Kommunikation

595 relationer: Abbetal, Abraham Langlet, Achird, Adhil, Aerodynamik, Ain (stjärna), Alfa Lyncis, Alfa Monocerotis, Alfaprocessen, Alfasönderfall, Alfastrålning, Alfred Fowler, Algenubi, Algieba, Alkes, Alsafi, AM Canum Venaticorum, AM Canum Venaticorum-variabel, Andningsgas, Andra ljudvågen, Ankaa, Antimateria, Antropiska principen, Aristarchus (månkrater), ASM-135 ASAT, Asteroseismologi, Astronomi, Astronomins historia, Asymptotiska jättegrenen, ATC-kod V03: Medel vid förgiftningar, överdoseringar m.m., Atmosfär, Ädelgas, Ädelgasförening, Ballong, BD Camelopardalis, BD+20 2457, Beboelig zon, Beta Arae, Beta Fornacis, Beta Volantis, Big bang, Blå dvärg, Blimp, Bok-globul, Borisotoper, Boson, BPM 37093, Caloris-bassängen, Capella, Cepheid, ..., Chertan, Chi Carinae, Chi Cassiopeiae, Chi Cygni, Cleveit, CNO-cykeln, CQ Camelopardalis, Cygnus X-1, Dala Djupgas, Delta Bootis, Delta Crateris, Delta Leporis, Delta Microscopii, Delta Pavonis, Delta Phoenicis, Delta Piscis Austrini, Delta Scuti-variabel, Delta1 Canis Minoris, Deneb Kaitos, DENIS 0255-4700, Diproton, Dvärgstjärna, Dykmedicin, Dykutrustning, EC 20058-5234, Elektronegativitet, Emissionsnebulosa, Epsilon Andromedae, Epsilon Leporis, Epsilon Scorpii, Eta Ceti, Eta Cygni, Eta Eridani, Eta Sagittae, Eta Sagittarii, Eta Scorpii, Farligt gods, Förlängda periodiska systemet, Felix Baumgartner, Fi Phoenicis, Fi1 Ceti, Fi3 Hydrae, Fi4 Ceti, Fjärde generationens reaktor, Flaskpost, Flygmaskin, Fraunhoferska linjerna, Fred Hoyle, Frederick Soddy, Fri planet, Friedrich Paneth, Fusionsenergi, G 240-72, G-blocket, Galileo (rymdsond), Gamma Aquilae, Gamma Microscopii, Gamma Pavonis, Gamma Phoenicis, Gamma Pyxidis, Gamma Sculptoris, Gamma1 Octantis, Gamma2 Normae, Gasballong, Gasblandning, Gasjätte, Gaskromatografi, Gasmetallbågsvetsning, GD 356, Geologi, GJ 9827, Glödtråd, Gorgonea Quarta, GP Comae Berenices, Grundämne, Grundämnenas atomära egenskaper, Grundämnenas elektriska egenskaper, Grundämnenas elektronkonfigurationer, Grundämnenas förekomst, Grundämnenas hårdhet, Grundämnenas jonisationspotential, Grundämnenas oxidationstillstånd, GW Librae, GW Librae-variabel, GW Virginis-variabel, Halogenering, Harold Kroto, HD 100655, HD 101782, HD 104555, HD 104985, HD 107079, HD 108874, HD 110073, HD 11506, HD 115310, HD 125612, HD 133002, HD 136138, HD 138289, HD 142250, HD 143346, HD 143699, HD 143787, HD 144844, HD 145457, HD 149382, HD 156274, HD 166464, HD 167714, HD 173780, HD 176051, HD 192310, HD 196761, HD 197037, HD 201507, HD 203949, HD 207129, HD 210056, HD 215497, HD 218566, HD 219617, HD 222060, HD 222093, HD 224693, HD 23079, HD 23319, HD 269810, HD 290327, HD 30432, HD 316285, HD 3167, HD 32147, HD 35520, HD 36848, HD 37811, HD 44120, HD 44594, HD 45184, HD 5789/5788, HD 61556, HD 68456, HD 72945, HD 79498, HD 80194, HD 81799, HD 82741, HD 8535, HD 85859, HD 90264, HD 9446, HD 97658, HE, HE0107-5240, Heike Kamerlingh Onnes, Helios, Heliox, Helium Vola, Helium-3, Heliumflash, Heliumisotoper, Herbig-Haro-objekt, Himlakroppars förmåga att hysa liv, Horisontella jättegrenen, HR Carinae, Hubbleteleskopet, Huvudserien, Hyperbarisk svetsning, Icke-metall, IK Tauri, Infraröda rymdobservatoriet (ISO), Infrared Astronomical Satellite, Ingångssteg, Interstellära mediet, IQ Aurigae, Isotoptabell, Isotoptabell (komplett), Iter, Joan Feynman, Johannes Diderik van der Waals, John Cockcroft, John Sealy Townsend, John Tandberg, Jordens atmosfär, Jordtemperatur, Joseph Kittinger, Jota Antliae, Jota Horologii, Juno (rymdsond), Jupiter, Kall fusion, Kappa Aurigae, Kappa Ophiuchi, Kappa2 Ceti, Kardasjevskalan, Kattögenebulosan, Kärnenergi, Kärnfusion, Kärnkraft, Kärnkraft i Tyskland, Kärnmagnetisk resonans, Kärnvapen, Kepler-22, Kol, Kovalent bindning, Kovalent radie, Kristallstruktur, Krupp (virusinfektion), Kryoteknik, Krypton, Kväve, Kylmedium, Lambda Aquarii, Lambda Mensae, Lambda Pyxidis, Lambda2 Sculptoris, Lambdapunkt, Large Hadron Collider, Lars Onsager, Laser, László Tisza, Lättgaskanon, Lågtemperaturfysik, Leidenskalan, Leksaksballong, Lista över atomernas elektronkonfiguration, Lista över E-nummer, Lista över grundämnen, Lista över isotoper i period 1, Lista över UN-nummer 1001 till 1100, Lista över värmekapaciteter, Litium, Litiumisotoper, LP 40-365, Luftskepp, Luftskeppet Hindenburg, Lunar Prospector, Lyman alfa-skogen, Magiskt tal (fysik), Månen, Mörk nebulosa, Menkar, Merkurius, Messier 10, Messier 3, Messier 34, Messier 37, Messier 55, Messier 56, Messier 6, Messier 62, Messier 68, Messier 7, Messier 92, Metallicitet, Metan, Minineptunus, Miravariabel, Misam, Morris Travers, Muphrid, Musica, MY Apodis, My Aquilae, Nebulosa, Neon, Neonförbränning, Neptunus, Neutronkälla, NGC 1818, NGC 1851, NGC 3603-B, NGC 3603-C, Nitrox, NO Apodis, Nobelpriset i fysik, Nollpunktsenergi, Norman Lockyer, Nova, Nukleosyntes, Ny Aurigae, Ny Horologii, Ny Hydrae, NY Virginis, Oganesson, Oktettregeln, Olösta problem i kemi, Omega Cassiopeiae, Omega Hydrae, Omega Serpentis, Omega Ursae Majoris, Omega1 Tauri, Omikron Bootis, Omikron Coronae Borealis, Omikron Virginis, Omikron1 Canis Majoris, Omikron2 Canis Majoris, Otto Hahn, P-blocket, Partikelstrålning, Pebble bed-reaktor, Per Teodor Cleve, Periodiska systemets perioder, PG 1159-035, Pi Hydrae, Pi Ursae Majoris 2, Planet, Planetarisk nebulosa, Population (astronomi), Pound–Rebka-experimentet, Prima Hyadum, Procyon, Proton-protonkedjan, Protostjärna, Psi Hydrae, PSR J0437-4715, PSR J1311–3430, PV Telescopii, PV Telescopii-variabel, Rasalgethi, Röd jätte, Röd superjätte, Röda jättegrenen, Röntgenblixt, Rho Gruis, Rho1 Eridani, Rho2 Arietis, Rho2 Eridani, Richard Smalley, Robert Curl, Robert Williams Wood, Rodney John Allam, RU Camelopardalis, RV Tauri-variabel, S-blocket, Saturnus, Sällsynta jordartsmetaller, Schönberg-Chandrasekhar-gränsen, Secunda Giedi, Servicemodul, Sigma Aquarii, Sigma Centauri, Sigma Librae, Sigma Lupi, Sigma3 Cancri, Självmord, Skalstjärna, Skogsbrand, Skyddsgas, Snedens stjärna, Solen, Solmassa, Solsystemet, Spektraltyp, SQUID, Stellarator, Stjärna, Stjärnbildning, Stratellite, Styrstav, Suhail, Superjätte, Supernova, Svart dvärg, Svetsning, Syre, Tau Cancri, Tau Coronae Borealis, Tau Sagittarii, Tau2 Eridani, Tejat Posterior, Teknisk dykning, Tenness, Termodynamik, Termodynamikens tredje huvudsats, Theodore Maiman, Theta Ceti, Theta Hydri, Theta Tucanae, Titan (måne), Tröghetsinnesluten fusion, Trimix, Trippel-alfa-processen, Ugglenebulosan, Universum, Uraninit, Uranus, UX Lyncis, V1046 Orionis, V2052 Ophiuchi, V337 Carinae, V392 Persei, V518 Carinae, V560 Carinae, V761 Centauri, V777 Herculis, V777 Herculis-variabel, Vakuum, Van der Waals-kraft, Variabel stjärna, Vattenkylning, Väderballong, Väinö Hovi, Värme, Väte, Venus, Venus atmosfär, Vetenskapsåret 1868, Vetenskapsåret 1870, Vetenskapsåret 1882, Vetenskapsåret 1895, Vetenskapsåret 1908, Vintergatan, VZ Cancri, WASP-107b, WASP-45, William A. Fowler, William Ramsay, Wilsonkammare, Wolf–Rayet-stjärna, WR 156, WR 22, WR 24, WR 25, WR 42e, Xenon, Xi Aquilae, Xi Coronae Borealis, Xi Eridani, Yed Posterior, Yed Prior, Ypsilon Aurigae, Ypsilon Leonis, Ypsilon Sagittarii, Ypsilon1 Cassiopeiae, Zeppelinare, Zeta Cassiopeiae, Zeta Crateris, Zeta Cygni, Zeta Leporis, Zeta Lupi, Zeta Pyxidis, ZZ Ceti-variabel, 1 Aquarii, 10 Canum Venaticorum, 109 Herculis, 109 Tauri, 11 Aquarii, 11 Cephei, 11 Lacertae, 11 Leonis Minoris, 11 Librae, 11 Serpentis, 110 Virginis, 111 Tauri, 12 Canis Majoris, 12 Ophiuchi, 14 Andromedae, 14 Canis Minoris, 14 Ceti, 15 Bootis, 15 Camelopardalis, 15 Cygni, 15 Eridani, 16 Aquarii, 16 Virginis, 17 Eridani, 18 augusti, 19 Puppis, 2 (tal), 2 Piscis Austrini, 20 Bootis, 20 Monocerotis, 21 Cancri, 21 Canum Venaticorum, 23 Camelopardalis, 24 Vulpeculae, 25 Aquarii, 26 Draconis, 26 Hydrae, 27 Cancri, 27 Hydrae, 27 Piscium, 29 Orionis, 3 Andromedae, 30 Aquarii, 30 Geminorum, 31 Aquilae, 31 Vulpeculae, 32 Tauri, 33 Pegasi, 35 Pegasi, 36 Aquilae, 36 Capricorni, 36 Comae Berenices, 36 Lyncis, 37 Tauri, 38 Aurigae, 39 Cygni, 39 Tauri, 4 Vulpeculae, 41 Aquarii, 41 Capricorni, 41 Ophiuchi, 43 Sagittarii, 49 Andromedae, 49 Aquarii, 49 Cassiopeiae, 49 Persei, 5 Aquilae, 52 Cygni, 52 Sagittarii, 55 Cancri e, 56 Andromedae, 56 Aquarii, 56 Sagittarii, 6 Canum Venaticorum, 6 Serpentis, 60 Sagittarii, 60 Serpentis, 62 Serpentis, 63 Ceti, 68 Aquarii, 69 Aquilae, 69 Virginis, 7 Comae Berenices, 7 Piscium, 7 Vulpeculae, 70 Pegasi, 71 Cygni, 71 Ophiuchi, 74 Ophiuchi, 74 Orionis, 75 Ceti, 75 Tauri, 78 Pegasi, 81 Ceti, 82 Aquarii, 89 Virginis, 895 Helio, 9 Cygni, 9 Equulei, 9 Hydrae, 94 Piscium, 99 Herculis. Förläng index (545 mer) » « Kontrakts index

Abbetal

Abbetalet, betecknat med V, eller stundom med ν (den grekiska bokstaven ny), är en dimensionslös storhet som används för att ange dispersionen (brytningsindexets variation med våglängden) hos transparenta medier, främst olika typer av glas.

Ny!!: Helium och Abbetal · Se mer »

Abraham Langlet

Nils Abraham Langlet, född 9 juli 1868 i Södertälje, död 29 mars 1936 i Örgryte församling, Göteborg, var en svensk kemist.

Ny!!: Helium och Abraham Langlet · Se mer »

Achird

Achird eller Eta Cassiopeiae (η Cassiopeiae, förkortat Eta Cas or η Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeia.

Ny!!: Helium och Achird · Se mer »

Adhil

Adhil eller Xi Andromedae (Xi And, ξ Andromedae, ξ And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna i nordöstra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och Adhil · Se mer »

Aerodynamik

Bröderna Wrights flygförsök i Kitty Hawk, 17 december 1903. Aerodynamik (av grek. αέρας aéras, luft, och δύναμη dýname, kraft), är en gren av fysiken och beskriver hur luft (eller olika gaser) uppför sig när de är i rörelse och hur luften verkar på föremål som befinner sig i rörelse i den.

Ny!!: Helium och Aerodynamik · Se mer »

Ain (stjärna)

Ain eller Epsilon Tauri (ε Tauri, förkortat Epsilon Tau, ε Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen och ingår i stjärnhopen Hyaderna.

Ny!!: Helium och Ain (stjärna) · Se mer »

Alfa Lyncis

Alfa Lyncis (α Lyncis, förkortat Alfa Lyn, α Lyn), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i stjärnbilden Lodjuret.

Ny!!: Helium och Alfa Lyncis · Se mer »

Alfa Monocerotis

Alfa Monocerotis (α Monocerotis, förkortat Alfa Mon, α Mon) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Enhörningen.

Ny!!: Helium och Alfa Monocerotis · Se mer »

Alfaprocessen

Alfaprocessen är en form av fusion där en heliumkärna (alfapartikel) smälter samman med en tyngre atomkärna.

Ny!!: Helium och Alfaprocessen · Se mer »

Alfasönderfall

Alfasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en alfapartikel. Alfasönderfall, även α-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en alfapartikel, det vill säga en helium-4-kärna bestående av två protoner och två neutroner.

Ny!!: Helium och Alfasönderfall · Se mer »

Alfastrålning

Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).

Ny!!: Helium och Alfastrålning · Se mer »

Alfred Fowler

Alfred Fowler, född 22 mars 1868 i Yorkshire, England, död 24 juni 1940 i London, var en brittisk astrofysiker.

Ny!!: Helium och Alfred Fowler · Se mer »

Algenubi

Algenubi eller Epsilon Leonis (ε Leonis, förkortat Epsilon Leo, ε Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och Algenubi · Se mer »

Algieba

Algieba eller Gamma Leonis (γ Leonis förkortat Gamma Leo, γ Leo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och Algieba · Se mer »

Alkes

Alkes eller Alfa Crateris (α Crateris, förkortat Alfa Crt, α Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Bägaren.

Ny!!: Helium och Alkes · Se mer »

Alsafi

Alsafi eller Sigma Draconis (σ Draconis, förkortat Sigma Dra, σ Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i östra delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Helium och Alsafi · Se mer »

AM Canum Venaticorum

AM Canum Venaticorum är en kataklysmisk variabel av AM Canum Venaticorum-typ (IBWD) i stjärnbilden Jakthundarna.

Ny!!: Helium och AM Canum Venaticorum · Se mer »

AM Canum Venaticorum-variabel

AM Canum Venaticorum-variabeln är en ovanlig typ av kataklysmisk variabel, med tätt cirkulerande dubbelstjärnor och mycket kort omloppstid på 10 – 65 minuter.

Ny!!: Helium och AM Canum Venaticorum-variabel · Se mer »

Andningsgas

Olika andningsgaser i gastuber Andningsgas är någon av de gasblandningar som är avsedda för andning.

Ny!!: Helium och Andningsgas · Se mer »

Andra ljudvågen

Andra ljudvågen är en termodynamisk vågrörelse som kan påvisas i supraflytande helium och vissa andra material.

Ny!!: Helium och Andra ljudvågen · Se mer »

Ankaa

Ankaa eller Alfa Phoenicis (α Phoenicis, förkortat Alfa Phe, α Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och Ankaa · Se mer »

Antimateria

Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.

Ny!!: Helium och Antimateria · Se mer »

Antropiska principen

Den antropiska principen är, inom kosmologi, fysik och filosofi, ett begrepp som sammanfattar den vetenskapliga insikten att universums grundläggande naturlagar måste ha en specifik utformning för att liv ska kunna uppstå.

Ny!!: Helium och Antropiska principen · Se mer »

Aristarchus (månkrater)

Aristarchus är en stor nedslagskrater på månen belägen på Aristarchusplatån, på den nordvästra delen av månens framsida.

Ny!!: Helium och Aristarchus (månkrater) · Se mer »

ASM-135 ASAT

Generalmajor Wilbert ”Doug” Pearson framför den specialbyggda '''F-15 ''Celestial Eagle''''' med vilken han genomförde provskjutningarna (September 2007). En illustration av MHV:n och satelliten ''Solwind'' strax innan träffögonblicket. ASM-135 ASAT är en amerikansk antisatellitrobot tillverkad av Vought Aerospace.

Ny!!: Helium och ASM-135 ASAT · Se mer »

Asteroseismologi

Asteroseismologi (från grekiskans aster: ”stjärna”, seismos: ”jordbävning”) är vetenskapen som studerar stjärnornas inre genom seismiska mätningar, analogt med studier av jordbävningar på Jorden.

Ny!!: Helium och Asteroseismologi · Se mer »

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Helium och Astronomi · Se mer »

Astronomins historia

Astronomisk tabell från det engelska uppslagsverket ''Cyclopaedia'', utgivet 1728. Astronomi är världens äldsta naturvetenskap, med en historia som sträcker sig till antiken och ursprung i religiösa traditioner från förhistorisk tid.

Ny!!: Helium och Astronomins historia · Se mer »

Asymptotiska jättegrenen

Utvecklingen efter "huvudserien" för fyra stjärnor med angivna ZAMS-massor inlagda i ett Hertzsprung-Russell-diagram. Etappen med den asymptotiska jättegrenen är markerad som RAG för fallet med stjärnan av storleken 2 solmassor. Asymptotiska jättegrenen är den del av Hertzsprung-Russell-diagrammet (HR), där man återfinner en stor grupp stjärnor som tidigare befunnit sig på den horisontella jättegrenen, men där förbränningen av helium i stjärnans centrala delar upphört och detta i stället börjar förbrännas i ett koncentriskt skal.

Ny!!: Helium och Asymptotiska jättegrenen · Se mer »

ATC-kod V03: Medel vid förgiftningar, överdoseringar m.m.

Inga undergrupper.

Ny!!: Helium och ATC-kod V03: Medel vid förgiftningar, överdoseringar m.m. · Se mer »

Atmosfär

En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.

Ny!!: Helium och Atmosfär · Se mer »

Ädelgas

Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet.

Ny!!: Helium och Ädelgas · Se mer »

Ädelgasförening

Ädelgasföreningar är kemiska föreningar som bildas av minst en atom av någon ädelgas i kovalent bindning till en av de andra atomerna.

Ny!!: Helium och Ädelgasförening · Se mer »

Ballong

Ballonger Ballong är en mjuk gasbehållare som hålls ut av det inre trycket.

Ny!!: Helium och Ballong · Se mer »

BD Camelopardalis

BD Camelopardalis (HD 22649), är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Giraffen.

Ny!!: Helium och BD Camelopardalis · Se mer »

BD+20 2457

BD+20 2457 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och BD+20 2457 · Se mer »

Beboelig zon

Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv.

Ny!!: Helium och Beboelig zon · Se mer »

Beta Arae

Beta Arae (β Arae, förkortat Beta Ara, β Ara) är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Altaret.

Ny!!: Helium och Beta Arae · Se mer »

Beta Fornacis

Beta Fornacis (β Foracis, förkortat Beta For, β For) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Ugnen.

Ny!!: Helium och Beta Fornacis · Se mer »

Beta Volantis

Beta Volantis (β Volantis, förkortat Beta Vol, β Vol) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Flygfisken.

Ny!!: Helium och Beta Volantis · Se mer »

Big bang

Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.

Ny!!: Helium och Big bang · Se mer »

Blå dvärg

En blå dvärg är en hypotetisk stjärntyp som utvecklas från en röd dvärg efter att denna har uttömt det mesta av sitt förråd av väte.

Ny!!: Helium och Blå dvärg · Se mer »

Blimp

miniatyr Mjukt luftskepp eller Blimp är en benämning på ett luftskepp som är baserat på en mjuk ballong, till skillnad från zeppelinare som har ett styvt metallskelett.

Ny!!: Helium och Blimp · Se mer »

Bok-globul

WFPC2 på Rymdteleskopet Hubble. En Bok-globul är ett mörkt moln i den interstellära rymden med förhållandevis höga tätheter av stoft och gas där stjärnbildning ibland kan ske.

Ny!!: Helium och Bok-globul · Se mer »

Borisotoper

Borisotoper är isotoper av grundämnet bor (B), det vill säga atomer och kärnor med 5 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Helium och Borisotoper · Se mer »

Boson

Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka bosonerna utgör de kraftförmedlande partiklarna och Higgs-partikeln En boson är en partikel med heltaligt spinn.

Ny!!: Helium och Boson · Se mer »

BPM 37093

BPM 37093 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kentauren, som också har variabelbeteckningen V886 Centauri.

Ny!!: Helium och BPM 37093 · Se mer »

Caloris-bassängen

Caloris-bassängen, också kallad Caloris Planitia, är en nedslagskrater på Merkurius.

Ny!!: Helium och Caloris-bassängen · Se mer »

Capella

Capella eller Alfa Aurigae (α Aurigae förkortat Alfa Aur, α Aur) är den tredje ljusstarkaste stjärnan på norra stjärnhimlen och den sjätte ljusstarkaste stjärnan på hela himlavalvet.

Ny!!: Helium och Capella · Se mer »

Cepheid

En animation som visar en cepheidvariabeln pulserande. Cepheid, eller cepheidvariabel, är en variabel stjärna som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt.

Ny!!: Helium och Cepheid · Se mer »

Chertan

Chertan eller Theta Leonis (θ Leonis, förkortat Theta Leo, θ Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och Chertan · Se mer »

Chi Carinae

Chi Carinae (χ Carinae, förkortat Chi Car, χ Car) är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kölen.

Ny!!: Helium och Chi Carinae · Se mer »

Chi Cassiopeiae

Chi Cassiopeiae (χ Cassiopeiae, förkortat Chi Cas, χ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Helium och Chi Cassiopeiae · Se mer »

Chi Cygni

Chi Cygni, (χ Cygni, förkortat Chi Cyg, χ Cyg), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och Chi Cygni · Se mer »

Cleveit

Cleveit-prov (35321726345) Cleveit är en lantanidrik varietet till uraninit, funnen i Norge, som förutom urandioxid innehåller upp till 10 procent lantanoider plus torium, bly och vatten.

Ny!!: Helium och Cleveit · Se mer »

CNO-cykeln

Översikt över CNO I-cykeln. CNO-cykeln (från engelskans carbon-nitrogen-oxygen cycle; kol-kväve-syrecykeln), ibland även kallad Bethe-Weizsäckercykeln, är en av två primära fusionsreaktioner genom vilka stjärnor konverterar väte till helium.

Ny!!: Helium och CNO-cykeln · Se mer »

CQ Camelopardalis

CQ Camelopardalis är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Giraffen.

Ny!!: Helium och CQ Camelopardalis · Se mer »

Cygnus X-1

binärt system med en het superjätte och ett förmodat svart hål med ackretionsskiva och bipolärt utflöde. Denna bild i röntgen av Cygnus X-1 togs av ett ballongburet teleskop, High Energy Replicated Optics HERO-projektet. Cygnus X-1 (kortform Cyg X-1) är den röntgenstrålande komponenten (därav beteckningen X) i en röntgenbinär som ligger i stjärnbilden Svanen (Cygnus) 6 000 ljusår från Solen.

Ny!!: Helium och Cygnus X-1 · Se mer »

Dala Djupgas

Dala Djupgas var ett företag som från 1986 till 1992 borrade efter naturgas i Siljansringen i Dalarna.

Ny!!: Helium och Dala Djupgas · Se mer »

Delta Bootis

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Delta Bootis · Se mer »

Delta Crateris

Delta Crateris (δ Crateris, förkortat Delta Crt, δ Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Bägaren.

Ny!!: Helium och Delta Crateris · Se mer »

Delta Leporis

Delta Leporis (δ Leporis, förkortat Delta Lep, δ Lep) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Haren.

Ny!!: Helium och Delta Leporis · Se mer »

Delta Microscopii

Delta Microscopii (δ Microscopii, förkortat Delta Mic, δ Mic) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Mikroskopet.

Ny!!: Helium och Delta Microscopii · Se mer »

Delta Pavonis

Delta Pavonis (δ Pav, förkortat Delta Pav, δ Pav) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Påfågeln.

Ny!!: Helium och Delta Pavonis · Se mer »

Delta Phoenicis

Delta Phoenicis (δ Phoenicis, förkortat Delta Phe, δ Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och Delta Phoenicis · Se mer »

Delta Piscis Austrini

Delta Piscis Austrini (δ Piscis Austrini, förkortat Delta PsA, δ PsA) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Södra fisken.

Ny!!: Helium och Delta Piscis Austrini · Se mer »

Delta Scuti-variabel

En Delta Scuti-variabel (ibland kallad dvärgcepheid) är en variabel stjärna som har variationer i dess magnitud på grund av både radiella och icke-radiella pulseringar i stjärnans yta.

Ny!!: Helium och Delta Scuti-variabel · Se mer »

Delta1 Canis Minoris

Delta1 Canis Minoris (δ1 Canis Minoris, förkortat Delta1 CMi, δ1 CMi) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Lilla hunden.

Ny!!: Helium och Delta1 Canis Minoris · Se mer »

Deneb Kaitos

Deneb Kaitos – Diphda, eller Beta Ceti (β Ceti, förkortat Beta Cet, β Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i sydvästra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och Deneb Kaitos · Se mer »

DENIS 0255-4700

DENIS 0255-4700 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och DENIS 0255-4700 · Se mer »

Diproton

Diproton eller 2He är en extremt instabil heliumisotop som innehåller två protoner och inga neutroner.

Ny!!: Helium och Diproton · Se mer »

Dvärgstjärna

En dvärgstjärna eller dvärg är en stjärna som befinner sig i en speciell fas av sin livscykel.

Ny!!: Helium och Dvärgstjärna · Se mer »

Dykmedicin

Dykmedicin är nära besläktat med hyperbar fysiologi, den del av medicinen som behandlar människa i övertrycksmiljö.

Ny!!: Helium och Dykmedicin · Se mer »

Dykutrustning

Dykutrustning är den utrustning som en dykare behöver för att kunna andas, hålla värmen, bibehålla orienteringen, och genomföra sitt uppdrag under vatten.

Ny!!: Helium och Dykutrustning · Se mer »

EC 20058-5234

EC 20058-5234 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kikaren, som också har variabelbeteckningen QU Telescopii.

Ny!!: Helium och EC 20058-5234 · Se mer »

Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.

Ny!!: Helium och Elektronegativitet · Se mer »

Emissionsnebulosa

Emissionsnebulosa Emissionsnebulosor är moln av joniserad gas som lyser med sitt eget ljus.

Ny!!: Helium och Emissionsnebulosa · Se mer »

Epsilon Andromedae

Epsilon Andromedae (Eps And, ε Andromedae, ε And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och Epsilon Andromedae · Se mer »

Epsilon Leporis

Epsilon Leporis (ε Leporis, förkortat Epsilon Lep, ε Lep) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Haren.

Ny!!: Helium och Epsilon Leporis · Se mer »

Epsilon Scorpii

Epsilon Scorpii (ε Scorpii, förkortat Epsilon Sco, ε Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i mitten av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på ungefär 2,3Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168 vilket gör den till den femte ljusaste medlemmen i stjärnbilden och är tillräckligt ljusstark för att kunna ses med blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar under Hipparcosuppdraget befinner den sig på ett avstånd av ca 63,7 ljusår (19,5 parsek)an Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357 från solen.

Ny!!: Helium och Epsilon Scorpii · Se mer »

Eta Ceti

Eta Ceti (η Ceti, förkortat Eta Cet, η Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild).

Ny!!: Helium och Eta Ceti · Se mer »

Eta Cygni

Eta Cygni (η Cygni, förkortat Eta Cyg, η Cyg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Svanen (stjärnbild).

Ny!!: Helium och Eta Cygni · Se mer »

Eta Eridani

Azha eller Eta Eridani (η Eridane, förkortat Eta Eri, η Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och Eta Eridani · Se mer »

Eta Sagittae

Eta Sagittae (η Sagittae, förkortat Eta Sge, η Sge) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Pilen.

Ny!!: Helium och Eta Sagittae · Se mer »

Eta Sagittarii

Eta Sagittarii (η Sagittarii, förkortat Eta Sgr, η Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Helium och Eta Sagittarii · Se mer »

Eta Scorpii

Eta Scorpii (η Scorpii, förkortat Eta Sco, η Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är stjärna av typ F belägen i södra delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Helium och Eta Scorpii · Se mer »

Farligt gods

Farligt gods är ämnen som kan innebära risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljön då det transporteras eller används.

Ny!!: Helium och Farligt gods · Se mer »

Förlängda periodiska systemet

Förlängda periodiska systemet är en tabell över teoretiserade grundämnen som ännu inte upptäckts.

Ny!!: Helium och Förlängda periodiska systemet · Se mer »

Felix Baumgartner

Dräkten Baumgartner använde när han korsade Engelska kanalen 2003 Felix Baumgartner, född 20 april 1969 i Salzburg, Österrike, är en österrikisk fallskärmshoppare och äventyrare.

Ny!!: Helium och Felix Baumgartner · Se mer »

Fi Phoenicis

Fi Phoenicis (φ Phoenicis, förkortat Fi Phe, φ Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och Fi Phoenicis · Se mer »

Fi1 Ceti

Fi1 Ceti, som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Valfisken och har även Flamsteed-beteckningen 17 Ceti.

Ny!!: Helium och Fi1 Ceti · Se mer »

Fi3 Hydrae

Fi3 Hydrae (φ3 Hydrae, förkortat Fi3 Hya, φ3 Hya) är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Fi3 Hydrae · Se mer »

Fi4 Ceti

Fi4 Ceti, som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Valfisken och har även Flamsteed-beteckningen 23 Ceti.

Ny!!: Helium och Fi4 Ceti · Se mer »

Fjärde generationens reaktor

Fjärde generationens reaktor (Gen IV) är en benämning för sex olika typer av kärnreaktordesign, som valts ut som särskilt lovande för framtida reaktorer.

Ny!!: Helium och Fjärde generationens reaktor · Se mer »

Flaskpost

Flaskpost Flaskpost Flaskpost är ett otillförlitligt sätt att skicka ett brev eller meddelande.

Ny!!: Helium och Flaskpost · Se mer »

Flygmaskin

En Fairey Swordfish från 1930-talet. En flygmaskin är en gemensam beteckning på en motordriven konstruktion som kan hålla sig uppe i atmosfären med hjälp av luftens statiska eller dynamiska kraft.

Ny!!: Helium och Flygmaskin · Se mer »

Fraunhoferska linjerna

Fraunhoferska linjerna, de mörka absorptionslinjerna i solljusets spektrum.

Ny!!: Helium och Fraunhoferska linjerna · Se mer »

Fred Hoyle

Sir Fred Hoyle, född 24 juni 1915 i Bingley i West Yorkshire, död 20 augusti 2001 i Bournemouth i Dorset, var en brittisk astronom och science fiction-författare.

Ny!!: Helium och Fred Hoyle · Se mer »

Frederick Soddy

Frederick Soddy, född den 2 september 1877 i Eastbourne, East Sussex, död den 22 september 1956 i Brighton, East Sussex, var en brittisk radiokemist.

Ny!!: Helium och Frederick Soddy · Se mer »

Fri planet

Konstnärens föreställning av en fri planet av Jupiter-storlek. En fri planet eller interstellär planet är ett objekt som har en massa som motsvarar en planets, men som inte är bunden av gravitationen till någon stjärna, utan färdas genom rymden som ett oberoende objekt.

Ny!!: Helium och Fri planet · Se mer »

Friedrich Paneth

Friedrich Adolf Paneth, född 31 augusti 1887 i Wien, Österrike, död 17 september 1958, Mainz, Västtyskland, var en österrikisk-judisk och brittisk kemist, som blev professor i Berlin 1922 och arbetade huvudsakligen med de radioaktiva ämnenas kemi.

Ny!!: Helium och Friedrich Paneth · Se mer »

Fusionsenergi

Den första vätebomben, Ivy Mike, 1952. Fusionsenergi (vardagligt vätekraft) är energi som frigörs vid sammanslagning av lätta atomer.

Ny!!: Helium och Fusionsenergi · Se mer »

G 240-72

G 240-72 (eller WD 1748+708 eller LHS 455 eller GJ 1221) är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Helium och G 240-72 · Se mer »

G-blocket

G-blocket är en grupp av grundämnen där elektronerna med högst energi finns i g-orbitaler i grundtillståndet.

Ny!!: Helium och G-blocket · Se mer »

Galileo (rymdsond)

Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.

Ny!!: Helium och Galileo (rymdsond) · Se mer »

Gamma Aquilae

Tarazed eller Gamma Aquilae (γ Aquilae förkortat Gamma Aql, γ Aql), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen.

Ny!!: Helium och Gamma Aquilae · Se mer »

Gamma Microscopii

Gamma Microscopii (γ Microscopii, förkortat Gamma Mic, γ Mic) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Mikroskopet.

Ny!!: Helium och Gamma Microscopii · Se mer »

Gamma Pavonis

Gamma Pavonis (γ Pav, förkortat Gamma Pav, γ Pav) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Påfågeln.

Ny!!: Helium och Gamma Pavonis · Se mer »

Gamma Phoenicis

Gamma Phoenicis (γ Phoenicis, förkortat Gamma Phe, γ Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och Gamma Phoenicis · Se mer »

Gamma Pyxidis

Gamma Pyxidis (γ Pyxidis, förkortat Gamma Pyx, γ Pyx) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kompassen.

Ny!!: Helium och Gamma Pyxidis · Se mer »

Gamma Sculptoris

Gamma Sculptoris (γ Sculptoris, förkortat Gamma Scl, γ Scl) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Bildhuggaren.

Ny!!: Helium och Gamma Sculptoris · Se mer »

Gamma1 Octantis

Gamma1 Octantis (γ1 Octantis, förkortat Gamma1 Oct, γ1 Oct) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den yttre delen av stjärnbilden Oktanten.

Ny!!: Helium och Gamma1 Octantis · Se mer »

Gamma2 Normae

Gamma2 Normae (γ2 Normae, förkortat Gamma2 Nor, γ2 Nor) är en ensam stjärnaEggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vinkelhaken.

Ny!!: Helium och Gamma2 Normae · Se mer »

Gasballong

Gasballonger användes som spärrballonger under första och andra världskrigen. (Bilden är färglagd) Gasballong eller Charlière är en aerostat utformad som en ballong där bärkraften skapas av en gas till skillnad mot en varmluftsballong där varm luft svarar för bärkraften.

Ny!!: Helium och Gasballong · Se mer »

Gasblandning

En gasblandning är en blandning av gaser.

Ny!!: Helium och Gasblandning · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Ny!!: Helium och Gasjätte · Se mer »

Gaskromatografi

Principskiss för gaskromatografi, där de blå och de röda molekylerna separeras. Principskiss av en gaskromatograf. 1.

Ny!!: Helium och Gaskromatografi · Se mer »

Gasmetallbågsvetsning

Gasmetallbågsvetsning Gasmetallbågsvetsning (GMAW) (engelska: Gas Metal Arc Welding) är mer känd som MIG- eller MAG-svetsning och utvecklades i USA i slutet av 1940-talet.

Ny!!: Helium och Gasmetallbågsvetsning · Se mer »

GD 356

GD 356 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Helium och GD 356 · Se mer »

Geologi

Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.

Ny!!: Helium och Geologi · Se mer »

GJ 9827

GJ 9827 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Helium och GJ 9827 · Se mer »

Glödtråd

Glödtråd av en 200 watt glödlampa Glödtråd, den aktiva beståndsdelen i en glödlampa.

Ny!!: Helium och Glödtråd · Se mer »

Gorgonea Quarta

Gorgonea Quarta eller Omega Persei (ω Persei, förkortat Omega Per, ω Per) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam jättestjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Perseus.

Ny!!: Helium och Gorgonea Quarta · Se mer »

GP Comae Berenices

GP Comae Berenices är en kataklysmisk variabel av AM Canum Venaticorum-typ (IBWD) i stjärnbilden Berenikes hår.

Ny!!: Helium och GP Comae Berenices · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Ny!!: Helium och Grundämne · Se mer »

Grundämnenas atomära egenskaper

Detta är en lista över grundämnen med olika atomära mått.

Ny!!: Helium och Grundämnenas atomära egenskaper · Se mer »

Grundämnenas elektriska egenskaper

Detta är en tabell över grundämnenas elektriska egenskaper, vilken inkluderar elektrisk typ, konduktivitet och resistivitet för olika temperaturer.

Ny!!: Helium och Grundämnenas elektriska egenskaper · Se mer »

Grundämnenas elektronkonfigurationer

Detta är en tabell över elektronkonfigurationer för neutrala atomer i dess grundtillstånd.

Ny!!: Helium och Grundämnenas elektronkonfigurationer · Se mer »

Grundämnenas förekomst

Elementens förekomst eller grundämnenas förekomst i universum är av intresse inom astrokemin.

Ny!!: Helium och Grundämnenas förekomst · Se mer »

Grundämnenas hårdhet

Detta är en lista över grundämnenas hårdhet.

Ny!!: Helium och Grundämnenas hårdhet · Se mer »

Grundämnenas jonisationspotential

Detta är en tabell över jonisationspotential för grundämnena.

Ny!!: Helium och Grundämnenas jonisationspotential · Se mer »

Grundämnenas oxidationstillstånd

Detta är en lista över grundämnenas kända oxidationstillstånd, exklusive icke-heltaliga värden.

Ny!!: Helium och Grundämnenas oxidationstillstånd · Se mer »

GW Librae

GW Librae, eller Nova Librae 1983, är en pulserande vit dvärg av GW Librae-typ (ZZ/GWLIB) och dvärgnova av UGWZ-typ i stjärnbilden Vågen.

Ny!!: Helium och GW Librae · Se mer »

GW Librae-variabel

GW Librae-variabeln (ZZ/GWLIB) är en typ av pulserande vita dvärgar.

Ny!!: Helium och GW Librae-variabel · Se mer »

GW Virginis-variabel

En GW Virginis-variabel (ZZO) är en typ av pulserande vit dvärg.

Ny!!: Helium och GW Virginis-variabel · Se mer »

Halogenering

En halogenering är en organisk kemisk reaktion där en eller flera väteatomer i en organisk förening byts ut mot halogenatomer, det vill säga någon från gruppen grundämnen omfattande fluor, klor, brom, jod och astat.

Ny!!: Helium och Halogenering · Se mer »

Harold Kroto

Harold Kroto 2011. Sir Harold W "Harry" Kroto, ursprungligen Harold Walter Krotoschiner, född 7 oktober 1939 i Wisbech, Cambridgeshire, död 30 april 2016 i Lewes, East Sussex, var en brittisk kemist.

Ny!!: Helium och Harold Kroto · Se mer »

HD 100655

Formosa eller HD 100655 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och HD 100655 · Se mer »

HD 101782

HD 101782 eller HR 4507 är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Kameleonten.

Ny!!: Helium och HD 101782 · Se mer »

HD 104555

HD 104555 eller HR 4595 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oktanten.

Ny!!: Helium och HD 104555 · Se mer »

HD 104985

Tonatiuh eller HD 104985 är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Giraffen.

Ny!!: Helium och HD 104985 · Se mer »

HD 107079

HD 107079 (eller HR 4682) är en misstänkt astrometrisk dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen F Centauri.

Ny!!: Helium och HD 107079 · Se mer »

HD 108874

HD 108874 är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Berenikes hår.

Ny!!: Helium och HD 108874 · Se mer »

HD 110073

HD 110073 är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen l Centauri.

Ny!!: Helium och HD 110073 · Se mer »

HD 11506

HD 11506 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och HD 11506 · Se mer »

HD 115310

HD 115310 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen r Centauri.

Ny!!: Helium och HD 115310 · Se mer »

HD 125612

HD 125612 är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Helium och HD 125612 · Se mer »

HD 133002

HD 133002 är en möjlig dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lilla björnen.

Ny!!: Helium och HD 133002 · Se mer »

HD 136138

HD 136138 är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Ormen.

Ny!!: Helium och HD 136138 · Se mer »

HD 138289

HD 138289 eller HR 5757 är en möjlig spektroskopisk dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Paradisfågeln.

Ny!!: Helium och HD 138289 · Se mer »

HD 142250

HD 142250 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Helium och HD 142250 · Se mer »

HD 143346

HD 143346 är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Paradisfågeln.

Ny!!: Helium och HD 143346 · Se mer »

HD 143699

HD 143699 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vargen.

Ny!!: Helium och HD 143699 · Se mer »

HD 143787

HD 143787 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Helium och HD 143787 · Se mer »

HD 144844

HD 144844 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen.

Ny!!: Helium och HD 144844 · Se mer »

HD 145457

Kamuy eller HD 145457 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Norra kronan.

Ny!!: Helium och HD 145457 · Se mer »

HD 149382

HD 149382 är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren med en skenbar visuell magnitud på 8,943.

Ny!!: Helium och HD 149382 · Se mer »

HD 156274

HD 156274 (eller HR 6416) är en trippelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Akterskeppet som också har Gouldbeteckningen 41 G Arae.

Ny!!: Helium och HD 156274 · Se mer »

HD 166464

HD 166464 (eller HR 6801) är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Helium och HD 166464 · Se mer »

HD 167714

HD 167714 eller HR 6837 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oktanten.

Ny!!: Helium och HD 167714 · Se mer »

HD 173780

HD 173780 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lyran nära gränsen mot Herkules.

Ny!!: Helium och HD 173780 · Se mer »

HD 176051

HD 176051 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Helium och HD 176051 · Se mer »

HD 192310

HD 192310 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Stenbocken.

Ny!!: Helium och HD 192310 · Se mer »

HD 196761

HD 196761 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken.

Ny!!: Helium och HD 196761 · Se mer »

HD 197037

HD 197037 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och HD 197037 · Se mer »

HD 201507

HD 201507 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lilla hästen.

Ny!!: Helium och HD 201507 · Se mer »

HD 203949

HD 203949 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Mikroskopet.

Ny!!: Helium och HD 203949 · Se mer »

HD 207129

HD 207129 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan.

Ny!!: Helium och HD 207129 · Se mer »

HD 210056

HD 210056 eller HR 8432 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oktanten.

Ny!!: Helium och HD 210056 · Se mer »

HD 215497

HD 215497 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Tukanen.

Ny!!: Helium och HD 215497 · Se mer »

HD 218566

Ebla eller HD 218566 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Helium och HD 218566 · Se mer »

HD 219617

HD 219617 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och HD 219617 · Se mer »

HD 222060

HD 222060 eller HR 8957 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oktanten.

Ny!!: Helium och HD 222060 · Se mer »

HD 222093

HD 222093 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och HD 222093 · Se mer »

HD 224693

Axólotl eller HD 224693 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och HD 224693 · Se mer »

HD 23079

Tupi eller HD 23079 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Rombiska nätet.

Ny!!: Helium och HD 23079 · Se mer »

HD 23319

HD 23319 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Eridanus som också har Bayer-beteckningen h Eridani.

Ny!!: Helium och HD 23319 · Se mer »

HD 269810

HD 269810 är en ensam stjärna belägen i Stora magellanska molnet i den mellersta delen av stjärnbilden Svärdfisken.

Ny!!: Helium och HD 269810 · Se mer »

HD 290327

HD 290327 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Orion.

Ny!!: Helium och HD 290327 · Se mer »

HD 30432

HD 30432 eller HR 1526, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Gravstickeln.

Ny!!: Helium och HD 30432 · Se mer »

HD 316285

HDE 316285 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Helium och HD 316285 · Se mer »

HD 3167

HD 3167 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Helium och HD 3167 · Se mer »

HD 32147

HD 32147 (eller HR 1614) är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Eridanus som också har Gouldbeteckningen 183 G. Eridani.

Ny!!: Helium och HD 32147 · Se mer »

HD 35520

HD 35520 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och HD 35520 · Se mer »

HD 36848

HD 36848, eller HR 1877, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Duvan.

Ny!!: Helium och HD 36848 · Se mer »

HD 37811

HD 37811, eller HR 1958, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Duvan.

Ny!!: Helium och HD 37811 · Se mer »

HD 44120

HD 44120 är en dubbelstjärna med stort vinkelavstånd i den södra delen av stjärnbilden Målaren.

Ny!!: Helium och HD 44120 · Se mer »

HD 44594

HD 44594 är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Akterskeppet.

Ny!!: Helium och HD 44594 · Se mer »

HD 45184

HD 45184 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Stora hunden.

Ny!!: Helium och HD 45184 · Se mer »

HD 5789/5788

HD 5789 och HD 5788 bildar en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och HD 5789/5788 · Se mer »

HD 61556

HD 61556 (eller HR 2949) är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Akterskeppet som också har Bayer-beteckningen k2 Puppis.

Ny!!: Helium och HD 61556 · Se mer »

HD 68456

HD 68456 (eller HR 3220) är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen som också har Bayer-beteckningen B Carinae.

Ny!!: Helium och HD 68456 · Se mer »

HD 72945

HD 72945 och HD 72946 bildar ett samgående stjärnsystem i södra delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och HD 72945 · Se mer »

HD 79498

HD 79498 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och HD 79498 · Se mer »

HD 80194

HD 80194 eller HR 3695, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kameleonten.

Ny!!: Helium och HD 80194 · Se mer »

HD 81799

HD 81799 är en misstänkt astrometrisk dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen som också har Bayer-beteckningen G Hydrae.

Ny!!: Helium och HD 81799 · Se mer »

HD 82741

HD 82741 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lodjuret.

Ny!!: Helium och HD 82741 · Se mer »

HD 8535

HD 8535 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och HD 8535 · Se mer »

HD 85859

HD 85859 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och HD 85859 · Se mer »

HD 90264

HD 90264 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen, som också har Bayer-beteckningen L Carinae.

Ny!!: Helium och HD 90264 · Se mer »

HD 9446

HD 9446 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Triangeln.

Ny!!: Helium och HD 9446 · Se mer »

HD 97658

HD 97658 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och HD 97658 · Se mer »

HE

HE, H.E., He eller he kan avse.

Ny!!: Helium och HE · Se mer »

HE0107-5240

HE0107-5240 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Fenix.

Ny!!: Helium och HE0107-5240 · Se mer »

Heike Kamerlingh Onnes

Heike Kamerlingh Onnes, född 21 september 1853 i Groningen, död 21 februari 1926 i Leiden, var en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1913 för sin forskning på materia vid mycket låga temperaturer.

Ny!!: Helium och Heike Kamerlingh Onnes · Se mer »

Helios

stridsvagn. Helios (grek. Ήλιος) eller Helios Panoptes som han också kallades, tillhörde den grekiska mytologin och var en personifiering av solen.

Ny!!: Helium och Helios · Se mer »

Heliox

Heliox är en andningsgas som är en blandning av helium och syre (oxygen) som används som andningsgas vid teknisk dykning.

Ny!!: Helium och Heliox · Se mer »

Helium Vola

Helium Vola är en tysk musikgrupp bestående av Ernst Horn och Sabine Lutzenberger, som blandar darkwave med medeltida musik.

Ny!!: Helium och Helium Vola · Se mer »

Helium-3

Helium-3, He-3, ibland tralphium, är en stabil isotop av helium vars kärna består av två protoner och en neutron.

Ny!!: Helium och Helium-3 · Se mer »

Heliumflash

En heliumflash är fusionsprocessen av helium i kärnan på en mindre stjärna som har en massa mindre än runt 2,25 solmassor, eller kanske på ytan på en vit dvärg eller som skalförbränning i större stjärnor i den asymptotiska jättegrenen.

Ny!!: Helium och Heliumflash · Se mer »

Heliumisotoper

Heliumisotoper är isotoper av grundämnet helium (He), det vill säga atomer och kärnor med 2 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Helium och Heliumisotoper · Se mer »

Herbig-Haro-objekt

astronomiska enheter (1000 gånger avståndet mellan jorden och solen och ungefär 20 gånger storleken på vårt solsystem. Herbig-Haro-objekt (HH-objekt) är en speciell kategori små nebulosor som ses i samband med nyfödda stjärnor.

Ny!!: Helium och Herbig-Haro-objekt · Se mer »

Himlakroppars förmåga att hysa liv

Att förstå en planets beboelighet är delvis en extrapolering av jordens förhållanden, då det är den enda planeten vi vet stödjer liv. Himlakroppars förmåga att hysa och utveckla liv varierar.

Ny!!: Helium och Himlakroppars förmåga att hysa liv · Se mer »

Horisontella jättegrenen

RR Lyrae-stjärnor (grönt), de ljusaste röda jättegrenen-stjärnorna (rött), och den asymptotiska jättegrenen (blått). Den horisontella jättegrenen är ett utvecklingsstadium som stjärnor genomgår i slutet av sin existens.

Ny!!: Helium och Horisontella jättegrenen · Se mer »

HR Carinae

HR Carinae eller HD 90177, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 8,42 och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,17 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 370 parsek från solen.

Ny!!: Helium och HR Carinae · Se mer »

Hubbleteleskopet

Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.

Ny!!: Helium och Hubbleteleskopet · Se mer »

Huvudserien

Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.

Ny!!: Helium och Huvudserien · Se mer »

Hyperbarisk svetsning

dykare från USA:s flotta svetsar under vattenytan. En undervattenskammare som fästs runt ett rör som ska svetsas i en torr miljö. Hyperbarisk svetsning eller undervattenssvetsning innebär att man svetsar under ett förhöjt omgivningstryck och i en kontrollerad atmosfär.

Ny!!: Helium och Hyperbarisk svetsning · Se mer »

Icke-metall

Brom är en icke-metall. Icke-metall är ett grundämne som saknar metalliska egenskaper.

Ny!!: Helium och Icke-metall · Se mer »

IK Tauri

IK Tauri eller NML Tauri, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.

Ny!!: Helium och IK Tauri · Se mer »

Infraröda rymdobservatoriet (ISO)

Infraröda rymdobservatoriet eller Infrared Space Observatory (ISO) var ett rymdteleskop för infrarött ljus som utformades och drivs av Europeiska rymdorganisationen (ESA), i samarbete med ISAS (en del av JAXA 2003) och NASA.

Ny!!: Helium och Infraröda rymdobservatoriet (ISO) · Se mer »

Infrared Astronomical Satellite

Infrared Astronomical Satellite (IRAS) var ett rymdbaserat observatorium som utförde en kartläggning av hela himlen i infraröda våglängder.

Ny!!: Helium och Infrared Astronomical Satellite · Se mer »

Ingångssteg

Ingångssteg är det steg där en svag signal först kommer in.

Ny!!: Helium och Ingångssteg · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Ny!!: Helium och Interstellära mediet · Se mer »

IQ Aurigae

IQ Aurigae är (mest stroligt) en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och IQ Aurigae · Se mer »

Isotoptabell

Detta är en isotoptabell.

Ny!!: Helium och Isotoptabell · Se mer »

Isotoptabell (komplett)

Isotoptabellen visar alla kända isotoper av betydelse.

Ny!!: Helium och Isotoptabell (komplett) · Se mer »

Iter

Bygget pågår (2018) Länder inblandade i projektet Tokamaken i genomskärning Internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) är en experimentell anläggning för forskning kring fusion projekterad av ett flertal länder (EU, Japan, Ryssland, Kina, USA, Sydkorea, Indien).

Ny!!: Helium och Iter · Se mer »

Joan Feynman

Joan Feynman, född 21 mars 1927 i Queens i New York i USA, död 22 juli 2020 i Ventura i Kalifornien i USA, var en amerikansk astrofysiker.

Ny!!: Helium och Joan Feynman · Se mer »

Johannes Diderik van der Waals

Johannes Diderik van der Waals, född 23 november 1837 i Leiden, Nederländerna, död 8 mars 1923 i Amsterdam, var en nederländsk teoretisk fysiker och termodynamiker känd för sitt banbrytande arbete med tillståndsekvation för gaser och vätskor.

Ny!!: Helium och Johannes Diderik van der Waals · Se mer »

John Cockcroft

John Douglas Cockcroft, född 27 maj 1897 i Todmorden, West Yorkshire, död 18 september 1967 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Helium och John Cockcroft · Se mer »

John Sealy Townsend

John Sealy Edward Townsend, född den 7 juni 1868 i Galway (Irland), död den 16 februari 1957 i Oxford, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Helium och John Sealy Townsend · Se mer »

John Tandberg

John Tandbergs grav på Klosterkyrkogården i Lund. John Gudbrand Tandberg, född 1 november 1896 i Norderhov, Norge, död 3 november 1968 i Lund, var en norskfödd svensk fysiker, industrikemist, författare och humorist.

Ny!!: Helium och John Tandberg · Se mer »

Jordens atmosfär

Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Ny!!: Helium och Jordens atmosfär · Se mer »

Jordtemperatur

Jordtemperatur, temperaturen i jord, beror framför allt på reaktioner och samspel med egenskaper i jordytan, samt på egenskaper i själva jorden, såsom vilken jordart det är.

Ny!!: Helium och Jordtemperatur · Se mer »

Joseph Kittinger

Joseph William "Joe" Kittinger II, född 27 juli 1928 i Tampa, Florida, död 9 december 2022 i Orlando, Florida, var en amerikansk flygvapenofficer, pilot, fallskärmshoppare och ballongflygare.

Ny!!: Helium och Joseph Kittinger · Se mer »

Jota Antliae

Jota Antliae (ι Antliae, förkortat Jota Ant, ι Ant), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den östra delen av stjärnbilden Luftpumpen.

Ny!!: Helium och Jota Antliae · Se mer »

Jota Horologii

Jota Horologii (ι Horologii, förkortat Jota Hor, ι Hor) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna van Leeuwen, F. (2007).

Ny!!: Helium och Jota Horologii · Se mer »

Juno (rymdsond)

Juno är en rymdsond från NASA som sköts upp den 5 augusti 2011 för att gå in i bana runt Jupiter.

Ny!!: Helium och Juno (rymdsond) · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Helium och Jupiter · Se mer »

Kall fusion

Kall fusion är ett hypotetiskt fysikaliskt fenomen, där sammansmältning, fusion, av atomkärnor förmodas ske vid förhållandevis låg temperatur och lågt tryck, till skillnad från vanlig fusion som sker vid mycket höga temperaturer, till exempel i solen.

Ny!!: Helium och Kall fusion · Se mer »

Kappa Aurigae

Kappa Aurigae (κ Aurigae, förkortat Kappa Aur, κ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och Kappa Aurigae · Se mer »

Kappa Ophiuchi

Kappa Ophiuchi (κ Ophiuchi, förkortat Kappa Oph, κ Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en misstänkt variabel stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och Kappa Ophiuchi · Se mer »

Kappa2 Ceti

Kappa2 Ceti (κ2 Ceti, förkortat Kappa2 Cet, κ2 Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild).

Ny!!: Helium och Kappa2 Ceti · Se mer »

Kardasjevskalan

Den mänskliga civilisationens utveckling från 1900 till 2030 som den ser ut enligt Kardasjevskalan. Kardasjevskalan är en klassifikationsskala som utvecklades av den ryske astronomen Nikolaj Kardasjev.

Ny!!: Helium och Kardasjevskalan · Se mer »

Kattögenebulosan

Kattögenebulosan (NGC 6543, Caldwell 6) är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Draken.

Ny!!: Helium och Kattögenebulosan · Se mer »

Kärnenergi

MeVför vanliga nuklider som funktion av masstal. Av diagrammet framgår att gränsen för ett positivt nettoutbyte av energi mellan fusion och fission går vid järn (Fe). Med kärnenergi eller nukleär energi avses den bindningsenergi som håller atomkärnorna samman.

Ny!!: Helium och Kärnenergi · Se mer »

Kärnfusion

Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.

Ny!!: Helium och Kärnfusion · Se mer »

Kärnkraft

Schematisk bild av kärndelningsprocessen i kärnkraftverk. Kärnkraft eller atomkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (fission; framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (fusion; väte).

Ny!!: Helium och Kärnkraft · Se mer »

Kärnkraft i Tyskland

Kärnkraftverk i Tyskland Kärnkraft i Tyskland står för cirka en 12% av landets energiproduktion 2020, men frågan om kärnkraftens vara eller icke vara har länge varit föremål för politisk debatt.

Ny!!: Helium och Kärnkraft i Tyskland · Se mer »

Kärnmagnetisk resonans

En oskärmad 900 MHz NMR-magnet vid Svenskt NMR-center i Göteborg. Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi, MRI), organisk kemi och biokemi.

Ny!!: Helium och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »

Kärnvapen

atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.

Ny!!: Helium och Kärnvapen · Se mer »

Kepler-22

Kepler-22 är en stjärna i den nordliga konstellationen Cygnus, Svanen, på ett uppskattat avstånd av 620 ljusår (190 parsek).

Ny!!: Helium och Kepler-22 · Se mer »

Kol

Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.

Ny!!: Helium och Kol · Se mer »

Kovalent bindning

Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.

Ny!!: Helium och Kovalent bindning · Se mer »

Kovalent radie

Den kovalenta radien definieras som halva bindningslängden när två likadana atomer sitter ihop med enkel bindning i en neutral molekyl.

Ny!!: Helium och Kovalent radie · Se mer »

Kristallstruktur

FCC-struktur Kristallstrukturer är de olika tredimensionella geometriska strukturer som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en kristall (se figuren bredvid).

Ny!!: Helium och Kristallstruktur · Se mer »

Krupp (virusinfektion)

Virusorsakad krupp, pseudokrupp eller falsk krupp (”laryngotrakeobronkit”) är en infektion i andningsvägarna som har uppkommit på grund av en virusinfektion i de övre luftvägarna, en sjukdom som drabbar barn eftersom de har trängre luftvägar.

Ny!!: Helium och Krupp (virusinfektion) · Se mer »

Kryoteknik

Kryoteknik är den gren av fysiken som studerar framställningen av låga temperaturer (under -150°C eller 123 K) och effekterna på material vid dessa temperaturer.

Ny!!: Helium och Kryoteknik · Se mer »

Krypton

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr.

Ny!!: Helium och Krypton · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Helium och Kväve · Se mer »

Kylmedium

Kylmedium är ett ämne, oftast gas eller vätska, som används för kylning – det vill säga upptagning och borttransport av värme.

Ny!!: Helium och Kylmedium · Se mer »

Lambda Aquarii

HydorAllen, Richard Hinckey.

Ny!!: Helium och Lambda Aquarii · Se mer »

Lambda Mensae

Lambda Mensae (λ Mensae, förkortat Lambda Men, λ Men) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Taffelberget.

Ny!!: Helium och Lambda Mensae · Se mer »

Lambda Pyxidis

Lambda Pyxidis (λ Pyxidis, förkortat Lambda Pyx, λ Pyx) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Kompassen.

Ny!!: Helium och Lambda Pyxidis · Se mer »

Lambda2 Sculptoris

Lambda2 Sculptoris (λ2 Sculptoris, förkortat Lambda2 Scl, λ2 Scl) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Bildhuggaren.

Ny!!: Helium och Lambda2 Sculptoris · Se mer »

Lambdapunkt

Värmekapacitivitet hos helium vid låga temperaturer Lambdapunkten är den temperatur då flytande helium (helium I) övergår till supraflytande helium (helium II).

Ny!!: Helium och Lambdapunkt · Se mer »

Large Hadron Collider

supraledande magneter installeras. Large Hadron Collider (LHC) är världens största och kraftigaste partikelacceleratoranläggning, avsedd att kollidera två motsatt riktade protonstrålar med energi upp till 7 biljoner elektronvolt per proton, det vill säga 14 biljoner elektronvolt totalt.

Ny!!: Helium och Large Hadron Collider · Se mer »

Lars Onsager

Lars Onsager, född 27 november 1903 i Kristiania (numera Oslo), död 5 oktober 1976 i Coral Gables, Florida, var en norsk-amerikansk kemiingenjör och teoretisk fysiker, som innehade Gibbs professur i teoretisk kemi vid Yale University.

Ny!!: Helium och Lars Onsager · Se mer »

Laser

Laser Laser är en teknik som genom stimulerad emission och ett mediummaterial (ofta ädelsten eller ädelgas) skapar ljusstrålar som är enfärgade (monokroma), koherenta (ljusvågorna är i fas), har en riktning och har stark intensitet.

Ny!!: Helium och Laser · Se mer »

László Tisza

Laszlo Tisza, född 17 juli 1907 i Budapest, död 15 april 2009 i Newton, Massachusetts, USA, var en ungersk-amerikansk teoretisk fysiker, verksam vid Collège de France och vid Massachusetts Institute of Technology.

Ny!!: Helium och László Tisza · Se mer »

Lättgaskanon

Effekten av en projektil på sju gram lexan som träffat ett aluminiumblock med 7 000 m/s. En lättgaskanon är en maskin som kan accelerera projektiler till mycket högre hastighet än vanliga kanoner.

Ny!!: Helium och Lättgaskanon · Se mer »

Lågtemperaturfysik

Noll grader kelvin (−273.15°C) definieras som absolut nollpunkt och är alltså den lägsta temperatur som lågtemperaturfysiken kan behandla. Lågtemperaturfysik handlar om materiens egenskaper vid temperaturer under syrets kokpunkt, som ligger vid 90 K, det vill säga –183 °C.

Ny!!: Helium och Lågtemperaturfysik · Se mer »

Leidenskalan

Leidenskalan är en temperaturskala som uppfanns i staden Leiden i Nederländerna år 1894.

Ny!!: Helium och Leidenskalan · Se mer »

Leksaksballong

En leksaksballong är en ballong gjord av plast, gummi eller latex, vars syfte är att fungera som tillfällig dekoration, reklambärare och leksak.

Ny!!: Helium och Leksaksballong · Se mer »

Lista över atomernas elektronkonfiguration

Detta är en lista över atomernas elektronkonfiguration i grundtillståndet.

Ny!!: Helium och Lista över atomernas elektronkonfiguration · Se mer »

Lista över E-nummer

Detta är en lista över E-nummer och namnet på tillsatsen.

Ny!!: Helium och Lista över E-nummer · Se mer »

Lista över grundämnen

Lista över grundämnen.

Ny!!: Helium och Lista över grundämnen · Se mer »

Lista över isotoper i period 1

Detta är en lista över isotoper till grundämnen i den första perioden. En översikt över alla andra isotoper finns i huvudartikeln Lista över isotoper.

Ny!!: Helium och Lista över isotoper i period 1 · Se mer »

Lista över UN-nummer 1001 till 1100

1001–1100.

Ny!!: Helium och Lista över UN-nummer 1001 till 1100 · Se mer »

Lista över värmekapaciteter

Detta är en lista över värmekapaciteter som ger specifika, såväl som volymetriska och molära värmekapaciteter, för några vanligt förekommade substanser inom ingenjörsvetenskapen.

Ny!!: Helium och Lista över värmekapaciteter · Se mer »

Litium

Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.

Ny!!: Helium och Litium · Se mer »

Litiumisotoper

Litiumisotoper är isotoper av grundämnet litium (Li), det vill säga atomer och kärnor med 3 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Helium och Litiumisotoper · Se mer »

LP 40-365

LP 40-365 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Lilla björnen.

Ny!!: Helium och LP 40-365 · Se mer »

Luftskepp

Amerikanska hangar-luftskeppet USS Akron (ZRS-4) över Manhattan tidigt 1930-tal. Luftskepp är ett samlingsnamn för en grupp av luftfarkoster som är lättare än luft, och därmed en typ av aerostat.

Ny!!: Helium och Luftskepp · Se mer »

Luftskeppet Hindenburg

LZ 129 Hindenburg (Deutsches Luftschiff Zeppelin #129; Registrering: D-LZ 129) var ett tyskt luftskepp (zeppelinare).

Ny!!: Helium och Luftskeppet Hindenburg · Se mer »

Lunar Prospector

Lunar Prospector var det tredje utvalda uppdraget att fullt utvecklas och konstrueras i NASA:s Discoveryprogrammet.

Ny!!: Helium och Lunar Prospector · Se mer »

Lyman alfa-skogen

Lyman alfa-skogen är en summa av absorptionslinjer av Lyman alfa-övergången i neutralt väte.

Ny!!: Helium och Lyman alfa-skogen · Se mer »

Magiskt tal (fysik)

Nuklidkarta Magiska tal är inom kärnfysik vissa särskilda neutron- och protontal i atomkärnor där kärnans grundtillstånd är mer stabilt än i grann-nuklider.

Ny!!: Helium och Magiskt tal (fysik) · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Helium och Månen · Se mer »

Mörk nebulosa

ESO. En mörk nebulosa eller absorptionsnebulosa är en nebulosa som är så tät att den döljer ljuset från en bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosa (exempel: Hästhuvudnebulosan), eller blockerar ljuset från bakomliggande stjärnor (exempel: Kolsäcken i Södra korset).

Ny!!: Helium och Mörk nebulosa · Se mer »

Menkar

Menkar, eller Alfa Ceti (α Ceti, förkorta Alfa Cet, α Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i nordöstra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och Menkar · Se mer »

Merkurius

Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.

Ny!!: Helium och Merkurius · Se mer »

Messier 10

Messier 10 (M10) även känd som NGC 6254 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och Messier 10 · Se mer »

Messier 3

Messier 3 (M3) även känd som NGC 5272 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Jakthundarna.

Ny!!: Helium och Messier 3 · Se mer »

Messier 34

Messier 34 (M34) eller NGC 1039 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus.

Ny!!: Helium och Messier 34 · Se mer »

Messier 37

Messier 37 (M37) eller katalogiserad som NGC 2099) är den ljusaste och rikaste öppna stjärnhopen i stjärnbilden Kusken. Den upptäcktes av den italienske astronomen Giovanni Battista Hodierna före 1654. Den franske astronomen Charles Messier återupptäckte den i september 1764.

Ny!!: Helium och Messier 37 · Se mer »

Messier 55

Messier 55 (M55) eller NGC 6809 är en klotformig stjärnhop i södra delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Helium och Messier 55 · Se mer »

Messier 56

Messier 56 (M56) även känd som NGC 6779 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Lyran ungefär halvvägs mellan Albireo (Beta Cygni) och Sulafat (Gamma Lyrae).

Ny!!: Helium och Messier 56 · Se mer »

Messier 6

M6 (Messierobjekt 6) eller NGC 6405 ibland även kallad Fjärilshopen är en öppen stjärnhop i Skorpionens stjärnbild.

Ny!!: Helium och Messier 6 · Se mer »

Messier 62

Messier 62 (M62) även känd som NGC 6266 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och Messier 62 · Se mer »

Messier 68

Messier 68 (M68) även känd som NGC 4590 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Messier 68 · Se mer »

Messier 7

Messier 7 eller NGC 6475 (ibland även kallad Ptolemaioshopen) är en öppen stjärnhop ungefär 980 ljusår från jorden i södra delen av stjärnbilden Skorpionen, som är lätt att observera för blotta ögat.

Ny!!: Helium och Messier 7 · Se mer »

Messier 92

Messier 92 (M92) även känd som NGC 6341 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Helium och Messier 92 · Se mer »

Metallicitet

population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).

Ny!!: Helium och Metallicitet · Se mer »

Metan

Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4.

Ny!!: Helium och Metan · Se mer »

Minineptunus

K2-288Bb är en potentiel minineptunus. En minineptunus kallas en exoplanet som har en massa som är betydligt mindre än Neptunus och Uranus, men som ändå liknar Neptunus med den tjocka atmosfären.

Ny!!: Helium och Minineptunus · Se mer »

Miravariabel

Miravariabler, efter stjärnan Mira, är en klass av pulserande variabla stjärnor som karaktäriseras av mycket röd färg, pulserande perioder längre än etthundra dygn och en skillnad i ljusstyrka på över 2,5 magnituder.

Ny!!: Helium och Miravariabel · Se mer »

Misam

Misam, eller Kappa Persei(K Persei, förkortat Kappa Per, K Per), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Perseus.

Ny!!: Helium och Misam · Se mer »

Morris Travers

Morris William Travers, född 24 januari 1872 Kensington, London, England, död 25 augusti 1961 i Stroud, Gloucestershire, Storbritannien, var en engelsk kemist,.

Ny!!: Helium och Morris Travers · Se mer »

Muphrid

Muphrid eller Eta Bootis (η Bootis, förkortat Eta Boo, η Boo), som är stjärnans Bayerbeteckning, "IAU Catalog of Star Names".

Ny!!: Helium och Muphrid · Se mer »

Musica

Musica eller 18 Delphini, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Delfinen.

Ny!!: Helium och Musica · Se mer »

MY Apodis

MY Apodis eller WD 1425-811 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Paradisfågeln.

Ny!!: Helium och MY Apodis · Se mer »

My Aquilae

My Aquilae (μ Aqulilae, förkortat My Aql, μ Aql) är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen (stjärnbild).

Ny!!: Helium och My Aquilae · Se mer »

Nebulosa

M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.

Ny!!: Helium och Nebulosa · Se mer »

Neon

Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.

Ny!!: Helium och Neon · Se mer »

Neonförbränning

Neonförbränning är samlingsnamnet på fusionsprocesser i en massiv stjärna där neon fusionerar till syre och magnesium som ackumuleras i stjärnans mitt.

Ny!!: Helium och Neonförbränning · Se mer »

Neptunus

Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.

Ny!!: Helium och Neptunus · Se mer »

Neutronkälla

En neutronkälla är ett ämne eller en maskin som producerar neutronstrålning.

Ny!!: Helium och Neutronkälla · Se mer »

NGC 1818

NGC 1818 är en ung klotformig stjärnhop i stjärnbild Svärdfisken med ca 20 000 stjärnor belägen i Stora Magellanska molnet ca 3,2 kpc från centrum.

Ny!!: Helium och NGC 1818 · Se mer »

NGC 1851

NGC 1851, även känd som Caldwell 73, är en klotformig stjärnhop i stjärnbild Duvan.

Ny!!: Helium och NGC 1851 · Se mer »

NGC 3603-B

NGC 3603-B eller HD 97950B är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen och belägen i mitten av HD 97950-hopen i det stjärnbildande området NGC 3603.

Ny!!: Helium och NGC 3603-B · Se mer »

NGC 3603-C

NGC 3603-C eller HD 97950C är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen och belägen i mitten av HD 97950-hopen i det stjärnbildande området NGC 3603.

Ny!!: Helium och NGC 3603-C · Se mer »

Nitrox

Vanligt förekommande dekal på dykarflaskor innehållande Nitroxblandning Nitrox är en andningsgas som är en blandning av kväve (Nitrogen, N) och syre (Oxygen, O).

Ny!!: Helium och Nitrox · Se mer »

NO Apodis

NO Apodis eller HD 156513 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Paradisfågeln.

Ny!!: Helium och NO Apodis · Se mer »

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Ny!!: Helium och Nobelpriset i fysik · Se mer »

Nollpunktsenergi

Flytande helium behåller kinetisk energi och fryser inte oavsett temperatur till följd av nollpunktsenergi. När helium kyls under sin Lambdapunkt, uppvisar den egenskaper som suprafluiditet. Nollpunktsenergi är den lägsta möjliga energi som ett kvantmekaniskt fysikaliskt system kan ha och det är energin i systemets grundtillstånd.

Ny!!: Helium och Nollpunktsenergi · Se mer »

Norman Lockyer

Joseph Norman Lockyer, född 17 maj 1836 Rugby, Warwickshire, död 16 augusti 1920 i Salcombe Regis, Devon, var en brittisk astronom.

Ny!!: Helium och Norman Lockyer · Se mer »

Nova

En nova eller klassisk nova kallas en stjärna, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt.

Ny!!: Helium och Nova · Se mer »

Nukleosyntes

Kärnreaktioner som omedelbart efter Big Bang gav upphov till de lättaste grundämnena. Nukleosyntes är fysikaliska processer där nya atomkärnor bildas ur tidigare existerande nukleoner (protoner och neutroner).

Ny!!: Helium och Nukleosyntes · Se mer »

Ny Aurigae

Ny Aurigae (ν Aurigae förkortat Ny Aur, ν Aur), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och Ny Aurigae · Se mer »

Ny Horologii

Ny Horologii (ν Horologii, förkortat Ny Hor, ν Hor) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Pendeluret.

Ny!!: Helium och Ny Horologii · Se mer »

Ny Hydrae

Ny Hydrae (ν Hydrae, förkortat Ny Hya, ν Hya) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Ny Hydrae · Se mer »

NY Virginis

NY Virginis är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Helium och NY Virginis · Se mer »

Oganesson

Oganesson, tidigare även Ununoktium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Og och atomnumret 118.

Ny!!: Helium och Oganesson · Se mer »

Oktettregeln

O2): alla atomer är omgivnav av åtta elektroner, vilket uppfyller '''oktettregeln'''. Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin.

Ny!!: Helium och Oktettregeln · Se mer »

Olösta problem i kemi

Olösta problem i kemi består av stora frågor inom de olika fälten av kemi som visat sig mycket svåra att besvara och som är av stor vetenskaplig betydelse, vissa av dem även i filosofisk mening.

Ny!!: Helium och Olösta problem i kemi · Se mer »

Omega Cassiopeiae

Omega Cassiopeiae (ω Cassiopaiae, förkortat Omega Cas, ω Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Helium och Omega Cassiopeiae · Se mer »

Omega Hydrae

Omega Hydrae (ω Hydrae, förkortat Omega Hya, ω Hya) är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Omega Hydrae · Se mer »

Omega Serpentis

Omega Serpentis (ω Serpentis, förkortat Omega Ser, ω Ser) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Ormen, i den del som representerar ”ormens huvud” (Serpens Caput).

Ny!!: Helium och Omega Serpentis · Se mer »

Omega Ursae Majoris

Omega Ursae Majoris (ω Ursae Majoris, förkortat Omega UMa, ω UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen.

Ny!!: Helium och Omega Ursae Majoris · Se mer »

Omega1 Tauri

Omega1 Tauri (ω1 Tauri, förkortat Omega1 Tau, ω1 Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.

Ny!!: Helium och Omega1 Tauri · Se mer »

Omikron Bootis

Omikron Bootis (ο Bootis, förkortad Omikron Boo, ο Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.

Ny!!: Helium och Omikron Bootis · Se mer »

Omikron Coronae Borealis

Omikron Coronae Borealis (o Coronae Borealis, förkortat Omikron CrB, o CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Norra kronan.

Ny!!: Helium och Omikron Coronae Borealis · Se mer »

Omikron Virginis

Omikron Virginis (ο Virginis, förkortat Omikron Vir, ο Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i nordvästra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på +4,12 Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M. och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20 mas,van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357. beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 163 ljusår (50 parsek) från solen.

Ny!!: Helium och Omikron Virginis · Se mer »

Omikron1 Canis Majoris

Omikron1 Canis Majoris, (ο1 Canis Majoris, förkortat Omikron1 CMa, ο1 CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden.

Ny!!: Helium och Omikron1 Canis Majoris · Se mer »

Omikron2 Canis Majoris

Omikron2 Canis Majoris, (ο2 Canis Majoris, förkortat Omikron2 CMa, ο2 CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden.

Ny!!: Helium och Omikron2 Canis Majoris · Se mer »

Otto Hahn

Otto Hahn, född 8 mars 1879 i Frankfurt am Main i Kejsardömet Tyskland, död 28 juli 1968 i Göttingen i Västtyskland, var en tysk kemist, som pionjär inom atomklyvningen ansedd som "kärnkemins fader", och år 1944 följdriktigt Nobelpristagare i kemi för "...upptäckten av fission av tunga atomkärnor".

Ny!!: Helium och Otto Hahn · Se mer »

P-blocket

P-blocket är chokladbrunt P-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 13-18 i periodiska systemet undantaget helium.

Ny!!: Helium och P-blocket · Se mer »

Partikelstrålning

Partiklar stoppas i material genom att de tappar fart: alfastrålning av ett pappersark och betastrålning av till exempel aluminiumplåt; gammastrålning däremot minskar i intensitet. Partikelstrålning är en form av joniserande strålning.

Ny!!: Helium och Partikelstrålning · Se mer »

Pebble bed-reaktor

Skiss över en pebble bed-reaktor. En Pebble bed-reaktor (PBR) är en grafit-modererad, gaskyld kärnreaktor.

Ny!!: Helium och Pebble bed-reaktor · Se mer »

Per Teodor Cleve

Per Teodor Cleve, född 10 februari 1840 i Stockholm, död 18 juni 1905 i Uppsala, var en svensk kemist, geolog och oceanograf.

Ny!!: Helium och Per Teodor Cleve · Se mer »

Periodiska systemets perioder

Periodiska systemets perioder är de horisontella raderna i periodiska systemet.

Ny!!: Helium och Periodiska systemets perioder · Se mer »

PG 1159-035

PG 1159-035 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Helium och PG 1159-035 · Se mer »

Pi Hydrae

Pi Hydrae (π Hydrae, förkortat Pi Hya, π Hya) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Pi Hydrae · Se mer »

Pi Ursae Majoris 2

Pi Ursae Majoris 2 (π² Ursae Majoris, förkortat Pi² Uma, π² Uma) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen.

Ny!!: Helium och Pi Ursae Majoris 2 · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Ny!!: Helium och Planet · Se mer »

Planetarisk nebulosa

En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.

Ny!!: Helium och Planetarisk nebulosa · Se mer »

Population (astronomi)

Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier.

Ny!!: Helium och Population (astronomi) · Se mer »

Pound–Rebka-experimentet

Jeffersonlaboratoriet vid Harvard University. Experimentet utfördes i det vänstra "tornet". Pound–Rebka-experimentet var ett experiment med syfte att testa Albert Einsteins allmänna relativitetsteori genom att visa att fotoner tillförs energi när de färdas mot en gravitationskälla (jorden).

Ny!!: Helium och Pound–Rebka-experimentet · Se mer »

Prima Hyadum

Prima HyadumAllen, R. H. (1963).

Ny!!: Helium och Prima Hyadum · Se mer »

Procyon

Procyon eller Alfa Canis Minoris (α Canis Minoris, förkortat Alfa Cmi, α CMi), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hunden där den utgör ett hörn i vintertriangelns asterism.

Ny!!: Helium och Procyon · Se mer »

Proton-protonkedjan

Proton-protonkedjan är en av flera fusionsreaktioner genom vilka stjärnor omvandlar väte till helium, det främsta alternativet är CNO-cykeln.

Ny!!: Helium och Proton-protonkedjan · Se mer »

Protostjärna

En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.

Ny!!: Helium och Protostjärna · Se mer »

Psi Hydrae

Psi Hydrae (ψ Hydrae, förkortat Psi Hya, ψ Hya) är en sannolik astrometrisk dubbelstjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och Psi Hydrae · Se mer »

PSR J0437-4715

PSR J0437-47 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Målaren.

Ny!!: Helium och PSR J0437-4715 · Se mer »

PSR J1311–3430

PSR J1311–3430 är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kentauren och är en pulsar med en rotationsperiod på 2,5 millisekunder.

Ny!!: Helium och PSR J1311–3430 · Se mer »

PV Telescopii

PV Telescopii (även känd som HD 168476) är en ensam stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Kikaren.

Ny!!: Helium och PV Telescopii · Se mer »

PV Telescopii-variabel

PV Telescopii-variabel är en typ av variabel stjärna som är etablerad i General Catalogue of Variable Stars med akronymen PVTEL.

Ny!!: Helium och PV Telescopii-variabel · Se mer »

Rasalgethi

Rasalgethi eller Alfa Herculis (α Herculis, förkortat Alfa Her, α Her) som är stjärnans Bayerbeteckning, är huvudkomponenten i en multipelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Helium och Rasalgethi · Se mer »

Röd jätte

Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.

Ny!!: Helium och Röd jätte · Se mer »

Röd superjätte

Röd superjätte är ett utvecklingsstadium i en massiv stjärnas utveckling när den går från att förbränna väte och helium, till att förbränna tyngre ämnen såsom kol och neon.

Ny!!: Helium och Röd superjätte · Se mer »

Röda jättegrenen

Den röda jättegrenen (RGB), ibland kallad den första jättegrenen, är den del av jättegrenen innan heliumtändning sker under stjärnutvecklingen.

Ny!!: Helium och Röda jättegrenen · Se mer »

Röntgenblixt

En röntgenblixt eller ett röntgenutbrott är en stjärna som uppvisar kraftiga och slumpvisa ändringar i utsänd röntgenstrålning.

Ny!!: Helium och Röntgenblixt · Se mer »

Rho Gruis

Rho Gruis (ρ Gruis, förkortat Rho Gru, ρ Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan.

Ny!!: Helium och Rho Gruis · Se mer »

Rho1 Eridani

Rho1 Eridani (ρ1 Eridani, förkortat Rho1 Eri, ρ1 Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och Rho1 Eridani · Se mer »

Rho2 Arietis

Rho2 Arietis (ρ2 Arietis förkortat Rho2 Ari, ρ2 Ari) är Bayerbeteckning för en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Väduren.

Ny!!: Helium och Rho2 Arietis · Se mer »

Rho2 Eridani

Rho2 Eridani (ρ2 Eridani, förkortat Rho2 Eri, ρ2 Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och Rho2 Eridani · Se mer »

Richard Smalley

Richard E. Smalley, född 6 juni 1943 i Akron, Ohio, död 28 oktober 2005 i Houston, Texas, var en amerikansk kemist.

Ny!!: Helium och Richard Smalley · Se mer »

Robert Curl

Robert Floyd Curl Jr., född 23 augusti 1933 i Alice, Texas, död 3 juli 2022 i Houston, Texas, var en amerikansk kemist.

Ny!!: Helium och Robert Curl · Se mer »

Robert Williams Wood

Robert Williams Wood, född 2 maj 1868 i Concord, Massachusetts, död 11 augusti 1955 i Amityville, New York, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Helium och Robert Williams Wood · Se mer »

Rodney John Allam

Rodney John Allam, MBE, är en brittisk kemiingenjör och högsta gradens ledamot (fellow) av organisationen Institution of Chemical Engineers.

Ny!!: Helium och Rodney John Allam · Se mer »

RU Camelopardalis

RU Camelopardalis är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Giraffen.

Ny!!: Helium och RU Camelopardalis · Se mer »

RV Tauri-variabel

RV Tauri-variabler är ljusstarka variabla stjärnor som har tydliga variationer i magnitud med alternerande djupa och grunda minima.

Ny!!: Helium och RV Tauri-variabel · Se mer »

S-blocket

S-blocket är rosa S-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av grupperna 1 (IA, alkalimetallerna) och 2 (2A, de alkaliska jordartsmetallerna) samt väte, och helium.

Ny!!: Helium och S-blocket · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Ny!!: Helium och Saturnus · Se mer »

Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare-earth element eller REM efter rare-earth metal), är metalliska grundämnen vars föreningar förekommer relativt sparsamt i naturen.

Ny!!: Helium och Sällsynta jordartsmetaller · Se mer »

Schönberg-Chandrasekhar-gränsen

I stjärnastrofysik anger Schönberg-Chandrasekhar-gränsen den maximala massan hos en icke-fusionerande, isotermisk kärna som kan stödja ett omslutande skal.

Ny!!: Helium och Schönberg-Chandrasekhar-gränsen · Se mer »

Secunda Giedi

Secunda Giedi eller Alfa2 Capricorni, α2 Capricorni, (förkortat Alfa2 Cap, α2 Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stenbocken.

Ny!!: Helium och Secunda Giedi · Se mer »

Servicemodul

Vostok med servicemodul En servicemodul är en komponent i en bemannad rymdfarkost som innehåller en mängd olika stödsystem för farkosten.

Ny!!: Helium och Servicemodul · Se mer »

Sigma Aquarii

Sigma Aquarii (σ Aquarii, förkortat Sigma Aqr, σ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och Sigma Aquarii · Se mer »

Sigma Centauri

Sigma Centauri (σ Centauri, förkortat Sigma Cen, σ Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren.

Ny!!: Helium och Sigma Centauri · Se mer »

Sigma Librae

Sigma Librae (σ Librae, förkortat Sigma Lib, σ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Vågen.

Ny!!: Helium och Sigma Librae · Se mer »

Sigma Lupi

Sigma Lupi (σ Lupi, förkortad Sigma Lup, σ Lup), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i västra delen av stjärnbilden Vargen.

Ny!!: Helium och Sigma Lupi · Se mer »

Sigma3 Cancri

Sigma3 Cancri (σ3 Cancri, förkortad Sigma3 Cnc, σ3 Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och Sigma3 Cancri · Se mer »

Självmord

En skylt med ett självmordsförebyggande budskap på Golden Gate-bron i San Francisco, USA. Skylten uppmanar självmordsbenägna att ringa efter hjälp. Tidsdiagram för dödligheten i självmord från 1960 till 2007 för Japan, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Sverige, Schweiz och Förenta staterna.OECD Health Data 2011 Åldersjusterat antal självmord per formatnum:100000 män (2012), samma färgskala som nedan. Självmord eller suicid är den medvetna handlingen att ta sitt eget liv.

Ny!!: Helium och Självmord · Se mer »

Skalstjärna

Plejaderna är en skalstjärna. Skalstjärna är en stjärna som har ett spektrum som visar extremt breda absorptionslinjer och även några mycket smala absorptionslinjer.

Ny!!: Helium och Skalstjärna · Se mer »

Skogsbrand

Torching uppstår när enstaka träd flammar upp under en markbrand, mest typiskt i granar med lågt hängande grenar. Låg löpbrand som utnyttjar den låga vegetationen som bränsle och sprids längs marken. Lägg märke till glödbränderna i bakgrunden. Hög löpbrand. Rökutvecklingen från en stor skogsbrand, från luften. Skogsbrand är en okontrollerad eller kontrollerad brand i skogsmark eller mark som är täckt med brännbart material, i Sverige till exempel torvmossar.

Ny!!: Helium och Skogsbrand · Se mer »

Skyddsgas

Skyddsgas kallas en inert gas som skyddar ett reaktivt ämne eller en synnerligen reaktiv gas vars syfte är att reagera med ett oönskat ämne och därmed neutralisera det omedelbart efter att det bildats.

Ny!!: Helium och Skyddsgas · Se mer »

Snedens stjärna

BPS CS22892-0052, även känd som Snedens stjärna, är en gammal stjärna ur Vintergatans population II, belägen i den galaktiska halon på ett avstånd av cirka 15 300 ljusår, eller cirka 4 700 parsek.

Ny!!: Helium och Snedens stjärna · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Helium och Solen · Se mer »

Solmassa

Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

Ny!!: Helium och Solmassa · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Helium och Solsystemet · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: Helium och Spektraltyp · Se mer »

SQUID

En squid gjord av högtemperatursupraledare SQUID (engelsk akronym för Superconducting Quantum Interference Devices, eller supraledande kvantinterferensenhet) används för att mäta extremt små magnetfält.

Ny!!: Helium och SQUID · Se mer »

Stellarator

Stellarator är en fusionsreaktor, alltså en kärnkraftsanläggning som frigör energi genom sammanslagning, fusion, av lätta atomkärnor.

Ny!!: Helium och Stellarator · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Helium och Stjärna · Se mer »

Stjärnbildning

Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.

Ny!!: Helium och Stjärnbildning · Se mer »

Stratellite

Stratellite är ett obemannat luftskepp, en stratellit, under utveckling av det amerikanska företaget Sanswire.

Ny!!: Helium och Stratellite · Se mer »

Styrstav

Styrstavar i ett kärnkraftverk används till att reglera effekten samt att säkert stänga av kärnreaktorn.

Ny!!: Helium och Styrstav · Se mer »

Suhail

Suhail, eller Lambda Velorum (λ Velorum, förkortat Lambda Vel, λ Vel), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Seglet.

Ny!!: Helium och Suhail · Se mer »

Superjätte

Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.

Ny!!: Helium och Superjätte · Se mer »

Supernova

En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.

Ny!!: Helium och Supernova · Se mer »

Svart dvärg

En svart dvärg är en hypotetisk kvarleva efter en stjärnas kollaps, och antas uppstå då en vit dvärg svalnat så mycket att värme eller ljus inte längre avges.

Ny!!: Helium och Svart dvärg · Se mer »

Svetsning

Bågsvetsning Svetsning är en fogningsteknik.

Ny!!: Helium och Svetsning · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Helium och Syre · Se mer »

Tau Cancri

Tau Cancri (τ Cancri, förkortad Tau Cnc, τ Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och Tau Cancri · Se mer »

Tau Coronae Borealis

Tau Coronae Borealis (τ Coronae Borealis, förkortat Tau CrB, τ CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärnaEggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Norra kronan.

Ny!!: Helium och Tau Coronae Borealis · Se mer »

Tau Sagittarii

Tau Sagittarii (τ Sagittarii, förkortat Tau Sgr, τ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Skytten.

Ny!!: Helium och Tau Sagittarii · Se mer »

Tau2 Eridani

Angetenar eller Tau2 Eridani (τ2 Eridani, förkortat Tau2 Eri, τ2 Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och Tau2 Eridani · Se mer »

Tejat Posterior

Tejat Posterior eller My Geminorum (μ Gem, μ Geminorum), som är Bayer-beteckning för denna stjärna, finns i norra delen av stjärnbilden Tvillingarna.

Ny!!: Helium och Tejat Posterior · Se mer »

Teknisk dykning

Teknisk dykning innebär att man dyker med "tak över huvudet" vilket gör att man inte längre kan gå direkt till ytan som vid vanlig sportdykning.

Ny!!: Helium och Teknisk dykning · Se mer »

Tenness

Tenness (uttal), tidigare även Ununseptium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Ts och atomnumret 117. Tenness upptäcktes 2009–2010 och är placerat i grupp 17 i det periodiska systemet – rakt under halogenerna. IUPAC föreslog i juni 2016 det permanenta namnet tenness för grundämnet (på engelska tennessine).Kemisamfundets nomenklaturutskott, läst 26 juni 2017 Det är uppkallat efter den amerikanska delstaten Tennessee, därför att Oak Ridge National Laboratory finns där. Namnet blev formellt accepterat 28 november 2016.

Ny!!: Helium och Tenness · Se mer »

Termodynamik

En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.

Ny!!: Helium och Termodynamik · Se mer »

Termodynamikens tredje huvudsats

Termodynamikens tredje huvudsats är en statistisk naturlag som behandlar entropin i ett termodynamiskt system: För ett rent ämne som inte utgör en perfekt kristall i sin mest stabila form gäller inte nödvändigtvis vid absoluta nollpunkten.

Ny!!: Helium och Termodynamikens tredje huvudsats · Se mer »

Theodore Maiman

Theodore Maiman, född 11 juli 1927 i Denver, Colorado, USA, död 5 maj 2007 i Vancouver, British Columbia, Kanada, var en amerikansk fysiker, som konstruerade den första användbara lasern.

Ny!!: Helium och Theodore Maiman · Se mer »

Theta Ceti

Theta Ceti (θ Ceti, förkortat Theta Cet, θ Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild).

Ny!!: Helium och Theta Ceti · Se mer »

Theta Hydri

Theta Hydri (θ Hydri, förkortat Theta Hyi, θ Hyi) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla vattenormen.

Ny!!: Helium och Theta Hydri · Se mer »

Theta Tucanae

Theta Tucanae (θ Tucanae, förkortat Theta Tuc, θ Tuc), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Tukanen.

Ny!!: Helium och Theta Tucanae · Se mer »

Titan (måne)

Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.

Ny!!: Helium och Titan (måne) · Se mer »

Tröghetsinnesluten fusion

Tröghetsinnesluten fusion. 1 Laser- eller röntgenstrålar hettar upp ytan av en bränslekapsel. 2. Ytskiktet exploderar och bränslet imploderar. 3. Bränslekärnan når 20 gånger högre densitet än bly, temperaturen når 100 miljoner ˚C och bränslet antänds. 4. Fusionsprocesserna sprids utåt genom bränslet. Tröghetsinnesluten fusion är en metod för att åstadkomma fusion mellan atomkärnor av väte.

Ny!!: Helium och Tröghetsinnesluten fusion · Se mer »

Trimix

Trimix är andningsgas som består av olika blandningar av syre, kväve och helium som används som andningsgas vid teknisk dykning.

Ny!!: Helium och Trimix · Se mer »

Trippel-alfa-processen

Trippel-alfa-processen är en kärnreaktion där heliumkärnor (alfapartiklar) fusionerar till kol och i massiva stjärnor till syre och neon.

Ny!!: Helium och Trippel-alfa-processen · Se mer »

Ugglenebulosan

Ugglenebulosan eller Messier 97 (M97) även känd som NGC 3587, är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Stora Björnen på ett avstånd av ca 2 030 ljusår från solsystemet.

Ny!!: Helium och Ugglenebulosan · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Helium och Universum · Se mer »

Uraninit

Uraninit är ett radioaktivt uranoxidmineral som i regel bildar en glänsande svart till brunsvart eller grönsvart massa.

Ny!!: Helium och Uraninit · Se mer »

Uranus

Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.

Ny!!: Helium och Uranus · Se mer »

UX Lyncis

UX Lyncis eller HD 77443, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lodjuret ca 3° söder om 10 Ursae Majoris.

Ny!!: Helium och UX Lyncis · Se mer »

V1046 Orionis

V1046 Orionis eller HD 37017, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Orion.

Ny!!: Helium och V1046 Orionis · Se mer »

V2052 Ophiuchi

V2052 Ophiuchi eller HR 6684, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och V2052 Ophiuchi · Se mer »

V337 Carinae

V337 Carinae eller HD 89388, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kölen.

Ny!!: Helium och V337 Carinae · Se mer »

V392 Persei

V392 Persei är en dvärgnova i stjärnbilden Perseus som 2018 utvecklades till ljusstark nova.

Ny!!: Helium och V392 Persei · Se mer »

V518 Carinae

V518 Carinae eller HD 92938, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kölen och ingår i den öppna stjärnhopen IC 2602 nära Carinanebulosan.

Ny!!: Helium och V518 Carinae · Se mer »

V560 Carinae

V560 Carinae eller HD 93205, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen och belägen mot bakgrund av Carinanebulosan.

Ny!!: Helium och V560 Carinae · Se mer »

V761 Centauri

V761 Centauri eller HD 125823 är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kentauren.

Ny!!: Helium och V761 Centauri · Se mer »

V777 Herculis

V777 Herculis är en pulserande vit dvärg av V777 Herculis-typ (ZZB) i stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Helium och V777 Herculis · Se mer »

V777 Herculis-variabel

V777 Herculis-variabeln (ZZB) är en typ av pulserande vita dvärgar.

Ny!!: Helium och V777 Herculis-variabel · Se mer »

Vakuum

Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.

Ny!!: Helium och Vakuum · Se mer »

Van der Waals-kraft

droppen: Ytspänning, vattensamling, Van der Waals krafter, Plateau–Rayleigh instability.van der Waals-krafter, uppkallade efter den nederländska fysikern Johannes Diderik van der Waals, är inom fysikalisk kemi avståndsberoende växelverkningar mellan atomer.

Ny!!: Helium och Van der Waals-kraft · Se mer »

Variabel stjärna

Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.

Ny!!: Helium och Variabel stjärna · Se mer »

Vattenkylning

Kylande vatten sprutas på ett metallstycke som fräses ut. Vattenkylning är kylning av ett värmealstrande objekt genom att låta vatten – som för ändamålet är lämpligt genom att ha en förhållandevis mycket hög specifik värmekapacitet och därigenom kan ta upp stora mängder energi under jämförelsevis liten temperaturhöjning – uppta överskottsvärme och sprida denna till lämplig plats.

Ny!!: Helium och Vattenkylning · Se mer »

Väderballong

En vätgasfylld väderballong. Väderballong är en mindre ballong som är fylld med helium eller vätgas och medför instrumentpaket som registrerar diverse data i atmosfären för meteorologiska ändamål.

Ny!!: Helium och Väderballong · Se mer »

Väinö Hovi

Väinö Toivo Hovi, född 29 september 1913 i Mola, död 11 juli 1982 i Åbo, var en finländsk fysiker.

Ny!!: Helium och Väinö Hovi · Se mer »

Värme

Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.

Ny!!: Helium och Värme · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Ny!!: Helium och Väte · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Helium och Venus · Se mer »

Venus atmosfär

Cirkeldiagram av Venus atmosfär. Diagrammet till höger är en förstorad vy av de spårämnen som tillsammans inte ens utgör en tiondel av en procent. Venus atmosfär är tjockast i hela solsystemet.

Ny!!: Helium och Venus atmosfär · Se mer »

Vetenskapsåret 1868

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Vetenskapsåret 1868 · Se mer »

Vetenskapsåret 1870

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Vetenskapsåret 1870 · Se mer »

Vetenskapsåret 1882

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Vetenskapsåret 1882 · Se mer »

Vetenskapsåret 1895

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Vetenskapsåret 1895 · Se mer »

Vetenskapsåret 1908

Ingen beskrivning.

Ny!!: Helium och Vetenskapsåret 1908 · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Ny!!: Helium och Vintergatan · Se mer »

VZ Cancri

VZ Cancri är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och VZ Cancri · Se mer »

WASP-107b

WASP-107b är en exoplanet som befinner sig 200 ljusår ifrån jorden i Jungfrun.

Ny!!: Helium och WASP-107b · Se mer »

WASP-45

WASP-45 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Bildhuggaren.

Ny!!: Helium och WASP-45 · Se mer »

William A. Fowler

William Alfred Fowler, född 9 augusti 1911 i Pittsburgh, Allegheny County, Pennsylvania, död 14 mars 1995 i Pasadena, Los Angeles County, Kalifornien.

Ny!!: Helium och William A. Fowler · Se mer »

William Ramsay

William Ramsay i sitt laboratorium. Sir William Ramsay, född 2 oktober 1852 i Glasgow, död 23 juli 1916 i High Wycombe, Buckinghamshire, var en brittisk kemist och mottagare av Nobelpriset i kemi.

Ny!!: Helium och William Ramsay · Se mer »

Wilsonkammare

Alfapartiklar från en källa lämnar cirka 5 centimeter långa spår Wilsonkammare, eller dimkammare är instrument som används för att studera joniserande strålning, ursprungligen utvecklad av den skotske fysikern Charles T. R. Wilson för meteorologiska experiment.

Ny!!: Helium och Wilsonkammare · Se mer »

Wolf–Rayet-stjärna

WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.

Ny!!: Helium och Wolf–Rayet-stjärna · Se mer »

WR 156

WR 156 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Cepheus.

Ny!!: Helium och WR 156 · Se mer »

WR 22

WR 22 är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen och har även variabelbeteckningen V429 Carinae.

Ny!!: Helium och WR 22 · Se mer »

WR 24

WR 24 är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen sydväst om Carinanebulosan.

Ny!!: Helium och WR 24 · Se mer »

WR 25

WR 25 eller HD 93162, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen i den turbulenta stjärnbildande regionen Carinanebulosan och ingår i stjärnhopen Trumpler 16.

Ny!!: Helium och WR 25 · Se mer »

WR 42e

WR 42e är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen belägen i den massiva HII-regionen NGC 3603.

Ny!!: Helium och WR 42e · Se mer »

Xenon

Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe.

Ny!!: Helium och Xenon · Se mer »

Xi Aquilae

Libertas "IAU Catalog of Star Names".

Ny!!: Helium och Xi Aquilae · Se mer »

Xi Coronae Borealis

Xi Coronae Borealis (ξ Coronae Borealis, förkortat Xi CrB, ξ CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Norra kronan.

Ny!!: Helium och Xi Coronae Borealis · Se mer »

Xi Eridani

Xi Eridani (ξ Eridani, förkortat Xi Eri, ξ Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och Xi Eridani · Se mer »

Yed Posterior

Yed Posterior eller Epsilon Ophiuchi (ε Ophiuchi, förkortat Epsilon Oph, ε Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Ormbäraren där den bildar en optisk dubbelstjärna med Delta Ophiuchi (betecknad Yed Prior) "IAU Catalog of Star Names".

Ny!!: Helium och Yed Posterior · Se mer »

Yed Prior

Yed Prior eller Delta Ophiuchi (δ Ophiuchi, förkortat Delta Oph, δ Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en optisk dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och Yed Prior · Se mer »

Ypsilon Aurigae

Ypsilon Aurigae (υAurigae, förkortat Ypsilon Aur, υAur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och Ypsilon Aurigae · Se mer »

Ypsilon Leonis

Ypsilon Leonis (υLeonis, förkortat Ypsilon Leo, υLeo) är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Lejonet.

Ny!!: Helium och Ypsilon Leonis · Se mer »

Ypsilon Sagittarii

Ypsilon Sagittarii (υSagittarii, förkortat Ypsilon Sgr, υSgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 4,61 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,8 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 800 ljusår (ca 550 parsek) från solen.

Ny!!: Helium och Ypsilon Sagittarii · Se mer »

Ypsilon1 Cassiopeiae

Ypsilon1 Cassiopeiae (υ1 Cassiopeiae, förkortat Ypsilon1 Cas, υ1 Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Helium och Ypsilon1 Cassiopeiae · Se mer »

Zeppelinare

LZ126 år 1924 En zeppelinare är ett stelt luftskepp, en motordriven gasballong baserad på ett metallskelett klätt med duk.

Ny!!: Helium och Zeppelinare · Se mer »

Zeta Cassiopeiae

Zeta Cassiopeiae (ζ Cassiopeiae, förkortat Zeta Cas, ζ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i södra delen av stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Helium och Zeta Cassiopeiae · Se mer »

Zeta Crateris

Zeta Crateris (ζ Crateris, förkortat Zeta Crt, ζ Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärnaEggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. som är fotometriskt konstant och belägen i den östra delen av stjärnbilden Bägaren.

Ny!!: Helium och Zeta Crateris · Se mer »

Zeta Cygni

Zeta Cygni (ζ Cyg, förkortat Zeta Cyg, ζ Cyg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen (stjärnbild).

Ny!!: Helium och Zeta Cygni · Se mer »

Zeta Leporis

Zeta Leporis (ζ Leporis, förkortat Zeta Lep, ζ Lep) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Haren.

Ny!!: Helium och Zeta Leporis · Se mer »

Zeta Lupi

Zeta Lupi (ζ Lupi, förkortad Zeta Lup, ζ Lup), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Vargen.

Ny!!: Helium och Zeta Lupi · Se mer »

Zeta Pyxidis

Zeta Pyxidis (ζ Pyxidis, förkortat Zeta Pyx, ζ Pyx) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en vid dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Kompassen.

Ny!!: Helium och Zeta Pyxidis · Se mer »

ZZ Ceti-variabel

ZZ Ceti-variabeln (ZZA) är en typ av pulserande vita dvärgar.

Ny!!: Helium och ZZ Ceti-variabel · Se mer »

1 Aquarii

1 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Vågen.

Ny!!: Helium och 1 Aquarii · Se mer »

10 Canum Venaticorum

10 Canum Venaticorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Jakthundarna.

Ny!!: Helium och 10 Canum Venaticorum · Se mer »

109 Herculis

109 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules.

Ny!!: Helium och 109 Herculis · Se mer »

109 Tauri

109 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen, som också har Bayer-beteckningen n Tauri.

Ny!!: Helium och 109 Tauri · Se mer »

11 Aquarii

11 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 11 Aquarii · Se mer »

11 Cephei

11 Cephei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Cepheus, Den har en skenbar magnitud på ca 4,55 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer.

Ny!!: Helium och 11 Cephei · Se mer »

11 Lacertae

11 Lacertae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Ödlan.

Ny!!: Helium och 11 Lacertae · Se mer »

11 Leonis Minoris

11 Leonis Minoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lilla lejonet.

Ny!!: Helium och 11 Leonis Minoris · Se mer »

11 Librae

11 Librae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vågen.

Ny!!: Helium och 11 Librae · Se mer »

11 Serpentis

11 Serpentis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Ormen, som också har Bayer-beteckningen A1 Serpentis.

Ny!!: Helium och 11 Serpentis · Se mer »

110 Virginis

110 Virginis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den östra delen av stjärnbilden Jungfrun.

Ny!!: Helium och 110 Virginis · Se mer »

111 Tauri

111 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som också har variabelbeteckningen V1119 Tauri.

Ny!!: Helium och 111 Tauri · Se mer »

12 Canis Majoris

12 Canis Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden.

Ny!!: Helium och 12 Canis Majoris · Se mer »

12 Ophiuchi

12 Ophiuchi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Ormbäraren, som också har variabelbeteckningen V2133 Ophiuchi.

Ny!!: Helium och 12 Ophiuchi · Se mer »

14 Andromedae

Veritate eller 14 Andromedae (14 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och 14 Andromedae · Se mer »

14 Canis Minoris

14 Canis Minoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, eller HD 65345, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lilla hunden.

Ny!!: Helium och 14 Canis Minoris · Se mer »

14 Ceti

14 Ceti, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och 14 Ceti · Se mer »

15 Bootis

15 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.

Ny!!: Helium och 15 Bootis · Se mer »

15 Camelopardalis

15 Camelopardalis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Giraffen och med variabelbeteckningen DV Camelopardalis.

Ny!!: Helium och 15 Camelopardalis · Se mer »

15 Cygni

15 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och 15 Cygni · Se mer »

15 Eridani

15 Eridani, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Helium och 15 Eridani · Se mer »

16 Aquarii

16 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 16 Aquarii · Se mer »

16 Virginis

16 Virginis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun, som också har Bayer-beteckningen c Virginis.

Ny!!: Helium och 16 Virginis · Se mer »

17 Eridani

17 Eridani, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden stjärnbilden Eridanus, som också har Bayer-beteckningen v Eridani.

Ny!!: Helium och 17 Eridani · Se mer »

18 augusti

18 augusti är den 230:e dagen på året i den gregorianska kalendern (231:a under skottår).

Ny!!: Helium och 18 augusti · Se mer »

19 Puppis

19 Puppis (19 Pup), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Akterskeppet.

Ny!!: Helium och 19 Puppis · Se mer »

2 (tal)

2 är det naturliga heltal som följer 1 och föregår 3.

Ny!!: Helium och 2 (tal) · Se mer »

2 Piscis Austrini

2 Piscis Austrini, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, eller HR 8076, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Mikroskopet trots dess Flamsteedbeteckning.

Ny!!: Helium och 2 Piscis Austrini · Se mer »

20 Bootis

20 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.

Ny!!: Helium och 20 Bootis · Se mer »

20 Monocerotis

20 Monocerotis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Enhörningen.

Ny!!: Helium och 20 Monocerotis · Se mer »

21 Cancri

21 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och 21 Cancri · Se mer »

21 Canum Venaticorum

21 Canum Venaticorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Jakthundarna, som också har variabelbeteckningen BK Canum Venaticorum.

Ny!!: Helium och 21 Canum Venaticorum · Se mer »

23 Camelopardalis

23 Camelopardalis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Giraffen.

Ny!!: Helium och 23 Camelopardalis · Se mer »

24 Vulpeculae

24 Vulpeculae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Räven.

Ny!!: Helium och 24 Vulpeculae · Se mer »

25 Aquarii

25 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 25 Aquarii · Se mer »

26 Draconis

26 Draconis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Draken.

Ny!!: Helium och 26 Draconis · Se mer »

26 Hydrae

26 Hydrae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och 26 Hydrae · Se mer »

27 Cancri

27 Cancri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kräftan.

Ny!!: Helium och 27 Cancri · Se mer »

27 Hydrae

27 Hydrae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och 27 Hydrae · Se mer »

27 Piscium

27 Piscium, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Fiskarna,nära ekliptikan och ockulteras därför ibland av månen.

Ny!!: Helium och 27 Piscium · Se mer »

29 Orionis

29 Orionis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Orion.

Ny!!: Helium och 29 Orionis · Se mer »

3 Andromedae

3 Andromedae (3 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och 3 Andromedae · Se mer »

30 Aquarii

30 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 30 Aquarii · Se mer »

30 Geminorum

30 Geminorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Tvillingarna.

Ny!!: Helium och 30 Geminorum · Se mer »

31 Aquilae

31 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Örnen, som också har Bayer-beteckningen b Aquilae.

Ny!!: Helium och 31 Aquilae · Se mer »

31 Vulpeculae

31 Vulpeculae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Räven.

Ny!!: Helium och 31 Vulpeculae · Se mer »

32 Tauri

32 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Oxen.

Ny!!: Helium och 32 Tauri · Se mer »

33 Pegasi

33 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Helium och 33 Pegasi · Se mer »

35 Pegasi

35 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Helium och 35 Pegasi · Se mer »

36 Aquilae

36 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensamstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen och som också har Bayer-beteckningen e Aquilae.

Ny!!: Helium och 36 Aquilae · Se mer »

36 Capricorni

36 Capricorni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken och har även Bayer-beteckningen b Capricorni.

Ny!!: Helium och 36 Capricorni · Se mer »

36 Comae Berenices

36 Comae Berenices, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna och en misstänkt variabel i stjärnbilden Berenikes hår.

Ny!!: Helium och 36 Comae Berenices · Se mer »

36 Lyncis

36 Lyncis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Lodjuret, som också har variabelbeteckningen EI Lyncis.

Ny!!: Helium och 36 Lyncis · Se mer »

37 Tauri

37 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen, som också har Bayer-beteckningen A1 Tauri.

Ny!!: Helium och 37 Tauri · Se mer »

38 Aurigae

38 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Kusken.

Ny!!: Helium och 38 Aurigae · Se mer »

39 Cygni

39 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och 39 Cygni · Se mer »

39 Tauri

39 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en oupplöst dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen, som också har Bayer-beteckningen A2 Tauri.

Ny!!: Helium och 39 Tauri · Se mer »

4 Vulpeculae

4 Vulpeculae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Räven.

Ny!!: Helium och 4 Vulpeculae · Se mer »

41 Aquarii

41 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 41 Aquarii · Se mer »

41 Capricorni

41 Capricorni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Stenbocken och har även Bayer-beteckningen b Capricorni.

Ny!!: Helium och 41 Capricorni · Se mer »

41 Ophiuchi

41 Ophiuchi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och 41 Ophiuchi · Se mer »

43 Sagittarii

43 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen d Sagittarii.

Ny!!: Helium och 43 Sagittarii · Se mer »

49 Andromedae

49 Andromedae (49 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och 49 Andromedae · Se mer »

49 Aquarii

49 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 49 Aquarii · Se mer »

49 Cassiopeiae

49 Cassiopeiae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Cassiopeja.

Ny!!: Helium och 49 Cassiopeiae · Se mer »

49 Persei

49 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden, Perseus.

Ny!!: Helium och 49 Persei · Se mer »

5 Aquilae

5 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en kvadruppelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen.

Ny!!: Helium och 5 Aquilae · Se mer »

52 Cygni

52 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och 52 Cygni · Se mer »

52 Sagittarii

52 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den östra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen h2 Sagittarii.

Ny!!: Helium och 52 Sagittarii · Se mer »

55 Cancri e

55 Cancri e, eller Janssen, är en exoplanet som kretsar runt stjärnan 55 Cancri A, som är del i dubbelstjärnan 55 Cancri eller Copernicus.

Ny!!: Helium och 55 Cancri e · Se mer »

56 Andromedae

56 Andromedae (56 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en trolig dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda.

Ny!!: Helium och 56 Andromedae · Se mer »

56 Aquarii

56 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 56 Aquarii · Se mer »

56 Sagittarii

56 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen f Sagittarii.

Ny!!: Helium och 56 Sagittarii · Se mer »

6 Canum Venaticorum

6 Canum Venaticorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Jakthundarna.

Ny!!: Helium och 6 Canum Venaticorum · Se mer »

6 Serpentis

6 Serpentis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Ormen.

Ny!!: Helium och 6 Serpentis · Se mer »

60 Sagittarii

60 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den västra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen A Sagittarii.

Ny!!: Helium och 60 Sagittarii · Se mer »

60 Serpentis

60 Serpentis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den östra delen av stjärnbilden Ormen, som också har Bayer-beteckningen c Serpentis.

Ny!!: Helium och 60 Serpentis · Se mer »

62 Serpentis

62 Serpentis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen, framför en mörk strimma i Vintergatan.

Ny!!: Helium och 62 Serpentis · Se mer »

63 Ceti

63 Ceti, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Valfisken.

Ny!!: Helium och 63 Ceti · Se mer »

68 Aquarii

68 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 68 Aquarii · Se mer »

69 Aquilae

69 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen.

Ny!!: Helium och 69 Aquilae · Se mer »

69 Virginis

69 Virginis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Jungfrun,.

Ny!!: Helium och 69 Virginis · Se mer »

7 Comae Berenices

7 Comae Berenices, som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna i stjärnbilden Berenikes hår.

Ny!!: Helium och 7 Comae Berenices · Se mer »

7 Piscium

7 Piscium, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Helium och 7 Piscium · Se mer »

7 Vulpeculae

7 Vulpeculae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden, Räven.

Ny!!: Helium och 7 Vulpeculae · Se mer »

70 Pegasi

70 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Helium och 70 Pegasi · Se mer »

71 Cygni

71 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen, som också har Bayer-beteckningen g Cygni.

Ny!!: Helium och 71 Cygni · Se mer »

71 Ophiuchi

71 Ophiuchi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och 71 Ophiuchi · Se mer »

74 Ophiuchi

74 Ophiuchi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Ormbäraren.

Ny!!: Helium och 74 Ophiuchi · Se mer »

74 Orionis

74 Orionis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Orion, som också har Bayer-beteckningen k Orionis.

Ny!!: Helium och 74 Orionis · Se mer »

75 Ceti

75 Ceti, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Valfisken och har minst en planet.

Ny!!: Helium och 75 Ceti · Se mer »

75 Tauri

75 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen.

Ny!!: Helium och 75 Tauri · Se mer »

78 Pegasi

78 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Helium och 78 Pegasi · Se mer »

81 Ceti

81 Ceti, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Valfisken och har minst en planet.

Ny!!: Helium och 81 Ceti · Se mer »

82 Aquarii

82 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen.

Ny!!: Helium och 82 Aquarii · Se mer »

89 Virginis

89 Virginis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Jungfrun,.

Ny!!: Helium och 89 Virginis · Se mer »

895 Helio

895 Helio eller 1918 DU är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 11 juli 1918 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg.

Ny!!: Helium och 895 Helio · Se mer »

9 Cygni

9 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Helium och 9 Cygni · Se mer »

9 Equulei

9 Equulei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hästen.

Ny!!: Helium och 9 Equulei · Se mer »

9 Hydrae

9 Hydrae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Vattenormen.

Ny!!: Helium och 9 Hydrae · Se mer »

94 Piscium

94 Piscium, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Fiskarna.

Ny!!: Helium och 94 Piscium · Se mer »

99 Herculis

99 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules, som också har Bayer-beteckningen b Herculis.

Ny!!: Helium och 99 Herculis · Se mer »

Omdirigerar här:

E 939, E939, Flytande helium.

Unionpedia är ett koncept karta eller semantiska nätverk organiserade så ett uppslagsverk eller ordbok. Det ger en kort definition av varje koncept och dess relationer.

Detta är en jätte på nätet mental karta som ligger till grund för konceptdiagram. Det är gratis att använda och varje artikel eller ett dokument kan laddas ner. Det är ett verktyg, resurs eller referens för studier, forskning, utbildning, lärande eller undervisning, som kan användas av lärare, pedagoger, elever eller studenter; för den akademiska världen: för skolan, grundskola, gymnasium, högstadium, mellan, högskola, teknisk examen, högskola, universitet, grundutbildning, master-eller doktorsexamen; för papper, rapporter, projekt, idéer, dokumentation, undersökningar, sammanfattningar, eller avhandling. Här är definitionen, förklaring, beskrivning, eller innebörden av varje betydande där du behöver information, och en lista över tillhörande begrepp som en ordlista. Finns på svenska, engelska, spanska, portugisiska, japanska, kinesiska, franska, tyska, italienska, polska, nederländska, ryska, arabiska, hindi, ukrainare, ungerska, katalanska, tjeckiska, hebreiska, danska, finsk, indonesisk, norsk, rumänska, turkiska, vietnamesiska, koreanska, thailändska, grekiska, bulgariska, kroatiska, slovakiska, litauiska, filippinska, lettiska, estniska och slovenska. Fler språk snart.

All information extraherades från Wikipedia, och det är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Sharealike License.

Unionpedia stöds inte av eller är anslutet till Wikimedia Foundation.

Google Play, Android och logotypen för Google Play är varumärken som tillhör Google Inc.

Integritetspolicy

UtgåendeInkommande