Snabbare tillgång än webbläsare!
86 relationer: Absurditetsregeln, Andra ordningens logik, Argumentationsfel, Atomär sats, Axiom, Bertrand Russell, Bevis, Binära talsystemet, Bitvis operation, Boolesk algebra, Charles Sanders Peirce, De Morgans lagar, Deduktion, Deduktionsteoremet, Direkt bevis, Disjunktion, Ekvivalens (logik), Eller-introducering, Emil L. Post, Eustachy Zylinski, Exklusiv disjunktion, Följdparadoxen, Första ordningens logik, Filosofisk logik, Formellt system, Fullständighet (logik), Gödels ofullständighetssatser, Härledning, Härledningssystem, Henry M. Sheffer, HS-regeln, Implikation, Implikationsparadoxer, Indirekt bevis, Jacques Herbrand, Jan Łukasiewicz, Klausul (logik), Konjunktion (logik), Konsekvens (logik), Kontradiktion, Kontraposition, Konträra satser, Krysippos, Lagen om det uteslutna tredje, Lista över matematiska symboler, Lista över symboler inom logik, Logik, Logisk grind, Logisk operator, Logisk sanning, ..., Logiska kvadraten, Matematik – diskret, Matematiskt bevis, Materiell implikation, Medför (logik), Modellen för hierarkisk komplexitet, Modus ponens, Modus tollendo ponens, Modus tollens, Molekylär sats, Motsägelse, NAND, Nödvändiga och tillräckliga villkor, Negation, NOR, Normalform (logik), Och-eliminering, Och-introducering, Om och endast om, Paul Halmos, Predikatlogik, Premiss, Principia Mathematica, Reductio ad absurdum, Reductio ad absurdum-regeln, Sats (logik), Semantik, Sheffers streck, Slutledning, Syllogism, Tautolog implikation, Tautologi (logik), Teorem (logik), Utsaga, Wienkretsen, XNOR. Förläng index (36 mer) »
Absurditetsregeln
Absurditetsregeln, även kallad Ab-regeln, Law of absurdity, är en slutledningsregel i satslogiken.
Ny!!: Satslogik och Absurditetsregeln · Se mer »
Andra ordningens logik
Andra ordningens logik är en utvidgning av första ordningens logik inom den matematiska logiken.
Ny!!: Satslogik och Andra ordningens logik · Se mer »
Argumentationsfel
Argumentationsfel, även kallat fallasi och bedrägliga argument är argument som ser ut som ett bra argument av en speciell typ, men som i själva verket inte alls är det.
Ny!!: Satslogik och Argumentationsfel · Se mer »
Atomär sats
En atomär sats (av gr. atomos, odelbar) är inom logik ett påstående eller en sats som inte kan delas upp i andra, enklare påståenden eller satser.
Ny!!: Satslogik och Atomär sats · Se mer »
Axiom
Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.
Ny!!: Satslogik och Axiom · Se mer »
Bertrand Russell
Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 18 maj 1872 i Trellech, Monmouthshire, Wales, död 2 februari 1970 i Penrhyndeudraeth, Gwynedd, Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.
Ny!!: Satslogik och Bertrand Russell · Se mer »
Bevis
Ett bevis är i generell bemärkelse en härledning av en slutsats från ett antal premisser.
Ny!!: Satslogik och Bevis · Se mer »
Binära talsystemet
En binär räknare som går från noll till trettioett. Det binära talsystemet är grundat på talbasen 2 och utnyttjar endast två siffror, vanligen 0 och 1.
Ny!!: Satslogik och Binära talsystemet · Se mer »
Bitvis operation
Inom digital datorprogrammering opererar en bitvis operation på ett eller flera bitmönster eller binära tal på bitnivå.
Ny!!: Satslogik och Bitvis operation · Se mer »
Boolesk algebra
Boolesk algebra är ursprungligen en överföring av satslogiken till kalkyl, som introducerades av George Boole år 1854.
Ny!!: Satslogik och Boolesk algebra · Se mer »
Charles Sanders Peirce
Charles Sanders Peirce (/pɜːrs/), född 10 september 1839 i Cambridge i Massachusetts, död 19 april 1914 i Milford i Pennsylvania, var en amerikansk filosof.
Ny!!: Satslogik och Charles Sanders Peirce · Se mer »
De Morgans lagar
De Morgans lagar är två slutledningsregler inom logik och boolesk algebra, uppkallade efter Augustus de Morgan på 1800-talet.
Ny!!: Satslogik och De Morgans lagar · Se mer »
Deduktion
Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser.
Ny!!: Satslogik och Deduktion · Se mer »
Deduktionsteoremet
Deduktionsteoremet (även kallad "CP-regeln", från engelska: Conditional Proof) är ett metateorem inom satslogiken.
Ny!!: Satslogik och Deduktionsteoremet · Se mer »
Direkt bevis
I matematik och logik är ett direkt bevis, en deduktion av ett påstående, som enbart bygger på teorins axiom, lemman och teorem utan att göra några ytterligare antaganden.
Ny!!: Satslogik och Direkt bevis · Se mer »
Disjunktion
Disjunktion, som i satslogiken är liktydigt med inklusiv disjunktion, är en logisk operator.
Ny!!: Satslogik och Disjunktion · Se mer »
Ekvivalens (logik)
Materiell ekvivalens och logisk ekvivalens är grundläggande ekvivalensrelationer i den klassiska logiken.
Ny!!: Satslogik och Ekvivalens (logik) · Se mer »
Eller-introducering
Eller-introducering, även benämnd Add-regeln (från eng. Law of addition), är en slutledningsregel inom satslogiken.
Ny!!: Satslogik och Eller-introducering · Se mer »
Emil L. Post
Emil L. Post, född den 11 februari 1897 i den polska staden Augustów i det ryska kejsardömet, död den 21 april 1954 i USA, var en amerikansk logiker och matematiker.
Ny!!: Satslogik och Emil L. Post · Se mer »
Eustachy Zylinski
Eustachy Zylinski, född den 19 september 1889 i Braclaw i Ukraina, död 1954 i Gliwice i Polen, var logiker och matematiker.
Ny!!: Satslogik och Eustachy Zylinski · Se mer »
Exklusiv disjunktion
Exklusiv disjunktion är ett logiskt konnektiv, som betecknas med, ⊻, ⊕, ↮ eller XOR och som språkligt kan uttryckas som antingen eller.
Ny!!: Satslogik och Exklusiv disjunktion · Se mer »
Följdparadoxen
Följdparadoxen är en paradox som följer av observationen att man inom klassisk logik alltid får ett giltigt argument när premisserna är inkonsistenta; med andra ord, inkonsistenta premisser implicerar vilken slutsats som helst.
Ny!!: Satslogik och Följdparadoxen · Se mer »
Första ordningens logik
Första ordningens logik (FOL) är ett formellt deduktivt system som används i matematik, filosofi, lingvistik och datavetenskap.
Ny!!: Satslogik och Första ordningens logik · Se mer »
Filosofisk logik
Filosofisk logik är ett begrepp som används med flera delvis olika innebörder inom filosofin.
Ny!!: Satslogik och Filosofisk logik · Se mer »
Formellt system
Ett formellt system, även kallat axiomatiskt system, är ursprungligen en symbolisk representation av en matematisk teori.
Ny!!: Satslogik och Formellt system · Se mer »
Fullständighet (logik)
Ett axiomatiskt uppbyggt system eller ett formellt system är fullständigt, om allt det, som man önskar skall vara ett teorem i systemet också är ett teorem.
Ny!!: Satslogik och Fullständighet (logik) · Se mer »
Gödels ofullständighetssatser
Gödels ofullständighetsteorem är två fundamentala teorem inom den moderna logiken.
Ny!!: Satslogik och Gödels ofullständighetssatser · Se mer »
Härledning
En härledning är generellt en serie logiska steg, vilka med utgångspunkt från ett antal premisser och slutledningsregler leder fram till en slutsats.
Ny!!: Satslogik och Härledning · Se mer »
Härledningssystem
Ett härledningssystem är ett formellt system som beskriver bevisföringen i en given kontext.
Ny!!: Satslogik och Härledningssystem · Se mer »
Henry M. Sheffer
Henry M. Sheffer, född 1882, död 1964, amerikansk logiker, inskriven i logikhistorien som upphovsman till det så kallade Sheffers streck.
Ny!!: Satslogik och Henry M. Sheffer · Se mer »
HS-regeln
HS-regeln är en slutledningsregel i satslogiken.
Ny!!: Satslogik och HS-regeln · Se mer »
Implikation
En implikation eller villkorssats är en sats på formen "om A så B", där A och B var för sig är satser.
Ny!!: Satslogik och Implikation · Se mer »
Implikationsparadoxer
Implikationsparadoxer syftar på de teorem i klassisk satslogik som tyder på att det vanliga implikationskonnektivet, materiell implikation, skiljer sig från det vardagliga bruket av villkorssatser.
Ny!!: Satslogik och Implikationsparadoxer · Se mer »
Indirekt bevis
Ett indirekt bevis eller ett motsägelsebevis är ett sätt att bevisa ett påstående genom att visa att påståendets motsats leder till en självmotsägelse.
Ny!!: Satslogik och Indirekt bevis · Se mer »
Jacques Herbrand
Jacques Herbrand, född 12 februari 1908 i Paris, död 27 juli 1931 i Saint-Christophe-en-Oisans, var en fransk logiker och matematiker.
Ny!!: Satslogik och Jacques Herbrand · Se mer »
Jan Łukasiewicz
Jan Łukasiewicz år 1935. Jan Łukasiewicz, född den 21 december 1878 i Lwow i Galizien, död den 13 februari 1956 i Dublin, var en polsk logiker och filosof.
Ny!!: Satslogik och Jan Łukasiewicz · Se mer »
Klausul (logik)
Klausuler är i satslogiken ett sätt att i steg och med endast behovet av operatorerna "¬ (icke)" och "\lor (eller)" kunna bilda nya premisser från givna satser.
Ny!!: Satslogik och Klausul (logik) · Se mer »
Konjunktion (logik)
Inom logik och matematik är konjunktion ett konnektiv, som betecknas med symbolen \land eller symbolen \cdot, och utläses som "och".
Ny!!: Satslogik och Konjunktion (logik) · Se mer »
Konsekvens (logik)
En konsekvens är en slutsats, dragen med stöd av en eller flera premisser.
Ny!!: Satslogik och Konsekvens (logik) · Se mer »
Kontradiktion
Kontradiktion.
Ny!!: Satslogik och Kontradiktion · Se mer »
Kontraposition
Kontraposition är en regel i klassisk logik med vilken en villkorssats kan skrivas om med en omkastning, kontraposition, och negering av för- och eftersats.
Ny!!: Satslogik och Kontraposition · Se mer »
Konträra satser
Konträra satser eller konträra påståenden, är begrepp hämtade från predikatlogiken.
Ny!!: Satslogik och Konträra satser · Se mer »
Krysippos
Romersk kopia av en hellensk byst föreställande Krysippos, British Museum. Krysippos från Soloi (grekiska: Χρύσιππος ὁ Σολεύς, latin: Chrysippus), född ca 279 f.Kr.
Ny!!: Satslogik och Krysippos · Se mer »
Lagen om det uteslutna tredje
Lagen om det uteslutna tredje, latin: tertium non datur, är en tankelag inom logik som lyder: allt måste antingen vara eller icke vara (A är antingen B eller icke-B), eller: av två kontradiktoriskt motsatta omdömen är det ena sant..
Ny!!: Satslogik och Lagen om det uteslutna tredje · Se mer »
Lista över matematiska symboler
Det här är en lista över vanligt förekommande symboler som används i matematiska uttryck.
Ny!!: Satslogik och Lista över matematiska symboler · Se mer »
Lista över symboler inom logik
I logik används ofta en uppsättning symboler för att uttrycka logisk representation.
Ny!!: Satslogik och Lista över symboler inom logik · Se mer »
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Ny!!: Satslogik och Logik · Se mer »
Logisk grind
En logisk grind är en digital krets vars utgång är en logisk funktion av ett antal ingångar, enligt boolesk algebra.
Ny!!: Satslogik och Logisk grind · Se mer »
Logisk operator
En logisk operator är ett konnektiv inom satslogiken, vilket används för att sammanfoga två eller flera satser.
Ny!!: Satslogik och Logisk operator · Se mer »
Logisk sanning
Logisk sanning kallas en sats inom logiken, som är sann för varje tillordning av sanningsvärden till dess satssymboler.
Ny!!: Satslogik och Logisk sanning · Se mer »
Logiska kvadraten
Den logiska kvadraten, även kallad oppositionskvadraten, härrör från den aristoteliska logiken och åskådliggör på ett remarkabelt sätt, ett flertal samband mellan de fyra kategoriska påståenden, som i denna betecknas med bokstäverna '''A''', '''E''', '''I''' och '''O'''.
Ny!!: Satslogik och Logiska kvadraten · Se mer »
Matematik – diskret
Matematik – diskret var en kurs på gymnasieskolan i Sverige med kurskod MA1207.
Ny!!: Satslogik och Matematik – diskret · Se mer »
Matematiskt bevis
Ett bevis eller mer generellt en härledning, är en följd av slutledningar, vilka från bestämda axiom och givna premisser leder fram till en slutsats.
Ny!!: Satslogik och Matematiskt bevis · Se mer »
Materiell implikation
Materiell implikation är ett konnektiv inom satslogiken, som oftast betecknas med symbolen →.
Ny!!: Satslogik och Materiell implikation · Se mer »
Medför (logik)
A medför B är generellt synonymt med, att B är en följd av A eller att B har A till förutsättning.
Ny!!: Satslogik och Medför (logik) · Se mer »
Modellen för hierarkisk komplexitet
Modellen för hierarkisk komplexitet (ofta benämnd MHC efter engelskans Model of Hierarchical Complexity) är ett ramverk utvecklat av bland andra Michael Commons, och det används för att mäta den grad av hierarkisk komplexitet som krävs för att utföra en viss uppgift inom diverse domäner såsom matematik och resonemangsföring kring etiska dilemman.
Ny!!: Satslogik och Modellen för hierarkisk komplexitet · Se mer »
Modus ponens
Modus ponens är en förkortad form av modus ponendo ponens, som är en slutledningsregel inom satslogiken.
Ny!!: Satslogik och Modus ponens · Se mer »
Modus tollendo ponens
Modus tollendo ponens är en slutledningsregel inom logiken.
Ny!!: Satslogik och Modus tollendo ponens · Se mer »
Modus tollens
Modus tollens (latin: metod för förnekande) är en förkortad form av modus tollendo tollens, som är en slutledningsregel inom logiken.
Ny!!: Satslogik och Modus tollens · Se mer »
Molekylär sats
En molekylär sats är generellt en sats, som kan delas upp i minst två atomära satser.
Ny!!: Satslogik och Molekylär sats · Se mer »
Motsägelse
En motsägelse är ett yttrande, som antingen är kontradiktoriskt eller konträrt.
Ny!!: Satslogik och Motsägelse · Se mer »
NAND
NAND, not-AND, är en logisk operator, en logisk funktion som är negation av logisk konjunktion.
Ny!!: Satslogik och NAND · Se mer »
Nödvändiga och tillräckliga villkor
Nödvändigt villkor och tillräckligt villkor är uttryck, som allmänt används vid omskrivning av så kallade "om, så-satser", inom ett flertal vetenskapliga områden, särskilt inom matematik och logik.
Ny!!: Satslogik och Nödvändiga och tillräckliga villkor · Se mer »
Negation
Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.
Ny!!: Satslogik och Negation · Se mer »
NOR
NOR, är en logisk operator, som fås genom negation av logisk disjunktion.
Ny!!: Satslogik och NOR · Se mer »
Normalform (logik)
Att en formel i ett språk L är på normalform betyder att den uppfyller vissa syntaktiska regler.
Ny!!: Satslogik och Normalform (logik) · Se mer »
Och-eliminering
Och-eliminering, även benämnd S-regeln (från eng. Simplification), är en slutledningsregel inom satslogiken.
Ny!!: Satslogik och Och-eliminering · Se mer »
Och-introducering
Och-introducering eller introducering av konjunktion är en logisk härledningsregel inom satslogiken med formen: \begin A & \mathrm) \\ B & \mathrm) \\ \hline A \land B & \mathrm \end Det vill säga om de båda enskilda satserna A och B är sanna så är satsen "A och B" också sann.
Ny!!: Satslogik och Och-introducering · Se mer »
Om och endast om
Om och endast om (förkortat omm) är ett uttryck som förekommer inom matematik och logik.
Ny!!: Satslogik och Om och endast om · Se mer »
Paul Halmos
Paul Richard Halmos, född 3 mars 1916 i Budapest, Österrike-Ungern, död 2 oktober 2006 i Los Gatos, Kalifornien, var en ungersk-amerikansk matematiker verksam i USA.
Ny!!: Satslogik och Paul Halmos · Se mer »
Predikatlogik
Predikatlogik är en del av den matematiska logiken.
Ny!!: Satslogik och Predikatlogik · Se mer »
Premiss
Premisser är antaganden, som utgör förutsättningar i en härledning.
Ny!!: Satslogik och Premiss · Se mer »
Principia Mathematica
Principia Mathematica är ett monumentalt verk om matematikens grunder, författat av Alfred North Whitehead och Bertrand Russell, som publicerades i tre volymer 1910–1913.
Ny!!: Satslogik och Principia Mathematica · Se mer »
Reductio ad absurdum
Reductio ad absurdum (lat. 'återförande på det orimliga') är en argumentationsform som går ut på att man genom en serie slutledningar givet ett visst antagande kommer fram till en slutsats som är orimlig, uppenbart falsk eller en logisk motsägelse.
Ny!!: Satslogik och Reductio ad absurdum · Se mer »
Reductio ad absurdum-regeln
Reductio ad absurdum-regeln, är namnet på en slutledningsregel, RAA-regeln, inom logiken, som bland annat används vid indirekt bevisföring.
Ny!!: Satslogik och Reductio ad absurdum-regeln · Se mer »
Sats (logik)
En sats eller en utsaga är inom logik och filosofi ett påstående som kan vara sant eller falskt i en viss tolkning.
Ny!!: Satslogik och Sats (logik) · Se mer »
Semantik
Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.
Ny!!: Satslogik och Semantik · Se mer »
Sheffers streck
Sheffers streck är ett logiskt konnektiv, som symboliseras med tecknet | eller alternativt ↑.
Ny!!: Satslogik och Sheffers streck · Se mer »
Slutledning
En slutledning är en process, vid vilken man från ett antal premisser och i kraft av en slutledningsregel framställer en slutsats.
Ny!!: Satslogik och Slutledning · Se mer »
Syllogism
En syllogism (klassisk grekiska: συλλογισμός, "slutsats", "slutledning") kan direkt jämföras med en slutledningsregel, det vill säga ett sätt att från två premisser dra en slutsats.
Ny!!: Satslogik och Syllogism · Se mer »
Tautolog implikation
Tautolog implikation är inom logiken en tautologi, där huvudoperationen är en materiell implikation.
Ny!!: Satslogik och Tautolog implikation · Se mer »
Tautologi (logik)
Tautologi är en benämning på en sats inom satslogiken, som är sann för varje tillordning av sanningsvärden till dess satssymboler.
Ny!!: Satslogik och Tautologi (logik) · Se mer »
Teorem (logik)
Ett teorem är en formel i ett formellt system om det finns ett bevis i systemet som avslutas med denna formel.
Ny!!: Satslogik och Teorem (logik) · Se mer »
Utsaga
Utsaga är ett yttrande som innehåller information eller som innebär ett påstående.
Ny!!: Satslogik och Utsaga · Se mer »
Wienkretsen
Wienkretsen var en grupp vetenskapsteoretiker, matematiker och filosofer, som samlades kring Moritz Schlick, då denne 1922 kallades till en professur i "De induktiva vetenskapernas filosofi" vid universitetet i Wien.
Ny!!: Satslogik och Wienkretsen · Se mer »
XNOR
XNOR är ett logiskt konnektiv, som fås då den dyadiska operatorn XOR negeras, vilket är liktydigt med materiell ekvivalens.
Ny!!: Satslogik och XNOR · Se mer »
