282 relationer: Ackermannfunktionen, Adolf Hurwitz, Alfred Pringsheim, Algoritm, Analysens fundamentalsats, Analytisk funktion, Arctanh, Argument (matematik), Aritmetisk funktion, Association, Associativitet, Asymptot, Autokatalytisk mängd, Övervikt, Émile Picard, Banachrum, Bas (funktionsutveckling), Begränsad funktion, Bifurkationsdiagram, Bijektiv funktion, Bilinjär funktion, Binär relation, Biologi, Bolzanos sats, C*-algebra, Carathéodorys konstruktion, Carl Gottfried Neumann, Church-Turings hypotes, Definitionsmängd, Derivata, Determinant, Determinering, Deterministisk algoritm, Differential, Differentialekvation, Differentialekvationer av första ordningen, Differentierbarhet, Digital, Digitalteknik, Diracmått, Dirichlets funktion, Diskontinuitet, Diskret fouriertransform, Diskret värdering, Divergens (vektoranalys), Dominerade konvergenssatsen, Elementär funktion, Enkel funktion, Enkelriktad funktion, Epimorfi, ..., Epsilon-delta-bevis, Eulers ekvationer, Exponentialfunktion, Extremum, F(x) (musikgrupp), F-N-kurva, Fakultet (matematik), Familj (matematik), Fatous lemma, Fält (fysik), Feistelkrypto, Fixpunkt (matematik), Flervärd funktion, Fourierserie, Fouriertransform, Fraktal, Frances Arnold, Fri modul, Funktion (olika betydelser), Funktionalekvation, Funktionalism, Funktionell programmering, Funktionsrum, Funktionsutveckling, FX, Gammafunktionen, Gaston Maurice Julia, Gauss–Newtons metod, GCalc, Gen, Generatorprincipen, Gnuplot, Golv- och takfunktionerna, Graf (mängd), Grandis serie, Gränsvärde, Greenfunktion, Grupp (matematik), Hamiltonfunktion, Harmonisk funktion, Hashfunktion, Hausdorffmått, Hölderkontinuitet, Heinrich Weber, Hel funktion, Hilbert–Kunzs funktion, Hilbertproblemen, Hilbertrum, Hilberts trettonde problem, Hjalmar Tallqvist, Homogen differentialekvation, Homogen funktion, Huas identitet, Hyperbolisk funktion, Hysteres, Identitetsfunktion, Implicit, Implicit funktion, Infinitesimal, Injektiv funktion, Inlärningskurva, Inre produktrum, Instängningssatsen, Integral, Integrerbarhet, Interpolation, Invers funktion, Involution (matematik), Isaritm, Isometri, Iteration, Jacobimatris, Jämna och udda funktioner, Jean Gaston Darboux, Jean-Robert Argand, Johan Jensen, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, Kalle Virtanen, Karl Weierstrass, Kategoriteori, Kedjebråk, Kedjeregeln, Klassificerare, Kolmogorovs axiom, Kommutativitet, Konkav funktion, Konkret kategori, Konstant funktion, Kontinuerlig funktion, Konventioner för vetenskapliga beteckningar, Konvex funktion, Kvadratrot, Lagrangefunktion, Lagrangemultiplikator, Lambdakalkyl, Lamberts W-funktion, Laplaces ekvation, Laplacetransform, Laplacetransformen av differentialekvationer, Långt s, Leibniz notation, Liegrupp, Likhetstecken, Linjär funktion, Linjärkombination, Lista över matematiska symboler, Lista över symboler inom logik, Lista över zetafunktioner, Liten kategori, Logaritm, Logistisk funktion, Mandelbrotmängden, Markovs olikhet, Matematik, Matematik 1, Matematik A, Matematik B, Matematisk analys, Matrisfunktion, Matrisknippe, Maxwell–Boltzmannfördelning, Mängd, Mängdteori, Människans anatomi, Mätbar funktion, Mätbarhet, Målmängd, Mått (matematik), Medelvärdessatsen, Memoisation, Metriskt rum, Minstakvadratmetoden, Modellen för hierarkisk komplexitet, Modul (matematik), Moment (matematik), Monoton funktion, Monotona konvergenssatsen, Morfism, Morlets wavelet, Nästan överallt, Neutralt element, Norm (matematik), Numerisk integrering, Oändlighet, Ohms lag, Operation (matematik), Operator, Ordinär differentialekvation, Ortogonalitet, Oscilloskop, Otto Wagner, Parameterskattning, Parentes, Partiell derivata, Partiell differentialekvation, Paul Appell, Periodisk faltning, Pierre Alphonse Laurent, Polynom, Primorial, Produktregeln, Proportionalitet (matematik), Proteinveckning, Pseudokompakt, Pulsamplitudmodulering, Rationell funktion, Rayleigh–Riabouchinskys paradox, Reciprok (matematik), Reell analys, Reellvärd funktion, Regressionsanalys, Riemanns zetafunktion, Riemannsumma, Riesz representationssats, Riktningsderivata, Rot (till ekvation), Sammansatt funktion, Sannolikhetsfunktion, Satsen om största och minsta värde, Schwarzisk derivata, Semifakultet, Serieutveckling, Siegels G-funktion, Sigmoid funktion, Signumfunktionen, Sinc-funktionen, Sinusvåg, Skalär, Skalärfält, Slumpgraf, Speciell funktion, Spektroskopi, Spline, Ställighet, Stokastisk process, Stokastisk variabel, Stokes sats, Stone–Weierstrass sats, Sturm–Liouvilles problem, Successor, Supremumnormen, Surjektiv funktion, Tangent (matematik), Tensor, Tidskomplexitet, Tolvfaldiga vägen, Tom funktion, Topologi, Traktris, Transcendent funktion, Transformation (matematik), Tupel, Unär operator, Uppåt begränsad, Urvalsaxiomet, Van der Waals-kraft, Variabel, Variabelbyte, Variabelseparation, Variationskalkyl, Väldefinierad, Värdemängd, Värdetabell, Våg-partikeldualitet, Vågfunktion, Vågrörelse, Volym, Walshfunktion, Wilf–Zeilberger-par, Ytintegral, Yttre mått, Zorns lemma. Förläng index (232 mer) »
Ackermannfunktionen
Ackermannfunktionen är ett exempel på en beräkningsbar funktion som inte är primitivt rekursiv.
Ny!!: Funktion och Ackermannfunktionen · Se mer »
Adolf Hurwitz
Adolf Hurwitz, född 26 mars 1859 i Hildesheim, död 18 november 1919 i Zürich, var en tysk matematiker.
Ny!!: Funktion och Adolf Hurwitz · Se mer »
Alfred Pringsheim
Palais Pringsheim. Alfred Pringsheim, född 2 september 1850 i Ohlau, Schlesien, död 25 juni 1941 i Zürich, var en tysk matematiker.
Ny!!: Funktion och Alfred Pringsheim · Se mer »
Algoritm
Flödesscheman ger en grafisk representation av algoritmer. sovjetiskt frimärke. En algoritm är, inom matematiken och datavetenskapen, en ändlig uppsättning (mängd) otvetydiga instruktioner som efter exekvering löser ett problem.
Ny!!: Funktion och Algoritm · Se mer »
Analysens fundamentalsats
Enligt analysens fundamentalsats (analysens huvudsats eller integralkalkylens huvudsats) är de två centrala operationerna inom analysen, derivering och integrering, varandras inverser.
Ny!!: Funktion och Analysens fundamentalsats · Se mer »
Analytisk funktion
Analytiska funktioner (även komplexanalytiska funktioner eller holomorfa funktioner) studeras i den del av matematiken som kallas komplex analys.
Ny!!: Funktion och Analytisk funktion · Se mer »
Arctanh
Den inversa hyperboliska tangenten (area tangens hyperbolicus, oftast betecknad artanh, arctanh, atanh eller tanh-1) är en matematisk funktion, definierad som inversen till den hyperboliska tangenten.
Ny!!: Funktion och Arctanh · Se mer »
Argument (matematik)
Argumentet för ett komplext tal z definieras som vinkeln i positivt led i det komplexa talplanet mellan positiva realaxeln och sträckan mellan origo och z. Argumentet är definierat för alla komplexa tal utom 0.
Ny!!: Funktion och Argument (matematik) · Se mer »
Aritmetisk funktion
En aritmetisk funktion (eller talteoretisk funktion) f(n) är inom talteorin en funktion med definitionsmängd alla positiva heltal och målmängd de komplexa talen.
Ny!!: Funktion och Aritmetisk funktion · Se mer »
Association
Association kan syfta på.
Ny!!: Funktion och Association · Se mer »
Associativitet
Inom matematiken, speciellt abstrakt algebra, kallas en binär operator * på en mängd S associativ om det för alla x, y och z i S gäller att Om så är fallet kan man använda beteckningen x * y * z, eftersom det inte spelar någon roll i vilken ordning operationerna utförs.
Ny!!: Funktion och Associativitet · Se mer »
Asymptot
Inom matematiken är en asymptot en rät linje (eller annan enkel kurva) som en funktion närmar sig allt mer när man närmar sig definitionsmängdens gränser eller vissa punkter i definitionsmängden.
Ny!!: Funktion och Asymptot · Se mer »
Autokatalytisk mängd
Autokatalytisk mängd (av engelska: autocatalytic set, ACS) är en mängd enheter som var och en kan skapas katalytiskt av andra enheter som ingår i mängden, så att hela mängden blir autokatalytisk, det vill säga kan katalysera sin egen produktion.
Ny!!: Funktion och Autokatalytisk mängd · Se mer »
Övervikt
En överviktig man. Kvinnor som överskridit gränsen för fetma, med ett BMI på 30, med olika kroppstyper. Exempel på övervikt (i mitten). Normalvikt t.v och fetma t.h. Övervikt är en kroppsvikt som överstiger den förväntade vikten eller normalvikten, och innebär i termer av BMI ett BMI mellan 25 och 29,9.
Ny!!: Funktion och Övervikt · Se mer »
Émile Picard
Charles Émile Picard, född 24 juli 1856 i Paris, död där 11 december 1941, var en fransk matematiker.
Ny!!: Funktion och Émile Picard · Se mer »
Banachrum
Banachrum är i matematiken i allmänhet oändligdimensionella rum av funktioner.
Ny!!: Funktion och Banachrum · Se mer »
Bas (funktionsutveckling)
För funktionsutveckling är basen B_r(x) den funktion, exempelvis ett polynom eller en trigonometrisk funktion, sådan att en annan funktion f(x) kan expanderas i basen B_r(x) med hjälp av bestämda konstanter \alpha_r: I detta fall bildar funktionerna B_r(x) en bas i den linjäralgebraiska meningen i ett lämpligt valt inre produktrum, till exempel klassen av kontinuerliga funktioner med skalärprodukten \langle f, g\rangle.
Ny!!: Funktion och Bas (funktionsutveckling) · Se mer »
Begränsad funktion
Exempel på begränsade funktioner: Röd: nedåt begränsad Blå: uppåt och nedåt begränsadGrön: uppåt begränsad En begränsad funktion är inom matematiken en reell eller komplex funktion f, definierad på någon mängd X, sådan att mängden av f:s funktionsvärden är en begränsad mängd.
Ny!!: Funktion och Begränsad funktion · Se mer »
Bifurkationsdiagram
mer nedan Bifurkationsdiagram ger inom teorin för dynamiska system, en grafisk representation av hur de stabila jämviktslägena ser ut för vissa iterativa processer, som beror av endast en parameter.
Ny!!: Funktion och Bifurkationsdiagram · Se mer »
Bijektiv funktion
En bijektiv funktion är en funktion, som är injektiv och surjektiv.
Ny!!: Funktion och Bijektiv funktion · Se mer »
Bilinjär funktion
En bilinjär funktion på ett reellt, linjärt rum V, är en funktion f som till varje par av vektorer u, v tillhörande V, ordnar ett reellt tal f(u, v) så att.
Ny!!: Funktion och Bilinjär funktion · Se mer »
Binär relation
Inom matematiken är en binär relation R, mellan två mängder X och Y, en delmängd av den cartesiska produkten mellan X och Y: Ett element x \in X är relaterat till ett element y \in Y via relationen R om det ordnade paret (x,y) är ett element i mängden R, det vill säga om (x,y) \in R. Istället för att skriva (x,y) \in R kan man skriva x R y vilket utläses: 'x är relaterat till y via R.' Tre viktiga typer av binära relationer inom matematiken är ekvivalensrelationer, ordningsrelationer och avbildningar.
Ny!!: Funktion och Binär relation · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Funktion och Biologi · Se mer »
Bolzanos sats
Bolzanos sats eller satsen om mellanliggande värden är en matematisk sats, som ofta kan användas då man vill undersöka om en ekvation, f(x).
Ny!!: Funktion och Bolzanos sats · Se mer »
C*-algebra
En C*-algebra (Läs: C-stjärne-algebra) är en speciell sorts operatoralgebra.
Ny!!: Funktion och C*-algebra · Se mer »
Carathéodorys konstruktion
Carathéodorys konstruktionen är en effektiv metod i måtteori för att konstruera Borels yttre mått i metriska rum som kallas yttre Carathéodorymåttet.
Ny!!: Funktion och Carathéodorys konstruktion · Se mer »
Carl Gottfried Neumann
Carl Gottfried Neumann, född den 7 maj 1832 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död den 27 mars 1925 i Leipzig, var en tysk matematiker; son till Franz Ernst Neumann och bror till Friedrich Julius Neumann.
Ny!!: Funktion och Carl Gottfried Neumann · Se mer »
Church-Turings hypotes
Inom matematik och beräkningsteori innebär Church-Turings hypotes påståendet att en matematisk funktion är effektivt beräkningsbar om och endast om den kan beräknas med hjälp av en algoritm på en Turingmaskin, d.v.s. om beräkningarna kan utföras med någon annan godtycklig manuell eller mekanisk metod, så kan de också utföras av en sådan maskin.
Ny!!: Funktion och Church-Turings hypotes · Se mer »
Definitionsmängd
En funktion f med '''definitionsmängd''' (grön), värdemängd (gul) och målmängd (grå) En definitionsmängd eller en domän är inom matematiken mängden av alla möjliga argument eller 'invärden' för en funktion.
Ny!!: Funktion och Definitionsmängd · Se mer »
Derivata
tangenten till kurvan. Linjen är alltid tangenten till den blåa kurvan. Derivatan är positiv när linjen är grön, negativ när den är röd och noll när den är svart. En derivata är en funktion som anger förändringshastigheten hos en annan känd funktion.
Ny!!: Funktion och Derivata · Se mer »
Determinant
Inom linjär algebra, är en determinant en funktion som tillordnar en skalär till en kvadratisk matris.
Ny!!: Funktion och Determinant · Se mer »
Determinering
Determinering är en molekylär process som avgör vilken speciell funktion en viss cell ska utvecklas till.
Ny!!: Funktion och Determinering · Se mer »
Deterministisk algoritm
En deterministisk algoritm är en algoritm som har egenskapen att den - givet samma ursprungliga tillstånd och samma inkommande parametrar - alltid kommer att genomgå samma förlopp, och detta på ett förutsägbart sätt.
Ny!!: Funktion och Deterministisk algoritm · Se mer »
Differential
---- Differential är en term inom matematisk analys för en infinitesimal - oändligt liten - ändring i en funktion.
Ny!!: Funktion och Differential · Se mer »
Differentialekvation
En differentialekvation är en ekvation som beskriver ett samband mellan en okänd funktion och dess derivator.
Ny!!: Funktion och Differentialekvation · Se mer »
Differentialekvationer av första ordningen
I differentialekvationer av första ordningen ingår en funktion och funktionens förstaderivata.
Ny!!: Funktion och Differentialekvationer av första ordningen · Se mer »
Differentierbarhet
Differentierbarhet är inom matematisk analys en lokal egenskap hos en funktion som generaliserar begreppet deriverbarhet till flera dimensioner.
Ny!!: Funktion och Differentierbarhet · Se mer »
Digital
Digital klocka. Digital kommer från engelskans digit (för siffra) som i sin tur kommer från latinets digitus i betydelsen finger.
Ny!!: Funktion och Digital · Se mer »
Digitalteknik
En signal i ett digitalt system ligger i något av två spänningsintervall. De i övre intervallet representerar logiskt 1 och signaler i det undre logiskt 0. Intervallen är väl åtskilda med ett mellanliggande förbjudet område där signalen är odefinierad. grindar per kapsel är vanligt. Digitalteknik är ett område inom både elektroniken och datavetenskapen som handlar om analys och konstruktion av digitala nät.
Ny!!: Funktion och Digitalteknik · Se mer »
Diracmått
Ett Diracmått är inom matematik ett enkelt mått som är koncentrerad i en punkt.
Ny!!: Funktion och Diracmått · Se mer »
Dirichlets funktion
Dirichlets funktion är inom matematisk analys en funktion på de reella talen som inte är kontinuerlig någonstans, uppkallad efter den tyske matematikern Dirichlet.
Ny!!: Funktion och Dirichlets funktion · Se mer »
Diskontinuitet
Kontinuitet är en mycket viktig egenskap hos funktioner inom matematiken, alla funktioner är däremot inte kontinuerliga.
Ny!!: Funktion och Diskontinuitet · Se mer »
Diskret fouriertransform
Diskret fouriertransform, på engelska discrete Fourier transform (DFT), är inom matematiken en specifik typ av diskret transform som används i fourieranalys.
Ny!!: Funktion och Diskret fouriertransform · Se mer »
Diskret värdering
Inom matematiken är en diskret värdering en heltalsvärdering på en kropp K, d.v.s. en funktion som satisfierar kraven för alla x,y\in K. Notera att den triviala värderingen som bara tar värdena 0,\infty är explicit utlämnad.
Ny!!: Funktion och Diskret värdering · Se mer »
Divergens (vektoranalys)
I ett elektriskt fält är divergensen positiv i en positiv punktladdning (röd källa) och negativ i en negativ punktladdning (grön sänka). Inom vektoranalys är divergens ett mått på ett vektorfälts tendens att "stråla" ut från (eller konvergera in mot) en viss punkt.
Ny!!: Funktion och Divergens (vektoranalys) · Se mer »
Dominerade konvergenssatsen
Dominerade konvergenssatsen förkunnar att om \mu är ett mått på en mängd X, f_n är en följd av funktioner på X som är integrerbara med avseende på \mu, sådana att de antingen konvergerar nästan överallt till en funktion f, vilket kan formuleras som att för varje \varepsilon >0, och att |f_n| \leq |g|, där g är en integrerbar funktion, så är f integrerbar och.
Ny!!: Funktion och Dominerade konvergenssatsen · Se mer »
Elementär funktion
En elementär funktion är inom matematiken en funktion som kan uttryckas med ändligt många algebraiska operationer (+, −, ×, ÷), konstanter, exponentialfunktionen, den naturliga logaritmen, sammansättningar av elementära funktioner, samt inverser till elementära funktioner.
Ny!!: Funktion och Elementär funktion · Se mer »
Enkel funktion
Exempelvis är stegfunktioner enkla funktioner. En enkel funktion är inom matematisk analys en funktion som endast antar ett ändligt antal värden.
Ny!!: Funktion och Enkel funktion · Se mer »
Enkelriktad funktion
En enkelriktad funktion är inom datavetenskapen en matematisk funktion sådan att det är enkelt att beräkna värdemängden, men svårt att invertera, dvs hitta invärdet i definitionsmängden som avbildas ett givet funktionsvärde.
Ny!!: Funktion och Enkelriktad funktion · Se mer »
Epimorfi
I kategoriteorin är epimorfier eller epimorfismer generaliseringar av surjektiva funktioner.
Ny!!: Funktion och Epimorfi · Se mer »
Epsilon-delta-bevis
Epsilon-delta-bevis är en typ av matematiska bevis angående gränsvärden.
Ny!!: Funktion och Epsilon-delta-bevis · Se mer »
Eulers ekvationer
Eulers ekvationer beskriver rörelsen hos ideala fluider, dvs inkompressibla fluider med konstant densitet.
Ny!!: Funktion och Eulers ekvationer · Se mer »
Exponentialfunktion
Exponentialfunktioner är en klass av matematiska funktioner som kännetecknas av att funktionsvärdets ändringstakt är proportionell mot funktionsvärdet.
Ny!!: Funktion och Exponentialfunktion · Se mer »
Extremum
Funktionen absolutbeloppet av ''x'', har en extrempunkt där ''f'(x)'' inte existerar, nämligen i ''x''.
Ny!!: Funktion och Extremum · Se mer »
F(x) (musikgrupp)
f(x) (hangul: 에프엑스) är en sydkoreansk tjejgrupp bildad 2009 av SM Entertainment.
Ny!!: Funktion och F(x) (musikgrupp) · Se mer »
F-N-kurva
F-N-kurva används inom riskhantering och är en sätt att grafiskt återge samhällsrisk, där man i funktionsgrafen kan avläsa frekvensen, F, för olyckor som drabbar N personer eller fler.
Ny!!: Funktion och F-N-kurva · Se mer »
Fakultet (matematik)
Fakultet är en funktion inom matematiken.
Ny!!: Funktion och Fakultet (matematik) · Se mer »
Familj (matematik)
En familj kan inom matematiken användas antingen i en speciell betydelse som en uppsättning av element med index, eller allmännare som synonym till mängd.
Ny!!: Funktion och Familj (matematik) · Se mer »
Fatous lemma
Fatous lemma är en olikhet inom matematisk analys som förkunnar att om \mu är ett mått på en mängd X och f_n är en följd av funktioner på X, mätbara med avseende på \mu, så gäller.
Ny!!: Funktion och Fatous lemma · Se mer »
Fält (fysik)
Inom vektoranalys och fysik är ett fält en funktion av tid och rum vars värdemängd kan vara skalär (skalärfält) eller vektoriell (vektorfält).
Ny!!: Funktion och Fält (fysik) · Se mer »
Feistelkrypto
Feistelkrypto, ibland Feistelnätverk, är en typ av substitutions-permutationskrypto föreslaget av Horst Feistel 1973.
Ny!!: Funktion och Feistelkrypto · Se mer »
Fixpunkt (matematik)
Inom matematiken är en fixpunkt till en funktion en punkt som avbildas på sig själv, det vill säga en punkt a sådan att f(a).
Ny!!: Funktion och Fixpunkt (matematik) · Se mer »
Flervärd funktion
En flervärd funktion är inom matematiken en funktionsliknande relation där varje element i definitionsmängden är associerat med ett eller flera utvärden.
Ny!!: Funktion och Flervärd funktion · Se mer »
Fourierserie
En fyrkantsvåg approximerad med ett ökande antal fourierkomponenter; observera beteendet vid diskontinuiteterna. Fourierserier (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en variant av Fouriertransformen för funktioner som bara är definierade för ett intervall av längden T, eller som är periodiska med periodiciteten T. Varje kontinuerlig periodisk funktion kan skrivas som summan av ett antal sinusfunktioner med varierande amplitud där varje sinusfunktion har en frekvens som är en heltalsmultipel av den lägsta frekvensen i den periodiska funktionen, 1/T (grundtonen).
Ny!!: Funktion och Fourierserie · Se mer »
Fouriertransform
Fouriertransformen (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en transform som ofta används till att överföra en funktion från tidsplanet till frekvensplanet.
Ny!!: Funktion och Fouriertransform · Se mer »
Fraktal
Broccolo (ibland Romanesco) är ett exempel på en naturlig approximativ fraktal. En fraktal är ett geometriskt mönster med struktur i alla skalor.
Ny!!: Funktion och Fraktal · Se mer »
Frances Arnold
Frances Hamilton Arnold (uttal: ɑ:ʹrnəld), född 25 juli 1956 i Pittsburgh, Pennsylvania, är en amerikansk biokemist och ingenjör.
Ny!!: Funktion och Frances Arnold · Se mer »
Fri modul
En fri modul är i matematiken ett fritt objekt i en kategori av (ensidiga) moduler över någon ring.
Ny!!: Funktion och Fri modul · Se mer »
Funktion (olika betydelser)
Funktion kan syfta på.
Ny!!: Funktion och Funktion (olika betydelser) · Se mer »
Funktionalekvation
Funktionalekvation är en ekvation i vilken den obekanta utgörs av en funktion och inte av ett tal.
Ny!!: Funktion och Funktionalekvation · Se mer »
Funktionalism
Funktionalism (av latin: fungi, "utföra". "fullborda") kan avse.
Ny!!: Funktion och Funktionalism · Se mer »
Funktionell programmering
Funktionell programmering är en form av programmering inom vilken program konstrueras genom komposition av matematiska funktioner, och exekvering innebär att funktionerna utvärderas.
Ny!!: Funktion och Funktionell programmering · Se mer »
Funktionsrum
Ett funktionsrum är inom matematiken en mängd bestående av en viss sorts funktioner från en specifik mängd X till en mängd Y. Funktionsrummen är ofta topologiska rum, vektorrum eller båda.
Ny!!: Funktion och Funktionsrum · Se mer »
Funktionsutveckling
Det finns olika sätt att representera funktioner.
Ny!!: Funktion och Funktionsutveckling · Se mer »
FX
FX eller Fx kan avse.
Ny!!: Funktion och FX · Se mer »
Gammafunktionen
Absolutvärdet av gammafunktionen i det komplexa talplanet. Gammafunktionen är en matematisk funktion som generaliserar fakulteten n!, det vill säga heltalsprodukten 1 · 2 · 3 ·...
Ny!!: Funktion och Gammafunktionen · Se mer »
Gaston Maurice Julia
Gaston Maurice Julia, född 3 februari 1893 i Sidi Bel Abbes i Franska Algeriet, död 19 mars 1978 i Paris, var en fransk soldat och matematiker.
Ny!!: Funktion och Gaston Maurice Julia · Se mer »
Gauss–Newtons metod
Anpassning av en brusig kurva med en asymmetrisk modell för topparna med Gauss-Newton-algoritmen med variabel dämpningsfaktor α.Överst: Rådata och modell. Nederst: Utveckling av den normaliserade kvadratsumman av felen. Gauss-Newtons metod används för att lösa icke-linjära minsta kvadrat-problem.
Ny!!: Funktion och Gauss–Newtons metod · Se mer »
GCalc
GCalc är ett program i Java som fungerar som en grafritande miniräknare.
Ny!!: Funktion och GCalc · Se mer »
Gen
Gen med exon och intron. Resten av kromosomen syns hopsnurrad till höger. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman.
Ny!!: Funktion och Gen · Se mer »
Generatorprincipen
Generatorprincipen innebär att det induceras en elektromotorisk spänning i en elektrisk ledare som vrids runt i ett magnetfält.
Ny!!: Funktion och Generatorprincipen · Se mer »
Gnuplot
gnuplot är en kommandotolksprogram som kan skapa två- och tre-dimensionella grafer av funktioner, data, och "data fits".
Ny!!: Funktion och Gnuplot · Se mer »
Golv- och takfunktionerna
Golvfunktionens graf Takfunktionens graf Golv- och takfunktionerna är två funktioner inom talteorin.
Ny!!: Funktion och Golv- och takfunktionerna · Se mer »
Graf (mängd)
Åskådliggjord graf med ''n''.
Ny!!: Funktion och Graf (mängd) · Se mer »
Grandis serie
Grandis serie, uppkallad efter den italienska matematikern Guido Grandi, är en serie bestående av ettor med alternerande tecken: som också kan skrivas som summan: Serien är divergent, vilket innebär att den inte har någon summa i vanlig mening.
Ny!!: Funktion och Grandis serie · Se mer »
Gränsvärde
Ett gränsvärde (limes) (matematisk symbol: lim) för en funktion beskriver funktionens värde när dess argument kommer tillräckligt nära en viss punkt eller växer sig oändligt (eller tillräckligt) stora.
Ny!!: Funktion och Gränsvärde · Se mer »
Greenfunktion
En greenfunktion, efter den brittiske matematikern George Green, är en funktion som används för att lösa inhomogena differentialekvationer med definierade begynnelsevärden och randvärden.
Ny!!: Funktion och Greenfunktion · Se mer »
Grupp (matematik)
De möjliga inställningarna hos Rubiks kub och överföringarna mellan dessa tillstånd utgör en matematisk grupp. En grupp är en typ av abstrakt algebraisk struktur vars studium kallas gruppteori.
Ny!!: Funktion och Grupp (matematik) · Se mer »
Hamiltonfunktion
Hamiltonfunktionen är en funktion, uppkallad efter William Rowan Hamilton som beskriver klassisk mekanik på ett sätt som gör den bättre lämpad än Lagrangefunktionen för att utvidga den mekaniska teorin, men å andra sidan sämre att använda på specifika problem.
Ny!!: Funktion och Hamiltonfunktion · Se mer »
Harmonisk funktion
En harmonisk funktion är en funktion som uppfyller Laplaces ekvation.
Ny!!: Funktion och Harmonisk funktion · Se mer »
Hashfunktion
'''Hashfunktionsexempel'''Varje godtyckligt invärde omvandlas till en hashsumma av känd storlek. Samma ingångsvärde leder alltid till samma hashsumma (hashfunktionen är deterministisk). En hashfunktion är en deterministisk funktion som omvandlar (engelska hash.
Ny!!: Funktion och Hashfunktion · Se mer »
Hausdorffmått
Ett Hausdorffmått är inom matematik ett mått för metriska rum som är en generalisering av Lebesguemåttet.
Ny!!: Funktion och Hausdorffmått · Se mer »
Hölderkontinuitet
Inom matematik säges en funktion f på \mathbb^d vara Hölderkontinuerlig eller uppfylla ett Höldervillkor om det finns konstanter C och \alpha så att Detta kan generaliseras till funktioner mellan metriska rum; om g är en funktion från metriska rummet (X,d_X) till (Y, d_Y) är g Hölderkontinuerlig om det finns konstanter C och \alpha så att: Speciellt, om \alpha.
Ny!!: Funktion och Hölderkontinuitet · Se mer »
Heinrich Weber
Heinrich Martin Weber, född 5 mars 1842 i Heidelberg, död 17 maj 1913 i Strassburg, var en tysk matematiker.
Ny!!: Funktion och Heinrich Weber · Se mer »
Hel funktion
En matematisk funktion sägs vara hel om den är analytisk i varje punkt i det komplexa talplanet.
Ny!!: Funktion och Hel funktion · Se mer »
Hilbert–Kunzs funktion
Inom matematiken är Hilbert–Kunzs funktion av en lokal ring (R, m) av karakteristik p med p ett primtal funktionen där m är idealet genererat av q-te potenserna av elementen av det maximala idealet m. Beteckningen introducerades av E. Kunz, som använde den till att karakterisera den regelbundna ringen som en Noethersk ring där Frobeniusendomorfim är platt.
Ny!!: Funktion och Hilbert–Kunzs funktion · Se mer »
Hilbertproblemen
Hilbertproblemen är en lista över 23 då olösta problem inom matematiken som lades fram år 1900 av David Hilbert vid en konferens i Paris.
Ny!!: Funktion och Hilbertproblemen · Se mer »
Hilbertrum
Ett hilbertrum (efter David Hilbert) är inom matematiken ett inre produktrum som är fullständigt med avseende på den norm som definieras av den inre produkten.
Ny!!: Funktion och Hilbertrum · Se mer »
Hilberts trettonde problem
Hilberts trettonde problem är ett av Hilberts 23 problem.
Ny!!: Funktion och Hilberts trettonde problem · Se mer »
Hjalmar Tallqvist
Axel Henrik Hjalmar Tallqvist, född 21 februari 1870 i Hollola, död 6 november 1958 i Helsingfors, var en finländsk fysiker och matematiker.
Ny!!: Funktion och Hjalmar Tallqvist · Se mer »
Homogen differentialekvation
En homogen differentialekvation består endast av y och dess derivator, utan andra funktioner av x i ekvationen.
Ny!!: Funktion och Homogen differentialekvation · Se mer »
Homogen funktion
En homogen funktion är inom matematik en funktion som har ett visst skalbeteende.
Ny!!: Funktion och Homogen funktion · Se mer »
Huas identitet
Inom algebra är Huas identitet en identitet som säger att för godtyckliga element a, b av en skevkropp gäller bara ab \ne 0, 1.
Ny!!: Funktion och Huas identitet · Se mer »
Hyperbolisk funktion
Sinh (röd), cosh (grön) och tanh (blå). hyperbler och de hyperboliska funktionerna. Varje punkt på högra delen av hyperbeln har koordinaten (cosh a, sinh a) där a är dubbla rödmarkerade arean i figuren. Inom matematiken är de hyperboliska funktionerna nära besläktade med de trigonometriska funktionerna, vilket antyds av deras benämningar.
Ny!!: Funktion och Hyperbolisk funktion · Se mer »
Hysteres
Hysteres eller hysteresis (av klassisk grekiska ὑστέρησις (hysterēsis) ’tillkortakommande, eftersläpande’) är ett fysikaliskt fenomen där effekten av en applicerad kraft eller fält inte endast beror på kraftens momentana värde.
Ny!!: Funktion och Hysteres · Se mer »
Identitetsfunktion
En graf som visar identitetsfunktionen En identitetsfunktion, identitetsavbildning eller enhetsoperator är inom matematik en avbildning eller funktion som returnerar dess inparameter utan att ändra den.
Ny!!: Funktion och Identitetsfunktion · Se mer »
Implicit
Implicit betyder ’inte klart utsagd’, ’underförstådd’.
Ny!!: Funktion och Implicit · Se mer »
Implicit funktion
En implicit funktion är en funktion definierad genom en relation mellan funktionsvärdet y och dess inargument (x_1, x_2,... x_n).
Ny!!: Funktion och Implicit funktion · Se mer »
Infinitesimal
Infinitesimal är nylatin och en neologism som betyder 'ytterst litet'.
Ny!!: Funktion och Infinitesimal · Se mer »
Injektiv funktion
surjektiv. En injektiv funktion som även är surjektiv En funktion som inte är injektiv, men surjektiv En injektiv funktion är en funktion f, från mängden X till mängden Y, sådan att f:s definitionsmängd Df.
Ny!!: Funktion och Injektiv funktion · Se mer »
Inlärningskurva
Inlärningskurva är en grafisk representation av hur inlärning (vertikal axel) ökar med erfarenheten (horisontell axel).
Ny!!: Funktion och Inlärningskurva · Se mer »
Inre produktrum
En geometrisk tolkning av den inre produkten. Inom linjär algebra, är inre produktrum ett vektorrum som har ytterligare struktur genom att en inre produkt (också kallad skalärprodukt) är definierad, vilket gör det möjligt att införa geometriska begrepp såsom vinklar och normen för vektorer.
Ny!!: Funktion och Inre produktrum · Se mer »
Instängningssatsen
Ett exempel på instängningssatsen, ''g''.
Ny!!: Funktion och Instängningssatsen · Se mer »
Integral
Integration eller integrering är en typ av matematisk operation på en funktion, där resultatet blir funktionens integral.
Ny!!: Funktion och Integral · Se mer »
Integrerbarhet
Integrerbarhet är ett matematiskt begrepp inom integrationsteori.
Ny!!: Funktion och Integrerbarhet · Se mer »
Interpolation
Interpolering är inom matematiken en metod för att generera nya datapunkter från en diskret mängd av befintliga datapunkter, det vill säga beräkning av funktionsvärden som ligger mellan redan kända värden.
Ny!!: Funktion och Interpolation · Se mer »
Invers funktion
Invers funktion eller bara invers (av ”invertera” och av latinets invertere ”omvända”) är inom matematiken namnet på en funktion som upphäver en annan funktion.
Ny!!: Funktion och Invers funktion · Se mer »
Involution (matematik)
Inom matematiken är en involution, en bijektiv funktion som är sin egen invers: eller alternativt.
Ny!!: Funktion och Involution (matematik) · Se mer »
Isaritm
höjdkurvor. De binder samman punkter med samma höjd. Isobarer 20 januari 2006 - storm i Nord-Norge En isaritm, isolinje eller konturlinje till en funktion av två variabler är en kurva längs vilken funktionen har samma värde.
Ny!!: Funktion och Isaritm · Se mer »
Isometri
En isometri är inom matematiken en funktion från ett metriskt rum till ett annat, som uppfyller vissa krav.
Ny!!: Funktion och Isometri · Se mer »
Iteration
Iteration är ett annat ord för upprepning.
Ny!!: Funktion och Iteration · Se mer »
Jacobimatris
Jacobimatris (också kallad jacobian eller funktionalmatris), efter Carl Gustav Jacob Jacobi, är en matris bestående av olika partialderivator som tillhör ett system av funktioner.
Ny!!: Funktion och Jacobimatris · Se mer »
Jämna och udda funktioner
''ƒ''(''x'').
Ny!!: Funktion och Jämna och udda funktioner · Se mer »
Jean Gaston Darboux
Jean Gaston Darboux, född 14 augusti 1842 i Nîmes, död 23 februari 1917 i Paris, var en fransk matematiker.
Ny!!: Funktion och Jean Gaston Darboux · Se mer »
Jean-Robert Argand
Jean-Robert Argand, född 18 juli 1768 i Genève, död 13 augusti 1825 i Paris, var en schweizisk-fransk matematiker.
Ny!!: Funktion och Jean-Robert Argand · Se mer »
Johan Jensen
Johan Ludvig William Valdemar Jensen, född 8 maj 1859 i Nakskov, död 5 mars 1925, var en dansk telefoningenjör och matematiker.
Ny!!: Funktion och Johan Jensen · Se mer »
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, född 13 februari 1805 i Düren, död 5 maj 1859 i Göttingen, var en tysk matematiker som tillskrivits definitionen av det moderna, allmänna funktionsbegreppet.
Ny!!: Funktion och Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet · Se mer »
Kalle Virtanen
Kaarlo (Kalle) Ilmari Virtanen, född 30 juni 1921 i Stockholm, död 21 juni 2006 i Sibbo, var en finländsk matematiker.
Ny!!: Funktion och Kalle Virtanen · Se mer »
Karl Weierstrass
Karl Theodor Wilhelm Weierstrass, född 31 oktober 1815 i Ostenfelde, Preussen (nuvarande Tyskland), död 19 februari 1897, var en tysk matematiker.
Ny!!: Funktion och Karl Weierstrass · Se mer »
Kategoriteori
Kategoriteori är en gren av den moderna matematiken.
Ny!!: Funktion och Kategoriteori · Se mer »
Kedjebråk
Ett kedjebråk är ett matematiskt uttryck på formen där a0 är ett heltal och övriga an är positiva heltal.
Ny!!: Funktion och Kedjebråk · Se mer »
Kedjeregeln
Kedjeregeln är inom matematisk analys en regel för derivering av sammansatta funktioner, det vill säga, om f och g är funktioner, då anger kedjeregeln derivatan av deras sammansättning (funktionen som avbildar x på f(g(x)) i termer av derivator av f och g och produkten av funktioner enligt Detta kan mer explicit uttryckas i termer av variabeln x. Låt, eller ekvivalent, för alla x. Kedjeregeln kan då skrivas Kedjeregeln kan också skrivas med Leibniz notation: låt z vara en funktion av variabeln y, vilken själv är en funktion av x (y och z är därmed beroende variabler) och därmed blir även z en funktion av x.
Ny!!: Funktion och Kedjeregeln · Se mer »
Klassificerare
En klassificerare är en funktion från en godtycklig mängd till en ändlig mängd.
Ny!!: Funktion och Klassificerare · Se mer »
Kolmogorovs axiom
Inom sannolikhetsteorin är Kolmogorovs axiom de tre axiom som entydigt bestämmer begreppet sannolikhetsfunktion.
Ny!!: Funktion och Kolmogorovs axiom · Se mer »
Kommutativitet
En operation \circär kommutativ om och endast om x \circ y.
Ny!!: Funktion och Kommutativitet · Se mer »
Konkav funktion
En konkav funktion i en variabel är en matematisk funktion vars graf kännetecknas av att om en rät linje dras mellan två valfria punkter på grafen, skall alla punkter på grafen mellan de två punkterna ligga på eller över linjen.
Ny!!: Funktion och Konkav funktion · Se mer »
Konkret kategori
Konkret kategori står inom det matematiska området kategoriteori oftast informellt för en kategori vars objekt är mängder med någon bestämd extra matematisk struktur, och vars morfismer är de vanliga mängdteoretiska funktioner som "respekterar" denna struktur.
Ny!!: Funktion och Konkret kategori · Se mer »
Konstant funktion
En graf som visar en godtycklig konstant funktion. En konstant funktion är en funktion där alla värden i definitionsmängden ordnas till ett och samma värde i värdemängden.
Ny!!: Funktion och Konstant funktion · Se mer »
Kontinuerlig funktion
graf är sammanhängande. Denna funktion är inte kontinuerlig i punkten ''x''0 eftersom den där gör ett hopp. Inom matematiken är en kontinuerlig funktion en funktion som inte gör några plötsliga hopp och inte har några avbrott, så att nästan lika värden in garanterar nästan lika värden ut.
Ny!!: Funktion och Kontinuerlig funktion · Se mer »
Konventioner för vetenskapliga beteckningar
Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas.
Ny!!: Funktion och Konventioner för vetenskapliga beteckningar · Se mer »
Konvex funktion
En funktion som är konvex på ett intervall. En konvex funktion i en variabel är en matematisk funktion vars graf kännetecknas av att om en rät linje dras mellan två valfria punkter på grafen, skall alla punkter på grafen mellan de två punkterna ligga på eller under linjen.
Ny!!: Funktion och Konvex funktion · Se mer »
Kvadratrot
parabel. Kvadratroten ur ett tal x är det icke-negativa tal y vars kvadrat är lika med x, det vill säga y2.
Ny!!: Funktion och Kvadratrot · Se mer »
Lagrangefunktion
Lagrangefunktionen är en funktion som används inom klassisk mekanik för att på ett kraftfullt sätt härleda rörelseekvationerna för ett konservativt mekaniskt system.
Ny!!: Funktion och Lagrangefunktion · Se mer »
Lagrangemultiplikator
Lagrangemultiplikator är ett begrepp i matematisk analys som kan användas om man vill hitta alla extrempunkter för funktionen f(x, y) när den begränsas av ett bivillkor g(x, y).
Ny!!: Funktion och Lagrangemultiplikator · Se mer »
Lambdakalkyl
Lambdakalkyl (λ-kalkyl) är ett formellt system som skapades för att undersöka funktioner och rekursion.
Ny!!: Funktion och Lambdakalkyl · Se mer »
Lamberts W-funktion
Graf av ''W''0(''x'') för -1/''e'' ≤ ''x'' ≤ 4 Lamberts W-funktion är en matematisk funktion som används för att lösa ekvationer innehållande logaritmer eller exponentialfunktioner som inte kan elimineras algebraiskt.
Ny!!: Funktion och Lamberts W-funktion · Se mer »
Laplaces ekvation
Laplaces ekvation, en partiell differentialekvation med namn efter Pierre Simon de Laplace.
Ny!!: Funktion och Laplaces ekvation · Se mer »
Laplacetransform
Laplacetransform är en matematisk transform som bland annat används vid analys av linjära system och differentialekvationer.
Ny!!: Funktion och Laplacetransform · Se mer »
Laplacetransformen av differentialekvationer
Laplacetransformen ersätter differentialekvationer med algebraiska ekvationer och används för att lösa differentialekvationer med begynnelsevärden, utan att först behöva bestämma en allmän lösning och därefter använda begynnelsevärdena för att få fram den önskade lösningen.
Ny!!: Funktion och Laplacetransformen av differentialekvationer · Se mer »
Långt s
Bokstaven s som versal (S) samt som gemen i lång och rund variant (ſ och s), i kursiv. United States Bill of Rights'' från 1791. Långt s, ſ, är en variant av den gemena formen på bokstaven s. Användningen har skiftat något mellan olika perioder och språk.
Ny!!: Funktion och Långt s · Se mer »
Leibniz notation
Leibniz notation för första- respektive andraderivatan av y med avseende på x. Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646–1716), tysk filosof, matematiker och känd för sin notation inom analysen. Leibniz notation, uppkallad efter den tyske 1700-talsfilosofen och matematikern Gottfried Wilhelm Leibniz, används inom matematisk analys och där symbolerna och representerar infinitesimala delar av respektive, på samma sätt som and representerar ändliga ökningar av respektive.
Ny!!: Funktion och Leibniz notation · Se mer »
Liegrupp
I matematiken är en Liegrupp (namngiven efter Sophus Lie) en differentierbar mångfald med en differentierbar gruppstruktur, dvs en differentierbar mångfald M tillsammans med differentierbara funktioner *:M\times M\rightarrow M och i:M\rightarrow M samt en punkt 0 sådana att (M,*,i,0) är en grupp; där 0 är identitetselementet och i är inversavbildningen.
Ny!!: Funktion och Liegrupp · Se mer »
Likhetstecken
Likhetstecken (alternativt likamedtecken) är, främst, en matematisk symbol som används för att beteckna att något är exakt likvärdigt med något annat.
Ny!!: Funktion och Likhetstecken · Se mer »
Linjär funktion
Bild:Linjär - icke linjär.png för mer information. En linjär funktion är en funktion f(x) som uppfyller följande två krav.
Ny!!: Funktion och Linjär funktion · Se mer »
Linjärkombination
Linjärkombinationen \vec v.
Ny!!: Funktion och Linjärkombination · Se mer »
Lista över matematiska symboler
Det här är en lista över vanligt förekommande symboler som används i matematiska uttryck.
Ny!!: Funktion och Lista över matematiska symboler · Se mer »
Lista över symboler inom logik
I logik används ofta en uppsättning symboler för att uttrycka logisk representation.
Ny!!: Funktion och Lista över symboler inom logik · Se mer »
Lista över zetafunktioner
Detta är en lista över zetafunktioner.
Ny!!: Funktion och Lista över zetafunktioner · Se mer »
Liten kategori
I kategoriteori kallas en (matematisk) kategori för en liten kategori, om dess klass av objekt är en mängd.
Ny!!: Funktion och Liten kategori · Se mer »
Logaritm
Logaritmen är inom matematiken den inversa funktionen till exponentiering.
Ny!!: Funktion och Logaritm · Se mer »
Logistisk funktion
Logistisk funktion, en matematisk funktion som modellerar en S-kurva.
Ny!!: Funktion och Logistisk funktion · Se mer »
Mandelbrotmängden
'''Bild 1a'''. '''Mandelbrotmängden''', ''Mandelbrotfraktalen'', är det helt svarta området i bilden. Resten kan sägas vara fraktalens aura. '''1b'''. Delbild av övre högra kanten. Eng. "minimandels".''). svarta hål" och dessutom i serier där hålen upprepas i långa rader eller spiraler bredvid varandra. Mönstret varierar också allt efter hur stor skala som visas. kurvor. Mandelbrotmängden är en berömd fraktal uppkallad efter den franske matematikern Benoît B. Mandelbrot.
Ny!!: Funktion och Mandelbrotmängden · Se mer »
Markovs olikhet
Markovs olikhet är, inom sannolikhetsteorin, en uppskattning av en sannolikhet med hjälp av ett väntevärde: Låt (\Omega,\mathcal,\mathbb) vara ett sannolikhetsrum och X: \Omega \longrightarrow \mathbb en stokastisk variabel på detta rum.
Ny!!: Funktion och Markovs olikhet · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Funktion och Matematik · Se mer »
Matematik 1
Matematik 1 är en kurs för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige enligt Gy 2011.
Ny!!: Funktion och Matematik 1 · Se mer »
Matematik A
Matematik A var en gymnasiekurs fram till Gy 2011 infördes som ny läroplan för gymnasieskolan.
Ny!!: Funktion och Matematik A · Se mer »
Matematik B
Matematik B var en kurs på gymnasieskolan i Sverige, men den var inte ett kärnämne och därför inte obligatorisk på alla program.
Ny!!: Funktion och Matematik B · Se mer »
Matematisk analys
Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.
Ny!!: Funktion och Matematisk analys · Se mer »
Matrisfunktion
Inom matematiken är en matrisfunktion en funktion som avbildar en matris på en matris.
Ny!!: Funktion och Matrisfunktion · Se mer »
Matrisknippe
Ett matrisknippe är inom linjär algebra en matrisvärd funktion av reella eller komplexa tal.
Ny!!: Funktion och Matrisknippe · Se mer »
Maxwell–Boltzmannfördelning
Hastighetsfördelning enligt Maxwell-Boltzmann av olika ädelgaser vid rumstemperatur. Maxwell–Boltzmannfördelningen är en sannolikhetsfördelning med tillämpningar inom fysik och kemi.
Ny!!: Funktion och Maxwell–Boltzmannfördelning · Se mer »
Mängd
En mängd är en samling av objekt.
Ny!!: Funktion och Mängd · Se mer »
Mängdteori
miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.
Ny!!: Funktion och Mängdteori · Se mer »
Människans anatomi
Människans anatomi är utformningen (anatomin) hos människans olika kroppsdelar.
Ny!!: Funktion och Människans anatomi · Se mer »
Mätbar funktion
En mätbar funktion är inom matematiken en speciell sorts funktion mellan mätbara rum som bevarar mätbarheten.
Ny!!: Funktion och Mätbar funktion · Se mer »
Mätbarhet
Banach-Tarskis paradox är ett exempel värför man studerar mätbarhet. Mätbarheten är ett matematiskt begrepp inom måtteori.
Ny!!: Funktion och Mätbarhet · Se mer »
Målmängd
Illustration av en funktion f:s definitionsmängd (grön), '''målmängd''' (grå) och värdemängd (gul) En målmängd eller kodomän är inom matematiken den mängd som innehåller alla tillåtna utvärden för en viss funktion.
Ny!!: Funktion och Målmängd · Se mer »
Mått (matematik)
Informellt avbildar ett mått en mängd på ett positivt reellt tal, där delmängder avbildas till mindre tal. Mått inom måtteorin är ett matematiskt begrepp som används för att ange ”storleken” på en mängd.
Ny!!: Funktion och Mått (matematik) · Se mer »
Medelvärdessatsen
Den sats som brukar kallas medelvärdessatsen är differentialkalkylens medelvärdessats.
Ny!!: Funktion och Medelvärdessatsen · Se mer »
Memoisation
Memoisation, memoisering, är en teknik för att optimera datorprogram som innebär att resultatet av uträkningar som sker medan programmet körs lagras i en tabell.
Ny!!: Funktion och Memoisation · Se mer »
Metriskt rum
Inom matematiken är ett metriskt rum en mängd X tillsammans med en funktion d: X \times X \to \mathbb sådan att dessa villkor gäller för alla element x,y,z\in X.
Ny!!: Funktion och Metriskt rum · Se mer »
Minstakvadratmetoden
Minstakvadratmetoden (även minsta-kvadrat-metoden eller minsta kvadrat-metoden) används bland annat vid regressionsanalys för att minimera felet i en funktion som ska anpassas utifrån observerade värden.
Ny!!: Funktion och Minstakvadratmetoden · Se mer »
Modellen för hierarkisk komplexitet
Modellen för hierarkisk komplexitet (ofta benämnd MHC efter engelskans Model of Hierarchical Complexity) är ett ramverk utvecklat av bland andra Michael Commons, och det används för att mäta den grad av hierarkisk komplexitet som krävs för att utföra en viss uppgift inom diverse domäner såsom matematik och resonemangsföring kring etiska dilemman.
Ny!!: Funktion och Modellen för hierarkisk komplexitet · Se mer »
Modul (matematik)
En modul är inom ringteorin motsvarigheten till ett vektorrum i linjär algebra, och elementen i en modul motsvarar på samma sätt vektorer.
Ny!!: Funktion och Modul (matematik) · Se mer »
Moment (matematik)
Moment är inom matematik och statistik en storhet som bygger på fysikens moment, men som har en mer abstrakt betydelse.
Ny!!: Funktion och Moment (matematik) · Se mer »
Monoton funktion
En monoton funktion är inom matematik en reellvärd funktion av en variabel som bevarar ordningen av intervallet den verkar på.
Ny!!: Funktion och Monoton funktion · Se mer »
Monotona konvergenssatsen
Det finns flera satser som kallas monotona konvergenssatsen eller satsen om monton konvergens (SOMK).
Ny!!: Funktion och Monotona konvergenssatsen · Se mer »
Morfism
Inom kategoriteori, en abstrakt generalisering av många områden av matematiken, är morfismer eller morfier generaliseringar av funktioner.
Ny!!: Funktion och Morfism · Se mer »
Morlets wavelet
Morlets wavelet, namngett efter Jean Morlet, är en symmetrisk och periodisk wavelet, baserad på superpositionen av en sinusfunktion och Gaussfunktion.
Ny!!: Funktion och Morlets wavelet · Se mer »
Nästan överallt
Nästan överallt är ett matematiskt begrepp.
Ny!!: Funktion och Nästan överallt · Se mer »
Neutralt element
Ett neutralt element, identitetselement eller enhetselement är inom matematiken en speciell sorts element i en mängd med avseende på en binär operator på mängden.
Ny!!: Funktion och Neutralt element · Se mer »
Norm (matematik)
Manhattannormen (röd, blå, gul) och euklidisk norm (grön) Inom matematiken är norm ett sätt att tilldela en längd till objekt, vilka vanligen är definierade som vektorrum.
Ny!!: Funktion och Norm (matematik) · Se mer »
Numerisk integrering
Numerisk integrering (även numerisk integration eller numerisk kvadratur) är beräkningen av integraler med hjälp av numeriska metoder.
Ny!!: Funktion och Numerisk integrering · Se mer »
Oändlighet
Oändlig tid. Oändlighet är ett begrepp för obegränsning och obundenhet i storlek, antal eller utsträckning.
Ny!!: Funktion och Oändlighet · Se mer »
Ohms lag
Linjärt samband enligt Ohms lag mellan spänning och ström för ett motstånd på 5 kilo-ohm Ohms lag beskriver förhållandet mellan elektrisk spänning, elektrisk resistans och elektrisk ström för en linjär resistor.
Ny!!: Funktion och Ohms lag · Se mer »
Operation (matematik)
En operation är inom matematiken en funktion som från noll eller flera operander eller argument returnerar ett unikt resultat.
Ny!!: Funktion och Operation (matematik) · Se mer »
Operator
En operator är inom matematiken en symbol eller funktion som representerar en matematisk operation.
Ny!!: Funktion och Operator · Se mer »
Ordinär differentialekvation
En ordinär differentialekvation (eller ODE) är en ekvation för bestämning av en obekant funktion av en oberoende variabel där förutom funktionen en eller flera av funktionens derivator ingår.
Ny!!: Funktion och Ordinär differentialekvation · Se mer »
Ortogonalitet
Ortogonalitet är inom matematiken en egenskap hos par av bland annat vektorer och funktioner, som enklast kan beskrivas som att de är vinkelräta mot varandra.
Ny!!: Funktion och Ortogonalitet · Se mer »
Oscilloskop
Oscilloskop (av latin oscillo, svänga och grekiska skop, se, betrakta) är ett elektriskt mätinstrument som visar hur en elektrisk spänning varierar över tiden, eller hur två elektriska spänningar varierar i förhållande till varandra.
Ny!!: Funktion och Oscilloskop · Se mer »
Otto Wagner
Otto Wagner 1904 Otto Wagner, född 13 juli 1841 i Penzing nära Wien, död 11 april 1918 i Wien, var en österrikisk arkitekt och möbelformgivare.
Ny!!: Funktion och Otto Wagner · Se mer »
Parameterskattning
Inom statistiken, är en parameterskattning en funktion av observerad data som används för att uppskatta en okänd parameter; en skattning av en parameter är alltså att systematiskt med hjälp av observationer eller mätdata av den givna parametern, göra en uppskattning av den sökta parametern.
Ny!!: Funktion och Parameterskattning · Se mer »
Parentes
Parenteser (senlatin: pa'renthesis, 'mellansats', 'parentes', 'inskott', av grekiska pa'renthesis, 'inskott') är omslutande tecken, i text eller inom matematiken, som i regel brukas i par.
Ny!!: Funktion och Parentes · Se mer »
Partiell derivata
I matematiken är en partiell derivata av en flervariabelfunktion dess derivata med avseende på en av dess variabler, med de andra variablerna betraktade som konstanter.
Ny!!: Funktion och Partiell derivata · Se mer »
Partiell differentialekvation
En partiell differentialekvation, PDE, är en differentialekvation för en funktion vars värde beror av flera variabler, till skillnad från en ordinär differentialekvation som beror av en enskild variabel.
Ny!!: Funktion och Partiell differentialekvation · Se mer »
Paul Appell
Paul Appell. Paul Émile Appell, född 27 september 1855 i Strasbourg, död 24 oktober 1930 i Paris, var en fransk matematiker.
Ny!!: Funktion och Paul Appell · Se mer »
Periodisk faltning
Periodisk faltning eller cyklisk faltning är en variant av faltning för funktioner som är eller betraktas som periodiska.
Ny!!: Funktion och Periodisk faltning · Se mer »
Pierre Alphonse Laurent
Pierre Alphonse Laurent, född 18 juli 1813 i Paris i Frankrike, död 2 september 1854 i samma stad, var en fransk matematiker och officer.
Ny!!: Funktion och Pierre Alphonse Laurent · Se mer »
Polynom
Ett polynom är ett matematiskt uttryck bestående av icke-negativa heltalspotenser av variabler och konstanter kombinerade genom enbart addition, subtraktion och multiplikation.
Ny!!: Funktion och Polynom · Se mer »
Primorial
Primorialen eller primfakulteten (för detta verk lånat direkt från engelska primorial; etablerad svensk term saknas) är en matematisk funktion som ger produkten av alla primtal (tal som inte är delbara med något tal förutom 1 och sig själva: 2, 3, 5, 7, 11,...) upp till ett visst tal.
Ny!!: Funktion och Primorial · Se mer »
Produktregeln
Produktregeln används inom matematisk analys för att finna derivatan av produkten av två eller flera funktioner.
Ny!!: Funktion och Produktregeln · Se mer »
Proportionalitet (matematik)
Inom matematiken är två kvantiteter proportionella om den ena kvantiteten är en konstant multipel av den andra, det vill säga om deras förhållande är konstant.
Ny!!: Funktion och Proportionalitet (matematik) · Se mer »
Proteinveckning
Schematisk bild av ett protein. Proteinveckning är den process genom vilken ett protein får sin specifika tredimensionella form, i vilken det kan fylla sin funktion.
Ny!!: Funktion och Proteinveckning · Se mer »
Pseudokompakt
Pseudokompakt är ett matematiskt begrepp inom topologin.
Ny!!: Funktion och Pseudokompakt · Se mer »
Pulsamplitudmodulering
Pulsamplitudmodulering, PAM (engelska: Pulse-Amplitude Modulation), är en linjär metod för att interpolera vid konvertering av en tidsdiskret funktion eller en sekvens till en tidskontinuerlig funktion.
Ny!!: Funktion och Pulsamplitudmodulering · Se mer »
Rationell funktion
En funktion är inom matematisk analys en rationell funktion om, och endast om, den kan skrivas på formen.
Ny!!: Funktion och Rationell funktion · Se mer »
Rayleigh–Riabouchinskys paradox
Rayleigh–Riabouchinskys paradox, uppkallad efter Lord Rayleigh och Dimitri Pavlovitch Riabouchinsky är en skenbar paradox som kan uppstå när man försöker använda dimensionsanalys på Boussinesqs problem.
Ny!!: Funktion och Rayleigh–Riabouchinskys paradox · Se mer »
Reciprok (matematik)
Ett reciprokt tal, reciprokt värde, reciprok funktion är en matematisk benämning för den multiplikativa inversen av ett tal x eller funktion f(x), det vill säga det tal x-1.
Ny!!: Funktion och Reciprok (matematik) · Se mer »
Reell analys
Reell analys är inom matematiken en del av den matematiska analysen.
Ny!!: Funktion och Reell analys · Se mer »
Reellvärd funktion
Inom matematiken kallas en funktion f reellvärd, om alla dess funktionsvärden är reella tal.
Ny!!: Funktion och Reellvärd funktion · Se mer »
Regressionsanalys
Regressionslinjen i blått är funktionen som bäst approximerar de röda datapunkterna Regressionsanalys, regression, är en metod inom statistik där målet är att skapa en funktion som bäst passar observerad data.
Ny!!: Funktion och Regressionsanalys · Se mer »
Riemanns zetafunktion
pol, de svarta prickarna på den negativa reella axeln och på den kritiska linjen Re (er).
Ny!!: Funktion och Riemanns zetafunktion · Se mer »
Riemannsumma
Riemannsumma är ett begrepp inom matematisk analys.
Ny!!: Funktion och Riemannsumma · Se mer »
Riesz representationssats
Riesz representationssats, även kallad Riesz-Frechéts representationssats efter oberoende arbeten av Frigyes Riesz och Maurice René Frechét, är ett samlingsnamn för ett antal satser inom funktionalanalysen.
Ny!!: Funktion och Riesz representationssats · Se mer »
Riktningsderivata
Inom matematik, särskilt flervariabelanalys, är riktningsderivata ett mått på hur snabbt en funktion förändras i en viss riktning.
Ny!!: Funktion och Riktningsderivata · Se mer »
Rot (till ekvation)
En rot eller lösning till en ekvation f(x).
Ny!!: Funktion och Rot (till ekvation) · Se mer »
Sammansatt funktion
En illustration av den sammansatta funktionen g ∘ f. En sammansatt funktion är inom matematiken en funktion som kan bildas genom att sätta samman två funktioner.
Ny!!: Funktion och Sammansatt funktion · Se mer »
Sannolikhetsfunktion
En sannolikhetsfunktion eller frekvensfunktion.
Ny!!: Funktion och Sannolikhetsfunktion · Se mer »
Satsen om största och minsta värde
En kontinuerlig funktion på intervallet a,b med största (röd prick) och minsta värde (blå prick) markerade. Satsen om största och minsta värde, ibland kallad Weierstrass sats, är en sats inom matematisk analys enligt vilken varje funktion som är kontinuerlig på ett slutet och begränsat intervall antar sitt största respektive minsta värde minst en gång vardera.
Ny!!: Funktion och Satsen om största och minsta värde · Se mer »
Schwarzisk derivata
Inom matematiken är den Schwarziska derivatan, uppkallad efter den tyska matematikern Hermann Schwarz, en viss operator analog med den ordinära derivatan som är invariant under alla Möbiusavbildningar, d.v.s. linjära fraktionella transformationer.
Ny!!: Funktion och Schwarzisk derivata · Se mer »
Semifakultet
Inom matematiken betecknar semifakultet en funktion med vissa likheter med fakulteten.
Ny!!: Funktion och Semifakultet · Se mer »
Serieutveckling
Serieutveckling är i matematik en serie termer vars summa approximerar en funktion, och närmar sig den asymptotiskt.
Ny!!: Funktion och Serieutveckling · Se mer »
Siegels G-funktion
Inom matematiken är Siegels G-funktioner en klass av funktioner inom transcendensteori introducerad av Carl Siegel.
Ny!!: Funktion och Siegels G-funktion · Se mer »
Sigmoid funktion
En bild som visar grafer för flera olika sigmoida funktioner. En sigmoid funktion är en matematisk reell funktion som har en utsträckt S-form: den är definierad för alla reella tal, har överallt positiv derivata, och är uppåt och nedåt begränsad.
Ny!!: Funktion och Sigmoid funktion · Se mer »
Signumfunktionen
Signumfunktionen där 0 definierats till 0 Signumfunktionen, teckenfunktionen, är en matematisk funktion som för reella tal x är definierad som -1 & \text x 0 \end I klassisk analytisk mening är signumfunktionen deriverbar överallt utom då x.
Ny!!: Funktion och Signumfunktionen · Se mer »
Sinc-funktionen
Sinc-funktionen är en av två möjliga matematiska funktioner som vanligtvis betecknas sinc(x).
Ny!!: Funktion och Sinc-funktionen · Se mer »
Sinusvåg
En sinusvåg är den naturliga svängningsrörelsen för ett fritt svängande system.
Ny!!: Funktion och Sinusvåg · Se mer »
Skalär
Skalär (av franska scalaire, av senlatin scaláris, ’som hör till stege eller trappa’, av scalae, ’trappor’), används ofta inom matematik och fysik om storheter som kan beskrivas med hjälp av ett enda tal, till skillnad från vektorer av högre dimension än ett.
Ny!!: Funktion och Skalär · Se mer »
Skalärfält
Ett skalärfält, för till exempel temperatur eller tryck, där fältstyrkans skalära värde representeras grafiskt av en färgnyans Ett skalärfält associerar ett skalärt värde med varje punkt i rummet.
Ny!!: Funktion och Skalärfält · Se mer »
Slumpgraf
En slumpgraf är inom matematik och sannolikhetsteori informellt uttryckt en "obestämd" graf, där hörnen är bestämda i förväg men där kanterna väljs slumpmässigt.
Ny!!: Funktion och Slumpgraf · Se mer »
Speciell funktion
Speciella funktioner är inom matematiken funktioner som inte är elementära, men dyker upp i så många sammanhang att de givits egna namn.
Ny!!: Funktion och Speciell funktion · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Funktion och Spektroskopi · Se mer »
Spline
Kvadratisk spline med sex noder (rött). En spline, även ri-funktion, är en kontinuerlig matematisk funktion som är styckvis polynom och har kontinuerlig förstaderivata.
Ny!!: Funktion och Spline · Se mer »
Ställighet
Ställighet eller aritet till en funktion eller operator är inom matematiken det antal argument eller operander den tar.
Ny!!: Funktion och Ställighet · Se mer »
Stokastisk process
Brownsk rörelse är en stokastisk process En stokastisk process är den matematiska beskrivningen av en tidsordnad slumpprocess.
Ny!!: Funktion och Stokastisk process · Se mer »
Stokastisk variabel
En stokastisk variabel (eller slumpvariabel) är ett matematiskt objekt som är avsett att beskriva något som påverkas av slumpen.
Ny!!: Funktion och Stokastisk variabel · Se mer »
Stokes sats
Stokes sats, efter George Gabriel Stokes, innebär att för varje kontinuerligt deriverbar funktion F gäller, då C.
Ny!!: Funktion och Stokes sats · Se mer »
Stone–Weierstrass sats
Bild över bernsteinpolynomen f_2 (...), f_4 (.-.) och f_6 (---) associerade med cosinus-funktionen x \longmapsto \cos(2\pi x) (heldragen kurva). Inom matematiken -- mer specifikt inom matematisk analys -- är Stone-Weierstrass sats ett viktigt resultat som rör approximation av kontinuerliga funktioner.
Ny!!: Funktion och Stone–Weierstrass sats · Se mer »
Sturm–Liouvilles problem
Sturm–Liouvilles problem är det generella problemet att lösa en given linjär differentialekvation av grad 2n (där n är ett heltal), i kombination med 2n Randvillkor.
Ny!!: Funktion och Sturm–Liouvilles problem · Se mer »
Successor
Successor (synonym efterföljare), begrepp inom logik.
Ny!!: Funktion och Successor · Se mer »
Supremumnormen
Supremumnormen, även kallad Tjebysjovnormen eller informellt oändlighetsnormen, är inom matematisk analys en norm för funktioner.
Ny!!: Funktion och Supremumnormen · Se mer »
Surjektiv funktion
En surjektiv funktion, som inte är injektiv surjektiv och injektiv funktion En funktion som inte är surjektiv, men injektiv En surjektiv funktion, eller en surjektion, är en funktion f från mängden X på mängden Y, det vill säga en funktion f från X till Y, sådan att dess värdemängd Vf.
Ny!!: Funktion och Surjektiv funktion · Se mer »
Tangent (matematik)
Tangent till en kurva En tangent är inom plangeometri en rät linje, som tangerar en kurva i en punkt, tangeringspunkten, i vilken tangentens lutning, eller riktningskoefficient, är lika med kurvans lutning, dess derivata.
Ny!!: Funktion och Tangent (matematik) · Se mer »
Tensor
En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.
Ny!!: Funktion och Tensor · Se mer »
Tidskomplexitet
Inom datavetenskapen är tidskomplexitet beräkningskomplexiteten för en algoritm mätt i tid.
Ny!!: Funktion och Tidskomplexitet · Se mer »
Tolvfaldiga vägen
Den tolvfaldiga vägen är en klassificering av tolv närliggande problem inom kombinatoriken.
Ny!!: Funktion och Tolvfaldiga vägen · Se mer »
Tom funktion
Den tomma funktionen är inom matematiken en funktion vars definitionsmängd är den tomma mängden.
Ny!!: Funktion och Tom funktion · Se mer »
Topologi
Broarna i Königsberg är ett klassiskt topologiskt problem. Topologi från grekiskans τόπος ("topos": plats, ställe) och λόγος ("logos": lära), är en gren inom den moderna matematiken.
Ny!!: Funktion och Topologi · Se mer »
Traktris
Traktris (från latinets verb trahere "skjuta, dra"; plural: traktriser) är den kurva längs vilken ett objekt rör sig, under inverkan av friktion, då det dras på ett horisontalplan av en lina som är fäst vid en dragande punkt som rör sig vinkelrätt mot utgångslinjen mellan objektet och dragaren med infinitesimal fart.
Ny!!: Funktion och Traktris · Se mer »
Transcendent funktion
Inom matematik är en transcendent funktion en funktion som inte satisfierar någon polynomekvation.
Ny!!: Funktion och Transcendent funktion · Se mer »
Transformation (matematik)
En transformation är en operation på en funktion eller vektor som ger en annan funktion eller vektor som resultat.
Ny!!: Funktion och Transformation (matematik) · Se mer »
Tupel
Inom matematiken är en tupel en ändlig objektsekvens, vars komponenter har var för sig en bestämd typ.
Ny!!: Funktion och Tupel · Se mer »
Unär operator
En unär operator eller monadisk operator är inom matematiken en operator med bara en operand.
Ny!!: Funktion och Unär operator · Se mer »
Uppåt begränsad
En delmängd Y av en partiellt ordnad mängd X är uppåt begränsad om det finns ett element α, kallad en övre gräns, i X sådant att varje element i Y är mindre än α.
Ny!!: Funktion och Uppåt begränsad · Se mer »
Urvalsaxiomet
Urvalsaxiomet är ett mängdteoretiskt axiom som först formulerades av Ernst Zermelo 1904.
Ny!!: Funktion och Urvalsaxiomet · Se mer »
Van der Waals-kraft
droppen: Ytspänning, vattensamling, Van der Waals krafter, Plateau–Rayleigh instability.van der Waals-krafter, uppkallade efter den nederländska fysikern Johannes Diderik van der Waals, är inom fysikalisk kemi avståndsberoende växelverkningar mellan atomer.
Ny!!: Funktion och Van der Waals-kraft · Se mer »
Variabel
En variabel är något som kan ändras.
Ny!!: Funktion och Variabel · Se mer »
Variabelbyte
Variabelbyte eller variabelsubstitution, är inom matematiken en grundläggande teknik som används för att förenkla problem genom ersätta den ursprungliga variabeln med funktioner i andra variabler.
Ny!!: Funktion och Variabelbyte · Se mer »
Variabelseparation
Fouriers metod eller variabelseparation är ett sätt att lösa partiella differentialekvationer.
Ny!!: Funktion och Variabelseparation · Se mer »
Variationskalkyl
Variationskalkyl behandlar problemet att bestämma det minsta värdet av en funktional E(f) som beror av en funktion f. Genom att välja olika funktioner f fås olika värden på funktionalen E(f).
Ny!!: Funktion och Variationskalkyl · Se mer »
Väldefinierad
Inom matematiken innebär väldefinierad att definitionen av ett uttryck har en unik tolkning eller ger endast ett värde.
Ny!!: Funktion och Väldefinierad · Se mer »
Värdemängd
En funktion ''f'' med definitionsmängd (grön), '''värdemängd''' (gul) och målmängd (grå) En värdemängd (ibland även bildmängd) är inom matematiken mängden av alla värden en funktion (avbildning) kan anta.
Ny!!: Funktion och Värdemängd · Se mer »
Värdetabell
Värdetabell är en tabell, där specificerade värden för en funktion är beräknade.
Ny!!: Funktion och Värdetabell · Se mer »
Våg-partikeldualitet
Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.
Ny!!: Funktion och Våg-partikeldualitet · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Funktion och Vågfunktion · Se mer »
Vågrörelse
Vågor i Grekland Vattenvågor slår mot stranden En våg eller vågrörelse är ett fysikaliskt fenomen som innebär att ett fält eller en störning av ett medium fortplantar sig i rummet.
Ny!!: Funktion och Vågrörelse · Se mer »
Volym
Volym är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser, till exempel, det utrymme som en substans (fast, flytande, gas eller plasma) eller form upptar eller innehåller.
Ny!!: Funktion och Volym · Se mer »
Walshfunktion
Inom matematisk analys är Walshfunktioner en mängd av funktioner på enhetsintervallet som endast har endera värdet -1 och 1 på delintervall definierade genom dyadiska bråkdelar.
Ny!!: Funktion och Walshfunktion · Se mer »
Wilf–Zeilberger-par
Inom matematiken, specifikt inom kombinatorik, är ett Wilf–Zeilberger-par eller WZ-par ett par av funktioner som satisfierar vissa krav och som kan användas till att verifiera flera kombinatoriska identiteter.
Ny!!: Funktion och Wilf–Zeilberger-par · Se mer »
Ytintegral
Ytintegral är en typ av dubbelintegral, som integrerar en funktion över en geometrisk yta.
Ny!!: Funktion och Ytintegral · Se mer »
Yttre mått
Yttre mått är ett begrepp i måtteori som används som hjälp till att definiera mått.
Ny!!: Funktion och Yttre mått · Se mer »
Zorns lemma
Zorns lemma är inom mängdläran, en sats av fundamental betydelse.
Ny!!: Funktion och Zorns lemma · Se mer »
Omdirigerar här:
F(x), Funktion (matematik), Funktioner, Funktionspil, Invärde, Matematisk funktion, Matematiska funktion, Reell funktion, Utvärde.