Snabbare tillgång än webbläsare!
271 relationer: Abels sats, Abraham Robinson, Absolut Galoisgrupp, Absolutbelopp, Absolutkonvergens, Abstrakt algebra, Additiv invers, Alef-ett, Aleftal, Algebra, Algebra över en kropp, Algebraiska tal, Algebrans fundamentalsats, Andragradsekvation, Area, Argument (matematik), Aritmetik, Aritmetisk geometri, Arkimedes spiral, Associativitet, Banachrum, BBP-formel, Begränsad funktion, Begränsad mängd, Beräkningsbart tal, Bernhard Bolzano, Bernoullis olikhet, Betingad konvergens, Bilinjär funktion, Binomialsatsen, Brahmagupta-Fibonacci-identiteten, Brännvidd, C, C (olika betydelser), C (programspråk), C (tal), Cantor-Dedekinds axiom, Cantors sats, Carl Johan Hill, Carlemanklass, Carlemans olikhet, Cartesisk produkt, Cauchy-följd, Cauchy–Schwarz olikhet, Cayley–Hamiltons sats, Decimaltal, Dedekindsnitt, Derivata, Determinant, Diagonalisering, ..., Differentialekvation, Diofantisk approximation, Dirichlets funktion, Dirichlets test, Diskreta värden, Distribution, Distributivitet, Divergens (vektoranalys), Division med noll, Dynamiskt system, E (tal), Eisensteins kriterium, Elliptisk kurva, Enkel logistisk regression, Epsilon, Erdős–Szemerédis sats, Euler-Maclaurins formel, Eulers formel, Exponentiell summa, Familj (matematik), Fel, Fibonaccital, Fixpunkt (matematik), Fixpunktsaritmetik, Fjärdegradsekvation, Flyttal, Flyttalsprocessor, Foiaș konstant, Fourierserie, Funktional, Gammafunktionen, Golv- och takfunktionerna, Gregorytal, Grupp (matematik), Hamelbas, Harmoniskt medelvärde, Hausdorffdimension, Heltal, Hermites identitet, Hermitesk matris, Hilbertproblemen, Hopningspunkt, Hyperkomplexa tal, Hyperreella tal, Idempotent, Identitet (matematik), Imaginära tal, Infimum, Infinitesimal, Ingenstans tät mängd, Inre komposition, Intervall (matematik), Irrationella tal, Irreducibelt polynom, Ivar Bendixson, Jacobimatris, Joniska talbeteckningssystemet, Karakteristik (ringteori), Kardinaltal, Karl Weierstrass, Kedjebråk, Kolmogorovs axiom, Kommutativitet, Kompilator, Komplexa tal, Komplexkonjugat, Komplext mått, Kon, Konjugat (algebra), Kontinuerlig funktion, Kontinuum (matematik), Kontinuumhypotesen, Kontraktionsavbildning, Konventioner för vetenskapliga beteckningar, Konvergens (matematik), Konvergensradie, Konvex mängd, Konvexkombination, Kovarians (sannolikhetsteori), Kropp (algebra), Kroppsutvidgning, Kubikrot, Kvadratisk form, Kvadratrot, Kvadratroten ur 5, Kvantisering, Kvantisering (signalbehandling), Kvaternion, Kvotgrupp, Lagranges identitet, Laplacetransform, Lebesgueintegration, Liegrupp, Linjär algebra, Linjär avbildning, Linjär funktion, Linjär ordning, Lista över matematiska symboler, Lista över tal, Littlewoods förmodan, Logaritm, Mahlers 3/2-problem, Mandelbrotmängden, Markovkedja, Markovs olikhet, Matematik 1, Matematik A, Matematik C, Matematisk konstant, Matrisexponentialfunktion, Matrisknippe, Matrislogaritm, Matrisnorm, Mängd, Mått (matematik), Minimum, Monad (icke-standardanalys), Monoton funktion, Multinomialsatsen, Multiplikation, Nät (matematik), Neutralt element, Newtons olikheter, Noethersk ring, Nolldelare, Nollmatris, Numerisk analys, Oändlighet, Oegentlig rotation, Okommutativ ring, Oktonion, Olikhet, Olikhetstecken, Omar Khayyam, Ordnad mängd, Ortogonalgrupp, Ortogonalmatris, P-adiska tal, Parallellogramlagen, Partialbråksuppdelning, Partialordnad mängd, Peetres olikhet, Polarisationsidentiteten, Polynomfaktorisering, Positiva tal, Potens, Potensserie, Primitiv funktion, Procent, Projektion (algebra), Projektivt plan, QR-faktorisering, R, Radon-Nikodyms sats, Rand (topologi), Rationell funktion, Rationella tal, Räknesätt, Reciprok (matematik), Reell analys, Reellvärd funktion, Relaxation, Riemann-Stieltjes integral, Riemanns serieteorem, Ring (matematik), Rot (till ekvation), Sannolikhet, Sannolikhetsfördelning, Sannolikhetsrum, Satisfierbarhet modulo teorier, Sats (logik), Satsen om största och minsta värde, Sedenion, Separabelt rum, Signum (matematik), Signumfunktionen, Singulärvärdesuppdelning, Skalär, Skalärfält, Skalärprodukt, Skevkropp, Sluten mängd, Slutet hölje, Spektralsatsen, Stegoperatorer, Stokastisk variabel, Stonehamtal, Struktur (matematik), Successor, Supremum, Supremumnormen, Surreella tal, Tal, Tallinjen, Tät mängd, Thabit ibn Kurrah, Tiopotens, Topologisk grupp, Transfinita tal, Transponat, Tredjegradsekvation, Triangelolikheten, Trippel, Trunkering, Tunn grupp (algebraisk gruppteori), Unär operator, Unitär ring, Uppräknelig mängd, Variabelbyte, Väldefinierad, Välordning, Värdemängd, Vektor, Vetenskapsåret 1837, Viktfunktion, Voigtprofil, Volterrarum, Z-transform, 0 (tal), 0,999…, 1 + 1 + 1 + 1 + ⋯. Förläng index (221 mer) »
Abels sats
Abels sats eller Abels kriterium är en matematisk sats inom den matematiska analysen uppkallad efter Niels Henrik Abel.
Ny!!: Reella tal och Abels sats · Se mer »
Abraham Robinson
Abraham Robinson, född 6 oktober 1918 i Waldenburg, Tyskland (nuvarande Wałbrzych i Polen), död 11 april 1974 i New Haven, Connecticut, USA, var en tysk-amerikansk matematiker.
Ny!!: Reella tal och Abraham Robinson · Se mer »
Absolut Galoisgrupp
Inom matematiken är den absoluta Galoisgruppen GK av en kropp K Galoisgruppen av Ksep över K, där Ksep är ett separabelt hölje av K. Alternativt är den gruppen av alla automorfier av det algebraiska höljet av K som fixerar K. Den absoluta Galoisgruppen är unik så när som på isomorfi.
Ny!!: Reella tal och Absolut Galoisgrupp · Se mer »
Absolutbelopp
Graf över absolutvärdesfunktionen för reella tal Absolutbeloppet, ibland kallat absolutvärdet eller beloppet av ett tal x betecknas |x| och är ett positivt reellt tal eller noll och kan ges den geometriska tolkningen som ett tals avstånd till origo eller 0-punkten i det fall talet kan representeras på tallinjen.
Ny!!: Reella tal och Absolutbelopp · Se mer »
Absolutkonvergens
Absolutkonvergens är en definition inom matematisk analys, angående seriers konvergens.
Ny!!: Reella tal och Absolutkonvergens · Se mer »
Abstrakt algebra
Abstrakt algebra är det område inom matematiken som behandlar algebraiska strukturer såsom grupper, ringar och kroppar.
Ny!!: Reella tal och Abstrakt algebra · Se mer »
Additiv invers
Den additiva inversen till ett tal n är talet, vilket adderat med n, ger noll.
Ny!!: Reella tal och Additiv invers · Se mer »
Alef-ett
Alef-ett, \aleph_1, är kardinaltalet för mängden av alla uppräkneligt oändliga ordinaltal.
Ny!!: Reella tal och Alef-ett · Se mer »
Aleftal
Alef-noll. Inom mängdteorin används alef-tal för att ange kardinaliteten, det vill säga antalet element, i oändliga mängder.
Ny!!: Reella tal och Aleftal · Se mer »
Algebra
Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken.
Ny!!: Reella tal och Algebra · Se mer »
Algebra över en kropp
En algebra över en kropp är inom matematik en algebraisk struktur, mer specifikt ett vektorrum med en operation som liknar multiplikation.
Ny!!: Reella tal och Algebra över en kropp · Se mer »
Algebraiska tal
Inom matematiken är det komplexa talet x algebraiskt om det är en lösning till en polynomekvation vars koefficienter är heltal: Exempelvis är \sqrt - 1 ett algebraiskt tal då det är en lösning till polynomekvationen.
Ny!!: Reella tal och Algebraiska tal · Se mer »
Algebrans fundamentalsats
Algebrans fundamentalsats kan formuleras som Ett polynom av graden n>0 med komplexa koefficienter a_0 \ldots a_n har minst ett komplext nollställe. Varje algebraisk ekvation med komplexa koefficienter av graden n, där n är större än 0, har precis n komplexa nollställen, räknade med multiplicitet (några nollställen kan vara lika).
Ny!!: Reella tal och Algebrans fundamentalsats · Se mer »
Andragradsekvation
Inom matematiken är en andragradsekvation med en obekant, en ekvation av formen Talen a, b och c är ekvationens ''koefficienter'' och uttrycket a\neq 0 betyder att a är skilt från noll.
Ny!!: Reella tal och Andragradsekvation · Se mer »
Area
Area är en storhet som beskriver utsträckningen av en tvådimensionell yta i planet.
Ny!!: Reella tal och Area · Se mer »
Argument (matematik)
Argumentet för ett komplext tal z definieras som vinkeln i positivt led i det komplexa talplanet mellan positiva realaxeln och sträckan mellan origo och z. Argumentet är definierat för alla komplexa tal utom 0.
Ny!!: Reella tal och Argument (matematik) · Se mer »
Aritmetik
Aritmetik, räknelära, (från grekiskan arithmein: räkna, arithmetike: räknekonst, arithmos: tal) är den gren inom matematiken som behandlar räknande.
Ny!!: Reella tal och Aritmetik · Se mer »
Aritmetisk geometri
Aritmetisk geometri är en gren inom matematiken som kan definieras som en kombination av talteori och geometri.
Ny!!: Reella tal och Aritmetisk geometri · Se mer »
Arkimedes spiral
Arkimedes spiral (även känd som Aritmetisk spiral) är en spiral namngiven på 300-talet f.Kr.
Ny!!: Reella tal och Arkimedes spiral · Se mer »
Associativitet
Inom matematiken, speciellt abstrakt algebra, kallas en binär operator * på en mängd S associativ om det för alla x, y och z i S gäller att Om så är fallet kan man använda beteckningen x * y * z, eftersom det inte spelar någon roll i vilken ordning operationerna utförs.
Ny!!: Reella tal och Associativitet · Se mer »
Banachrum
Banachrum är i matematiken i allmänhet oändligdimensionella rum av funktioner.
Ny!!: Reella tal och Banachrum · Se mer »
BBP-formel
En BBP-formel (efter David H. Bailey, Peter Borwein och Simon Plouffe) är inom matematik en formel för ett reellt tal a i form av en serie där b är ett heltal och p samt q är polynom.
Ny!!: Reella tal och BBP-formel · Se mer »
Begränsad funktion
Exempel på begränsade funktioner: Röd: nedåt begränsad Blå: uppåt och nedåt begränsadGrön: uppåt begränsad En begränsad funktion är inom matematiken en reell eller komplex funktion f, definierad på någon mängd X, sådan att mängden av f:s funktionsvärden är en begränsad mängd.
Ny!!: Reella tal och Begränsad funktion · Se mer »
Begränsad mängd
Illustration över en begränsad (övre delen) och en obegränsad mängd (nedre delen). Den röda triangeln begränsas av sina sidor medan det andra objektet fortsätter åt höger utan gräns. En begränsad mängd är inom matematik en mängd där det, intuitivt uttryckt, finns ett största avstånd mellan elementen i mängden som är ändligt.
Ny!!: Reella tal och Begränsad mängd · Se mer »
Beräkningsbart tal
Inom matematik och beräkningsteori är ett beräkningsbart tal ett reellt tal som kan beräknas med en ändlig algoritm.
Ny!!: Reella tal och Beräkningsbart tal · Se mer »
Bernhard Bolzano
Bernhard Placidus Johann Nepomuk Bolzano, född den 5 oktober 1781 i Prag, död där den 18 december 1848, var en böhmisk filosof och matematiker.
Ny!!: Reella tal och Bernhard Bolzano · Se mer »
Bernoullis olikhet
Bernoullis olikhet, efter Jakob Bernoulli, är en matematisk olikhet som approximerar exponentiering av 1+x.
Ny!!: Reella tal och Bernoullis olikhet · Se mer »
Betingad konvergens
I matematiken sägs en serie \sum_^\infty a_i vara betingat konvergent om den är konvergent, det vill säga gränsvärdet \lim_ \sum_^n a_i existerar, men att serien inte är absolutkonvergent, det vill säga att \lim_ \sum_^n |a_i | inte existerar.
Ny!!: Reella tal och Betingad konvergens · Se mer »
Bilinjär funktion
En bilinjär funktion på ett reellt, linjärt rum V, är en funktion f som till varje par av vektorer u, v tillhörande V, ordnar ett reellt tal f(u, v) så att.
Ny!!: Reella tal och Bilinjär funktion · Se mer »
Binomialsatsen
En visualisering av termer för de fyra första binomen. Binomialsatsen är en sats inom den matematiska analysen.
Ny!!: Reella tal och Binomialsatsen · Se mer »
Brahmagupta-Fibonacci-identiteten
Brahmagupta-Fibonacci-identiteten, Diophantus–Fibonacci-identiteten eller helt enkelt Fibonaccis identitet, är en sats inom algebran, enligt vilken produkten av två summor av kvadrater är en summa av två andra kvadrater.
Ny!!: Reella tal och Brahmagupta-Fibonacci-identiteten · Se mer »
Brännvidd
Fokallängd. Negativ fokallängd Brännvidden, även kallad fokallängd, är brännpunktens avstånd från en lins mittpunkt eller en buktig spegels vertex och är ett begrepp som används för att karakterisera linser, speglar och annan optik.
Ny!!: Reella tal och Brännvidd · Se mer »
C
Etruskiskt '''C''' Latinskt '''C''' C är den tredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Reella tal och C · Se mer »
C (olika betydelser)
C eller c kan syfta på.
Ny!!: Reella tal och C (olika betydelser) · Se mer »
C (programspråk)
C är ett generellt, imperativt programspråk.
Ny!!: Reella tal och C (programspråk) · Se mer »
C (tal)
Kardinaltalet c är kardinaliteten för de reella talen; c.
Ny!!: Reella tal och C (tal) · Se mer »
Cantor-Dedekinds axiom
Inom matematisk logik säger Cantor-Dedekinds axiom att de reella talen är ordnings-isomorfa med punkterna på en linje.
Ny!!: Reella tal och Cantor-Dedekinds axiom · Se mer »
Cantors sats
Cantors sats (efter Georg Cantor) är en sats inom mängdteorin som innebär att det inte finns någon gräns för hur stora kardinaltal man kan bilda: Om man bildar potensmängden av en mängd (ändlig eller oändlig), får man alltid en ännu större mängd.
Ny!!: Reella tal och Cantors sats · Se mer »
Carl Johan Hill
Carl Johan Danielsson Hill, ursprungligen Rudelius, född den 12 januari 1793 i Målilla socken, död den 25 augusti 1875 i Lund, var en svensk professor i matematik och rektor vid Lunds universitet 1830-70.
Ny!!: Reella tal och Carl Johan Hill · Se mer »
Carlemanklass
En Carlemanklass är en mängd av funktioner definierade på den reella talaxeln.
Ny!!: Reella tal och Carlemanklass · Se mer »
Carlemans olikhet
Carlemans olikhet är en matematisk olikhet namngiven efter Torsten Carleman, som var den förste att publicera olikheten 1923.
Ny!!: Reella tal och Carlemans olikhet · Se mer »
Cartesisk produkt
Den cartesiska eller kartesiska produkten eller mängdprodukten av två mängder A och B är mängden av alla ordnade par (a, b) vars första element a tillhör A och vars andra element b tillhör B. Produkten av A och B skrivs A × B, så definitionen kan sammanfattas Mängdprodukten kallas "cartesisk" efter Renatus Cartesius, den latinska översättningen av René Descartes.
Ny!!: Reella tal och Cartesisk produkt · Se mer »
Cauchy-följd
En cauchyföljd, de blåa punkterna kommer närmare och närmare. En följd som inte är en cauchyföljd. En cauchyföljd är en talföljd där skillnaden mellan två tal i följden är godtyckligt liten så länge talen dyker upp tillräckligt sent i följden.
Ny!!: Reella tal och Cauchy-följd · Se mer »
Cauchy–Schwarz olikhet
Cauchy-Schwarz olikhet, alternativt Cauchys olikhet, Schwarz olikhet eller Cauchy-Bunyakovski-Schwarz olikhet, matematisk olikhet uppkallad efter Augustin Louis Cauchy, Viktor Jakovlevitj Bunjakovskij samt Hermann Amandus Schwarz.
Ny!!: Reella tal och Cauchy–Schwarz olikhet · Se mer »
Cayley–Hamiltons sats
Inom linjär algebra innebär Cayley–Hamiltons sats (efter matematikerna Arthur Cayley och William Rowan Hamilton) att varje kvadratisk matris bestående av komplexa eller reella tal uppfyller sin egen karakteristiska ekvation.
Ny!!: Reella tal och Cayley–Hamiltons sats · Se mer »
Decimaltal
Decimaltal är ett tal som innehåller ett decimaltecken, följt av en eller flera decimaler.
