Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Sannolikhetsteori

Index Sannolikhetsteori

tärningskast är en stokastisk variabel som studeras i sannolikhetsteori. Sannolikhetsteorin är en matematisk lära som innehåller olika metoder att beskriva och räkna slumpmässiga händelser.

129 relationer: Allsmäktighet, Anders Martin-Löf, Andrej Andrejevitj Markov, Andrej Kolmogorov, Andrew Odlyzko, Bayes sats, Betingad sannolikhet, Bildmått, Binomialfördelning, Binomialkoefficient, Biostatistik, Borel–Cantellis lemma, Bruno de Finetti, Carl-Gustav Esseen, ChatGPT, Christiaan Huygens, Climbing Mount Improbable, Conny Palm, David Heath, De Finettis sats, De Mérés problem, De stora talens lag, Derangemang, Derivata, Diracmått, Diskret matematik, Dragning, Dragning med återläggning, Dragning utan återläggning, Emanuel Czuber, Erdős-Bacontal, Etemadis olikhet, Födelsedagsparadoxen, Förtroende, Felfunktionen, George Pólya, Georges-Louis Leclerc de Buffon, Godwins lag, Gunnar Oxenstierna, Gustav Elfving, Halveringstid, Hasardspel, Händelse, Händelse (utfall), Holger Rootzén, Ian Hacking, Induktion (filosofi), Integral, Jakob Bernoulli, Jana Madjarova, ..., Jarl Waldemar Lindeberg, Jovan Karamata, Karakteristisk funktion, Karl Dickman, Köteori, Klassisk sannolikhetsdefinition, Kolmogorovs axiom, Kolmogorovs lag, Kombinatorik, Kovarians (sannolikhetsteori), Kunskap, Likformig sannolikhetsfördelning, Markovegenskapen, Markovs olikhet, Masreliez teorem, Matematik, Matematik E, Matematikens historia, Matematisk statistik, Mått (matematik), Minsta livskraftiga population, Moment (matematik), Nassim Nicholas Taleb, Nicolas de Condorcet, Nollmängd, Normalfördelning, Oberoende (sannolikhetslära), Oberoende och likafördelade, Obundet slumpmässigt urval, Oded Schramm, Olle Häggström, Omega, Pafnutij Tjebysjov, Paul Erdős, Paul Halmos, Paul Lévy (matematiker), Permutation, Pierre de Fermat, Pierre Rémond de Montmort, Poissonfördelning, Primtecken, Probabilistisk grafteori, Ragnar Frisch, Riemanns zetafunktion, Sannolikhet, Sannolikhetsfördelning, Sannolikhetsrum, Satsen om oändliga apor, Simpsons paradox, Slumpgraf, Statistik, Statistisk modell, Stefan Mazurkiewicz, Stokastik, Stokastisk matris, Stokastisk process, Stokastisk variabel, Stone–Weierstrass sats, Svante Janson, T (SAB), Täthetsfunktion, Tb-satsen, Termodynamikens historia, Tidsaxel över matematikens historia, Tjebysjovs olikhet, Träd (graf), Trigonometri, Trygve Haavelmo, Tvåpunktsfördelning, Urnmodell, Urvalsrisk, Utfall, Utfallsrum, Vadslagning, Variationskoefficient, Vetenskap, Vetenskapsåret 1713, Vladimir Abramovitj Rochlin, Warren Weaver. Förläng index (79 mer) »

Allsmäktighet

Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Allsmäktighet · Se mer »

Anders Martin-Löf

Anders Martin-Löf, född 16 mars 1940, är en svensk statistiker och matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Anders Martin-Löf · Se mer »

Andrej Andrejevitj Markov

Andrej Andrejevitj Markov (ryska: Андре́й Андре́евич Ма́рков), född 14 juni 1856, död 20 juli 1922, var en rysk matematiker verksam i Sankt Petersburg.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Andrej Andrejevitj Markov · Se mer »

Andrej Kolmogorov

Andrej Nikolajevitj Kolmogorov (Андрей Николаевич Колмогоров), född 25 april 1903 i Tambov, Ryssland, död 20 oktober 1987 i Moskva, var en rysk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Andrej Kolmogorov · Se mer »

