Snabbare tillgång än webbläsare!
39 relationer: Additivitet, Argumentationsfel, Aritmetiskt medelvärde, Bernoullis olikhet, Binomialsatsen, Cauchy–Schwarz olikhet, Chitvåfördelning, De Moivres formel, Direkt bevis, Eulers formel (geometri), Eulers kedjebråksformel, Fermats lilla sats, Fibonaccital, Funktion (programmering), Härledningssystem, Indirekt bevis, Induktion, Induktion (filosofi), Jesu uppståndelse, Kolmogorovkomplexitet, Konjugatregeln, Latinsk kvadrat, Matematik, Matematik 5, Matematik – diskret, Matematisk analys, Naturliga tal, Näthat, Nilpotent matris, Paul Guldin, Peanoaritmetik, Planär graf, Rekursiv funktion, Schurs sats, Tal, Triangelolikheten, Välordningsaxiomet, Vetenskapsåret 1838, Wilhelm Ackermann.
Additivitet
Additivitet är ett begrepp inom matematiken som anger hur en funktion uppför sig vid summering.
Ny!!: Matematisk induktion och Additivitet · Se mer »
Argumentationsfel
Argumentationsfel, även kallat fallasi och bedrägliga argument är argument som ser ut som ett bra argument av en speciell typ, men som i själva verket inte alls är det.
Ny!!: Matematisk induktion och Argumentationsfel · Se mer »
Aritmetiskt medelvärde
Aritmetiskt medelvärde, ofta bara kallat medelvärde, är det genomsnittliga värdet av en uppsättning tal \ och definieras som.
Ny!!: Matematisk induktion och Aritmetiskt medelvärde · Se mer »
Bernoullis olikhet
Bernoullis olikhet, efter Jakob Bernoulli, är en matematisk olikhet som approximerar exponentiering av 1+x.
Ny!!: Matematisk induktion och Bernoullis olikhet · Se mer »
Binomialsatsen
En visualisering av termer för de fyra första binomen. Binomialsatsen är en sats inom den matematiska analysen.
Ny!!: Matematisk induktion och Binomialsatsen · Se mer »
Cauchy–Schwarz olikhet
Cauchy-Schwarz olikhet, alternativt Cauchys olikhet, Schwarz olikhet eller Cauchy-Bunyakovski-Schwarz olikhet, matematisk olikhet uppkallad efter Augustin Louis Cauchy, Viktor Jakovlevitj Bunjakovskij samt Hermann Amandus Schwarz.
Ny!!: Matematisk induktion och Cauchy–Schwarz olikhet · Se mer »
Chitvåfördelning
Chitvåfördelning alternativt chikvadratfördelning, χ²-fördelning, är inom matematisk statistik en kontinuerlig sannolikhetsfördelning med täthetsfunktionen f(x).
Ny!!: Matematisk induktion och Chitvåfördelning · Se mer »
De Moivres formel
de Moivres formel, uppkallad efter Abraham de Moivre, är ett sätt att beräkna värdet av ett komplext tal upphöjt till ett heltal n, det vill säga zn.
Ny!!: Matematisk induktion och De Moivres formel · Se mer »
Direkt bevis
I matematik och logik är ett direkt bevis, en deduktion av ett påstående, som enbart bygger på teorins axiom, lemman och teorem utan att göra några ytterligare antaganden.
Ny!!: Matematisk induktion och Direkt bevis · Se mer »
Eulers formel (geometri)
Eulers formel (den ena av två olika formler med samma namn) är uppkallad efter Leonhard Euler och gäller ett samband mellan en månghörnings hörn, kanter och sidoytor.
Ny!!: Matematisk induktion och Eulers formel (geometri) · Se mer »
Eulers kedjebråksformel
Inom matematiken är Eulers kedjebråksformel en viss identitet mellan en serie med ett kedjebråk.
Ny!!: Matematisk induktion och Eulers kedjebråksformel · Se mer »
Fermats lilla sats
Pierre de Fermat formulerade satsen. Gottfried Wilhelm von Leibniz bevisade satsen. Fermats lilla sats säger att om p är ett primtal gäller för varje heltal a att Detta betyder att om man tar ett tal a, multiplicerar det med sig självt p gånger och subtraherar a är resultatet delbart med p (se modulär aritmetik).
Ny!!: Matematisk induktion och Fermats lilla sats · Se mer »
Fibonaccital
Tessellation med kvadrater som har Fibonaccital som sidlängd. Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
Ny!!: Matematisk induktion och Fibonaccital · Se mer »
Funktion (programmering)
Inom programmering är en funktion, även subrutin, procedur, metod, underprogram eller subprogram, en del av ett datorprogram som kan anropas för att utföra en viss uppgift oberoende av resten av koden.
Ny!!: Matematisk induktion och Funktion (programmering) · Se mer »
Härledningssystem
Ett härledningssystem är ett formellt system som beskriver bevisföringen i en given kontext.
