitt sken som verkar sträcka sig från närheten av solens längs med ekliptikan (zodiaken).
Ny!!: Ekliptikan och Zodiakalljus · Se mer »
Zodiaken
199x199px Zodiaken eller djurkretsen är inom astrologi och den äldre astronomin en tänkt uppdelning av solens, månens och de olika planeternas banor (ekliptikan) över stjärnhimlen.
Ny!!: Ekliptikan och Zodiaken · Se mer »
Zuben Elakrab
Zuben Elakrab eller Gamma Librae (γ Librae, förkortat Gamma Lib, γ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Ekliptikan och Zuben Elakrab · Se mer »
Zubenelgenubi
Zubenelgenubi eller Alfa Librae (α Librae, förkortat Alfa Lib, α Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Ekliptikan och Zubenelgenubi · Se mer »
10550 Malmö
10550 Malmö eller 1992 RK7 är en asteroid, en småplanet i asteroidbältet, vilket innebär att den har en bana runt solen som ligger mellan Mars och Jupiters omloppsbanor.
Ny!!: Ekliptikan och 10550 Malmö · Se mer »
119 Tauri
119 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som också har variabelbeteckningen CE Tauri.
Ny!!: Ekliptikan och 119 Tauri · Se mer »
132 Tauri
132 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som tidigare misstänktes vara variabel (CST).
Ny!!: Ekliptikan och 132 Tauri · Se mer »
139 Tauri
139 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Ekliptikan och 139 Tauri · Se mer »
1727 Mette
1727 Mette, provisorisk beteckning 1965 BA, är en binär Hungaria-asteroid och Marskorsare från de inre områdena av asteroidbältet, med en diameter av ca 9 kilometer.
Ny!!: Ekliptikan och 1727 Mette · Se mer »
18 Tauri
18 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den östra delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Ekliptikan och 18 Tauri · Se mer »
20 Massalia
20 Massalia är en asteroid som upptäcktes i Neapel, den 19 september 1852 av Annibale de Gasparis men upptäcktes också följande natt av J. Chacornac.
Ny!!: Ekliptikan och 20 Massalia · Se mer »
27 Piscium
27 Piscium, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Fiskarna,nära ekliptikan och ockulteras därför ibland av månen.
Ny!!: Ekliptikan och 27 Piscium · Se mer »
29 Cancri
29 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Ekliptikan och 29 Cancri · Se mer »
3 Cancri
3 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den östra delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Ekliptikan och 3 Cancri · Se mer »
31 Arietis
31 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Väduren.
Ny!!: Ekliptikan och 31 Arietis · Se mer »
32 Tauri
32 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Ekliptikan och 32 Tauri · Se mer »
4 Cancri
4 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den östra delen av stjärnbilden Kräftan och har även Bayer-beteckningen Omega2 Cancri.
Ny!!: Ekliptikan och 4 Cancri · Se mer »
40 Aquarii
40 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och 40 Aquarii · Se mer »
42 Capricorni
42 Capricorni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, eller BY Capricorni, är en dubbelstjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Stenbocken.
Ny!!: Ekliptikan och 42 Capricorni · Se mer »
43 Sagittarii
43 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen d Sagittarii.
Ny!!: Ekliptikan och 43 Sagittarii · Se mer »
49 Aurigae
49 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Kusken.
Ny!!: Ekliptikan och 49 Aurigae · Se mer »
50 Aquarii
50 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och 50 Aquarii · Se mer »
5164 Mullo
5164 Mullo eller 1984 WE1 är en asteroid upptäckt den 20 november 1984 av Christian Pollas i Caussols, Frankrike.
Ny!!: Ekliptikan och 5164 Mullo · Se mer »
54 Arietis
54 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren.
Ny!!: Ekliptikan och 54 Arietis · Se mer »
54 Ceti
54 Ceti, som är stjärnans äldre Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna nu belägen i den södra delen av stjärnbilden Väduren, idag även känd under stjärnkatalogbeteckningar som HD 11257 eller HR 534.
Ny!!: Ekliptikan och 54 Ceti · Se mer »
60 Cancri
60 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Ekliptikan och 60 Cancri · Se mer »
67 Aquarii
66 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och 67 Aquarii · Se mer »
75 Tauri
75 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Ekliptikan och 75 Tauri · Se mer »
81 Geminorum
81 Geminorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Tvillingarna och har även Bayer-beteckningen g Geminerum.
Ny!!: Ekliptikan och 81 Geminorum · Se mer »
82 Aquarii
82 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.
Ny!!: Ekliptikan och 82 Aquarii · Se mer »
87 Leonis
87 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet och har även Bayer-beteckningen e Leonis.
Ny!!: Ekliptikan och 87 Leonis · Se mer »