Ny!!: Reella tal och Decimaltal · Se mer »
Dedekindsnitt
Inom matematiken är Dedekindsnitt, uppkallat efter Richard Dedekind, ett sätt att definiera begreppet reellt tal, på ett sådant sätt att alla viktiga egenskaper (axiom) för reella tal uppfylls.
Ny!!: Reella tal och Dedekindsnitt · Se mer »
Derivata
tangenten till kurvan. Linjen är alltid tangenten till den blåa kurvan. Derivatan är positiv när linjen är grön, negativ när den är röd och noll när den är svart. En derivata är en funktion som anger förändringshastigheten hos en annan känd funktion.
Ny!!: Reella tal och Derivata · Se mer »
Determinant
Inom linjär algebra, är en determinant en funktion som tillordnar en skalär till en kvadratisk matris.
Ny!!: Reella tal och Determinant · Se mer »
Diagonalisering
Diagonalisering är inom linjär algebra en omvandling av en matris till en diagonalmatris.
Ny!!: Reella tal och Diagonalisering · Se mer »
Differentialekvation
En differentialekvation är en ekvation som beskriver ett samband mellan en okänd funktion och dess derivator.
Ny!!: Reella tal och Differentialekvation · Se mer »
Diofantisk approximation
Inom matematiken är Diofantisk approximation, uppkallat efter Diofantos, ett delområde av talteori som studerar approximeringen av reella tal med rationella tal.
Ny!!: Reella tal och Diofantisk approximation · Se mer »
Dirichlets funktion
Dirichlets funktion är inom matematisk analys en funktion på de reella talen som inte är kontinuerlig någonstans, uppkallad efter den tyske matematikern Dirichlet.
Ny!!: Reella tal och Dirichlets funktion · Se mer »
Dirichlets test
Dirichlets test är inom matematik en metod för att testa om en serie konvergerar uppkallad efter matematikern Dirichlet.
Ny!!: Reella tal och Dirichlets test · Se mer »
Diskreta värden
Diskreta värden är värden som är åtskilda från varandra till skillnad från kontinuerliga värden.
Ny!!: Reella tal och Diskreta värden · Se mer »
Distribution
I matematisk analys är en distribution ett slags generaliserad funktion.
Ny!!: Reella tal och Distribution · Se mer »
Distributivitet
En illustration som visar distributivitet med rektanglar, för positiva fallet. I abstrakt algebra inom matematiken sägs en operator, \,*, vara distributiv med avseende på en annan operator, +, om det för alla x, y och z i en mängd S gäller att och Till exempel är multiplikation distributiv med avseende på addition i mängden av reella tal.
Ny!!: Reella tal och Distributivitet · Se mer »
Divergens (vektoranalys)
I ett elektriskt fält är divergensen positiv i en positiv punktladdning (röd källa) och negativ i en negativ punktladdning (grön sänka). Inom vektoranalys är divergens ett mått på ett vektorfälts tendens att "stråla" ut från (eller konvergera in mot) en viss punkt.
Ny!!: Reella tal och Divergens (vektoranalys) · Se mer »
Division med noll
Division med noll innebär inom matematiken att man dividerar ett tal med noll, det vill säga att man har noll i nämnaren.
Ny!!: Reella tal och Division med noll · Se mer »
Dynamiskt system
Lorenz-attraktorn är ett exempel på ett dynamiskt system i tre dimensioner. Ett dynamiskt system är en matematisk modell i vilken en variabels värde ändras i tiden.
Ny!!: Reella tal och Dynamiskt system · Se mer »
E (tal)
Talet e, Nepers tal eller Eulers tal är den matematiska konstant som utgör basen för den naturliga logaritmen, ln.
Ny!!: Reella tal och E (tal) · Se mer »
Eisensteins kriterium
Eisensteins kriterium, uppkallat efter matematikern Ferdinand Eisenstein, är inom matematiken ett tillräckligt krav för att polynom ska vara irreducibelt över de rationella talen, vilket innebär att det inte kan faktoriseras som en produkt av polynom av lägre grad.
Ny!!: Reella tal och Eisensteins kriterium · Se mer »
Elliptisk kurva
En elliptisk kurva är mängden av punkter (x,y) som löser en polynomekvation som har grad två i y och grad tre i x. Denna ekvation skrivs vanligtvis på formen där k är en kropp där den elliptiska kurvan är definierad, till exempel reella talen.
Ny!!: Reella tal och Elliptisk kurva · Se mer »
Enkel logistisk regression
Logistisk regression är en matematisk metod med vilken man kan analysera mätdata.
Ny!!: Reella tal och Enkel logistisk regression · Se mer »
Epsilon
Epsilon (grekiska έψιλον épsilon) (versal: Ε, gemen: ε) är den femte bokstaven i det grekiska alfabetet och den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 5.
Ny!!: Reella tal och Epsilon · Se mer »
Erdős–Szemerédis sats
Inom aritmetisk kombinatorik är Erdős–Szemerédis sats, bevisad av Paul Erdős och Endre Szemerédi 1983, en sats som säger att för varje ändlig mängd A av reella tal finns det konstanter c och \varepsilon så att där A+A.
Ny!!: Reella tal och Erdős–Szemerédis sats · Se mer »
Euler-Maclaurins formel
Euler-Maclaurins formel (i viss litteratur även kallad Eulers formel) ger inom numerisk analys ett starkt samband mellan integraler och summor.
Ny!!: Reella tal och Euler-Maclaurins formel · Se mer »
Eulers formel
enhetscirkeln i det komplexa talplanet. Eulers formel inom komplex analys, uppkallad efter Leonhard Euler, kopplar samman exponentialfunktionen och de trigonometriska funktionerna: En enkel konsekvens av Eulers formel är Eulers identitet som förbluffat matematikstuderande genom tiderna.
Ny!!: Reella tal och Eulers formel · Se mer »
Exponentiell summa
Inom matematiken är en exponentiell summa antingen en ändlig Fourierserie (det vill säga ett trigonometriskt polynom) eller någon annan ändlig summa som bildats med en liten modifiering av exponentialfunktionen, En typisk exponentiell summa är alltså av formen där summan går över en ändlig följd av reella tal xn.
Ny!!: Reella tal och Exponentiell summa · Se mer »
Familj (matematik)
En familj kan inom matematiken användas antingen i en speciell betydelse som en uppsättning av element med index, eller allmännare som synonym till mängd.
Ny!!: Reella tal och Familj (matematik) · Se mer »
Fel
Fel, inom numerisk analys, anger differensen mellan ett värde och dess närmevärde.
Ny!!: Reella tal och Fel · Se mer »
Fibonaccital
Tessellation med kvadrater som har Fibonaccital som sidlängd. Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
Ny!!: Reella tal och Fibonaccital · Se mer »
Fixpunkt (matematik)
Inom matematiken är en fixpunkt till en funktion en punkt som avbildas på sig själv, det vill säga en punkt a sådan att f(a).
Ny!!: Reella tal och Fixpunkt (matematik) · Se mer »
Fixpunktsaritmetik
Fixpunktsaritmetik med fixpunktstal är en approximerad datorrepresentation av reella tal.
Ny!!: Reella tal och Fixpunktsaritmetik · Se mer »
Fjärdegradsekvation
En fjärdegradsekvation är en ekvation som kan skrivas på formen där a ≠ 0.
Ny!!: Reella tal och Fjärdegradsekvation · Se mer »
Flyttal
Flyttal är en approximerad datorrepresentation av reella tal.
Ny!!: Reella tal och Flyttal · Se mer »
Flyttalsprocessor
AMD Flyttalsprocessor, förkortas FPU efter engelskans floating point unit, är den enhet i ett datorsystem som utför beräkningar på flyttal (en approximativ representation av reella tal).
Ny!!: Reella tal och Flyttalsprocessor · Se mer »
Foiaș konstant
Inom matematiken är Foiaș konstant en matematisk konstant uppkallad efter Ciprian Foiaș.
Ny!!: Reella tal och Foiaș konstant · Se mer »
Fourierserie
En fyrkantsvåg approximerad med ett ökande antal fourierkomponenter; observera beteendet vid diskontinuiteterna. Fourierserier (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en variant av Fouriertransformen för funktioner som bara är definierade för ett intervall av längden T, eller som är periodiska med periodiciteten T. Varje kontinuerlig periodisk funktion kan skrivas som summan av ett antal sinusfunktioner med varierande amplitud där varje sinusfunktion har en frekvens som är en heltalsmultipel av den lägsta frekvensen i den periodiska funktionen, 1/T (grundtonen).
Ny!!: Reella tal och Fourierserie · Se mer »
Funktional
Inom matematiken är en funktional en avbildning från ett vektorrum till den underliggande skalärkroppen (till exempel de reella eller komplexa talen).
Ny!!: Reella tal och Funktional · Se mer »
Gammafunktionen
Absolutvärdet av gammafunktionen i det komplexa talplanet. Gammafunktionen är en matematisk funktion som generaliserar fakulteten n!, det vill säga heltalsprodukten 1 · 2 · 3 ·...
Ny!!: Reella tal och Gammafunktionen · Se mer »
Golv- och takfunktionerna
Golvfunktionens graf Takfunktionens graf Golv- och takfunktionerna är två funktioner inom talteorin.