Ny!!: Matematisk induktion och Härledningssystem · Se mer »
Indirekt bevis
Ett indirekt bevis eller ett motsägelsebevis är ett sätt att bevisa ett påstående genom att visa att påståendets motsats leder till en självmotsägelse.
Ny!!: Matematisk induktion och Indirekt bevis · Se mer »
Induktion
Induktion kan syfta på.
Ny!!: Matematisk induktion och Induktion · Se mer »
Induktion (filosofi)
Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.
Ny!!: Matematisk induktion och Induktion (filosofi) · Se mer »
Jesu uppståndelse
Jesu uppståndelse illustrerad på en altartavla i Hässleholms kyrka. Jesu uppståndelse är en omvittnad, men ej historiskt säkerställd, händelse, en söndag på våren cirka år 33.
Ny!!: Matematisk induktion och Jesu uppståndelse · Se mer »
Kolmogorovkomplexitet
Kolmogorovkomplexiteten av ett objekt, såsom en textsträng, är ett mått på beräkningsresurserna som krävs för att specificera objektet eller med andra ord ett mått på hur kaotiskt objektet är.
Ny!!: Matematisk induktion och Kolmogorovkomplexitet · Se mer »
Konjugatregeln
Inom matematiken är konjugatregeln ofta använd för att skriva om en differens till en produkt.
Ny!!: Matematisk induktion och Konjugatregeln · Se mer »
Latinsk kvadrat
En latinsk kvadrat eller romersk kvadrat är en matris där elementen är ordnade på så sätt att varje rad och varje kolumn innehåller element av olika typ.
Ny!!: Matematisk induktion och Latinsk kvadrat · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Matematisk induktion och Matematik · Se mer »
Matematik 5
Matematik 5 är en gymnasiekurs i den svenska gymnasieskolan.
Ny!!: Matematisk induktion och Matematik 5 · Se mer »
Matematik – diskret
Matematik – diskret var en kurs på gymnasieskolan i Sverige med kurskod MA1207.
Ny!!: Matematisk induktion och Matematik – diskret · Se mer »
Matematisk analys
Matematisk analys är den del av matematiken som behandlar gränsvärden, huvudsakligen derivator och integraler, och har ofta ett fokus på funktioner av reella eller komplexa variabler.
Ny!!: Matematisk induktion och Matematisk analys · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Matematisk induktion och Naturliga tal · Se mer »
Näthat
arkivdatum.
Ny!!: Matematisk induktion och Näthat · Se mer »
Nilpotent matris
Inom matematiken är en nilpotent matris en kvadratisk matris M sådan att M^k.
Ny!!: Matematisk induktion och Nilpotent matris · Se mer »
Paul Guldin
Paul Guldin, född av protestantiska föräldrar 1577 i Mels, död 1643 i Graz, schweizisk matematiker.
Ny!!: Matematisk induktion och Paul Guldin · Se mer »
Peanoaritmetik
Peanoaritmetik (ibland förkortat PA) är inom talteorin ett sätt att konstruera de naturliga talen N, samt addition och multiplikation med hjälp av Peanos axiom.
Ny!!: Matematisk induktion och Peanoaritmetik · Se mer »
Planär graf
Inom grafteori är en planär graf en graf som kan bäddas in i planet, det vill säga ritas på planet på ett sådant sätt att kanterna inte skär varandra, utan bara möts i noderna.
Ny!!: Matematisk induktion och Planär graf · Se mer »
Rekursiv funktion
En rekursiv funktion är en matematisk funktion som definieras med hjälp av rekursion, det vill säga med hjälp av referenser till sig själv.
Ny!!: Matematisk induktion och Rekursiv funktion · Se mer »
Schurs sats
Schurs sats är en sats inom linjär algebra och är uppkallad efter den judiske matematikern Issai Schur som bland annat studerade under Ferdinand Georg Frobenius.
Ny!!: Matematisk induktion och Schurs sats · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Matematisk induktion och Tal · Se mer »
Triangelolikheten
Triangelolikheten är en matematisk olikhet enligt vilken längden av en viss sida i en triangel är mindre än(eller lika med) summan av längderna av de övriga sidorna men större än(eller lika med) differensen mellan dessa sidor (brukar kallas den omvända triangelolikheten).
Ny!!: Matematisk induktion och Triangelolikheten · Se mer »
Välordningsaxiomet
Välordningsaxiomet eller välordningsprincipen, är inom matematiken ett axiom (eventuellt en princip) enligt vilken varje icke-tom mängd av positiva heltal har ett minsta element.
Ny!!: Matematisk induktion och Välordningsaxiomet · Se mer »
Vetenskapsåret 1838
Ingen beskrivning.
Ny!!: Matematisk induktion och Vetenskapsåret 1838 · Se mer »
Wilhelm Ackermann
Wilhelm Ackermann, född 29 mars 1896 i Herscheid,, död 24 december 1962 i Lüdenscheid, var en tysk matematiker och logiker.
Ny!!: Matematisk induktion och Wilhelm Ackermann · Se mer »
Omdirigerar här:
Induktion (matematik), Induktionsbevis.