Andrew Odlyzko

Andrew Odlyzko, född 23 juli 1949 i Tarnów, Polen, är en polsk-amerikansk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Andrew Odlyzko · Se mer »

Bayes sats

Bayes sats eller Bayes teorem är en sats inom sannolikhetsteorin, som används för att bestämma betingade sannolikheter; sannolikheten för ett utfall givet ett annat utfall.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Bayes sats · Se mer »

Betingad sannolikhet

Betingad sannolikhet är ett uttryck från sannolikhetsläran.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Betingad sannolikhet · Se mer »

Bildmått

Ett bildmått är inom matematiken ett mått som avbildar en måttstruktur från andra måttrummet till andra.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Bildmått · Se mer »

Binomialfördelning

Galtons bräda ger en binomialfördelning. En binomialfördelning är inom sannolikhetsteori och matematisk statistik en diskret fördelning som uppkommer genom upprepade (diskreta) försök där en specifik händelse har samma sannolikhet i varje försök.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Binomialfördelning · Se mer »

Binomialkoefficient

Binomialkoefficienterna kan arrangeras som Pascals triangel Inom matematiken definieras binomialkoefficienten eller binomialtalet kombinatoriskt för det naturliga talet n och heltalet k som antalet oordnade urval av k olika element ur en mängd med n olika element, det vill säga antalet k-delmängder av en n-mängd.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Binomialkoefficient · Se mer »

Biostatistik

Biostatistik är tillämpning av statistik på det biologiska området.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Biostatistik · Se mer »

Borel–Cantellis lemma

Borel–Cantellis lemma är inom matematiken, specifikt inom sannolikhetsteorin och måtteori, ett antal resultat med vilka man kan undersöka om en följd av stokastiska variabler konvergerar eller ej.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Borel–Cantellis lemma · Se mer »

Bruno de Finetti

Bruno de Finetti, född 13 juni 1906 i Innsbruck, död 20 juli 1985 i Rom, var en italiensk matematiker, sannolikhetsteoretiker, statistiker och aktuarie, känd för hans banbrytande arbete med teorin för subjektiva sannolikheter som ligger som grund för bayesiansk statistik.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Bruno de Finetti · Se mer »

Carl-Gustav Esseen

Carl-Gustav H. Esseen, född 18 september 1918 i Linköping, död 10 november 2001 i Uppsala, var en svensk matematiker som forskade inom sannolikhetsteori.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Carl-Gustav Esseen · Se mer »

ChatGPT

ChatGPT (Chat Generative Pre-trained Transformer) är en chattrobot eller virtuell assistent, baserad på en stor språkmodell, som har utvecklats av företaget OpenAI under ledning av dess CTO med flera.

Ny!!: Sannolikhetsteori och ChatGPT · Se mer »

Christiaan Huygens

Christiaan Huygens. Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695 i Haag, var en nederländsk vetenskapsman.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Christiaan Huygens · Se mer »

Climbing Mount Improbable

Climbing Mount Improbable är en populärvetenskaplig bok av Richard Dawkins från 1996.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Climbing Mount Improbable · Se mer »

Conny Palm

Rudolf Conrad Agaton "Conny" Palm, född den 31 maj 1907 i Kungsholms församling i Stockholm, död 27 december 1951 i Danderyds församling, var en svensk ingenjör och datorpionjär.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Conny Palm · Se mer »

David Heath

David Clay Heath, född 23 december 1942 i Oak Park, Illinois, död 11 augusti 2011 i Penfield, New York, var en amerikansk sannolikhetsteoretiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och David Heath · Se mer »

De Finettis sats

De Finettis sats används inom sannolikhetsteori för att förklara varför utbytbara se gärna från Matematiska Institutionen vid Linköpings universitet för förklaring av "utbytbar".

Ny!!: Sannolikhetsteori och De Finettis sats · Se mer »

De Mérés problem

De Mérés problem är ett antal frågor rörande hasardspel, vilka ställdes av Antoine Gombaud, kallad Chevalier de Méré, på 1600-talet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och De Mérés problem · Se mer »

De stora talens lag

De stora talens lag är en sats inom sannolikhetsteorin, som innebär att det aritmetiska medelvärdet av ett stort antal oberoende observationer av en slumpvariabel med stor sannolikhet ligger nära variabelns väntevärde.

Ny!!: Sannolikhetsteori och De stora talens lag · Se mer »

Derangemang

Inom matematiken är ett derangemang eller derangement, en permutation utan fixpunkter på en mängd.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Derangemang · Se mer »

Derivata

tangenten till kurvan. Linjen är alltid tangenten till den blåa kurvan. Derivatan är positiv när linjen är grön, negativ när den är röd och noll när den är svart. En derivata är en funktion som anger förändringshastigheten hos en annan känd funktion.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Derivata · Se mer »

Diracmått

Ett Diracmått är inom matematik ett enkelt mått som är koncentrerad i en punkt.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Diracmått · Se mer »

Diskret matematik

Diskret matematik är heltalsmatematik, det vill säga matematik som hanterar heltal.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Diskret matematik · Se mer »

Dragning

Dragning är ett begrepp i kombinatorik och sannolikhetslära där man slumpmässigt väljer ut ett element i taget från en mängd.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Dragning · Se mer »

Dragning med återläggning

Dragning med återläggning är ett scenario inom kombinatoriken och sannolikhetsläran.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Dragning med återläggning · Se mer »

Dragning utan återläggning

Dragning utan återläggning är ett scenario inom kombinatoriken och sannolikhetsläran.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Dragning utan återläggning · Se mer »

Emanuel Czuber

Emanuel Czuber, född 19 januari 1851 i Prag, död 22 augusti 1925 i Gnigl vid Salzburg, var en österrikisk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Emanuel Czuber · Se mer »

Erdős-Bacontal

Erdős-Bacontalet för en individ är summan av dennas Erdőstal och Bacontal.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Erdős-Bacontal · Se mer »

Etemadis olikhet

Inom sannolikhetsteorin är Etemadis olikhet en olikhet av Nasrollah Etemadi.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Etemadis olikhet · Se mer »

Födelsedagsparadoxen

Grafen visar sannolikheten, för att minst två personer i en grupp har samma födelsedag, som funktion av gruppens storlek. Födelsedagsparadoxen är inom sannolikhetsläran benämningen på det för många intuitivt oväntade faktum, att sannolikheten är större än femtio procent för att det i en grupp om 23 slumpmässigt utvalda personer finns minst två med samma födelsedag.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Födelsedagsparadoxen · Se mer »

Förtroende

Förtroende (även tillit eller tilltro) är övertygelsen hos någon om någon annans vilja att utföra en – positiv – handling.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Förtroende · Se mer »

Felfunktionen

Felfunktionen, erf, (också kallad Gauss felfunktion) är inom matematiken en specialfunktion (den är inte elementär) som förekommer inom sannolikhetslära, statistik och tillämpade partiella differentialekvationer.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Felfunktionen · Se mer »

George Pólya

George (György) Pólya, född 13 december 1887 i Budapest, Ungern, död 7 september 1985 i Palo Alto, Kalifornien, USA var en ungersk-amerikansk matematiker, verksam i USA från 1940.

Ny!!: Sannolikhetsteori och George Pólya · Se mer »

Georges-Louis Leclerc de Buffon

Georges-Louis Leclerc de Buffon, född 7 september 1707 i Montbard i Bourgogne, död 16 april 1788, greve de Buffon, var en fransk upplysningsfilosof och naturforskare, känd för sitt voluminösa flerbandsverk Histoire naturelle générale et particuliére, avec la description du cabinet du roi.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Georges-Louis Leclerc de Buffon · Se mer »

Godwins lag

Mike Godwin, som formulerade Godwins lag 1990. Godwins lag (Godwin's law) är en skämtsam benämning på en observation som Mike Godwin gjorde när han följde diskussioner på Usenet (ett system för diskussion mellan datoranvändare).

Ny!!: Sannolikhetsteori och Godwins lag · Se mer »

Gunnar Oxenstierna

Gunnar Gabriel Oxenstierna, född 28 juni 1897 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 25 september 1939 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala, var en svensk greve och filosof.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Gunnar Oxenstierna · Se mer »

Gustav Elfving

Erik Gustav Elfving, född 25 juni 1908 i Helsingfors i Finland, död 25 mars 1984 i Helsingfors, var en finländsk matematiker och statistiker, som var svenskspråkig professor i matematik vid Helsingfors universitet 1948–1975.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Gustav Elfving · Se mer »

Halveringstid

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Halveringstid · Se mer »

Hasardspel

Hasardspel (från franska hasard, slump, tillfällighet) är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Hasardspel · Se mer »

Händelse

En händelse är ett avgränsat skeende, som är möjligt att iaktta men åtminstone i någon mening oplanerat.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Händelse · Se mer »

Händelse (utfall)

Inom sannolikhetsteorin är en händelse en samling utfall.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Händelse (utfall) · Se mer »

Holger Rootzén

Holger Rootzén, född 1945 i Stockholm, är en svensk matematisk statistiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Holger Rootzén · Se mer »

Ian Hacking

Ian MacDougall Hacking, född 18 februari 1936 i Vancouver, död 10 maj 2023 i Toronto, var en kanadensisk filosof med särskilt intresse för vetenskapsfilosofi.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Ian Hacking · Se mer »

Induktion (filosofi)

Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Induktion (filosofi) · Se mer »

Integral

Integration eller integrering är en typ av matematisk operation på en funktion, där resultatet blir funktionens integral.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Integral · Se mer »

Jakob Bernoulli

Jakob Bernoulli (även känd som Jacob, Jacques eller James Bernoulli), född 27 december 1654 i Basel, död där 16 augusti 1705, var en schweizisk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Jakob Bernoulli · Se mer »

Jana Madjarova

Jana Madjarova, född 26 mars 1957, är författare och biträdande professor vid analys och sannolikhetsteori.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Jana Madjarova · Se mer »

Jarl Waldemar Lindeberg

Jarl Waldemar Lindeberg, född 4 augusti 1876 i Helsingfors, död där 24 december 1932, var en finländsk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Jarl Waldemar Lindeberg · Se mer »

Jovan Karamata

Jovan Karamata (kyrilliska Јован Карамата), född 1 februari 1902 i Zagreb, Kroatien-Slavonien, död 14 augusti 1967 i Genève, Schweiz, var en kroatienserbisk matematiker och fysiker, som var professor vid Genèves universitet och Belgrads universitet samt föreläsare.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Jovan Karamata · Se mer »

Karakteristisk funktion

Inom matematiken kan namnet karakteristisk funktion referera till olika saker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Karakteristisk funktion · Se mer »

Karl Dickman

Karl Daniel Dickman, född 20 april 1861 i Göteborg, Göteborgs och Bohus län, död 22 april 1947 i Göteborg, Göteborgs och Bohus län, var en svensk ämbetsman känd som upphovsman till Dickmans funktion.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Karl Dickman · Se mer »

Köteori

Köteori är läran om idealiserade köer med stokastiska tillflöden och utflöden.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Köteori · Se mer »

Klassisk sannolikhetsdefinition

Den klassiska sannolikhetsdefinitionen är Om det till exempel finns 7 svarta och 3 vita kulor i en urna, är sannolikheten att man vid första dragningen erhåller en vit kula 3/10.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Klassisk sannolikhetsdefinition · Se mer »

Kolmogorovs axiom

Inom sannolikhetsteorin är Kolmogorovs axiom de tre axiom som entydigt bestämmer begreppet sannolikhetsfunktion.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Kolmogorovs axiom · Se mer »

Kolmogorovs lag

Kolmogorovs sats eller Kolmogorovs lag, är en sats inom sannolikhetsläran formulerad av Andrej Kolmogorov.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Kolmogorovs lag · Se mer »

Kombinatorik

Kombinatorik är den gren av matematiken som studerar kombinationer, permutationer och uppräkningar av element i mängder och de relationer som karakteriserar dessas egenskaper.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Kombinatorik · Se mer »

Kovarians (sannolikhetsteori)

Kovarians är inom sannolikhetsteori och statistik, ett mått på samvariationen mellan två stokastiska variabler (slumpvariabler).

Ny!!: Sannolikhetsteori och Kovarians (sannolikhetsteori) · Se mer »

Kunskap

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Kunskap · Se mer »

Likformig sannolikhetsfördelning

En kontinuerlig likformig fördelning mellan ''a'' och ''b''. Likformig sannolikhetsfördelning, även kallad rektangulärfördelning, innebär att sannolikheten är konstant över utfallsrummet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Likformig sannolikhetsfördelning · Se mer »

Markovegenskapen

I sannolikhetslära är Markovegenskapen för en stokastisk process egenskapen att den betingade sannolikhetsfördelningen för tillståndet vid en tidpunkt i framtiden, givet det nuvarande tillståndet och alla tidigare tillstånd, är oberoende av de tidigare tillstånden.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Markovegenskapen · Se mer »

Markovs olikhet

Markovs olikhet är, inom sannolikhetsteorin, en uppskattning av en sannolikhet med hjälp av ett väntevärde: Låt (\Omega,\mathcal,\mathbb) vara ett sannolikhetsrum och X: \Omega \longrightarrow \mathbb en stokastisk variabel på detta rum.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Markovs olikhet · Se mer »

Masreliez teorem

Masreliez teorem beskriver en rekursiv algoritm inom tekniken för utvidgade Kalmanfilter, uppkallad efter den svensk-amerikanske fysikern Johan Masreliez, som är dess upphovsman.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Masreliez teorem · Se mer »

Matematik

arkivdatum.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Matematik · Se mer »

Matematik E

Matematik E var en 50-poängs kurs på gymnasieskolan i Sverige.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Matematik E · Se mer »

Matematikens historia

Matematikens historia är historien om hur människan genom tiderna och i olika regioner utvecklat olika matematiska teorier.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Matematikens historia · Se mer »

Matematisk statistik

Matematisk statistik är i Sverige ett universitetsämne vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna där man sysslar med utbildning och forskning i statistik och sannolikhetsteori med teoribildning och tillämpningar inom naturvetenskap, teknik, medicin och andra områden.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Matematisk statistik · Se mer »

Mått (matematik)

Informellt avbildar ett mått en mängd på ett positivt reellt tal, där delmängder avbildas till mindre tal. Mått inom måtteorin är ett matematiskt begrepp som används för att ange ”storleken” på en mängd.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Mått (matematik) · Se mer »

Minsta livskraftiga population

skandinaviska vargstammens populationsstorlek. Minsta livskraftiga population, ofta benämnd MVP (av engelskans Minimum viable population), är gränsen for att en population av en art ska kunna överleva i vilt tillstånd.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Minsta livskraftiga population · Se mer »

Moment (matematik)

Moment är inom matematik och statistik en storhet som bygger på fysikens moment, men som har en mer abstrakt betydelse.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Moment (matematik) · Se mer »

Nassim Nicholas Taleb

Nassim Nicholas Taleb, född 1960 i Amioûn, Libanon, är en libanesisk-amerikansk nationalekonom, ekonomikritiker och populärvetenskaplig författare.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Nassim Nicholas Taleb · Se mer »

Nicolas de Condorcet

Marie Jean Antoine Nicolas Caritat Condorcet, markis de Condorcet, född 17 september 1743 i Ribemont, nära Saint-Quentin, Aisne, död 29 mars 1794 i Bourg-la-Reine, var en fransk matematiker, upplysningsfilosof och revolutionär i Franska revolutionen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Nicolas de Condorcet · Se mer »

Nollmängd

Inom måtteori och sannolikhetslära är en nollmängd en mängd med mått 0.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Nollmängd · Se mer »

Normalfördelning

Normalfördelningen med standardavvikelser (''σ'') kring medelvärdet (''μ'') 0.Enligt 68–95–99,7-regeln är drygt 68% inom en standardavvikelse från medelvärdet. Drygt 95% är inom två standardavvikelser från medelvärdet. Drygt 99,7% är inom tre standardavvikelser från medelvärdet. Normalfördelning (ibland Gaussfördelning eller Gausskurva) är en fundamental fördelning inom sannolikhetsteori och statistik.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Normalfördelning · Se mer »

Oberoende (sannolikhetslära)

Inom sannolikhetsläran sägs två händelser vara oberoende om utfallet av den ena händelsen inte påverkar utfallet av den andra händelsen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Oberoende (sannolikhetslära) · Se mer »

Oberoende och likafördelade

I sannolikhetsteorin är en samling slumpvariabler oberoende och likafördelade (förkortat o.l.f.; även i.i.d. efter engelskans independent and identically distributed), om de dels är oberoende av varandra och dels kommer från samma sannolikhetsfördelningsfunktion.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Oberoende och likafördelade · Se mer »

Obundet slumpmässigt urval

Obundet slumpmässigt urval eller OSU, är ett sannolikhetsteoretiskt urval från en population på så sätt att varje enhet i populationen är lika sannolik att bli dragen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Obundet slumpmässigt urval · Se mer »

Oded Schramm

Oded Schramm, född 10 december 1961 i Jerusalem, Israel, död 1 september 2008 i Washington State, USA, var en israelisk-amerikansk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Oded Schramm · Se mer »

Olle Häggström

Olle Jonas Häggström, född 4 oktober 1967 i Falu Kristine församling, Kopparbergs län, är en svensk matematisk statistiker och professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Olle Häggström · Se mer »

Omega

Omega (grekiska ωμέγα oméga, egentligen ’stort o’) (versal: Ω, gemen: ω) är den tjugofjärde och sista bokstaven i det grekiska alfabetet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Omega · Se mer »

Pafnutij Tjebysjov

Pafnutij Lvovitj Tjebysjov (Пафнутий Львович Чебышёв, uttalas:, på svenska tidigare även Tschebyschev), född 16 maj 1821, död 9 december 1894, var en rysk matematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Pafnutij Tjebysjov · Se mer »

Paul Erdős

Paul Erdős (ungerska Erdős Pál, uttal), född 26 mars 1913 i Budapest, Ungern, död 20 september 1996 i Warszawa, Polen, var en ungersk matematiker och talteoretiker (se talteori), vars specialitet var primtalssatsen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Paul Erdős · Se mer »

Paul Halmos

Paul Richard Halmos, född 3 mars 1916 i Budapest, Österrike-Ungern, död 2 oktober 2006 i Los Gatos, Kalifornien, var en ungersk-amerikansk matematiker verksam i USA.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Paul Halmos · Se mer »

Paul Lévy (matematiker)

Paul Lévy (1886-1971). Paul Pierre Lévy, född 15 september år 1886, avliden den 15 december år 1971, var fransk matematiker som främst sysslade med sannolikhetsteori.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Paul Lévy (matematiker) · Se mer »

Permutation

Inom matematiken används termen permutation i flera besläktade betydelser, nämligen som en funktion, en omordning, eller som ett urval.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Permutation · Se mer »

Pierre de Fermat

Pierre de Fermat (1607-1665) Pierre de Fermat, född 1607 i Beaumont-de-Lomagne, död 12 januari 1665 i Castres, var en fransk domare och amatörmatematiker.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Pierre de Fermat · Se mer »

Pierre Rémond de Montmort

Château de Montmort. Pierre Rémond de Montmort, född 27 oktober 1678 i Paris, död 7 oktober 1719 i Paris, var en fransk matematiker, son till François Rémond och Marguerite Rallu.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Pierre Rémond de Montmort · Se mer »

Poissonfördelning

Siméon Denis Poisson P som funktion av heltalen ''x'' för ''λ.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Poissonfördelning · Se mer »

Primtecken

Primtecknet är tecknet ′.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Primtecken · Se mer »

Probabilistisk grafteori

Inom den probabilistiska grafteorin använder man sannolikhetsteoretiska metoder för att studera egenskaper hos grafer.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Probabilistisk grafteori · Se mer »

Ragnar Frisch

Ragnar Anton Kittil Frisch, född den 3 mars 1895 i Kristiania (nuvarande Oslo), död där den 31 januari 1973, var en norsk nationalekonom som 1969 tillsammans med Jan Tinbergen blev de första att erhålla Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Ragnar Frisch · Se mer »

Riemanns zetafunktion

pol, de svarta prickarna på den negativa reella axeln och på den kritiska linjen Re (er).

Ny!!: Sannolikhetsteori och Riemanns zetafunktion · Se mer »

Sannolikhet

Sannolikhet (även probabilitet) är, i strikt bemärkelse, ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Sannolikhet · Se mer »

Sannolikhetsfördelning

Normalfördelningen är en mycket vanligt förekommande sannolikhetsfördelning i statistiska modeller Sannolikhetsfördelning är inom sannolikhetsteori, statistik och matematisk statistik, en beskrivning (ofta i form av en funktion) av sannolikheterna för utfallen i ett utfallsrum.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Sannolikhetsfördelning · Se mer »

Sannolikhetsrum

Ett sannolikhetsrum är inom sannolikhetsteori ett begrepp som samlar ihop begreppen utfall, händelse och sannolikhet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Sannolikhetsrum · Se mer »

Satsen om oändliga apor

Enligt Kolmogorovs lag kommer en hypotetisk "daktylografisk apa" att skriva ut en komplett och korrekt kopia av en av Shakespeares pjäser, bara den får tillräckligt med tid. Satsen om oändliga apor säger att en apa som slumpmässigt trycker på en skrivmaskins tangentbord i all evighet nästan säkerligen kommer att skriva ut vilken ändlig textsekvens som helst, exempelvis alla böcker i det franska nationalbiblioteket Bibliothèque nationale de France, inklusive alla William Shakespeares verk.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Satsen om oändliga apor · Se mer »

Simpsons paradox

En animering av Simpsons paradox där datapunkterna antingen analyseras tillsammans eller gruppvis. När datapunkterna analyseras tillsammans är sambandet negativt och visar en avtagande trend. Men när datapunkterna analyseras gruppvis är sambandet i stället positivt och visar en ökande trend. Inom sannolikhet och statistik innebär Simpsons paradox att grupper kan ha en viss tendens, men tendensen är omvänd när grupperna sätts ihop.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Simpsons paradox · Se mer »

Slumpgraf

En slumpgraf är inom matematik och sannolikhetsteori informellt uttryckt en "obestämd" graf, där hörnen är bestämda i förväg men där kanterna väljs slumpmässigt.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Slumpgraf · Se mer »

Statistik

Diagram över en normalfördelning med standardavvikelserna markerade. Strecket i mitten markerar medianen, som i det här fallet sammanfaller med medelvärdet. Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Statistik · Se mer »

Statistisk modell

En statistisk modell är en uppsättning av matematiska ekvationer som i form av stokastiska variabler och deras sannolikhetsfördelningar beskriver beteendet hos ett studerat objekt.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Statistisk modell · Se mer »

Stefan Mazurkiewicz

Stefan Mazurkiewicz, född 25 september 1888 i Warszawa, död 19 juni 1945 i Grodzisk Mazowiecki, var en polsk matematiker verksam inom topologi, sannolikhetsteori och matematisk analys.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stefan Mazurkiewicz · Se mer »

Stokastik

Stokastik är ett sammanfattande begrepp för de matematiska metoder som används för att modellera och analysera slumpmässiga fenomen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stokastik · Se mer »

Stokastisk matris

En stokastisk matris är inom matematik, bland annat linjär algebra och sannolikhetsteori, en kvadratisk matris bestående av icke-negativa tal vars rad- och/eller kolonnsummor är lika med 1.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stokastisk matris · Se mer »

Stokastisk process

Brownsk rörelse är en stokastisk process En stokastisk process är den matematiska beskrivningen av en tidsordnad slumpprocess.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stokastisk process · Se mer »

Stokastisk variabel

En stokastisk variabel (eller slumpvariabel) är ett matematiskt objekt som är avsett att beskriva något som påverkas av slumpen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stokastisk variabel · Se mer »

Stone–Weierstrass sats

Bild över bernsteinpolynomen f_2 (...), f_4 (.-.) och f_6 (---) associerade med cosinus-funktionen x \longmapsto \cos(2\pi x) (heldragen kurva). Inom matematiken -- mer specifikt inom matematisk analys -- är Stone-Weierstrass sats ett viktigt resultat som rör approximation av kontinuerliga funktioner.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Stone–Weierstrass sats · Se mer »

Svante Janson

Carl Svante Janson, född 21 maj 1955 i Uppsala församling, är en svensk matematiker och professor.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Svante Janson · Se mer »

T (SAB)

T är ett signum i SAB.

Ny!!: Sannolikhetsteori och T (SAB) · Se mer »

Täthetsfunktion

Inom sannolikhetsteori ger täthetsfunktionen en bild av hur sannolika olika resultat är i förhållande till varandra till skillnad från fördelningsfunktionen som ger sannolikheten att variabeln antar värden som "ligger till vänster" om en given punkt x på talaxeln, dvs.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Täthetsfunktion · Se mer »

Tb-satsen

Tb-satsen är en matematisk sats som säger att en viss singulär integraloperator, T, är en begränsad operator T: L^p \rightarrow L^p om och endast om man kan definiera T för en vissa funktion b_1 och man kan definiera T:s transponat T* för en viss funktion b_2.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Tb-satsen · Se mer »

Termodynamikens historia

Världens första ångmaskin, tillverkad av Thomas Savery 1698. Termodynamikens historia är en grundläggande gren av fysikens historia, kemins historia och vetenskapens historia i allmänhet.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Termodynamikens historia · Se mer »

Tidsaxel över matematikens historia

Detta är en tidsaxel för matematikens historia.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Tidsaxel över matematikens historia · Se mer »

Tjebysjovs olikhet

Pafnutij Tjebysjov (1821-1894). Tjebysjovs olikhet eller Chebyshevs olikhet är en sats inom sannolikhetsteorin.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Tjebysjovs olikhet · Se mer »

Träd (graf)

En skog med tre träd I grafteori är ett träd en enkel sammanhängande graf utan cykler.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Träd (graf) · Se mer »

Trigonometri

Om vinkeln ''x'' är känd kan triangelns proportioner beräknas med funktionerna sin, cos och tan. Trigonometri är läran om samband mellan vinklar och sidor i en triangel.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Trigonometri · Se mer »

Trygve Haavelmo

Trygve Haavelmo, född 13 december 1911 i Skedsmo, Akershus fylke, död 28 juli 1999 i Oslo, var en norsk nationalekonom, professor vid Universitetet i Oslo 1948-1979.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Trygve Haavelmo · Se mer »

Tvåpunktsfördelning

En tvåpunktsfördelning är inom matematiken (sannolikhetsteorin) en fördelning hos en stokastisk variabel som bara kan anta två olika värden, säg a och b med sannolikheten p respektive q.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Tvåpunktsfördelning · Se mer »

Urnmodell

Urna med svarta och vita kulor Urnmodeller är ett slag av modeller som används inom statistik och för sannolikhetsberäkningar.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Urnmodell · Se mer »

Urvalsrisk

Urvalsrisk (engelska: Sampling risk) är inom revision risken som uppstår då revisorn väljer olika objekt i sitt urval och dessa inte representerar den testade populationen.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Urvalsrisk · Se mer »

Utfall

Ett utfall är ett begrepp inom sannolikhetsteorin, och betecknar resultatet av ett slumpmässigt försök.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Utfall · Se mer »

Utfallsrum

B är utfallsrummet och A en händelse. Om sannolikheten är proportionell mot ytan är sannolikheten för A ungefär 0,4. Utfallsrummet betecknar inom sannolikhetsteorin mängden av alla möjliga utfall för ett visst slumpmässigt försök.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Utfallsrum · Se mer »

Vadslagning

Reading i Storbritannien. Vadslagning, även dobbel, är att satsa pengar på utfallet av en framtida händelse eller på en redan inträffad men okänd händelse.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Vadslagning · Se mer »

Variationskoefficient

Variationskoefficient är ett spridningsmått som används inom sannolikhetslära och statistikberäkningar.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Variationskoefficient · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Vetenskap · Se mer »

Vetenskapsåret 1713

Ingen beskrivning.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Vetenskapsåret 1713 · Se mer »

Vladimir Abramovitj Rochlin

Vladimir Abramovitj Rochlin (ryska: Влади́мир Абра́мович Ро́хлин), född 23 augusti 1919, död 3 december 1984, var en inflytelserik sovjetisk matematiker, verksam inom områden som algebraisk topologi, geometri och sannolikhetslära.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Vladimir Abramovitj Rochlin · Se mer »

Warren Weaver

Warren Weaver, född 17 juli 1894 i Reedsburg i Wisconsin, död 24 november 1978 i New Milford i Connecticut, var en amerikansk matematiker, naturvetare och forskningshandläggare.

Ny!!: Sannolikhetsteori och Warren Weaver · Se mer »

Omdirigerar här:

Sannolikhetsberäkning, Sannolikhetslära, Sannolikhetsläran, Sannolikhetsteoretiker.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »