Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Fakultet (matematik)

Index Fakultet (matematik)

Fakultet är en funktion inom matematiken.

49 relationer: ! (olika betydelser), Binomialkoefficient, Binomialsatsen, Brocards problem, Catalantal, Central binomialkoefficient, De Polignacs formel, Derangemang, Diagonal (linjär algebra), Diagonal (matris), E (tal), Elementär talteori, Exponentiella fakulteten, Funktion (programmering), Gammafunktionen, Googol, Halvtal, Haskell (programspråk), Kombination (matematik), Kombinatorik, Lista över matematiska symboler, Lua, Matematisk induktion, Negativ binomialfördelning, Niels Erik Nørlund, Oändlig slinga, Paritet (permutationer), Pillaiprimtal, Populationsgenetik, Produkt (matematik), Rekursion, Rekursiv algoritm, Rekursiv funktion, Scheme, Semifakultet, Stirling (olika betydelser), Stirlings formel, Superfakultet, Symmetrisk grupp, Talteori, Taylorserie, Tetraedertal, Tolvfaldiga vägen, Unär operator, Utropstecken, Wilsonprimtal, 1 − 1 + 2 − 6 + 24 − 120 + ⋯, 153 (tal), 720 (tal).

! (olika betydelser)

! kan syfta på.

Ny!!: Fakultet (matematik) och ! (olika betydelser) · Se mer »

Binomialkoefficient

Binomialkoefficienterna kan arrangeras som Pascals triangel Inom matematiken definieras binomialkoefficienten eller binomialtalet kombinatoriskt för det naturliga talet n och heltalet k som antalet oordnade urval av k olika element ur en mängd med n olika element, det vill säga antalet k-delmängder av en n-mängd.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Binomialkoefficient · Se mer »

Binomialsatsen

En visualisering av termer för de fyra första binomen. Binomialsatsen är en sats inom den matematiska analysen.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Binomialsatsen · Se mer »

Brocards problem

Brocards problem går ut på att hitta naturliga tal n och m sådana att det vill säga att n-fakultet är ett mindre än en heltalskvadrat.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Brocards problem · Se mer »

Catalantal

Catalantalen, vilka utgör en talföljd som börjar Följden är uppkallad efter den belgiska matematikern Eugène Charles Catalan (1814–1894).

Ny!!: Fakultet (matematik) och Catalantal · Se mer »

Central binomialkoefficient

Centrala binomialkoefficienter i Pascals triangel.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Central binomialkoefficient · Se mer »

De Polignacs formel

Inom talteorin är de Polignacs formel, uppkallad efter Alphonse de Polignac, en formel som ger primtalsfaktoriseringen av fakulteten n! där n ≥ 1 är ett heltal.

Ny!!: Fakultet (matematik) och De Polignacs formel · Se mer »

Derangemang

Inom matematiken är ett derangemang eller derangement, en permutation utan fixpunkter på en mängd.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Derangemang · Se mer »

Diagonal (linjär algebra)

Inom linjär algebra är en diagonal, i en kvadratisk matris, följden av element från dess övre vänstra till dess nedre högra hörn.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Diagonal (linjär algebra) · Se mer »

Diagonal (matris)

I linjär algebra är diagonalen eller huvuddiagonalen i en kvadratisk matris följden av element från dess övre vänstra till dess nedre högra hörn.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Diagonal (matris) · Se mer »

E (tal)

Talet e, Nepers tal eller Eulers tal är den matematiska konstant som utgör basen för den naturliga logaritmen, ln.

Ny!!: Fakultet (matematik) och E (tal) · Se mer »

Elementär talteori

Elementär talteori är en gren inom talteorin där heltalen studeras utan användning av någon av teknikerna från andra matematikområden.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Elementär talteori · Se mer »

Exponentiella fakulteten

Inom matematiken är exponentiella fakulteten av ett positivt heltal n är n upphöjt i n − 1 som igen är upphöjd i potensen n − 2 och så vidare, det vill säga Exponentiella fakulteten kan även definieras rekursivt enligt De första värdena på exponentiella fakulteten är Exponentiella fakulteten växer mycket snabbare än vanliga fakulteten eller även hyperfakulteten.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Exponentiella fakulteten · Se mer »

Funktion (programmering)

Inom programmering är en funktion, även subrutin, procedur, metod, underprogram eller subprogram, en del av ett datorprogram som kan anropas för att utföra en viss uppgift oberoende av resten av koden.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Funktion (programmering) · Se mer »

Gammafunktionen

Absolutvärdet av gammafunktionen i det komplexa talplanet. Gammafunktionen är en matematisk funktion som generaliserar fakulteten n!, det vill säga heltalsprodukten 1 · 2 · 3 ·...

Ny!!: Fakultet (matematik) och Gammafunktionen · Se mer »

Googol

En googol (10100) är det tal som skrivs med en etta följd av hundra nollor: om man använder decimalsystemet.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Googol · Se mer »

Halvtal

Inom matematiken är ett halvtal ett tal av formen där n är ett heltal.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Halvtal · Se mer »

Haskell (programspråk)

Haskells logotyp Haskell är ett funktionellt programspråk.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Haskell (programspråk) · Se mer »

Kombination (matematik)

En kombination är en unik delmängd med bestämt antal element.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Kombination (matematik) · Se mer »

Kombinatorik

Kombinatorik är den gren av matematiken som studerar kombinationer, permutationer och uppräkningar av element i mängder och de relationer som karakteriserar dessas egenskaper.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Kombinatorik · Se mer »

Lista över matematiska symboler

Det här är en lista över vanligt förekommande symboler som används i matematiska uttryck.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Lista över matematiska symboler · Se mer »

Lua

Lua är ett lättviktigt, reflektivt, procedurellt och imperativt programspråk, designat som ett skriptspråk med utökningsbar semantik som primärt mål.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Lua · Se mer »

Matematisk induktion

Matematisk induktion är en bevismetod som tillämpas på påståenden som omfattar mängden av naturliga tal som är större än eller lika med ett startvärde (till exempel 0 eller 1).

Ny!!: Fakultet (matematik) och Matematisk induktion · Se mer »

Negativ binomialfördelning

Sannoliketsfunktionen för den negativa binomialfördelningen för ''r''.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Negativ binomialfördelning · Se mer »

Niels Erik Nørlund

Niels Erik Nørlund, född 26 oktober 1885 i Slagelse, död 4 juli 1981, var en dansk matematiker och geodet.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Niels Erik Nørlund · Se mer »

Oändlig slinga

Oändlig slinga är inom programmeringen ett programfel där en slinga aldrig avbryts, vilket gör att programmet (eller åtminstone den tråd som kör) slutar svara.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Oändlig slinga · Se mer »

Paritet (permutationer)

Inom matematiken, när X är en ändlig mängd med minst två element, delas permutationerna av X (det vill säga de bijektiva funktionerna från X till X) i två klasser av lika storlek: de jämna permutationerna och de udda permutationerna.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Paritet (permutationer) · Se mer »

Pillaiprimtal

Inom talteorin är ett Pillaiprimtal ett primtal p för vilket det finns ett heltal n > 0 sådant att fakulteten av n är mindre än en multipel av primtalet, men primtalet är inte större än en multipel av n. För att uttrycka det algebraiskt, n! \equiv -1 \mod p men p \not\equiv 1 \mod n. De första Pillaiprimtalen är: Pillaiprimtalen är uppallade efter matematikern Subbayya Sivasankaranarayana Pillai.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Pillaiprimtal · Se mer »

Populationsgenetik

Populationsgenetiken föddes mellan 1920 och 1930 och grundarna var J.B.S. Haldane, Sewall Wright och R.A. Fisher.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Populationsgenetik · Se mer »

Produkt (matematik)

Produkt eller faktum är resultatet av multiplikation.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Produkt (matematik) · Se mer »