Ny!!: Reella tal och Golv- och takfunktionerna · Se mer »
Gregorytal
Gregorytal, uppkallat efter James Gregory, är inom matematiken ett reellt tal på formen: där x är ett rationellt tal större än eller lika med 1.
Ny!!: Reella tal och Gregorytal · Se mer »
Grupp (matematik)
De möjliga inställningarna hos Rubiks kub och överföringarna mellan dessa tillstånd utgör en matematisk grupp. En grupp är en typ av abstrakt algebraisk struktur vars studium kallas gruppteori.
Ny!!: Reella tal och Grupp (matematik) · Se mer »
Hamelbas
Inom matematiken är en hamelbas en bas för de reella talen betraktade som vektorrum över de rationella talen.
Ny!!: Reella tal och Hamelbas · Se mer »
Harmoniskt medelvärde
Harmoniskt medelvärde är ett av de tre Pythagoreiska medelvärdena och används främst för att beskriva tillväxtfenomen.
Ny!!: Reella tal och Harmoniskt medelvärde · Se mer »
Hausdorffdimension
Hausdorffdimension är en matematisk definition på dimension.
Ny!!: Reella tal och Hausdorffdimension · Se mer »
Heltal
Heltalen är unionen av mängden naturliga tal och mängden negativa heltal.
Ny!!: Reella tal och Heltal · Se mer »
Hermites identitet
Inom matematiken är Hermites identitet, uppkallad efter Charles Hermite, en identitet som ger värdet av en summa som innehåller golvfunktionen.
Ny!!: Reella tal och Hermites identitet · Se mer »
Hermitesk matris
En hermitesk matris är en matris som är lika med sitt hermiteska konjugat.
Ny!!: Reella tal och Hermitesk matris · Se mer »
Hilbertproblemen
Hilbertproblemen är en lista över 23 då olösta problem inom matematiken som lades fram år 1900 av David Hilbert vid en konferens i Paris.
Ny!!: Reella tal och Hilbertproblemen · Se mer »
Hopningspunkt
Hopningspunkt är en term inom matematisk analys och topologi, som används för flera snarlika begrepp.
Ny!!: Reella tal och Hopningspunkt · Se mer »
Hyperkomplexa tal
Hyperkomplexa tal är utvidgningar av de komplexa talen, såsom kvaternioner, oktonioner och sedenioner.
Ny!!: Reella tal och Hyperkomplexa tal · Se mer »
Hyperreella tal
Det hyperreella talsystemet är inom matematiken ett talsystem som utvidgar det reella talsystemet genom att även innehålla så kallade infinitesimaler.
Ny!!: Reella tal och Hyperreella tal · Se mer »
Idempotent
På- och avknappar på ett polskt tågs destinationsskyltsinställning. Påknappen är en idempotent operation då den har samma verkan oavsett hur många gånger den används. Inom matematiken och datavetenskapen är en operation idempotent, om den ger samma resultat oberoende av antalet upprepningar.
Ny!!: Reella tal och Idempotent · Se mer »
Identitet (matematik)
Med en matematisk identitet (även algebraisk identitet) menas att oavsett vilket värde vi tilldelar en variabel kommer den funktion eller formel där variabeln ingår alltid att ha samma värde.
Ny!!: Reella tal och Identitet (matematik) · Se mer »
Imaginära tal
Det komplexa talplanet. Ett '''imaginärt tal''' avbildas på det komplexa talplanets vertikala axel (''Im'') Ett imaginärt tal är ett komplext tal, som avbildas på det komplexa talplanets vertikala axel och kan skrivas som ett reellt tal multiplicerat med den imaginära enheten i, vilken är definierad av egenskapen i^2.
Ny!!: Reella tal och Imaginära tal · Se mer »
Infimum
Infimum är ett matematiskt begrepp som i princip motsvarar minimum när man har en mängd som inte har ett minsta värde men som ändå är begränsad, till exempel ett öppet intervall.
Ny!!: Reella tal och Infimum · Se mer »
Infinitesimal
Infinitesimal är nylatin och en neologism som betyder 'ytterst litet'.
Ny!!: Reella tal och Infinitesimal · Se mer »
Ingenstans tät mängd
En ingenstans tät mängd är inom topologi en delmängd A till ett topologiskt rum X med egenskapen att det inre till slutna höljet av A är tomt.
Ny!!: Reella tal och Ingenstans tät mängd · Se mer »
Inre komposition
En inre komposition kopplar för varje ordnat par (a,b) av mängd i en mängd samman dem med ett element c i samma mängd.
Ny!!: Reella tal och Inre komposition · Se mer »
Intervall (matematik)
Bild visar tre stycken intervall. ''A'' är ett obegränsat intervall, ''B'' är ett begränsat och slutet intervall och ''C'' är ett begränsat och öppet intervall. Inom matematiken är ett intervall en sammanhängande delmängd av den reella tallinjen eller av en annan partialordnad mängd.
Ny!!: Reella tal och Intervall (matematik) · Se mer »
Irrationella tal
Inom matematiken är irrationella tal reella tal som inte är rationella tal, det vill säga tal som inte kan skrivas som a/b, där a och b är heltal samt b skilt från noll.
Ny!!: Reella tal och Irrationella tal · Se mer »
Irreducibelt polynom
Ett irreducibelt polynom är inom matematiken ett icke-konstant polynom som inte kan skrivas som en produkt av två eller fler icke-konstanta polynom.
Ny!!: Reella tal och Irreducibelt polynom · Se mer »
Ivar Bendixson
Ivar Otto Bendixson, född 1 augusti 1861 i Djurgårdsbrunn, Stockholm, död 29 november 1935, var en svensk matematiker och kommunalpolitiker.
Ny!!: Reella tal och Ivar Bendixson · Se mer »
Jacobimatris
Jacobimatris (också kallad jacobian eller funktionalmatris), efter Carl Gustav Jacob Jacobi, är en matris bestående av olika partialderivator som tillhör ett system av funktioner.
Ny!!: Reella tal och Jacobimatris · Se mer »
Joniska talbeteckningssystemet
Det joniska talbeteckningssystemet har använts i Grekland sedan 500-talet f.Kr. och är fortfarande i bruk, även om det främst används för ordningstal.
Ny!!: Reella tal och Joniska talbeteckningssystemet · Se mer »
Karakteristik (ringteori)
I ringteori är karakteristiken för en kropp det minsta positiva antal ettor man behöver addera för att summan skall bli noll, om det finns ett sådant antal.
Ny!!: Reella tal och Karakteristik (ringteori) · Se mer »
Kardinaltal
Kardinaltal är ett begrepp inom mängdteorin, och betecknar antalet element i en mängd.
Ny!!: Reella tal och Kardinaltal · Se mer »
Karl Weierstrass
Karl Theodor Wilhelm Weierstrass, född 31 oktober 1815 i Ostenfelde, Preussen (nuvarande Tyskland), död 19 februari 1897, var en tysk matematiker.
Ny!!: Reella tal och Karl Weierstrass · Se mer »
Kedjebråk
Ett kedjebråk är ett matematiskt uttryck på formen där a0 är ett heltal och övriga an är positiva heltal.
Ny!!: Reella tal och Kedjebråk · Se mer »
Kolmogorovs axiom
Inom sannolikhetsteorin är Kolmogorovs axiom de tre axiom som entydigt bestämmer begreppet sannolikhetsfunktion.
Ny!!: Reella tal och Kolmogorovs axiom · Se mer »
Kommutativitet
En operation \circär kommutativ om och endast om x \circ y.
Ny!!: Reella tal och Kommutativitet · Se mer »
Kompilator
En kompilator är inom datavetenskap ett datorprogram som utifrån en programtext skrivet i ett programspråk som till exempel C, Modula, eller Ada, skapar ett motsvarande lågnivåprogram som kan omvandlas till exekverbar kod (maskinkod) som kan utföra de aktiviteter som programtexten beskriver, alltså ett slags översättare.
Ny!!: Reella tal och Kompilator · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Reella tal och Komplexa tal · Se mer »
Komplexkonjugat
Komplexa tal och deras konjugerade värden i det komplexa talplanet. Talen är varandras speglingar i den reella axeln Komplexkonjugatet till ett komplext tal är det komplexa tal som har samma realdel och där imaginärdelen har samma belopp men är av motsatt tecken.
Ny!!: Reella tal och Komplexkonjugat · Se mer »
Komplext mått
Ett komplext mått är inom matematik, specifikt måtteori, i vissa avseenden en generalisering av mått-konceptet genom att låta måttet anta komplexa värden.
Ny!!: Reella tal och Komplext mått · Se mer »
Kon
En kon är en geometrisk kropp som bildas av linjer mellan samtliga punkter på konturen av en plan figur (basytan) och en punkt utanför planet (spetsen, apex).
Ny!!: Reella tal och Kon · Se mer »
Konjugat (algebra)
Inom algebra bildas konjugatet till ett binom x + y\ genom att tecknet växlas för en av termerna, till exempel är x - y\ konjugatet till x + y\.
Ny!!: Reella tal och Konjugat (algebra) · Se mer »
Kontinuerlig funktion
graf är sammanhängande. Denna funktion är inte kontinuerlig i punkten ''x''0 eftersom den där gör ett hopp. Inom matematiken är en kontinuerlig funktion en funktion som inte gör några plötsliga hopp och inte har några avbrott, så att nästan lika värden in garanterar nästan lika värden ut.
Ny!!: Reella tal och Kontinuerlig funktion · Se mer »
Kontinuum (matematik)
Kontinuum är den ordnade mängden av de reella talen \mathbb eller namnet på dess kardinaltal, som betecknas |R| eller c. c är större än \aleph_0 (Alef-0), kardinaltalet för uppräkneliga mängder som t.ex.
Ny!!: Reella tal och Kontinuum (matematik) · Se mer »
Kontinuumhypotesen
Kontinuumhypotesen är ett mängdteoretiskt påstående av Georg Cantor som bland annat har betydelse inom matematikfilosofin.
Ny!!: Reella tal och Kontinuumhypotesen · Se mer »
Kontraktionsavbildning
Kontraktionsavbildning, inom matematiken en avbildning där avståndet mellan två punkter före avbildningen är större än avståndet mellan dem efter avbildningen.
Ny!!: Reella tal och Kontraktionsavbildning · Se mer »
Konventioner för vetenskapliga beteckningar
Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas.
Ny!!: Reella tal och Konventioner för vetenskapliga beteckningar · Se mer »
Konvergens (matematik)
Konvergens är inom matematik en egenskap hos vissa följder, det vill säga sekvenser av objekt x_i.
Ny!!: Reella tal och Konvergens (matematik) · Se mer »
Konvergensradie
Konvergensradien för en potensserie är radien för den största cirkelskiva för vilken serien är konvergent.
Ny!!: Reella tal och Konvergensradie · Se mer »
Konvex mängd
En konvex mängd En icke-konvex mängd En mängd i ett reellt eller komplext vektorrum är konvex om varje punkt längs en sträcka mellan två godtyckligt valda punkter i mängden också ligger i mängden.
Ny!!: Reella tal och Konvex mängd · Se mer »
Konvexkombination
Konvexkombination av två eller flera baspunkter x1, x2,... kallas i matematiken de punkter som befinner sig i eller mellan baspunkterna.
Ny!!: Reella tal och Konvexkombination · Se mer »
Kovarians (sannolikhetsteori)
Kovarians är inom sannolikhetsteori och statistik, ett mått på samvariationen mellan två stokastiska variabler (slumpvariabler).
Ny!!: Reella tal och Kovarians (sannolikhetsteori) · Se mer »
Kropp (algebra)
Inom högre algebra är en kropp (en. field, ty. Körper) en typ av algebraisk struktur vars egenskaper liknar dem, som till exempel de komplexa och reella talen besitter med operationerna addition och multiplikation.
Ny!!: Reella tal och Kropp (algebra) · Se mer »
Kroppsutvidgning
En kroppsutvidgning är inom matematik en kropp som innehåller en annan kropp.
Ny!!: Reella tal och Kroppsutvidgning · Se mer »
Kubikrot
I matematiken är kubikroten ur ett reellt tal x det reella tal, vilket upphöjt till 3 blir x. Kubikroten ur x betecknas \scriptstyle.
Ny!!: Reella tal och Kubikrot · Se mer »
Kvadratisk form
En enmantlad hyperboloid som kan beskrivas av ekvationen ax^2+by^2-cz^2.
Ny!!: Reella tal och Kvadratisk form · Se mer »
Kvadratrot
parabel. Kvadratroten ur ett tal x är det icke-negativa tal y vars kvadrat är lika med x, det vill säga y2.
Ny!!: Reella tal och Kvadratrot · Se mer »
Kvadratroten ur 5
Kvadratroten ur 5, eller bara roten ur 5, är det positiva reella tal som multiplicerat med sig självt ger talet 5.
Ny!!: Reella tal och Kvadratroten ur 5 · Se mer »
Kvantisering
Kvantisering är proceduren att begränsa något från en kontinuerlig mängd av värden (till exempel de reella talen) till en diskret mängd (till exempel heltalen).
Ny!!: Reella tal och Kvantisering · Se mer »
Kvantisering (signalbehandling)
samplad signal en kvantiserad signal en samplad och kvantiserad signal Kvantisering är en process inom digital signalbehandling som innebär att man approximerar (avbildar) en kontinuerlig värdemängd (eller en diskret värdemängd med väldigt många värden) till en relativt liten målmängd av diskreta värden eller symboler.
Ny!!: Reella tal och Kvantisering (signalbehandling) · Se mer »
Kvaternion
Kvaternion (senlatin quatérnio, "ansamling av fyra personer eller ting"), element i en utvidgning av de reella talen till ett fyrdimensionellt talområde på ett liknande sätt som komplexa tal är en utvidgning till ett tvådimensionellt, definierat av W.R. Hamilton 1843.
Ny!!: Reella tal och Kvaternion · Se mer »
Kvotgrupp
En kvotgrupp är inom matematik, specifikt gruppteori, en grupp som bildas utifrån en större grupp med hjälp av en ekvivalensrelation, som i sin tur definieras med hjälp av en normal delgrupp.
Ny!!: Reella tal och Kvotgrupp · Se mer »
Lagranges identitet
Lagranges identitet, uppkallad efter Joseph Louis Lagrange, är inom algebran, sambandet \begin \biggl(\sum_^n a_k^2\biggr) \biggl(\sum_^n b_k^2\biggr) - \biggl(\sum_^n a_k b_k\biggr)^2 &.
Ny!!: Reella tal och Lagranges identitet · Se mer »
Laplacetransform
Laplacetransform är en matematisk transform som bland annat används vid analys av linjära system och differentialekvationer.
Ny!!: Reella tal och Laplacetransform · Se mer »
Lebesgueintegration
Lebesgueintegration eller måttintegration är en av många generaliseringar av begreppet integral.
Ny!!: Reella tal och Lebesgueintegration · Se mer »
Liegrupp
I matematiken är en Liegrupp (namngiven efter Sophus Lie) en differentierbar mångfald med en differentierbar gruppstruktur, dvs en differentierbar mångfald M tillsammans med differentierbara funktioner *:M\times M\rightarrow M och i:M\rightarrow M samt en punkt 0 sådana att (M,*,i,0) är en grupp; där 0 är identitetselementet och i är inversavbildningen.
Ny!!: Reella tal och Liegrupp · Se mer »
Linjär algebra
Arthur Cayley (1821–1895). Carl Friedrich Gauss (1777–1855). William Rowan Hamilton (1805–1865). Linjär algebra är den gren av matematiken som studerar vektorer, matriser, linjära rum (vektorrum), linjära koordinattransformationer och linjära ekvationssystem.
Ny!!: Reella tal och Linjär algebra · Se mer »
Linjär avbildning
Ett exempel på en linjär transformation i två dimensioner. Observera hur basvektorerna transformeras med matrisen. Inom matematiken är en linjär avbildning (även kallad linjär transformation och linjär operation) en särskild sorts avbildning som bevarar identitet och invers mellan två vektorrum.
Ny!!: Reella tal och Linjär avbildning · Se mer »
Linjär funktion
Bild:Linjär - icke linjär.png för mer information. En linjär funktion är en funktion f(x) som uppfyller följande två krav.
Ny!!: Reella tal och Linjär funktion · Se mer »
Linjär ordning
En linjär ordning eller totalordning är inom matematik en binär relation på en mängd som ordnar elementen i en stigande eller fallande ordning.
Ny!!: Reella tal och Linjär ordning · Se mer »
Lista över matematiska symboler
Det här är en lista över vanligt förekommande symboler som används i matematiska uttryck.
Ny!!: Reella tal och Lista över matematiska symboler · Se mer »
Lista över tal
Detta är en lista över artiklar som handlar om olika tal.
Ny!!: Reella tal och Lista över tal · Se mer »
Littlewoods förmodan
Inom matematiken är Littlewoods förmodan en förmodan inom Diofantisk approximation av John Littlewood runt 1930.
Ny!!: Reella tal och Littlewoods förmodan · Se mer »
Logaritm
Logaritmen är inom matematiken den inversa funktionen till exponentiering.
Ny!!: Reella tal och Logaritm · Se mer »
Mahlers 3/2-problem
Inom matematiken är Mahlers 3/2-problem ett problem gällande existensen av så kallade "Z-tal".
Ny!!: Reella tal och Mahlers 3/2-problem · Se mer »
Mandelbrotmängden
'''Bild 1a'''. '''Mandelbrotmängden''', ''Mandelbrotfraktalen'', är det helt svarta området i bilden. Resten kan sägas vara fraktalens aura. '''1b'''. Delbild av övre högra kanten. Eng. "minimandels".''). svarta hål" och dessutom i serier där hålen upprepas i långa rader eller spiraler bredvid varandra. Mönstret varierar också allt efter hur stor skala som visas. kurvor. Mandelbrotmängden är en berömd fraktal uppkallad efter den franske matematikern Benoît B. Mandelbrot.
Ny!!: Reella tal och Mandelbrotmängden · Se mer »
Markovkedja
En enkel Markovkedja med två tillstånd A och E med olika sannolikheter att vara kvar i respektive tillstånd. En Markovkedja är inom matematiken en tidsdiskret stokastisk process med Markovegenskapen, det vill säga att processens förlopp kan bestämmas utifrån dess befintliga tillstånd utan kännedom om det förflutna.
Ny!!: Reella tal och Markovkedja · Se mer »
Markovs olikhet
Markovs olikhet är, inom sannolikhetsteorin, en uppskattning av en sannolikhet med hjälp av ett väntevärde: Låt (\Omega,\mathcal,\mathbb) vara ett sannolikhetsrum och X: \Omega \longrightarrow \mathbb en stokastisk variabel på detta rum.
Ny!!: Reella tal och Markovs olikhet · Se mer »
Matematik 1
Matematik 1 är en kurs för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige enligt Gy 2011.
Ny!!: Reella tal och Matematik 1 · Se mer »
Matematik A
Matematik A var en gymnasiekurs fram till Gy 2011 infördes som ny läroplan för gymnasieskolan.
Ny!!: Reella tal och Matematik A · Se mer »
Matematik C
Matematik C är en kurs i gymnasieskolan i Sverige för elever som påbörjade sin undervisning före 2011 och har i stället ersatts av.
Ny!!: Reella tal och Matematik C · Se mer »
Matematisk konstant
En matematisk konstant är en kvantitet vars värde inte förändras, i motsats till en variabel.
Ny!!: Reella tal och Matematisk konstant · Se mer »
Matrisexponentialfunktion
Matrisexponentialfunktionen är inom matematiken en utökning av exponentialfunktionen från komplexa tal till att gälla även kvadratiska matriser, så att man får en matrisfunktion.
Ny!!: Reella tal och Matrisexponentialfunktion · Se mer »
Matrisknippe
Ett matrisknippe är inom linjär algebra en matrisvärd funktion av reella eller komplexa tal.
Ny!!: Reella tal och Matrisknippe · Se mer »
Matrislogaritm
Inom matematiken är matrislogaritm en generalisering av begreppet logaritm till att gälla även kvadratiska matriser.
Ny!!: Reella tal och Matrislogaritm · Se mer »
Matrisnorm
Inom matematik är en matrisnorm en naturlig förlängning av vektorrnormen för matriser.
Ny!!: Reella tal och Matrisnorm · Se mer »
Mängd
En mängd är en samling av objekt.
Ny!!: Reella tal och Mängd · Se mer »
Mått (matematik)
Informellt avbildar ett mått en mängd på ett positivt reellt tal, där delmängder avbildas till mindre tal. Mått inom måtteorin är ett matematiskt begrepp som används för att ange ”storleken” på en mängd.
Ny!!: Reella tal och Mått (matematik) · Se mer »
Minimum
Minimum betecknar det minsta värdet av en mängd värden.
Ny!!: Reella tal och Minimum · Se mer »
Monad (icke-standardanalys)
Inom matematiken är monaden till ett element r i en icke-standardutvidgning av till exempel de reella talen mängden av element som ligger infinitesimalt nära elementet r. Kategori:Icke-standardanalys.
Ny!!: Reella tal och Monad (icke-standardanalys) · Se mer »
Monoton funktion
En monoton funktion är inom matematik en reellvärd funktion av en variabel som bevarar ordningen av intervallet den verkar på.
Ny!!: Reella tal och Monoton funktion · Se mer »
Multinomialsatsen
Multinomialsatsen är, inom matematik, en generalisering av binomialsatsen och är en framställning av ett multinom (a_1+\cdots+a_m)^n som en summa av potenser i talen a_1,\dots,a_m.
Ny!!: Reella tal och Multinomialsatsen · Se mer »
Multiplikation
Multiplikation är ett av de grundläggande räknesätten (operationerna) inom aritmetiken.
Ny!!: Reella tal och Multiplikation · Se mer »
Nät (matematik)
Inom topologi, ett delområde av matematik, är ett nät en generalisering av begreppet följd.
Ny!!: Reella tal och Nät (matematik) · Se mer »
Neutralt element
Ett neutralt element, identitetselement eller enhetselement är inom matematiken en speciell sorts element i en mängd med avseende på en binär operator på mängden.
Ny!!: Reella tal och Neutralt element · Se mer »
Newtons olikheter
Newtons olikheter är inom matematiken uppkallade efter Isaac Newton.
Ny!!: Reella tal och Newtons olikheter · Se mer »
Noethersk ring
En noethersk ring är inom matematiken en speciell sorts ring, uppkallad efter Emmy Noether.
Ny!!: Reella tal och Noethersk ring · Se mer »
Nolldelare
Om R är en kommutativ ring, så är ett element a ≠ 0 i R en nolldelare, om det finns ett element b ≠ 0 i R, sådant att a·b.
Ny!!: Reella tal och Nolldelare · Se mer »
Nollmatris
Inom matematiken är en nollmatris en matris med endast nollor som element.
Ny!!: Reella tal och Nollmatris · Se mer »
Numerisk analys
Numerisk analys eller beräkningsvetenskap är en gren inom matematiken och datavetenskapen där lösningar fås med hjälp av numeriska beräkningar; läran om konstruktion och analys av algoritmer.
Ny!!: Reella tal och Numerisk analys · Se mer »
Oändlighet
Oändlig tid. Oändlighet är ett begrepp för obegränsning och obundenhet i storlek, antal eller utsträckning.
Ny!!: Reella tal och Oändlighet · Se mer »
Oegentlig rotation
En oegentlig rotation (även rotoinversion) är en vanlig rotationsavbildning av ett reellt tredimensionellt rum R3 som håller origo fixt, följt av en spegling i origo (x går till -x).
Ny!!: Reella tal och Oegentlig rotation · Se mer »
Okommutativ ring
Inom matematiken, speciellt inom abstrakta algebran och ringteori, är en okommutativ ring en ring vars multiplikation inte är kommutativ; i andra ord finns det element a och b av R med a·b ≠ b·a.
Ny!!: Reella tal och Okommutativ ring · Se mer »
Oktonion
Oktonionerna är en icke-associativ utvidgning av kvaternionerna.
Ny!!: Reella tal och Oktonion · Se mer »
Olikhet
En olikhet är ett matematiskt uttryck eller en utsaga som innehåller ett olikhetstecken.
Ny!!: Reella tal och Olikhet · Se mer »
Olikhetstecken
Olikhetstecken är en typ av olika matematiska symboler som uttrycker olikhet.
Ny!!: Reella tal och Olikhetstecken · Se mer »
Omar Khayyam
Ghiyās od-Dīn Abol-Fath Omār ibn Ebrāhīm Khayyām Neyshābūri (persiska: غیاث الدین ابو الفتح عمر بن ابراهیمخیامنیشابوری), född 18 maj 1048 i Neyshabur Persien, död 4 december 1131 i Neyshabur, var en persiskOmar Khayyam.
Ny!!: Reella tal och Omar Khayyam · Se mer »
Ordnad mängd
En ordnad mängd är, inom matematik, en mängd tillsammans med en transitiv och reflexiv binär relation, kallad ordning eller partiell ordning.
Ny!!: Reella tal och Ordnad mängd · Se mer »
Ortogonalgrupp
En ortogonalgrupp är ett matematisk begrepp inom linjär algebra.
Ny!!: Reella tal och Ortogonalgrupp · Se mer »
Ortogonalmatris
En ortogonalmatris är en reell kvadratisk matris vars rader och kolonner är ortogonala enhetsvektorer.
Ny!!: Reella tal och Ortogonalmatris · Se mer »
P-adiska tal
Inom matematiken är de p-adiska talen, där p är ett primtal, en utvidgning av de rationella talen som har andra egenskaper än den utvidgning som inför de reella talen.
Ny!!: Reella tal och P-adiska tal · Se mer »
Parallellogramlagen
Parallellogramlagen är inom matematiken en ekvation som kan förekomma i flera sammanhang.
Ny!!: Reella tal och Parallellogramlagen · Se mer »
Partialbråksuppdelning
Partialbråksuppdelning är en metod för att överföra en rationell funktion till en summa av rationella funktioner (partialbråk) där h_j(x) är ett irreducibelt polynom och polynomet r_j(x) har lägre gradtal än h_j(x).
Ny!!: Reella tal och Partialbråksuppdelning · Se mer »
Partialordnad mängd
Hassediagramet över potensmängden av x,y,z med delmängd (\subseteq) som ordningsrelation. Här är exempelvis x och y,z inte jämförbara. En partialordnad mängd eller partiellt ordnad mängd, ibland förkortat pomängd, är inom matematiken en mängd utrustad med en speciell binär relation, en så kallad partialordning eller partiell ordning.
Ny!!: Reella tal och Partialordnad mängd · Se mer »
Peetres olikhet
Inom matematiken är Peetres olikhet, uppkallad efter Jaak Peetre, en olikhet som säger att för alla reella tal t och godtyckliga vektorer x och y i Rn gäller följande olikhet.
Ny!!: Reella tal och Peetres olikhet · Se mer »
Polarisationsidentiteten
Polarisationsidentiteten är inom det matematiska området funktionalanalys en ekvation ur vilken en inre produkt kan fås ur en norm om normen uppfyller parallellogramlagen.
Ny!!: Reella tal och Polarisationsidentiteten · Se mer »
Polynomfaktorisering
Inom matematik och datoralgebra innebär polynomfaktorisering att ett polynom delas upp som en produkt av faktorer som är enklast möjliga polynom.
Ny!!: Reella tal och Polynomfaktorisering · Se mer »
Positiva tal
Positiva tal eller positiva reella tal kallas inom matematiken sådana tal som är strikt större än talet noll (0).
Ny!!: Reella tal och Positiva tal · Se mer »
Potens
En potens kallas ett uttryck a^b där a kallas basen och b kallas exponenten och utläses "a upphöjt till b".
Ny!!: Reella tal och Potens · Se mer »
Potensserie
En potensserie (i en variabel) är en serie på formen där koefficienterna an, centrumpunkten c och variabeln x vanligtvis är reella eller komplexa tal.
Ny!!: Reella tal och Potensserie · Se mer »
Primitiv funktion
Inom matematisk analys är en funktion F en primitiv funktion till f om funktionen f är dess derivata, det vill säga om F '(x).
Ny!!: Reella tal och Primitiv funktion · Se mer »
Procent
Procenttecken Procent (av latinets per centum, 'för varje hundrade') är synonymt med hundradel och uttrycket per hundra.
Ny!!: Reella tal och Procent · Se mer »
Projektion (algebra)
Inom matematikområdena linjär algebra och funktionalanalys är en projektion en linjär avbildning P från ett vektorrum till sig själv sådant att P.
Ny!!: Reella tal och Projektion (algebra) · Se mer »
Projektivt plan
Inom geometri är ett projektivt plan en struktur som utvidgar begreppet plan.
Ny!!: Reella tal och Projektivt plan · Se mer »
QR-faktorisering
Inom linjär algebra är QR-faktorisering en matrisfaktorisering av en (reell) matris i en ortogonal matris och en triangulär matris.
Ny!!: Reella tal och QR-faktorisering · Se mer »
R
R, r är den artonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Reella tal och R · Se mer »
Radon-Nikodyms sats
Radon-Nikodyms sats är ett resultat inom integrationsteori som säger att om (X,Σ) är en σ-algebra, μ är ett \sigma-ändligt mått på (X,Σ) och v är ett annat mått på X som uppfyller att \nu(A).
Ny!!: Reella tal och Radon-Nikodyms sats · Se mer »
Rand (topologi)
Ett område (ljusblått) med sin rand (mörkblå). Inom topologi definieras randen av ett område som de punkter där det i varje omgivning till en sådan punkt (hur liten man än väljer den) går att hitta både punkter som tillhör området och sådana som inte tillhör området.
Ny!!: Reella tal och Rand (topologi) · Se mer »
Rationell funktion
En funktion är inom matematisk analys en rationell funktion om, och endast om, den kan skrivas på formen.
Ny!!: Reella tal och Rationell funktion · Se mer »
Rationella tal
Rationella tal är inom matematiken tal som kan skrivas som en kvot (ett bråk) av två heltal: där heltalet T är bråkets täljare och heltalet N bråkets nämnare.
Ny!!: Reella tal och Rationella tal · Se mer »
Räknesätt
Räknesätt är en binär matematisk operation och utgör de vanligaste matematiska operationerna.
Ny!!: Reella tal och Räknesätt · Se mer »
Reciprok (matematik)
Ett reciprokt tal, reciprokt värde, reciprok funktion är en matematisk benämning för den multiplikativa inversen av ett tal x eller funktion f(x), det vill säga det tal x-1.
Ny!!: Reella tal och Reciprok (matematik) · Se mer »
Reell analys
Reell analys är inom matematiken en del av den matematiska analysen.
Ny!!: Reella tal och Reell analys · Se mer »
Reellvärd funktion
Inom matematiken kallas en funktion f reellvärd, om alla dess funktionsvärden är reella tal.
Ny!!: Reella tal och Reellvärd funktion · Se mer »
Relaxation
Relaxation är en term inom optimeringslära som betyder att man lättar på eller helt tar bort vissa av villkoren som finns på ett optimeringsproblem.
Ny!!: Reella tal och Relaxation · Se mer »
Riemann-Stieltjes integral
Riemann-Stieltjes integral, även kallad Stieltjesintegral, är inom matematisk analys en speciell integral, som kan ses som en generalisering av Riemannintegralen, uppkallad efter matematikern Thomas Joannes Stieltjes.
Ny!!: Reella tal och Riemann-Stieltjes integral · Se mer »
Riemanns serieteorem
Riemanns serieteorem eller Riemanns omordningssats, namngiven efter 1800-tals matematikern Bernhard Riemann, säger att om en oändlig serie är betingat konvergent så kan dess termer omordnas i en permutation så att serien konvergerar till ett godtyckligt värde, eller divergerar.
Ny!!: Reella tal och Riemanns serieteorem · Se mer »
Ring (matematik)
En ring är en algebraisk struktur betecknad R(+,·), på vilken finns två operatorer + och · sådana att: Om multiplikationen har ett neutralt element, ofta betecknat med 1, så sägs ringen vara unitär.
Ny!!: Reella tal och Ring (matematik) · Se mer »
Rot (till ekvation)
En rot eller lösning till en ekvation f(x).
Ny!!: Reella tal och Rot (till ekvation) · Se mer »
Sannolikhet
Sannolikhet (även probabilitet) är, i strikt bemärkelse, ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar.
Ny!!: Reella tal och Sannolikhet · Se mer »
Sannolikhetsfördelning
Normalfördelningen är en mycket vanligt förekommande sannolikhetsfördelning i statistiska modeller Sannolikhetsfördelning är inom sannolikhetsteori, statistik och matematisk statistik, en beskrivning (ofta i form av en funktion) av sannolikheterna för utfallen i ett utfallsrum.
Ny!!: Reella tal och Sannolikhetsfördelning · Se mer »
Sannolikhetsrum
Ett sannolikhetsrum är inom sannolikhetsteori ett begrepp som samlar ihop begreppen utfall, händelse och sannolikhet.
Ny!!: Reella tal och Sannolikhetsrum · Se mer »
Satisfierbarhet modulo teorier
Satisfierbarhet modulo teorier (SMT) är en formaliserad utökning av logiska formler inom datavetenskap och matematisk logik.
Ny!!: Reella tal och Satisfierbarhet modulo teorier · Se mer »
Sats (logik)
En sats eller en utsaga är inom logik och filosofi ett påstående som kan vara sant eller falskt i en viss tolkning.
Ny!!: Reella tal och Sats (logik) · Se mer »
Satsen om största och minsta värde
En kontinuerlig funktion på intervallet a,b med största (röd prick) och minsta värde (blå prick) markerade. Satsen om största och minsta värde, ibland kallad Weierstrass sats, är en sats inom matematisk analys enligt vilken varje funktion som är kontinuerlig på ett slutet och begränsat intervall antar sitt största respektive minsta värde minst en gång vardera.
Ny!!: Reella tal och Satsen om största och minsta värde · Se mer »
Sedenion
Sedenionerna är ett 16-dimensionellt linjärt rum över de reella talen som fås genom att tillämpa Cayley-Dicksons konstruktion på oktonioner.
Ny!!: Reella tal och Sedenion · Se mer »
Separabelt rum
Inom matematiken kallas ett topologiskt rum separabelt om det har en uppräknelig tät delmängd.
Ny!!: Reella tal och Separabelt rum · Se mer »
Signum (matematik)
Plustecken och minustecken används för att visa tals signum. Signum, förtecken eller tecken är inom matematiken varje nollskilt reellt tals egenskap att vara positivt eller negativt.
Ny!!: Reella tal och Signum (matematik) · Se mer »
Signumfunktionen
Signumfunktionen där 0 definierats till 0 Signumfunktionen, teckenfunktionen, är en matematisk funktion som för reella tal x är definierad som -1 & \text x 0 \end I klassisk analytisk mening är signumfunktionen deriverbar överallt utom då x.
Ny!!: Reella tal och Signumfunktionen · Se mer »
Singulärvärdesuppdelning
Inom linjär algebra är singulärvärdesuppdelning (SVD), ibland kallat singulärvärdesfaktorisering eller singulärvärdesdekomposition, en sorts matrisfaktorisering.
Ny!!: Reella tal och Singulärvärdesuppdelning · Se mer »
Skalär
Skalär (av franska scalaire, av senlatin scaláris, ’som hör till stege eller trappa’, av scalae, ’trappor’), används ofta inom matematik och fysik om storheter som kan beskrivas med hjälp av ett enda tal, till skillnad från vektorer av högre dimension än ett.
Ny!!: Reella tal och Skalär · Se mer »
Skalärfält
Ett skalärfält, för till exempel temperatur eller tryck, där fältstyrkans skalära värde representeras grafiskt av en färgnyans Ett skalärfält associerar ett skalärt värde med varje punkt i rummet.
Ny!!: Reella tal och Skalärfält · Se mer »
Skalärprodukt
Skalärprodukt, också kallad inre produkt, är inom vektoralgebran en operation på två vektorer a och b vars resultat är en skalär och som i ett euklidiskt rum kan definieras som där θ är vinkeln mellan vektorerna.
Ny!!: Reella tal och Skalärprodukt · Se mer »
Skevkropp
I matematiken är en skevkropp eller divisionsring en unitär ring, där varje element utom nollan har en multiplikativ invers.
Ny!!: Reella tal och Skevkropp · Se mer »
Sluten mängd
En sluten mängd är inom matematiken en mängd i \mathbb^n sådan att alla dess randpunkter tillhör mängden självt.
Ny!!: Reella tal och Sluten mängd · Se mer »
Slutet hölje
Inom matematik är det slutna höljet till en mängd M mängden av alla punkter som, intuitivt uttryckt, ligger "nära" M.
Ny!!: Reella tal och Slutet hölje · Se mer »
Spektralsatsen
Spektralsatsen är en samling satser inom linjär algebra.
Ny!!: Reella tal och Spektralsatsen · Se mer »
Stegoperatorer
En stegoperator är inom linjär algebra (och dess tillämpning inom kvantmekanik), en ökande eller minskande operator som ökar eller minskar egenvärdet av en annan operator.
Ny!!: Reella tal och Stegoperatorer · Se mer »
Stokastisk variabel
En stokastisk variabel (eller slumpvariabel) är ett matematiskt objekt som är avsett att beskriva något som påverkas av slumpen.
Ny!!: Reella tal och Stokastisk variabel · Se mer »
Stonehamtal
Stoneham är inom matematiken en viss klass av reella tal, uppkallad efter matematikern Richard G. Stoneham (1920–1996).
Ny!!: Reella tal och Stonehamtal · Se mer »
Struktur (matematik)
En schematisk bild som visar flertal strukturer. Inom matematiken har begreppet struktur fått en speciell ställning; den moderna matematiken uppfattas ibland just som läran om strukturer på mängder.
Ny!!: Reella tal och Struktur (matematik) · Se mer »
Successor
Successor (synonym efterföljare), begrepp inom logik.
Ny!!: Reella tal och Successor · Se mer »
Supremum
Ett supremum (flertalsform: suprema) till en delmängd A av en partialordnad mängd X, som betecknas sup A, är den unika minsta övre begränsningen till A (om en sådan finns).
Ny!!: Reella tal och Supremum · Se mer »
Supremumnormen
Supremumnormen, även kallad Tjebysjovnormen eller informellt oändlighetsnormen, är inom matematisk analys en norm för funktioner.
Ny!!: Reella tal och Supremumnormen · Se mer »
Surreella tal
Mellan heltalen ligger de reella talen.
Ny!!: Reella tal och Surreella tal · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Reella tal och Tal · Se mer »
Tallinjen
Tallinjen är ett sätt att visualisera de reella talen.
Ny!!: Reella tal och Tallinjen · Se mer »
Tät mängd
En tät mängd är inom topologi och matematisk analys en delmängd A till ett topologiskt rum X så att i varje omgivning till varje element x i X finns ett element ur A. Ekvivalent uttryckt är en delmängd A tät i X om X är den minsta slutna mängd som innehåller hela A, dvs det slutna höljet till A är X som även kan användas som villkor för att A är tät i X om X är ett metriskt rum.
Ny!!: Reella tal och Tät mängd · Se mer »
Thabit ibn Kurrah
Thabit ibn Kurrah, född 836 i Harran i Mesopotamien, död 900 i Bagdad, var en berömd arabisk matematiker.
Ny!!: Reella tal och Thabit ibn Kurrah · Se mer »
Tiopotens
Med tiopotens menas allmänt en potens med basen 10; men i allmänhet underförstås exponenten vara ett heltal.
Ny!!: Reella tal och Tiopotens · Se mer »
Topologisk grupp
En topologisk grupp är inom matematiken är ett topologiskt rum utrustad med en gruppstruktur.
Ny!!: Reella tal och Topologisk grupp · Se mer »
Transfinita tal
De transfinita talen är en sorts generalisering av de naturliga talen i syfte att kunna bestämma storleken hos oändliga mängder.
Ny!!: Reella tal och Transfinita tal · Se mer »
Transponat
Inom linjär algebra är transponatet av en matris A en matris betecknad AT.
Ny!!: Reella tal och Transponat · Se mer »
Tredjegradsekvation
Bild som visar de talpar (p, q) för vilka diskriminanten D.
Ny!!: Reella tal och Tredjegradsekvation · Se mer »
Triangelolikheten
Triangelolikheten är en matematisk olikhet enligt vilken längden av en viss sida i en triangel är mindre än(eller lika med) summan av längderna av de övriga sidorna men större än(eller lika med) differensen mellan dessa sidor (brukar kallas den omvända triangelolikheten).
Ny!!: Reella tal och Triangelolikheten · Se mer »
Trippel
Med en trippel förstås i allmänhet tre av något.
Ny!!: Reella tal och Trippel · Se mer »
Trunkering
Trunkering (från trunkera som betyder att skära bort, avkorta) har flera olika betydelser.
Ny!!: Reella tal och Trunkering · Se mer »
Tunn grupp (algebraisk gruppteori)
Inom algebraisk gruppteori, en del av matematiken, är en tunn grupp en diskret Zariskität delgrupp av G(R) som har oändlig kovolym, där G är en halvenkel algebraisk grupp över reella talen.
Ny!!: Reella tal och Tunn grupp (algebraisk gruppteori) · Se mer »
Unär operator
En unär operator eller monadisk operator är inom matematiken en operator med bara en operand.
Ny!!: Reella tal och Unär operator · Se mer »
Unitär ring
En unitär ring eller ring med etta är en ring R som har ett neutralt element 1R för multiplikation, alltså ett element 1R є R, sådant att för varje x є R det gäller att Om det inte finns någon risk för sammanblandning, så skriver man ofta 1 i stället för 1R.
Ny!!: Reella tal och Unitär ring · Se mer »
Uppräknelig mängd
En uppräknelig mängd är en mängd för vilken man kan införa någon metod för att numrera alla element så att varje element tas upp minst en gång.
Ny!!: Reella tal och Uppräknelig mängd · Se mer »
Variabelbyte
Variabelbyte eller variabelsubstitution, är inom matematiken en grundläggande teknik som används för att förenkla problem genom ersätta den ursprungliga variabeln med funktioner i andra variabler.
Ny!!: Reella tal och Variabelbyte · Se mer »
Väldefinierad
Inom matematiken innebär väldefinierad att definitionen av ett uttryck har en unik tolkning eller ger endast ett värde.
Ny!!: Reella tal och Väldefinierad · Se mer »
Välordning
Välordning är inom matematik en ordningsrelation på en mängd, som har egenskapen att det i varje icke-tom delmängd av mängden finns ett unikt minsta element.
Ny!!: Reella tal och Välordning · Se mer »
Värdemängd
En funktion ''f'' med definitionsmängd (grön), '''värdemängd''' (gul) och målmängd (grå) En värdemängd (ibland även bildmängd) är inom matematiken mängden av alla värden en funktion (avbildning) kan anta.
Ny!!: Reella tal och Värdemängd · Se mer »
Vektor
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning.
Ny!!: Reella tal och Vektor · Se mer »
Vetenskapsåret 1837
Ingen beskrivning.
Ny!!: Reella tal och Vetenskapsåret 1837 · Se mer »
Viktfunktion
Viktfunktion är inom matematik en funktion som används till att påverka resultat i summor och integraler så att vissa delar av funktionen som integreras eller summeras får större eller mindre betydelse på slutresultatet.
Ny!!: Reella tal och Viktfunktion · Se mer »
Voigtprofil
Plot av den centrerade Voigtprofilen i fyra fall. Varje fall har en halvvärdesbredd om runt 3,6. De svarta och röda profilerna är gränsfallen för Gauss (γ.
Ny!!: Reella tal och Voigtprofil · Se mer »
Volterrarum
Inom matematiken är säges ett topologiskt rum vara ett Volterrarum om varje ändligt snitt av täta Gδ-delmängder är tät.
Ny!!: Reella tal och Volterrarum · Se mer »
Z-transform
Z-transformen används inom matematik och signalbehandling för att konvertera tidsdiskreta signaler (en sekvens av reella eller komplexa tal) till en komplexvärd representation i frekvensdomänen.
Ny!!: Reella tal och Z-transform · Se mer »
0 (tal)
0 är det första naturliga talet (ibland räknas dock 1 som det första naturliga talet).
Ny!!: Reella tal och 0 (tal) · Se mer »
0,999…
Inom matematiken representerar 0,999… (även betecknat 0,\bar eller 0,\dot) en periodisk decimalutveckling som är exakt lika med talet 1.
Ny!!: Reella tal och 0,999… · Se mer »
1 + 1 + 1 + 1 + ⋯
1 + 1 + 1 + 1 + ⋯, även skrivet \sum_^ n^0, \sum_^ 1^n eller \sum_^ 1, är en divergent serie, vilket innebär att dess följd inte konvergerar till en reell gräns.
Ny!!: Reella tal och 1 + 1 + 1 + 1 + ⋯ · Se mer »
Omdirigerar här:
Reell, Reella talen, Reella talsystemet, Reellt tal, Rella tal, .