Rekursion

Spegel i spegeleffekt kallas drosteeffekten och är ett exempel på rekursion. Rekursion uppstår när någonting definieras i termer av sig själv.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Rekursion · Se mer »

Rekursiv algoritm

En rekursiv algoritm anropar sig själv.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Rekursiv algoritm · Se mer »

Rekursiv funktion

En rekursiv funktion är en matematisk funktion som definieras med hjälp av rekursion, det vill säga med hjälp av referenser till sig själv.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Rekursiv funktion · Se mer »

Scheme

Scheme stöder lambdakalkyl och har därför tecknet lambda som ett av sina "varumärken" Scheme är en dialekt av programspråket Lisp, uppfunnet av Guy Lewis Steele Jr. och Gerald Jay Sussman på MIT och dök upp någon gång på 1970-talet.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Scheme · Se mer »

Semifakultet

Inom matematiken betecknar semifakultet en funktion med vissa likheter med fakulteten.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Semifakultet · Se mer »

Stirling (olika betydelser)

Sterling kan syfta på.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Stirling (olika betydelser) · Se mer »

Stirlings formel

Stirlings formel är en approximation för stora fakulteter, upptäckt av Abraham de Moivre, men namngiven efter James Stirling.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Stirlings formel · Se mer »

Superfakultet

Inom matematiken är superfakulteten en funktion relaterad till fakulteten.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Superfakultet · Se mer »

Symmetrisk grupp

Den symmetriska gruppen Sym(M) till en mängd M består av alla permutationer av M, d. v. s.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Symmetrisk grupp · Se mer »

Talteori

Traditionellt är talteorin den gren inom matematiken som rör heltalens egenskaper.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Talteori · Se mer »

Taylorserie

13. Inom matematiken är en taylorserie (taylorutveckling) ett sätt att representera en funktion i form av en oändlig summa som bygger på funktionens derivator i en given punkt.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Taylorserie · Se mer »

Tetraedertal

En pyramid med sidlängden 5 innehåller 35 sfärer. Varje lager representerar en av de första fem triangeltalen. Tetraedertal eller triangulärt pyramidtal är en sorts figurtal som representerar en pyramid med en triangulär bas (tetraeder).

Ny!!: Fakultet (matematik) och Tetraedertal · Se mer »

Tolvfaldiga vägen

Den tolvfaldiga vägen är en klassificering av tolv närliggande problem inom kombinatoriken.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Tolvfaldiga vägen · Se mer »

Unär operator

En unär operator eller monadisk operator är inom matematiken en operator med bara en operand.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Unär operator · Se mer »

Utropstecken

Utropstecken (!) är ett så kallat stort skiljetecken som inom åtskilliga skriftspråk används som avslutning på utrop, uppmaningar, önskningar, tilltal, hälsningar och liknande interjektioner.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Utropstecken · Se mer »

Wilsonprimtal

Ett Wilsonprimtal är ett primtal p sådant att (p - 1)! + 1 är delbart med p2, där "!" står för fakultet.

Ny!!: Fakultet (matematik) och Wilsonprimtal · Se mer »

1 − 1 + 2 − 6 + 24 − 120 + ⋯

1 − 1 + 2 − 6 + 24 − 120 + ⋯ är inom matematiken den divergenta serien som först behandlades av Euler, som sökte resummationsmetoder för att överlåta ett ändligt värde till serien.

Ny!!: Fakultet (matematik) och 1 − 1 + 2 − 6 + 24 − 120 + ⋯ · Se mer »

153 (tal)

153 är det sjuttonde triangeltalet. 153 är det naturliga talet som följer 152 och som följs av 154.

Ny!!: Fakultet (matematik) och 153 (tal) · Se mer »

720 (tal)

720 är det naturliga talet som följer 719 och som följs av 721.

Ny!!: Fakultet (matematik) och 720 (tal) · Se mer »

Omdirigerar här:

Fakulet, Matematisk fakultet.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »