Kommunikation

1071 relationer: A-lok (andra serien), A-lok (första serien), A2 (sittvagn), A7 (sittvagn), AB Atlas, AB2 (sittvagn), AB3 (sittvagn), Ackumulatorlok, Adolf Ahlsell, Adolf d'Ailly, Adolf Eugène von Rosen, Adolf W. Edelsvärd, Affärsverk, Aino Östergren, Alarik Lagergréen, Albert Amundson, Albert Lundberg, Albertkoppel, Alfta, Algot Suneson, Alvesta, Anders Atterberg, Anders Iacobæus, Anders Nilsson (stadsplanerare), Anders Pallin, Anders Ståhle, Anders Ulrik Isberg den äldre, Andreas Lagergren, Angeredsbanan, Anten–Gräfsnäs Järnväg, Antikustprincipen, Anton Ludvig Djurson, Arbmans, Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå, Arlandabanan, Arvid Knös, Arvid Uggla (ingenjör), ASG, August Hjelmér, August Sävström, August von Düben, Avfolkning, Avvakajjo, Axel Björkman, Axel Braunerhjelm, Axel Corin, Axel Djurson, Axel Ernberg, Axel Granholm, Axel Odén, ..., Axel Wahren, Axel Wernlund, Axel Wijkmark (ingenjör), Ö (lok), Öland, Ölands Järnvägar, Örbyhus, Örebro södra station, Örebro–Skebäcks Järnväg, Örebro–Svartå Järnväg, Öresund, Östra Blekinge Järnväg, Östra Södermanlands Järnväg, Östra Värends Järnväg, Östra Värmlands Järnväg, Östtyskland, Överingenjör, Övertorneå, Sverige, Älvkvarnstenen, Älvsborgstrafiken, Älvsjö industriområde, Ändmorän, Åke Goldkuhl, Åke Karlström, Åke Karsberg, Åke Nerell, Åkers Runö station, Ålandsdal, Åmål–Årjängs Järnväg, Ångfärjestationen, Ånghästparken, Ånglok, Åre, Åre (skidområde), Åre bergbana, Årstabroarna, Åsbro, ÅSSA, Åtvidabergs Motorvagn, B-lok (första serien), B1 (sittvagn), B13 (sittvagn), B2 (ånglok), B2 (sittvagn), B4, B5 (sittvagn), Ba/OKc, Badtåg, Balder (färja), Banavdelning, Bandirektör, Bangård, Bansektion, Banverket, Bällsta station, Båstads gamla station, Börringe–Anderslövs Järnväg, BDŽ, Bdp (lok), Bengt Furbäck, Bengt Wallerfelt, Bergfana, Bergslagernas Järnvägar, Bergslagsbanans stationshus i Göteborg, Bertil Berglund, Beyer-Peacock, Bg och Bs, Birger Nordholm, Björn Hamilton, Bjurström AB Slipmaterial, Bk (lok), Blocksignaler i Sverige, Bockabanan, Boggi, Bohuslän, Bombardier Regina, Bonnie Bernström, Borås–Ulricehamns Järnväg, Borgholm–Böda Järnväg, Brännkyrka och Södertörns Trafik (BST), Bråvallavägens station, Bröderna Malmströms metallvarufabrik, Brösarps station, Bredåkra–Tingsryds Järnväg, Broar i Stockholm, Bror Hillbom, Bror Viktor Petersson, Brunlok, Busstrafik i Stockholms län, Byffévagn, Byråingenjör, Byskemodellen, Byvalla–Långshyttans Järnväg, C5 (tunnelbanevagn), Cacka Israelsson, Camela Leierth, Campus Solna, Carl August Schultz, Carl Axel Örn, Carl Axel Reuterswärd, Carl Gottreich Beijer, Carl Henrik Wrede (militär), Carl Laurin (förläggare), Carl Leonard Christiernin, Carl Limnell, Carl Malmroth, Carl Montelius, Carl Nordenson, Carl Oskar Troilius, Carl Schmidt (ingenjör), Carl Sprinchorn (ingenjör), Carl Taube (politiker), Carl-Fredric von Gerber, Carl-Gustaf Boström, Cc (ånglok), Chateau Småröd Museum, Christian Fredrik Sundberg, City Express, Civilförsvaret i Sverige 1937–2014, Claes Gustaf Norström, Claes Virgin (filantrop), Conrad Looft, Constantin Brandberg, D (ånglok), D-lok, Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg, Dal–Västra Värmlands Järnväg, Dalslands Järnväg, Dampskibsselskabet Øresund, Dan Flodén, Daniel August Kruhs, Daniel Johannesson, Dannemora–Hargs Järnväg, Danvikskanalen, David Otto Silfverstolpe, Db (postvagn), Dellenbanans vänner, Diesellok, Dingle, Distriktschef, Distriktsförvaltning, Distriktssekreterare, Djursholms Ösby station, Djursholmsbanan, Dm och Dm3, Dollartåget, Dragörfärjan, Drömtåget, Driftvärnet, DSB Öresund, Duroc, E-lok och E2-lok, E10 (ånglok), E6 (ånglok), E8 (lok), Edvard Fränckel, Edvard Oredsson, Edvard Söderberg (kansliråd), Edvin Warholm, Eesti Raudtee, Einar Sahlén, Ejnar Landberg, Ekefors Skrothandel, Ekonomiåret 1978, Ekonomiåret 1979, Ekonomiåret 1981, Ekonomiåret 1984, Ekonomiåret 1987, Ekonomiåret 1996, Ekonomiåret 1997, Ekonomiåret 1998, Ekonomiåret 2000, Eksjö–Österbymo Järnväg, Elektricitet i Sverige, Elektrifierad järnväg, Elektroteknik, Elis B. Höjer, Elite Park Avenue Hotel, Ellok, Emil Alm, Emil Kjellberg, Emil Rydbeck, Enbomaffären, Energiföretagen Sverige, Enskedemejeriet, Eric Nelander, Eric Westerberg, Erik Adolf Unge, Erik Anderson Kärnekull, Erik Heffer, Erik Kjellberg (konstnär), Erik Lönnroth, Erik Lindegren, Erik Malmkvist, Erik Nilsson (fotbollsspelare), Erik Qvistgaard, Erik Sandegren (ingenjör), Erik Storckenfeldt, Erik Upmark, Erik von Friesen, Erik Winell, Erland Lindhammar, Ernst Augustinsson, Ernst Colliander, Eslövs station, Eugen Björklund, Euromaint, Europabanan, Europapall, Evert Runeberg, Ewert Camitz, F-lok (ånga), F-lok (el), F-lok (första serien), F24 (resgodsvagn), F33 (resgodsvagn), Falkenbergs Järnväg, Falun–Rättvik–Mora Järnväg, Falun–Västerdalarnes Järnväg, Faringe–Gimo Järnväg, Favorit (husvagn), Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs Järnväg, Fåglaviks stationshus, Författningssamling, Förstatligande, Fegen–Ätrans Järnväg, Figge Blidberg, Fingal Lennelind, Fjärås Bräcka, Fjugesta station, Folke Zettervall, Forex (företag), Forshems station, Frans Eneström, Frans Olof Ask, Frövi station, Fred Eriksson, Fredrik Almgren (ämbetsman), Fredrik Berglund (politiker), Fredrik Ljungström, Fredrik Lovén (militär), Fredrik Rogstadius, Fredrik Wester, Frey Hellman, Fridolf Schauman, Frithiof Persson, Fritiof Enbom, Fritz Ekelund, Fritz Pegelow, Frostavallen, Frufridagen, Fullersta gård, Gamla Brogatan, Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg, Gayler White, Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Gävle centralstation, Gävle södra station, Gävle Vagnverkstad, Gävle–Ockelbo Järnväg, Gösta Agrenius, Gösta Chatham, Gösta Hellgren, Gösta Hollström, Gösta Jacobsson i Mjölby, Gösta Langenfelt, Gösta Leijonhufvud, Gösta Malm, Gösta Philip, Gösta Reuterswärd (1892–1980), Göte Bergerbrant, Göteborg Västgöta, Göteborgaren, Göteborg–Borås Järnväg, Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg, Göteborgs historia, GDG-expressen, Georg Fors, Gerard De Geer (1858–1943), Gert Beckman, Glimminge, Östra Göinge kommun, Gnesta, Gnesta station, Godsvagn SJ F 391121, Gotlands järnväg, Gotthard Dieden, Graffiti, Green Cargo, Gula Villan, Frescati, Gunnar Dahlander, Gunnar Engellau, Gunnar Malm, Gustaf Dahlbeck, Gustaf Dahlberg, Gustaf Dalström, Gustaf Dyrssen (general), Gustaf Hammarström, Gustaf Lagercrantz (bankman), Gustaf Rödin, Gustaf von Segebaden, Gustaf Welin (ämbetsman), Gustaf Wilhelm Linderoth, Gustav Åsbrink, Gyllsjö, H/OKa/A3, Hagalunds bangård, Hakon Brunius, Hallandsåstunneln, Hallstaviks station, Hammarbyleden, Handöls Täljstens, Haqvin Fogelberg, Harald Lemke, Harald Lindvall, Harlösa järnvägsstation, Hasslarps sockerbruk, Hägglund & Söner, Häggviks station, Hälsingborg–Hässleholms Järnväg, Hästhagen, Vislanda, Hästveda–Karpalunds Järnväg, Håkantorps station, Hönshylte–Kvarnamåla Järnväg, Hedebanan, Helge Bäcklund, Helge Bengtsson, Helge Kjellin, Helmer Holmberg, Hemming Olsson, Henning Segerros, Henric Öller, Henry Palm, Herman Öhnell, Herman Ekelund, Herman Lamm, Herman Rydin (generaldirektör), Hg och Hg2, Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad, Hildor Tillinger, Historiska järnvägslinjer på Gotland, Hjalmar Ljungh, Hjalmar Lundqvist, Hjalmar von Porat, Hjo, Hjo–Stenstorps Järnväg, Holger Bengtsson, Hotel Continental (1963), Huddinge station, Huddingestråket, Hudiksvalls Järnväg, Husbyborg, Uppsala, Huskvarna Östra station, Huvudur, Hybo stationshus, Iggesunds järnvägsstation, Infrastrukturförvaltare, Ing-Marie Eriksson, Ingemar Badman, Ingemar Petersson, Intercity, Interfleet Technology AB, Internationella järnvägsunionen, Ivan Öfverholm (1874–1961), Ivan Örtendahl, Ivar Hallberg, Ivar Osterman, Ivar Virgin (1872–1935), J (ånglok), Jakobsboggi, Jan Brandborn, Jarl Stanzén, Jädraås–Tallås Järnväg, Järnväg i Sverige, Järnvägar på Gotland, Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan, Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund, Järnvägsarkitekt, Järnvägsgeografi i Sverige, Järnvägsinspektionen, Järnvägsläkare, Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik, Järnvägslinjen Berga–Oskarshamn, Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås, Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa, Järnvägslinjen Finspång–Kimstad, Järnvägslinjen Forsmo–Hoting, Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö, Järnvägslinjen Hjo–Stenstorp, Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur, Järnvägslinjen Lidköping–Stenstorp, Järnvägslinjen Mellansel–Örnsköldsvik, Järnvägslinjen Svensbro–Tidaholm, Järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik, Järnvägsmuseet, Järnvägsolyckan i Akkavare, Järnvägsolyckan i Getå, Järnvägsolyckan i Huddinge 1908, Järnvägsolyckan i Lerum, Järnvägsolyckan i Varberg, Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs, Järnvägspolisen, Järnvägspost, Järnvägsrestaurang, Järnvägssällskapet, Järnvägsstyrelsen, Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, Järnvägstunnlar i Stockholms län, Jérôme Marcks von Würtemberg, Jönköping Östra station, Jönköpings Central, Jönköpings resecentrum, Jönköpings Strand, Jernhusen, Jessica Thunander, Johan Adolf Lundegren, Johan Bernhard Carlson, Johan Emil Hagdahl, Johan Fredrik Fåhræus, Johan Gustaf Richert, Johan Movingers gymnasium, Johan Olof Billdau Stecksén, Johanne Hildebrandt, Johannes Gustaf Darell, Johannisborg, John Alstermark, John E. Petterson, John Ericsson, John Flodin, John Lingman, John Nyström, Jokkmokks-Jokke, Justus A. Waller, K-företag, Kaktusplanteringen, Kalmar järnväg, Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag, Kalmar Terminal, Kalmar Verkstad, Kalmar–Berga Järnväg, Kalmar–Torsås Järnväg, Kamratring, Kapillärnät (järnväg), Karl Öhnell, Karl Billquist, Karl Ekbom (1876–1924), Karl Key-Åberg, Karl Tirén, Karlshamn–Vislanda Järnväg, Karlshamn–Vislanda–Bolmens Järnväg, Karlskrona Lampfabrik, Karlskrona–Växjö Järnväg, Karlssongruppen, Karlstad–Munkfors Järnväg, Karlstad–Skoghalls Järnväg, Karlstads östra station, Kävlinge–Barsebäcks Järnväg, Kåbdalis, Köping–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg, Kd-lok, Kerstin Boulogner, Kerstinbo, KG-armaturen, Kinnared–Fegens Järnväg, Kinnekulle–Lidköpings järnväg, Kinnekullebanan, Kinocentralen, Kiruna kyrka, Kiruna station, Kirunas gamla centralstation, Kirunas historia, Klara badinrättning, Klaragasverket, Klas Pallin, Klintehamn–Roma Järnväg, Klockor på Stockholms central, Knut Killander, Knut Sparre, Knut Tranberg, Kommunalvägen, Kontrollkontoret, Koskullskulle järnvägsstation, Kosta–Lessebo Järnväg, Kumla–Yxhults Järnväg, Kungsbron, Kurirtåg, Kust till kust-banan, Kustradiostation, Kvarnsveden, Kvarteret Löjtnanten, L (ånglok), Landabanan, Landeryds station, Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, Landskrona–Kävlinge–Sjöbo Järnväg, Lars Akselsson, Lars Ohly, Lars Peterson (generaldirektör), Lars-Eric Widman, Lastpall, Läggesta Nedre station, Länna, Uppsala kommun, Länshäktet, Göteborg, Länstrafiken i Skaraborg, Länstrafiken Malmöhus, Långebro (järnvägsstation), Långedragslinjen, Ledningscentralen i Gullarp, Lennart Söderhielm, Lennart von Post, Lidingöbanan, Lidköping–Håkantorps Järnväg, Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg, Lidköpings Järnvägar, Lidköpings station, Lietuvos geležinkeliai, Liljeholmen, Lilltjära, Lima (modelltåg), Limträ, Linderoths urfabrik, Lindholmens varv, Lion Ferry, Liseberg, Lista över avsnitt av Kalla fakta, Lista över förkortningar, Lista över hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola, Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1933–1936, Lista över svenska loklittera, Lista över svenska motorvagnar, Listerbanan, Littera (järnväg), Livscykelkostnadsanalys, Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg, Ljungs slott, Lokaltåg, Lokattens trappor, Lokmuseet, Lokstallet i Krylbo, Lokstallet i Sala, Lokstallet i Sundbyberg, Lorentz Walentin Lindegren, Ludvig Sandberg, Luleå, Lund–Bjärreds Järnväg, Lund–Revinge Järnväg, Lygnern, Lysekilsbanan, M (ånglok), M/S Aurora af Helsingborg, M/S Granat, M/S Janet, M/S Prins Bertil (1964), M/S Wolin, M3/E12 (ånglok), Ma (lok), Magnus Öhman, Malmö Järnvägar, Malmö västra station, Malmö-Köpenhamn (färjelinjer), Malmö–Genarps Järnväg, Malmberget, Manne Briandt, Marcus Wallenberg-hallen, Margit Wessbrandt, Marie-Louise de Vylder-Lehmann, Mariefred, Mariefreds station, Mariestad–Kinnekulle Järnväg, Mariestad–Moholms Järnväg, Mariestads station, Marievik, Marma-Långrörs AB, Martin Lindahl, Martin Wiberg, Maskinavdelning, Maskindirektör, Maskinsektion, Matfors–Vattjoms Järnväg, Mauritz Hahr, Mauritz Sahlin, Märklin, Mäthjul, Mårten Sjöbeck, Möllebanan, Mölndals Nedre station, Mölndalsbussarna, Mönsterås–Åseda Järnväg, Mörnerska brödramordet, Mellersta Östergötlands Järnväg, Mellersta Blekinge järnväg, Mellersta Hallands Järnväg, Mellersta Södermanlands Järnväg, Mg (lok), Minden-Deutz, Mittbanan, Mjölby–Hästholmens Järnväg, Moss Værft & Dokk, Munkedals Järnväg, N/Na (ånglok), N2 (ånglok), N3 (ånglok), Nackademin, Näsberg, Näsbypark, Nässjö–Oskarshamns Järnväg, Necks Verkstäder, Niemis, Niemisel, Nils Bruce (järnvägsman), Nils Ericson (staty), Nils Fredrik Frykholm, Nils Lindmark, Nils Lindskog, Nils Nilsson Skum, Nils Petrus Althin, Nils Victorin, Nobina, Nohab, Nora Bergslags Järnväg, Norbergs Järnväg, Normaltid, Norra Östergötlands Järnvägar, Norra hamnen, Helsingborg, Norra Hälsinglands Järnväg, Norra kyrkogården, Norrköping, Norra Södermanlands Järnväg, Norra Upplands Omnibus, Norrköpings östra station, Norrköpings västra station, Norrlandståget, Norrvikens station, Norsesunds station, Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar, Nossebro station, Notviken, Nyboda–Enskede Järnväg, Nybro–Sävsjöströms Järnväg, Nyköpings Mekaniska Verkstad, Nyman & Schultz, Nynäsbanan, Nyvång, Oa och Ob (lok), Oc (lok), Od (lok), Odelberg & Olson, Oe och Of (lok), Oktober 2004, Olle Ahlström, Olof Bärnheim, Olof Billvall, Olof Eneroth, Olof Kärnekull, Ortnamn i Sverige, Oscar Jacobsson, Oscar Nilsson (inredningsarkitekt), Oscar Werner, Oscar Wickman, Oskar Strutz, Oskarshamns historia, Oskarshamns kommun, Ossian Sandholm, Ostkustbanan, Otto Linton, Otto Santesson, P.A. Sjöholm, Pa (lok), Pappersmugg, Partihallsförbindelsen, Pågatågen, Pb (lok), Pehr Lagerhjelm (militär), Pennfäktaren 11, Per Emil Carlbom, Per Frisell, Per Simon Runemark, Per von Bahr, Per-Olof Granbom, Personvagn SJ EC3a 9058, Philip Rundstedt, Piteåbanan, Planekonomi, Polletterat resgods, Polska expeditionen, Postens diligenstrafik, Postvagn, Pousette, Pressbyrån, R (ånglok), R1 (restaurangvagn), R2 (restaurangvagn), R4 (restaurangvagn), Ragnar Lidén, Ragnar Lundqvist, Ramlösa station, Rapidlok, Rälsbuss, Rååbanan, Råstadepån, Råstahem, Röjan (by), RB1 (restaurangvagn), Rc-lok, Reinhold von Essen (ingenjör), Reso AB, Rikstrafiken, Rimbo station, Rimbo–Sunds Järnväg, Ringen på Stockholms centralstation, Rino Bozajic, Ritorp, Rm-lok, Robert Dahlander, Robert Söderqvist, Robert Schumburg, Rocktåget, Rolf Clarkson, Rolf Lerfors, Roslags Näsby station, Roslagsbanan, Royal Viking, Ruda–Älghults Järnväg, Ruda–Oskarshamns Järnväg, Rudolf Cronstedt, Runhällen, Rz, S (ånglok), S/S Öresund, S/S Drottning Victoria (1909), S1 (ånglok), Saga Line, Sala–Gysinge–Gävle järnväg, Sala–Tillberga Järnväg, Saltsjö-Duvnäs station, Säbyholms Järnväg, Säckstation, Säm och Tanums station, Södertelge öfre, Södra Ölands Järnväg, Södra Dalarnes Järnväg, Södra Kinnekulle Järnväg, Södra stationsområdet, Södra tunneln, Sölvesborg–Kristianstads Järnväg, Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg, Scandlines, Scania, Scharfenbergkoppel, Sigurd S:son Melin, Simrishamn–Tomelilla Järnväg, Sixten Camp, Sixten Strömbom, SJ, SJ (olika betydelser), SJ Buss, SJ Littera A2, Sjisjka, Skabersjö station, Skanova, Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg, Skara–Lundsbrunns Järnvägar, Skara–Timmersdala Järnväg, Skälby hållplats, Järfälla kommun, Skåne–Smålands Järnväg, Skånebanan, Skövde garnison, Skövde–Axvalls Järnväg, SL 9225, Slöjdtåget, Slite–Roma Järnväg, Slussplan, Malmö, Smalspår, Smedjan Järna, SMHI, Snabbtåg, Snåkered, Snytens station, Solna strand, Solnabron, Souschef, Sovvagn, Spånga–Lövsta järnväg, Spårvidd 891 mm, Spetsbergens Svenska kolfält, SSAB, Stadsplanering i Göteborg, Statens järnvägar (affärsverk), Statens Järnvägars arkitektkontor, Statens livsmedelskommission, Stationsmästare, Stationsskrivare, Statlig järnväg, Statsbanan Karungi–Övertorneå, Statsbanan Ljusdal–Hudiksvall, Stavsjö Järnväg, Stängselnämnden, Stefan Demert, Sten Strömbom, Sten Sturegatan, Stenstorps station, Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne, Stig Larsson (generaldirektör), Stig Samuelson, Stinsen brinner... filmen alltså, Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag, Stockholm–Roslagens Järnvägar, Stockholm–Roslagens Järnvägars stationsur, Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar, Stockholms östra station, Stockholms Centrals gamla klocka, Stockholms centralstation, Stockholms Galvaniseringsfabrik, Stockholms Läns Omnibus, Stockholms pendeltåg, Stockholms Rederi Svea, Stockholms södra station, Storfors, Storliens järnvägsstation, Storstockholms Lokaltrafik, Strömbom, Sture Thun, Stuvsta, Stuvsta station, Styrelsen för statens järnvägsbyggnader, Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg, Sundsvall–Torpshammars Järnväg, Sundsvalls centralstation, Svampen, Örebro, Svappavaarabanan, Svartälvs Järnväg, Svedala, Svelast, Sven Edlund (spårvägschef), Sven Forsberg, Sven Jonasson (direktör), Sven Norrman (ämbetsman), Sven Turén, Sven-Eric Brunnsjö, Svenshögen, Svensk arkitektur, Svensk ortförteckning, Svenska Järnvägsverkstäderna, Svenska Rederi AB Öresund, Svenska staten, Sveriges järnvägshistoria, Sveriges Kommunikationer, Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis historia, SWB-huset, Swedcarrier, Sydvästen, Sydvästra Gotlands Järnväg, T2p, T31, T45, T51 (lok), Tage Berger, Tanklok, Tåg 56, Tågåkeriet i Bergslagen, Tågfärjan Malmö, Töreboda limträ, Töreboda station, Tb (lok), Tc (lok), Teckomatorps station, Teknikåret 1972, Teknikåret 1986, Teknikåret 1990, Teodor Folcke, TGOJ Littera Na, Theodor Nordström, Thom Sjöwall, Thorsten Pramberg, Thorsten Thelander, Thure Ringqvist, Tidaholm, Tidaholms Järnväg, Tidaholms station, Tidtabell (tåg), Timrå, Tomteboda, Tomtebodavägen, Tony Olsson, Tor Emers, Tor Schreber von Schreeb, Torn- och byggnadsur i Stockholm, Tornbergs klocka, Torslandaverken, Torsten Löfgren, Torsten Norman, Tp, Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar, Trafikavdelning, Trafikbestämmelser för järnväg, Trafikchef, Trafikdirektör, Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarne–Gävle, Trafikinspektör, Trafikrestauranger, Trafiksektion, Trafikverksskolan, Trave Line, Trelleborg radio, Trelleborg–Świnoujście, Trelleborg–Sassnitz, Trollhättan–Nossebro Järnväg, Tunagårds station, Turbinlok, Turism i Sverige, TV-året 1978, Tvetabergs station, U (lok), Uddevalla–Lelångens Järnväg, Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga Järnväg, Uhrs källa, Ulla-Brita Neibig, Underofficer, Uniform, Unigrid, Upmark (släkt), Uppsala, Uppsala–Enköpings Järnväg, Uppsala–Gävle Järnväg, Upsala–Lenna Jernväg, Utby, V4 (lok), V5 (lok), Vadstena–Fågelsta Järnväg, Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun, Valentin Sjöstedt, Vara station, Varberg–Ätrans Järnväg, Vattenkraft i Sverige, Väderstad–Skänninge–Bränninge Järnväg, Vännacka, Värtabanan, Västergötland–Göteborgs Järnvägar, Västkustbanan, Västra Blekinge Järnväg, Västra Centralbanan, Västra stambanan, Vättertåg, Växjö–Alvesta Järnväg, Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg, Växjö–Hultsfred–Västerviks Järnvägs AB, Växjö–Tingsryds Järnväg, Vetlanda Järnvägar, Vetlanda–Målilla Järnväg, Vetlanda–Sävsjö Järnväg, Victor Bergman, Victor Klemming, Victor Westfelt, Vidar Höjer, Vikingagatan, Viktor Schwartz, Villa Fridhem, Västerhejde, Vimmerby–Spångenäs Järnväg, Vislanda–Bolmens Järnväg, VL, Volrad von der Lancken (ingenjör), Von Schreeb, Vy Tåg, W (ånglok), Waldemar Flodquist, Walter Ström, Wanja Djanaieff, Werner Bäckström (ingenjör), Wilhelm Edelsvärd (hovman), Wilhelm Gagner, Wilhelm Prinzencreutz, Wilhelm Walden, Wilhelm Winsnes, Wilhelmina Skogh, WL1 (sovvagn), Wolmar Fellenius, World Cup i bandy, X 2000 i Australien, X-Tåget, X2 (tåg), X20, X5, X6, X7, X9 (tåg), Y1, Y3, YCo4p, YCo5p, Yngve Pihl, Yngve Simonsson, Yp, Ystad–Świnoujście, Ystad–Brösarps Järnväg, Ystad–Gärsnäs Järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Z4p, Z68, Z6p, Z70, 1 oktober, 14 mars, 19 juli, 1902, 1904, 1923, 1930-talsvagn, 1936, 1939, 1960-talsvagn, 1961, 1966, 1970-talet, 1971, 1972, 1980-talsvagn, 1987, 1988, 1990, 1992, 2000, 2000 (olika betydelser), 28 februari. Förläng index (1021 mer) » « Kontrakts index

A-lok (andra serien)

A var SJ:s littera på ånglok anskaffade under åren 1906–1909.

Ny!!: Statens Järnvägar och A-lok (andra serien) · Se mer »

A-lok (första serien)

A var SJ:s Littera på ånglok anskaffade under åren 1863–1873.

Ny!!: Statens Järnvägar och A-lok (första serien) · Se mer »

A2 (sittvagn)

A2 är en svensk förstaklassvagn (sittvagn) av 1960-talstyp som levererades till dåvarande Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och A2 (sittvagn) · Se mer »

A7 (sittvagn)

A7 är en järnvägsvagn (sittvagn) med första klass tillverkad av Kalmar Verkstad mellan åren 1980 och 1987 för dåvarande Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och A7 (sittvagn) · Se mer »

AB Atlas

Atlas verkstäder i Stockholm, 1876. AB Atlas (efter 1890 Nya AB Atlas) var ett svenskt industri- och verkstadsföretag som hade sina verkstäder i nuvarande Vasastan i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och AB Atlas · Se mer »

AB2 (sittvagn)

AB2 var en svensk personvagn (sittvagn) av 1960-talstyp med 1:a och 2:a klass.

Ny!!: Statens Järnvägar och AB2 (sittvagn) · Se mer »

AB3 (sittvagn)

AB3 är en svensk personvagn (sittvagn) av 1960-talstyp med 1:a och 2:a klass.

Ny!!: Statens Järnvägar och AB3 (sittvagn) · Se mer »

Ackumulatorlok

Ett ackumulatorlok är ett lok som drivs av elmotorer som får ström från ackumulatorer.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ackumulatorlok · Se mer »

Adolf Ahlsell

Adolf Ludvig Ahlsell, född 9 april 1844 i Katarina, Stockholm, död 2 februari 1916 i Stockholm, var ingenjör, överingenjör vid Stockholms gasverk och kapten vid Väg- och vattenbyggnadskåren.

Ny!!: Statens Järnvägar och Adolf Ahlsell · Se mer »

Adolf d'Ailly

Gustaf Adolf Hack d'Ailly, född 28 oktober 1855 i Karlskrona, död 17 april 1927 i Sankt Matteus församling, Stockholm, var en svensk ämbetsman och malakolog.

Ny!!: Statens Järnvägar och Adolf d'Ailly · Se mer »

Adolf Eugène von Rosen

Adolf Eugèn von Rosens gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Adolf Eugène von Rosen, född 31 december 1797 i Malmö, död 17 september 1886 i Stockholm, var en svensk greve, järnvägsbyggare och överste (1855) som kallas "de svenska järnvägarnas fader".

Ny!!: Statens Järnvägar och Adolf Eugène von Rosen · Se mer »

Adolf W. Edelsvärd

Stockholms Centralstation Göteborgs centralstation Thorburnska huset i Uddevalla Villa Fridhem på Gotland. Adolf Wilhelm Edelsvärd, född 28 juni 1824 i Östersund, död 15 oktober 1919 i Stockholm, var en svensk arkitekt och officer (major) samt fortifikationsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Adolf W. Edelsvärd · Se mer »

Affärsverk

Affärsverk eller affärsdrivande verk är i Sverige kommunala eller statliga organ som producerar varor eller utför tjänster utifrån affärsmässiga principer.

Ny!!: Statens Järnvägar och Affärsverk · Se mer »

Aino Östergren

Aino Östergren, född 1 oktober 1941, är en svensk textilkonstnär och målare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Aino Östergren · Se mer »

Alarik Lagergréen

Alarik Lorentz Alexander Lagergréen, född 17 februari 1869 i Anundsjö församling, Västernorrlands län, död 22 april 1951 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Alarik Lagergréen · Se mer »

Albert Amundson

Johan Albert Amundson, född den 13 april 1840 i Tossene socken, Göteborgs och Bohus län, död den 8 april 1920 på Stora Frösunda, Solna församling, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Albert Amundson · Se mer »

Albert Lundberg

Albert Lundberg Karl Albert Lundberg, född 28 juni 1868 i Stockholm, död 20 april 1939, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Albert Lundberg · Se mer »

Albertkoppel

Albertkoppel Två ihopkopplade albertkoppel Albertkoppel är en typ av centralkoppel som främst kommit till användning för lättare järnvägsfordon och spårvagnar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Albertkoppel · Se mer »

Alfta

Alfta är en tätort i Ovanåkers kommun och kyrkbyn i Alfta socken.

Ny!!: Statens Järnvägar och Alfta · Se mer »

Algot Suneson

Algot Stylvig Suneson, född 15 juli 1871 i Lommaryds socken, död 12 mars 1960 i Bankeryd, Bankeryds församling, var en svensk järnvägsman och trädgårdsodlare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Algot Suneson · Se mer »

Alvesta

Öresundståg (X31) vid Alvesta station Alvesta är en tätort i Småland och centralort i Alvesta kommun i Kronobergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Alvesta · Se mer »

Anders Atterberg

Anders Johan Atterberg, född 28 mars 1845 i Härnösand, död 12 april 1926 i Göteborg, var en svensk uppfinnare, ingenjör och kommunalman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Atterberg · Se mer »

Anders Iacobæus

Anders Gustaf Iacobaeus, född den 4 mars 1946 i Lund, är en svensk jurist och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Iacobæus · Se mer »

Anders Nilsson (stadsplanerare)

Anders Nilsson Anders Nilsson, född 9 september 1844 på gården Äspöholm i Äspö socken, Malmöhus län, död 1936, var en svensk militär, ingenjör, stadsplanerare och kommunalpolitiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Nilsson (stadsplanerare) · Se mer »

Anders Pallin

Anders Julius Pallin, född 14 maj 1881 i Gävle, död 23 december 1973 i Vantörs församling, Stockholm var en svensk författare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Pallin · Se mer »

Anders Ståhle

Anders Gustaf Ståhle, född 8 oktober 1844 i Botkyrka socken, Stockholms län, död 1915 i Västervik, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Ståhle · Se mer »

Anders Ulrik Isberg den äldre

Anders Ulrik Isberg, född 4 juli 1826 i Malmö, död 28 maj 1900 i Malmö Sankt Petri församling, Malmö, var en svensk järnvägskamrer och författare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anders Ulrik Isberg den äldre · Se mer »

Andreas Lagergren

Karl Andreas (Ante) Lagergren, tidigare Petersson, född 18 augusti 1867 i Arby församling, Kalmar län, död 18 mars 1953, var en svensk ingenjör och järnvägsbyggare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Andreas Lagergren · Se mer »

Angeredsbanan

| | Angeredsbanan är en spårvägssträcka i Göteborg från Drottningtorget till Angereds Centrum, känd som Göteborgs första snabbspårväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Angeredsbanan · Se mer »

Anten–Gräfsnäs Järnväg

Anten–Gräfsnäs Järnväg är en tolv kilometer lång oelektrifierad smalspårig (891 mm) museijärnväg, belägen omkring 10 kilometer nordväst om Alingsås i Västergötland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anten–Gräfsnäs Järnväg · Se mer »

Antikustprincipen

Järnvägarna i Sverige 1910. Statens järnvägar anges med tjockare linjer. Antikust och bryta bygd var två principer som rådde vid byggandet av det rikstäckande stambanenätet i Sverige mellan 1855 och 1894 och i fler länder.

Ny!!: Statens Järnvägar och Antikustprincipen · Se mer »

Anton Ludvig Djurson

Anton Ludvig Djurson, född 25 december 1829, död 15 februari 1890 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborg, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Anton Ludvig Djurson · Se mer »

Arbmans

Arbmans (Stig Arbman annonsbyrå AB) är en svensk reklambyrå som hade sin storhetstid under 1960- och 70-talen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Arbmans · Se mer »

Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå

P O Hallmans stadsplan 1905-1906. Planerade monumentalbyggnader i rött. Arkitekturen och stadsbyggnaden i Skellefteå sträcker sig längre tillbaka än till staden Skellefteås grundläggande 1845.

Ny!!: Statens Järnvägar och Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå · Se mer »

Arlandabanan

Arlandabanan är en järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats norr om Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Arlandabanan · Se mer »

Arvid Knös

Arvid Erik Knös, född 31 augusti 1856 i Uppsala, död 5 mars 1915 i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Arvid Knös · Se mer »

Arvid Uggla (ingenjör)

Arvid Leonard Uggla, född 23 april 1854 i Karlskrona, död 7 september 1913, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Arvid Uggla (ingenjör) · Se mer »

ASG

ASG, (ursprungligen förkortning för AB Svenska Godsbilcentraler, sedermera namnändrat till AB Svenska Godscentraler) var ett svenskt transport- och logistikföretag vars huvudsysselsättning var landsvägstransporter, både inrikes och internationellt via dotterbolaget ERT (European Road Transport) ASG bildades 12 juli 1935 av Stockholms Rederi AB Sveas verkställande direktör Emanuel Högberg under namnet AB Svenska Godsbilcentraler, men hade startat verksamheten redan 1 juli samma år.

Ny!!: Statens Järnvägar och ASG · Se mer »

August Hjelmér

Nicolaus August Hjelmér, född 19 oktober 1875 i Hjälmseryds församling, Jönköpings län, död 1941, var en svensk trafikdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och August Hjelmér · Se mer »

August Sävström

August Vilhelm Sävström, född 25 mars 1879 i Söderala församling, Gävleborgs län, död 24 mars 1960 i Stockholm (Kungsholm), var en svensk socialdemokratisk politiker och talman i riksdagens andra kammare.

Ny!!: Statens Järnvägar och August Sävström · Se mer »

August von Düben

Gustaf Henrik August von Düben, född den 13 januari 1813 i Stockholm, död där den 19 mars 1867, var en svensk friherre, maskiningenjör och riksdagsledamot för ridderskapet och adeln.

Ny!!: Statens Järnvägar och August von Düben · Se mer »

Avfolkning

Avfolkning är en situation när ett område förlorar mer befolkning än som (genom inflyttning och/eller födelseöverskott) tillförs.

Ny!!: Statens Järnvägar och Avfolkning · Se mer »

Avvakajjo

Avvakajjo (även Avakadjo) är en hållplats längs Inlandsbanan mellan Gällivare och Porjus.

Ny!!: Statens Järnvägar och Avvakajjo · Se mer »

Axel Björkman

Axel Hugo Svante Björkman, född 19 juli 1869 på herrgården Skramstad i Gamleby, Kalmar län, död 7 april 1957 i Stockholm, var en svensk ingenjör och brokonstruktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Björkman · Se mer »

Axel Braunerhjelm

Carl Axel Georg Braunerhjelm, född 8 februari 1872 i Enköpings-Näs socken, död 13 augusti 1943 i Österhaninge församling, var en svensk officer (överste) och militärhistoriker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Braunerhjelm · Se mer »

Axel Corin

Axel Rudolf Corin, född 5 oktober 1849 i Göteborg, död 23 januari 1919 i Stockholm, var en svensk maskiningenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Corin · Se mer »

Axel Djurson

Axel Rudolf Konrad Djurson, född 31 mars 1861 i Vallsjö socken, Jönköpings län, död 1943, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Djurson · Se mer »

Axel Ernberg

Axel Ernberg, född 12 juni 1851 i Karlskrona, död 8 april 1930 i Stockholm (under ett besök där), var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Ernberg · Se mer »

Axel Granholm

Axel Magnus Granholm, född 19 augusti 1872 i Smedjebacken i Norrbärke församling, död 6 juli 1951 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Granholm · Se mer »

Axel Odén

Axel Georg Odén, född 10 september 1887 i Vists församling, Östergötlands län, död 1956 i Hedemora, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Odén · Se mer »

Axel Wahren

Axel Wahren, född 12 september 1869 i Norrköping, död 3 november 1931, var en svensk företagsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Wahren · Se mer »

Axel Wernlund

Axel Oskar Wernlund, född 23 mars 1875 i Sundsvall, död 2 december 1953, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Wernlund · Se mer »

Axel Wijkmark (ingenjör)

Axel Emanuel Wijkmark, född den 14 maj 1877 i Suntaks församling, Skaraborgs län, död den 21 juni 1947 i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Axel Wijkmark (ingenjör) · Se mer »

Ö (lok)

Lok med Littera Ö tillkom under 1920-talet då man började elektrifiera det svenska järnvägsnätet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ö (lok) · Se mer »

Öland

Öland är Sveriges näst största ö och minsta landskap.

Ny!!: Statens Järnvägar och Öland · Se mer »

Ölands Järnvägar

Ölands Järnvägar (ÖJ) var ett bolag som bildades 1928 när de tidigare separata järnvägarna Borgholm–Böda Järnväg (BBJ) och Södra Ölands Järnväg SÖJ) slogs samman till en förvaltning. Järnvägen gick sträckan Näsby – Mörbylånga – Färjestaden – Borgholm – Böda (151 km) och var smalspårig med spårvidden 891 mm. Järnvägen köptes av staten 1947 och drevs därefter av Statens Järnvägar (SJ) fram till den 1 oktober 1961 när all järnvägstrafik på Öland lades ner. En stor del av godstrafiken var säsongstransporten av sockerbetor till sockerbruket i Mörbylånga.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ölands Järnvägar · Se mer »

Örbyhus

Örbyhus är en tätort i Tierps kommun i Uppsala län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Örbyhus · Se mer »

Örebro södra station

Örebro södra station (Södra station, Örebro Södra, Örebro S) är en järnvägsstation i Örebro.

Ny!!: Statens Järnvägar och Örebro södra station · Se mer »

Örebro–Skebäcks Järnväg

Örebro-Skebäcks järnväg (ÖSkbJ) var en normalspårig, 4,1 km lång järnväg från Örebro S på stambanan Krylbo-Mjölby, i östlig riktning till Skebäck vid stadens gamla östra hamn i Svartån.

Ny!!: Statens Järnvägar och Örebro–Skebäcks Järnväg · Se mer »

Örebro–Svartå Järnväg

Örebro–Svartå Järnväg (ÖrSJ), också kallad Svartåbanan, var en järnvägslinje som gick mellan Örebro södra station och Svartå i västra delen av Närke i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Örebro–Svartå Järnväg · Se mer »

Öresund

Karta över Öresund. Öresundsbron är ett tydligt kännetecken för Öresund. Öresund är sundet mellan Skåne och Själland och här löper en del av riksgränsen mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Statens Järnvägar och Öresund · Se mer »

Östra Blekinge Järnväg

Östra Blekinge Järnväg, ÖBlJ, var en 1067 mm smalspårig järnväg mellan Gullberna i Blekinge län och Torsås i Kalmar län med bibanor från Torsås till Bergkvara och Gullaboby.

Ny!!: Statens Järnvägar och Östra Blekinge Järnväg · Se mer »

Östra Södermanlands Järnväg

Östra Södermanlands Järnväg eller ÖSlJ är en museijärnväg som kör smalspåriga, ångloksdragna tåg mellan Mariefreds station och Taxinge-Näsby station i tidstypisk 1890-tals och 1910-talsmiljö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Östra Södermanlands Järnväg · Se mer »

Östra Värends Järnväg

Östra Värends Järnväg (ÖVJ) var en svensk 891 mm smalspårig järnväg som löpte mellan Brittatorp och Älghult i Kronobergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Östra Värends Järnväg · Se mer »

Östra Värmlands Järnväg

Östra Värmlands Järnväg (ÖWJ) var en normalspårig järnväg mellan Kristinehamn och Persberg med en sidobana till Filipstad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Östra Värmlands Järnväg · Se mer »

Östtyskland

Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Östtyskland · Se mer »

Överingenjör

Överingenjör är yrkestitel för vissa ingenjörer med chefsbefattning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Överingenjör · Se mer »

Övertorneå, Sverige

Övertorneå (finska: Matarenki, meänkieli och äldre svensk benämning: Matarengi) är en tätort i Övertorneå kommun i Sverige vid Torne älv och riksgränsen mot Finland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Övertorneå, Sverige · Se mer »

Älvkvarnstenen

Älvkvarnstenen kallas en skålgropssten med RAÄ-nummer Brännkyrka 134:1 som ligger intill byggnaden Lerkrogen i kvarteret Prästgårdstegen vid Götalandsvägen 224 i Solberga i södra Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Älvkvarnstenen · Se mer »

Älvsborgstrafiken

Älvsborgstrafiken var mellan 1983 och 1999 trafikhuvudman (även kallat länstrafikbolag) för dåvarande Älvsborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Älvsborgstrafiken · Se mer »

Älvsjö industriområde

Infart till området från Varuvägen, 2020. Älvsjö industriområde (även kallad Älvsjö Företagsområde) ligger i stadsdelen Älvsjö i Söderort i Stockholms kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Älvsjö industriområde · Se mer »

Ändmorän

Fjärås kyrka ligger på toppen av Fjärås bräcka, en ändmorän som idag används som vattenreningsfilter för Kungsbacka kommun och som tidigare använts som grustäkt av Statens Järnvägar Ändmorän är en morän som ligger vinkelrätt mot isens rörelseriktning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ändmorän · Se mer »

Åke Goldkuhl

Åke Engelbert Goldkuhl, född 17 september 1867 i Hjo stadsförsamling i dåvarande Skaraborgs län, död 20 november 1970 i Bromma församling i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åke Goldkuhl · Se mer »

Åke Karlström

Ernst Gustaf Åke Karlström, född 5 oktober 1914 i Järnboås i Örebro län, död 14 maj 2005 i Laholm, var en svensk direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åke Karlström · Se mer »

Åke Karsberg

Åke Lennart Karsberg, född 5 september 1910 i Göteborgs Annedals församling, död 19 november 1994 i Sankt Görans församling, var en svensk elektroingenjör och direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åke Karsberg · Se mer »

Åke Nerell

Åke Nils Johan Nerell, född 11 augusti 1885 i Alingsås, död 5 juni 1964 i Stockholm, var en svensk järnvägsdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åke Nerell · Se mer »

Åkers Runö station

Linjekarta. Åkers Runö är en järnvägsstation på Roslagsbanan, belägen i Österåkers socken i västra delen av Åkersberga samhälle i Österåkers kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åkers Runö station · Se mer »

Ålandsdal

Ålandsdal är en by, tillika före detta järnvägsstation i Ålands socken, Uppsala kommun, Uppland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ålandsdal · Se mer »

Åmål–Årjängs Järnväg

Åmål–Årjängs Järnväg var en normalspårig järnväg mellan Åmål i Älvsborgs län och Årjäng i Värmlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åmål–Årjängs Järnväg · Se mer »

Ångfärjestationen

Ångfärjestationen, även Färjestationen, är en före detta stationsbyggnad i Helsingborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ångfärjestationen · Se mer »

Ånghästparken

Ånghästparken, maj 2014. Ånghästparken är en park på Södermalm i Stockholm, den ligger söder om Maria Bangata och sträcker sig som ett parkstråk från Ringvägen i väst till Rosenlundsgatan i öst.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ånghästparken · Se mer »

Ånglok

Beyer, Peacock and Company, i Lund i samband med järnvägens 150-årsjubileum. Ånglok typ SJ E2. Loktypen byggdes mellan 1907 och 1920. SJ:s ånglok F 1200 på Järnvägsmuseet i Gävle. Lok S 1277 med ett extratåg på Malmö-Limhamns Järnväg. Ett ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ånglok · Se mer »

Åre

Åre (Åremål:, sydsamiska: Ååre) är en tätort i Åre distrikt i Åre kommun, västra Jämtland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åre · Se mer »

Åre (skidområde)

Åre skidområde består av 41 liftar och 89 nedfarter, med Sveriges både högsta liftburna fallhöjd (890 meter) och belägna åkhöjd (1 274 meter över havet).

Ny!!: Statens Järnvägar och Åre (skidområde) · Se mer »

Åre bergbana

Bergstationen vid Fjällgården (556 m ö.h.). Åre bergbana, i folkmun Bergbanan, är en bergbana i jämtländska Åre.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åre bergbana · Se mer »

Årstabroarna

Gamla Årstabron söderut från Södermalm över Årstaviken, Årstaholmar mot Årsta, foto: Oscar Bladh 1934. Den nyare, västra Årstabron (till vänster) och den äldre östra Årstabron, sedd från Årstasidan, november 2012. Årstabroarna är två parallella järnvägsbroar över Årstaviken i Stockholm, som förbinder Årsta och Stockholms innerstad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Årstabroarna · Se mer »

Åsbro

Åsbro är en tätort i Askersunds kommun, cirka 15 km norr om Askersund.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åsbro · Se mer »

ÅSSA

Åtvidabergs Spårväxlar- & Signalfabriks AB (ÅSSA), var ett svensk verkstadsföretag.

Ny!!: Statens Järnvägar och ÅSSA · Se mer »

Åtvidabergs Motorvagn

Åtvidaberg 1910 Åtvidabergs Motorvagn var en svensk bilmodell, som tillverkades i ett fåtal exemplar 1910–1911.

Ny!!: Statens Järnvägar och Åtvidabergs Motorvagn · Se mer »

B-lok (första serien)

Prins August, byggt 1856 av Beyer-Peacock i England, är ett exempel på tidiga tenderlok. Här ses loket i Lund i samband med järnvägens 150-årsjubileum med en personvagn från Frövi–Ludvika Järnväg. Ånglok av littera B är ett av Statens Järnvägars tidigaste ånglok.

Ny!!: Statens Järnvägar och B-lok (första serien) · Se mer »

B1 (sittvagn)

B1, tidigare Bo1, är en typ av personvagn (sittvagn) för andra klass som används vid de svenska järnvägarna.

Ny!!: Statens Järnvägar och B1 (sittvagn) · Se mer »

B13 (sittvagn)

B13 var en svensk personvagn (sittvagn) av 1960-talstyp med 2:a klass byggda av AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) mellan åren 1961 och 1964.

Ny!!: Statens Järnvägar och B13 (sittvagn) · Se mer »

B2 (ånglok)

B2 var SJ:s littera på en ånglokstyp.

Ny!!: Statens Järnvägar och B2 (ånglok) · Se mer »

B2 (sittvagn)

B2 är en typ av personvagn (sittvagn) för andra klass som används vid de svenska järnvägarna.

Ny!!: Statens Järnvägar och B2 (sittvagn) · Se mer »

B4

SJ littera B4 var en ånglokstyp inom Statens Järnvägar (SJ) som ursprungligen levererades till Uppsala-Gävle Järnväg (UGJ) med UGJ:s littera Bb och var bl.a. konstruerade för att dra snälltåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och B4 · Se mer »

B5 (sittvagn)

B5, tidigare Bo5, är en typ av personvagn (sittvagn) för andra klass som används vid de svenska järnvägarna.

Ny!!: Statens Järnvägar och B5 (sittvagn) · Se mer »

Ba/OKc

UGJ littera Ba var en normalspårig ånglokstyp inom Uppsala―Gävle Järnväg (UGJ) som användes för att dra snälltåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ba/OKc · Se mer »

Badtåg

Badtåg är tåg som specifikt trafikerar sträckor som sommartid ska ta passagerare till badplatser, främst barn och familjer i stadsområden.

Ny!!: Statens Järnvägar och Badtåg · Se mer »

Balder (färja)

M/S Balder är en svensk arbetsfärja, som ursprungligen byggdes 1943 av Lidingö Nya Warv & Werkstäder som färja J321 till Kustartilleriet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Balder (färja) · Se mer »

Banavdelning

Banavdelning var tidigare ett vanligt namn på den del av ett järnvägsbolag vars uppgift var att underhålla, bevaka och vårda alla järnvägens fasta tillhörigheter, det vill säga själva banan med dess över- och underbyggnad (spår och banvall), broar och andra vattengenomlopp, byggnader, bangårdsmaskinerier, signaler, järnvägsinterna nät för telegrafi och telefoni, säkerhetsanordningar, stängsel, planteringar och dylikt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Banavdelning · Se mer »

Bandirektör

Bandirektör Karl Hjalmar Peterson Bandirektör var den högre tekniske järnvägstjänsteman, som – vid Statens Järnvägar inom ett distrikten, i övrigt vid järnvägen i fråga – förestod och ledde banavdelningens angelägenheter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bandirektör · Se mer »

Bangård

stående.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bangård · Se mer »

Bansektion

Bansektion var en sektion, med avseende på banunderhållet och banbevakningen, av en för trafik öppnad järnväg, vid Statens Järnvägar ett distrikt, vilken förestods av en baningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bansektion · Se mer »

Banverket

Banverket (BV) var en svensk myndighet som fanns från 1988 till 2010.

Ny!!: Statens Järnvägar och Banverket · Se mer »

Bällsta station

Bällsta station är en järnvägsstation i Vallentuna kommun för Roslagsbanan belägen mellan Vallentuna och Kragstalund.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bällsta station · Se mer »

Båstads gamla station

Båstads gamla station (under en kort tid även benämnd Båstad Södra station) är en före detta järnvägsstation i Båstad i Skåne län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Båstads gamla station · Se mer »

Börringe–Anderslövs Järnväg

Börringe-Anderslövs Järnväg (BAJ) var en av Skånes fem ångspårvägar, det vill säga en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med bland annat klenare räls än normalt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Börringe–Anderslövs Järnväg · Se mer »

BDŽ

miniatyr BDŽ (fullständigt namn: Български държавни железници) är den bulgariska statliga järnvägen, och alltså Bulgariens motsvarighet till det svenska Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och BDŽ · Se mer »

Bdp (lok)

Bdp är en typ av elektrolok som använts vid de elektrifierade delarna av Roslagsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bdp (lok) · Se mer »

Bengt Furbäck

Bengt Lennart Furbäck, född 11 juli 1931 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborg, död 19 januari 1991 i Österåkers församling, Stockholms län, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bengt Furbäck · Se mer »

Bengt Wallerfelt

Bengt Gustaf Louis Wallerfelt, född 8 augusti 1934 i Engelbrekts församling i Stockholms stad, död 7 januari 2011 i Järfälla församling i Stockholms län, var en svensk militär och militärhistoriker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bengt Wallerfelt · Se mer »

Bergfana

Bergfana var ett torp/banvaktarboställe under Fågelsta i Salems socken i Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bergfana · Se mer »

Bergslagernas Järnvägar

Bergslagsbanans stationshus i Göteborg. Bergslagernas Järnvägars firmamärke över stationshusets entré i Göteborg.Bergslagernas Järnvägar, BJ, var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägslinjen Göteborg C–Kils station–Falun C, Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt och sin samtids alla kategorier största enskilda svenska företag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bergslagernas Järnvägar · Se mer »

Bergslagsbanans stationshus i Göteborg

Bergslagsbanans stationshus. Litografi av Otto August Mankell från 1884. Bergslagsbanans stationshus i Göteborg, sedan 1923 även Vita huset i folkmun,GT, 2004-12-01, s. 6 uppfördes 1879–1881 för Bergslagernas Järnvägar, efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av samtidens mest anlitade arkitekter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bergslagsbanans stationshus i Göteborg · Se mer »

Bertil Berglund

Bertil Vilhelm Evald Berglund, född 7 oktober 1898 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död där 19 februari 1979, var en svensk skådespelare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bertil Berglund · Se mer »

Beyer-Peacock

Prins August'' är tillverkat av Beyer & Peacock. Ett Garrattlokomotiv från Beyer & Peacock Beyer-Peacock eller Beyer & Peacock, även Beyer, Peacock and Company var en brittisk loktillverkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Beyer-Peacock · Se mer »

Bg och Bs

Bg- och Bs-loken var en serie elektrolok vid Statens Järnvägar (SJ), som ursprungligen levererades till Göteborg-Borås Järnväg (GBJ) under perioden 1936-39.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bg och Bs · Se mer »

Birger Nordholm

Birger Joseph Nordholm, född 25 juni 1897 i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm, död 30 november 1989 i Raleigh, North Carolina, USA, var en svensk-amerikansk direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Birger Nordholm · Se mer »

Björn Hamilton

Björn Axel Åke Malcolm Hamilton, född 28 mars 1945 i Gamlestads församling i Göteborg, är en svensk politiker (moderat).

Ny!!: Statens Järnvägar och Björn Hamilton · Se mer »

Bjurström AB Slipmaterial

Bjurström AB Slipmaterial var ett svenskt företag i Västervik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bjurström AB Slipmaterial · Se mer »

Bk (lok)

O, efter 1948 Bk, är en svensk ellokstyp.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bk (lok) · Se mer »

Blocksignaler i Sverige

Mellanblocksignal i Sverige Blocksignaler i Sverige är en nationell tillämpning av hur blocksignaler används generellt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Blocksignaler i Sverige · Se mer »

Bockabanan

Bockabanan är en oelektrifierad järnväg (normalspår) mellan Nässjö och Hultsfred i Småland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bockabanan · Se mer »

Boggi

ICE-tåg En boggi är ett underrede som är vridbart mot ett fordons kaross.

Ny!!: Statens Järnvägar och Boggi · Se mer »

Bohuslän

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bohuslän · Se mer »

Bombardier Regina

Regina är en typ av eldrivet motorvagnståg tillverkat för svenska marknaden av Bombardier Transportation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bombardier Regina · Se mer »

Bonnie Bernström

Bonnie Laila Ingemarsdotter Bernström, född 7 maj 1948 i Karlskoga, är en svensk konsult och politiker (folkpartist).

Ny!!: Statens Järnvägar och Bonnie Bernström · Se mer »

Borås–Ulricehamns Järnväg

Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) senare Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) är en nedlagd och nästan helt uppriven 1435 mm normalspårig järnväg som gick mellan Borås och Ulricehamn i Älvsborgs län och senare förlängd till Jönköping i Jönköpings län, Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Borås–Ulricehamns Järnväg · Se mer »

Borgholm–Böda Järnväg

Borgholm – Böda Järnväg (BBJ) var en 55 km lång 891 mm smalspårig järnväg mellan Borgholm och Böda på Öland i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Borgholm–Böda Järnväg · Se mer »

Brännkyrka och Södertörns Trafik (BST)

Brännkyrka och Södertörns Trafikaktiebolag (BST) var ett bussbolag som under 1930-talet bedrev busstrafik i Stockholms södra förorter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Brännkyrka och Södertörns Trafik (BST) · Se mer »

Bråvallavägens station

Bråvallavägen är en järnvägsstation i Danderyd för Roslagsbanan mellan Djursholms Ösby och Enebyberg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bråvallavägens station · Se mer »

Bröderna Malmströms metallvarufabrik

Bröderna Malmströms metallvarufabrik (BM), efter 1957 Aktiebolaget BM-armatur, var en svensk tillverkare av elektrisk belysningsarmatur mellan 1904 och 1974.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bröderna Malmströms metallvarufabrik · Se mer »

Brösarps station

Stins på Brösarps station SJ E2-lok 1183 Brösarps station är en järnvägsstation i Simrishamns kommun 1 1/2 kilometer fågelvägen norr om Brösarp, som uppfördes 1900 av Östra Skånes Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Brösarps station · Se mer »

Bredåkra–Tingsryds Järnväg

Bredåkra-Tingsryds Järnväg (BTJ) var en 1 067 millimeter smalspårig järnväg mellan Bredåkra vid Mellersta Blekinge Järnväg i Blekinge län och Tingsryd i Kronobergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bredåkra–Tingsryds Järnväg · Se mer »

Broar i Stockholm

Några få broar syns på Stockholmskartan från 1637 Ett urval av 20 broar i Stockholm år 2010 Stockholms läge på ett antal öar mellan Mälaren och Östersjön har i alla tider gjort det nödvändigt att anlägga broar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Broar i Stockholm · Se mer »

Bror Hillbom

Bror Hillbom 1963. Bror Karl Johan Hillbom, född 8 maj 1914 i Stockholm, död där 7 januari 1998, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bror Hillbom · Se mer »

Bror Viktor Petersson

Bror Viktor Petersson, B.V. Petersson, född 17 september 1885 i Gävle, död 24 augusti 1950 i Malmö, var en svensk maskiningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Bror Viktor Petersson · Se mer »

Brunlok

D-lok 109 i Malmö 2004 Hg 785 i Grängesberg Beteckningen brunlok har uppkommit genom att Statens Järnvägar (SJ) använde brunt som standardfärg från 1930-talet fram till det orange Ra-lokets debut i slutet av 1950-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Brunlok · Se mer »

Busstrafik i Stockholms län

Buss på linje 72 på Rörstrandsgatan i augusti 2014. Busstrafiken i Stockholms län utgör ett stort nät som går inom hela länet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Busstrafik i Stockholms län · Se mer »

Byffévagn

SJ Rc01 byffévagn år 1935 Byffévagn var en sorts järnvägsvagn med självservering.

Ny!!: Statens Järnvägar och Byffévagn · Se mer »

Byråingenjör

Byråingenjör är titel för vissa tjänstemän med tekniska arbetsuppgifter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Byråingenjör · Se mer »

Byskemodellen

Järnvägsstationen i Långträsk. Byskemodellen är en typ av järnvägsstationshus av VI-klassen ritat av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf W. Edelsvärd.

Ny!!: Statens Järnvägar och Byskemodellen · Se mer »

Byvalla–Långshyttans Järnväg

Byvalla-Långshyttan Järnväg (BLJ) var en 27 km lång 891 millimeter smalspårig järnväg i Husby och By landskommuner i Kopparbergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Byvalla–Långshyttans Järnväg · Se mer »

C5 (tunnelbanevagn)

Bevarade Silverpilen på Mannaminne, 2022. Tunnelvagn C5, även kallad Silverpilen eller Silvertåget, var ett prototyptåg som dåvarande AB Stockholms Spårvägar (numera Storstockholms Lokaltrafik (SL)) beställde av Hägglunds i Örnsköldsvik och som användes i Stockholms tunnelbana i trettio år, 1966–1996.

Ny!!: Statens Järnvägar och C5 (tunnelbanevagn) · Se mer »

Cacka Israelsson

Karl Erik "Cacka" Israelsson, född 23 augusti 1929 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 10 januari 2013 i Gamla Uppsala församling, var en svensk friidrottare och sångare, verksam under pseudonymen Kaeris.

Ny!!: Statens Järnvägar och Cacka Israelsson · Se mer »

Camela Leierth

Camela Leierth, född Camela Lina Petronella Kristoffersson 15 april 1975 i Nederkalix församling, är en svensk sångerska och kompositör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Camela Leierth · Se mer »

Campus Solna

Campus Solna flygfotografi från söder i februari 2013. Campus Solna (även kallad KI Campus Solna) är Karolinska Institutets universitetscampus vid Solnavägen i stadsdelen Haga i Solna kommun på gränsen till Stockholms kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Campus Solna · Se mer »

Carl August Schultz

Carl August Schultz, född 3 januari 1877 i Stockholm, död där 28 januari 1925, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl August Schultz · Se mer »

Carl Axel Örn

Carl Axel Örn, född 28 oktober 1849 i Stora Tuna församling i Kopparbergs län, död 11 juli 1932 i Skövde församling i Skaraborgs län, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Axel Örn · Se mer »

Carl Axel Reuterswärd

Carl Axel Reuterswärd, född 4 december 1875 i Bäcks församling, Skaraborgs län, död 19 juni 1963 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Axel Reuterswärd · Se mer »

Carl Gottreich Beijer

Carl Gottreich Beijer, född 25 januari 1811 i Malmö, död 31 december 1898 i Stockholm, var en svensk ingenjör, ämbetsman och politiker; farbror till Gottfried Beijer, morbror till Frans Beijer.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Gottreich Beijer · Se mer »

Carl Henrik Wrede (militär)

Carl Henrik Wrede af Elimä, född 16 maj 1897 i Ronneby församling i Blekinge, död 24 december 1962, var en svensk militär och friherre.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Henrik Wrede (militär) · Se mer »

Carl Laurin (förläggare)

Carl Laurin, född 2 november 1840 i Stockholm, död 21 november 1917 där, var en svensk boktryckare, bokförläggare och ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Laurin (förläggare) · Se mer »

Carl Leonard Christiernin

Carl Leonard Christiernin, född 24 november 1839 i Borås, död 24 januari 1900 i Kil (hemmahörande i Arvika), var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Leonard Christiernin · Se mer »

Carl Limnell

Carl Abraham Limnell, född 25 februari 1825, död 3 juli 1882 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Limnell · Se mer »

Carl Malmroth

Carl Anders Gustaf Malmroth, född 16 november 1874 i Mellan-Grevie socken, Malmöhus län, död 21 november 1934 i Jönköpings Sofia församling, Jönköpings län, var en svensk ämbetsman och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Malmroth · Se mer »

Carl Montelius

Carl Oscar Josef Montelius, född 7 oktober 1881 i Stockholm, död där den 13 maj 1954, var en svensk elektroingenjör och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Montelius · Se mer »

Carl Nordenson

Carl August Nordenson, född 3 oktober 1871 i Millesviks socken, död 2 februari 1959 i Stockholm, var en svensk järnvägstjänsteman och idrottsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Nordenson · Se mer »

Carl Oskar Troilius

Carl Oskar Troilius, född 2 januari 1813 på Knutsberg i Nora landsförsamling, Örebro län, död 11 december 1899 i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Oskar Troilius · Se mer »

Carl Schmidt (ingenjör)

Carl Sixtensson Schmidt (i riksdagen kallad Schmidt i Göteborg), född 21 december 1894 i Stockholm, död 13 maj 1989 i Göteborg, var en svensk maskiningenjör och politiker (folkpartist).

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Schmidt (ingenjör) · Se mer »

Carl Sprinchorn (ingenjör)

Carl Gustaf Sprinchorn, född 3 januari 1863 i Skultuna, Västmanlands län, död 1 januari 1933 i Göteborg, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör och järnvägsdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Sprinchorn (ingenjör) · Se mer »

Carl Taube (politiker)

Carl Oscar Taube (i riksdagen kallad Taube i Stockholm), född den 22 november 1843 i Höreda församling i Jönköpings län, död den 12 september 1914 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk greve, järnvägsdistriktschef och riksdagsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl Taube (politiker) · Se mer »

Carl-Fredric von Gerber

Carl-Fredric von Gerber, född den 10 oktober 1878 i Färlövs församling, Kristianstads län, död den 21 december 1969 i Ängelholm, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl-Fredric von Gerber · Se mer »

Carl-Gustaf Boström

Carl-Gustaf Boström, född 22 december 1876 i Sölvesborg, död 2 mars 1956 i Stockholm, var en svensk ögonläkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Carl-Gustaf Boström · Se mer »

Cc (ånglok)

Cc-loken var en serie ånglok, av typen tenderlok, som användes av Statens Järnvägar (SJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Cc (ånglok) · Se mer »

Chateau Småröd Museum

Chateau Småröd Museum, i Munkedal var Skandinaviens största privata järnvägskulturella museum.

Ny!!: Statens Järnvägar och Chateau Småröd Museum · Se mer »

Christian Fredrik Sundberg

Christian Fredrik Sundberg, född den 17 oktober 1839 i Göteborg, död den 23 juli 1924, var en svensk ingenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Christian Fredrik Sundberg · Se mer »

City Express

City Express var ett tåg i Sverige under 1980-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och City Express · Se mer »

Civilförsvaret i Sverige 1937–2014

Civilförsvaret i Sverige 1937–2014 inleddes med luftskyddslagen 1937 och varade till försvarsbeslutet 2015.

Ny!!: Statens Järnvägar och Civilförsvaret i Sverige 1937–2014 · Se mer »

Claes Gustaf Norström

Claes Gustaf Norström. Claes Gustaf Norström (ibland stavat Nordström), född 7 oktober 1854 i Stockholm, död 26 januari 1929 i Stockholm, var en svensk civilingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Claes Gustaf Norström · Se mer »

Claes Virgin (filantrop)

Claes August Mauritz Virgin, född 17 december 1858 i Lidköping, död 30 augusti 1941 i Lidingö, var en svensk försäkringsman och filantrop.

Ny!!: Statens Järnvägar och Claes Virgin (filantrop) · Se mer »

Conrad Looft

Conrad Loofts grav på Norra begravningsplatsen. Conrad Martin Looft, född 21 december 1869 i Århus, död 16 juni 1912 i en järnvägsolycka vid Malmslätt, var en svensk militär och trafikdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Conrad Looft · Se mer »

Constantin Brandberg

Anders Constantin Brandberg Anders Constantin Brandberg, född 8 november 1837 i Nora, död 8 oktober 1895 i Malmö, var en svensk läkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Constantin Brandberg · Se mer »

D (ånglok)

D (Da, Db) var SJ:s littera på ånglok anskaffade under åren 1874–1891.

Ny!!: Statens Järnvägar och D (ånglok) · Se mer »

D-lok

D-lok är den ellokstyp i Sverige som tillverkats i näst flest exemplar.

Ny!!: Statens Järnvägar och D-lok · Se mer »

Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg

Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg (DONJ), i folkmun även kallad Kråkbanan, var en smalspårig (891 mm) järnväg mellan Linghed i Dalarna och Norrsundet vid Gästrikekusten via Ockelbo i Gästriklands inland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg · Se mer »

Dal–Västra Värmlands Järnväg

Dal–Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), med smeknamnet De Vackra Vyernas Järnväg, mellan Mellerud och Arvika, 158 km, samt bibanan Beted–Skillingsfors Skillingmarksbanan, 19 km, stod i sin helhet färdig 1928.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dal–Västra Värmlands Järnväg · Se mer »

Dalslands Järnväg

Dalslands Järnväg (DJ) också kallad Dalslandsbanan var en 1435 mm normalspårig järnväg mellan Mellerud i Älvsborgs län och gränsen till Norge innan Kornsjø. Den kvarvarande sträckan Dals Rostock-Kornsjö är en del av Trafikverkets nuvarande Norge/Vänerbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dalslands Järnväg · Se mer »

Dampskibsselskabet Øresund

Rederiets märke som även användes av företagets svenska motsvarighet Öresundsbolaget Dampskibsselskabet Øresund A/S (DSØ) även känt som Øresundsbådene, var ett danskt rederi som startade 1900 i samarbete med Svenska Rederi AB Öresund (SRÖ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Dampskibsselskabet Øresund · Se mer »

Dan Flodén

Dan Flodén, egentligen Daniel Mauritz Andreas Flodén, född 3 juli 1896 i Göteborgs Kristine församling, död 28 maj 1984 i Götene församling i dåvarande Skaraborgs länSveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Ny!!: Statens Järnvägar och Dan Flodén · Se mer »

Daniel August Kruhs

Daniel August Kruhs, född den 27 juli 1839 i Falun, död den 17 januari 1920 i Stockholm, var en svensk översättare och författare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Daniel August Kruhs · Se mer »

Daniel Johannesson

Bengt Holger Daniel Johannesson, född 16 februari 1943 i Naverstads församling i Göteborgs och Bohus län, är en svensk företagsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Daniel Johannesson · Se mer »

Dannemora–Hargs Järnväg

Dannemora–Hargs Järnväg (DHJ) var en smalspårig (891 mm) järnväg som öppnade för trafik mellan Dannemora gruvor och Hargshamn 1878.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dannemora–Hargs Järnväg · Se mer »

Danvikskanalen

Danvikskanalen och Danviksbron, 2022. Danvikskanalen är en kanal mellan Hammarby sjö och Saltsjön i stadsdelen Södermalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Danvikskanalen · Se mer »

David Otto Silfverstolpe

David Otto Mauritz Silfverstolpe, född 19 mars 1869 i Kristianstad, död 25 september 1942 i Göteborg, var en svensk riksdagsman, direktör och kommunalpolitiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och David Otto Silfverstolpe · Se mer »

Db (postvagn)

Db, tidigare D38 och D48, är en svensk godsvagn (postvagn) av 1960-talstyp byggda av Kockums Mekaniska Verkstad (KMV) 1965 för Statens Järnvägars posttrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Db (postvagn) · Se mer »

Dellenbanans vänner

Delsbo station med motorvagnståget Y8 i förgrunden som används för trafiken på sommaren. Y8:an med några av dressinerna som föreningen hyr ut vid Delsbo station. Dellenbanans vänner är en förening som verkar för att järnvägen Dellenbanan mellan Hudiksvall och Ljusdal ska rustas och åter trafikeras.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dellenbanans vänner · Se mer »

Diesellok

V5, tillvetkat av Henschel på 1970-talet. Diesellok är lokomotiv som drivs av en eller flera dieselmotorer.

Ny!!: Statens Järnvägar och Diesellok · Se mer »

Dingle

Dingle är en tätort i Munkedals kommun i Västra Götalands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dingle · Se mer »

Distriktschef

Distriktschef för distrikt Stockholm år 1950 Distriktschef var den högre tjänsteman inom Statens Järnvägar, som vid ett av dessa banors fem distrikt utövade chefskapet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Distriktschef · Se mer »

Distriktsförvaltning

Distriktsförvaltning var det organ vid Statens Järnvägar, som närmast under Kungliga Järnvägsstyrelsen handhade förvaltningen vid de fem distrikt, i vilka svenska statsbanorna, med huvudstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Luleå, var uppdelade.

Ny!!: Statens Järnvägar och Distriktsförvaltning · Se mer »

Distriktssekreterare

Distriktssekreterare var en högre järnvägstjänsteman, som inom ett av Statens Järnvägars fem distrikt, hade som åliggande att bland annat uppsätta av distriktsförvaltningen beslutade skrivelser och övriga expeditioner.

Ny!!: Statens Järnvägar och Distriktssekreterare · Se mer »

Djursholms Ösby station

Djursholms Ösby station är en grenstation på Roslagsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Djursholms Ösby station · Se mer »

Djursholmsbanan

Djursholmsbanan eller Djursholmsbanorna var namnet på de smalspåriga järnvägar som fram till 1970-talet löpte genom Djursholms villastad i norra Storstockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Djursholmsbanan · Se mer »

Dm och Dm3

Dm och Dm3 var svenska malmtågslok som drog malmtåg från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Luleå och Narvik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dm och Dm3 · Se mer »

Dollartåget

Dollartåget den 3 juli 1950. Sunlit Nights Land Cruises, även kallat Dollartåget, var ett kryssningståg i regi av SJ, som under 1950- och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dollartåget · Se mer »

Dragörfärjan

M/S Hamlet, byggd 1968, i trafik på linjen Dragør-Limhamn 1969-1996. Dragörfärjan är den folkliga benämningen på de båtlinjer som trafikerat sträckan Limhamn i Malmö, Sverige och Dragör på Amager just söder om Köpenhamn i Danmark.

Ny!!: Statens Järnvägar och Dragörfärjan · Se mer »

Drömtåget

Drömtåget – på spaning efter spåren var en av de vandringsutställningar på räls som producerades av den statliga myndigheten Riksutställningar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Drömtåget · Se mer »

Driftvärnet

Driftvärnet var i Sverige mellan åren 1944 och 2005 den del av Hemvärnet, som hade till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och egen verksamhet och fick inte utan medgivande av myndigheten eller företaget användas för andra uppgifter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Driftvärnet · Se mer »

DSB Öresund

DSB Öresund (danska DSB Øresund) var ett danskt tågbolag ägt av DSB som körde Öresundstågen på den danska sidan 11 december 2011 - 12 december 2015.

Ny!!: Statens Järnvägar och DSB Öresund · Se mer »

Duroc

Duroc AB är ett svenskt industrikonglomerat, som förvärvar och utvecklar industri- och handelsföretag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Duroc · Se mer »

E-lok och E2-lok

Mellan 1907 och 1920 levererades 131 ånglok littera E till Statens Järnvägar, 2 till Kalmar Järnvägar samt 1 till Sävsjöström - Nässjö Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och E-lok och E2-lok · Se mer »

E10 (ånglok)

E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok, med rökskärmar av typ Wagner.

Ny!!: Statens Järnvägar och E10 (ånglok) · Se mer »

E6 (ånglok)

E6 var SJ:s Littera på ånglok, vilka anskaffats av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB) under åren 1912–1920, men kom i SJ:s ägo vid förstatligandet på 1940-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och E6 (ånglok) · Se mer »

E8 (lok)

E8 var SJs Littera på HNJs tyskbyggda trecylindriga ånglok litt G10.

Ny!!: Statens Järnvägar och E8 (lok) · Se mer »

Edvard Fränckel

Edvard Fränckel (även stavat Eduard; i riksdagen kallad Fränckel i Stockholm), född 17 december 1836 i Göteborg, död 4 februari 1912 i Stockholm, var en svensk industriman, riksdagsledamot och generalkonsul.

Ny!!: Statens Järnvägar och Edvard Fränckel · Se mer »

Edvard Oredsson

Håkan Edvard Oredsson, född 20 februari 1896 i Jämshögs församling, Blekinge län, död 3 november 1988 i Västerleds församling, Stockholm, var en svensk överdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Edvard Oredsson · Se mer »

Edvard Söderberg (kansliråd)

Edvard Karl Samuel Söderberg, född 29 november 1887, död 16 oktober 1967 i Stockholm, var ett svenskt kansliråd.

Ny!!: Statens Järnvägar och Edvard Söderberg (kansliråd) · Se mer »

Edvin Warholm

Aron Edvin Warholm, född 27 augusti 1872 i Amnehärads församling, Skaraborgs län, död 23 juli 1939 i Helsingborgs Maria församling, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Edvin Warholm · Se mer »

Eesti Raudtee

Eesti Raudtee (eller EVR) är den estniska statliga järnvägen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Eesti Raudtee · Se mer »

Einar Sahlén

Harlösa station Einar Sahlén, född 30 maj 1870 i Skara, död 2 november 1928, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Einar Sahlén · Se mer »

Ejnar Landberg

Ejnar Wollert Landberg, född 22 september 1888 i Västerhaninge församling, Stockholms län, död 14 oktober 1971 i Johannes församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ejnar Landberg · Se mer »

Ekefors Skrothandel

Ekefors Skrothandel AB är ett företag inom återvinningsbranschen, etablerat 1985.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekefors Skrothandel · Se mer »

Ekonomiåret 1978

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1978 · Se mer »

Ekonomiåret 1979

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1979 · Se mer »

Ekonomiåret 1981

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1981 · Se mer »

Ekonomiåret 1984

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1984 · Se mer »

Ekonomiåret 1987

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1987 · Se mer »

Ekonomiåret 1996

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1996 · Se mer »

Ekonomiåret 1997

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1997 · Se mer »

Ekonomiåret 1998

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 1998 · Se mer »

Ekonomiåret 2000

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ekonomiåret 2000 · Se mer »

Eksjö–Österbymo Järnväg

Eksjö–Österbymo Järnväg (EÖJ) var en smalspårig järnväg med 891 mm spårvidd vilken sträckte sig från Eksjö i Småland till Österbymo i Östergötland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Eksjö–Österbymo Järnväg · Se mer »

Elektricitet i Sverige

Produktionen från svensk kärnkraft 1964-2009. Elektricitet i Sverige har förekommit sedan 1870-talet då de första demonstrationerna med batteri- respektive dynamodrivna båglampor och glödlampor genomfördes.

Ny!!: Statens Järnvägar och Elektricitet i Sverige · Se mer »

Elektrifierad järnväg

Stambanorna elektrifierades redan under 1920-talet. Elektrifierad järnväg, även elektrisk järnväg, är en järnväg där tågen drivs med elektricitet via kontaktledning eller strömskena från en matningsstation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Elektrifierad järnväg · Se mer »

Elektroteknik

En kopia av den första fungerande transistorn. Elektroteknik är en utbildning som finns som civilingenjörs-, master- och högskoleingenjörsprogram och fokuserar på områden inom tillämpad elektrofysik och ingenjörsvetenskap som utnyttjar elektricitet och elektromagnetism.

Ny!!: Statens Järnvägar och Elektroteknik · Se mer »

Elis B. Höjer

Elis Buardo Höjer, född 28 september 1873 i Västervik, död 9 augusti 1947 i Brännkyrka församling, Stockholm, var en svensk maskiningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Elis B. Höjer · Se mer »

Elite Park Avenue Hotel

Hotellets fasad år 2006. Elite Park Avenue Hotel ligger i Lorensbergsparken på Kungsportsavenyen 36-38 i Göteborg, granne med Lorensbergsteatern, Stadsbiblioteket och Götaplatsen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Elite Park Avenue Hotel · Se mer »

Ellok

typ Du från 1925 i Malmö. Detta lok är bevarat på Kristianstads järnvägsmuseum. Ett smalspårirgt ellok vid stationen ''Bevers'' i Schweiz (1908). Ellok, elektrolok, elektriskt lok eller elektriskt lokomotiv är ett dragfordon för tåg, drivet av elektricitet tillförd längs järnvägsspåret med kontaktledning eller strömskena.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ellok · Se mer »

Emil Alm

Johan Emil Alm, född 18 oktober 1878 i Boden, död 21 juli 1963 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk elektroingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Emil Alm · Se mer »

Emil Kjellberg

Oscar Emil Kjellberg, född 8 juni 1844 i Vänersborg, död 6 december 1923 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, var en svensk ingenjör och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Emil Kjellberg · Se mer »

Emil Rydbeck

Claës Oscar Emil Rydbeck, född 23 november 1844 i Vrigstads socken, Jönköpings län, död 1 februari 1923, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Emil Rydbeck · Se mer »

Enbomaffären

Enbomaffären var en svensk rättsaffär i början av 1950-talet, i vilken Fritiof Enbom och flera av honom angivna personer dömdes för spioneri för Sovjetunionens räkning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Enbomaffären · Se mer »

Energiföretagen Sverige

Energiföretagen Sverige är en branschorganisation för den svenska energibranschen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Energiföretagen Sverige · Se mer »

Enskedemejeriet

Enskedemejeriet från luften, foto: Oscar Bladh 1947. Enskedemejeriet (även kallat Södermejeriet) var ett av Mjölkcentralens mejerier som låg i stadsdelen Enskedefältet i södra Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Enskedemejeriet · Se mer »

Eric Nelander

Eric Malte Nelander (i riksdagen kallad Nelander i Trelleborg), född 7 juni 1902 i Trelleborg, död där 26 juli 1981, var en svensk järnvägstjänsteman och politiker (folkpartist).

Ny!!: Statens Järnvägar och Eric Nelander · Se mer »

Eric Westerberg

Eric Johan Adolf Westerberg, född 23 augusti 1836 i Krokeks socken, Östergötlands län, död 21 mars 1911 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Eric Westerberg · Se mer »

Erik Adolf Unge

Riddarholmsbron i gjutjärn konstruerades av Unge på 1860-talet. Gasballongen "Svenske", 1902. Eric Adolf Mauritz Unge, född 3 februari 1836 i Främmestad, Skaraborgs län, död 23 april 1904 i Stockholm, var en svensk kapten, ingenjör, uppfinnare och skulptör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Adolf Unge · Se mer »

Erik Anderson Kärnekull

Erik Reinhold Anderson Kärnekull, född 1 augusti 1874 i Jönköping, död 1940, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Anderson Kärnekull · Se mer »

Erik Heffer

John Erik Heffer, född 17 januari 1909 i Lund, död 1995, var en svensk reklamtecknare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Heffer · Se mer »

Erik Kjellberg (konstnär)

Per Erik Ecka Kjellberg, född 12 juni 1888 i Östersund, död där 6 oktober 1959, var en svensk lokförare och  målare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Kjellberg (konstnär) · Se mer »

Erik Lönnroth

Erik Lönnroths grav på Östra kyrkogården i Göteborg. Nils Erik Magnus Lönnroth, född 1 augusti 1910 i Göteborg, död 10 mars 2002 i Göteborg, var en svensk historiker och ledamot av Svenska Akademien från 1962 (stol nummer 10).

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Lönnroth · Se mer »

Erik Lindegren

Johan Erik Lindegren, född 5 augusti 1910 i Luleå, död 31 maj 1968 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk författare, översättare och ledamot av Svenska Akademien 1962–1968, stol 17.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Lindegren · Se mer »

Erik Malmkvist

Erik Wilhelm Malmkvist, född 1 september 1887 i Grums församling, Värmlands län, död 6 juni 1971 i Västerleds församling, Stockholms län, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Malmkvist · Se mer »

Erik Nilsson (fotbollsspelare)

Erik Henry Sixten Nilsson, född 6 augusti 1916 i Limhamn, död 9 september 1995 i Höllviken, var en svensk fotbollsspelare (vänsterback) och flerfaldig svensk mästare för Malmö FF som spelade med i det svenska landslag som i London 1948 vann OS-guld.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Nilsson (fotbollsspelare) · Se mer »

Erik Qvistgaard

Erik Qvistgaard Erik Carl Marius Qvistgaard, född 10 augusti 1847 i Stävie socken, Malmöhus län, död 1923 i Malmö, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Qvistgaard · Se mer »

Erik Sandegren (ingenjör)

Erik Johan Ragnar Sandegren, född 7 juli 1921 i Stockholm, död där 9 juli 2006, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Sandegren (ingenjör) · Se mer »

Erik Storckenfeldt

Carl Erik Gustaf Bleckert Storckenfeldt, född 19 juni 1847 i Åsaka församling, död 7 april 1902 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk ingenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Storckenfeldt · Se mer »

Erik Upmark

Erik Gustaf Johan Upmark, född den 1 oktober 1904 i Uppsala, död 28 februari 1990, var en svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för Statens Järnvägar (SJ) åren 1949–1969.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Upmark · Se mer »

Erik von Friesen

Erik Ossian von Friesen, född 13 januari 1875 i Forsmarks församling, Stockholms län, död 3 oktober 1946, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik von Friesen · Se mer »

Erik Winell

Erik Magnus Winell, född 9 december 1873 i Grebo församling, Östergötlands län, död 15 maj 1930 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erik Winell · Se mer »

Erland Lindhammar

Erland Fredrik Lindhammar (ursprungligen Johansson), född 20 september 1894 i Östersunds församling i Jämtlands län, död 27 november 1983 i Frösö församling i Jämtlands län, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Erland Lindhammar · Se mer »

Ernst Augustinsson

Johan Ernst Augustinsson, född 25 juni 1850 i Jönköping, död 26 mars 1925 i Halmstad, var en svensk läkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ernst Augustinsson · Se mer »

Ernst Colliander

Ernst August Colliander, född 18 april 1867 i Göteborg, död där 4 maj 1938, var en svensk jurist som bland annat var kommunaltjänsteman och rådman i Göteborg, innehade en mängd styrelseuppdrag och ägnade sig åt social verksamhet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ernst Colliander · Se mer »

Eslövs station

Eslöv är en järnvägsstation i Eslöv i Skåne län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Eslövs station · Se mer »

Eugen Björklund

Eugen Oskar Julius Björklund, född den 19 december 1862 i Stockholm, död där den 8 september 1943, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Eugen Björklund · Se mer »

Euromaint

Euromaint AB är en leverantör av underhållstjänster för alla delar av spårtrafikbranschen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Euromaint · Se mer »

Europabanan

| | Europabanan är en planerad järnväg mellan Jönköping och Köpenhamn via Värnamo, Hässleholm, Lund och Malmö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Europabanan · Se mer »

Europapall

Europapall. En Europapall (i Sverige även känd som SJ-pall) är en sedan 1961 standardiserad lastpall i trä som ska vara märkt med EUR eller EPAL.

Ny!!: Statens Järnvägar och Europapall · Se mer »

Evert Runeberg

Christian Edvard (Evert) Jacob Runeberg, född 26 juni 1853 i Stockholm, död där 30 december 1915, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Evert Runeberg · Se mer »

Ewert Camitz

Ewert Ludwig Camitz, född 22 juni 1855 i Nysund, död 27 september 1920 i Sala, var en svensk disponent och politiker (liberal).

Ny!!: Statens Järnvägar och Ewert Camitz · Se mer »

F-lok (ånga)

F-loken är de största ånglok som gått i reguljär trafik i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och F-lok (ånga) · Se mer »

F-lok (el)

F-lok var en serie ellok i Sverige som tillverkades mellan 1942 och 1949.

Ny!!: Statens Järnvägar och F-lok (el) · Se mer »

F-lok (första serien)

F-loken är några av Statens Järnvägars tidigaste ånglok.

Ny!!: Statens Järnvägar och F-lok (första serien) · Se mer »

F24 (resgodsvagn)

F24, tidigare Fo5b och F6K, var en svensk godsvagn för resgods av 1960-talstyp byggda av Kalmar Verkstads AB (KVAB) 1961 för Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och F24 (resgodsvagn) · Se mer »

F33 (resgodsvagn)

F33, tidigare Fo5a och F5, är en svensk godsvagn för resgods av 1960-talstyp byggda av Kalmar Verkstads AB (KVAB) 1961–1962 för Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och F33 (resgodsvagn) · Se mer »

Falkenbergs Järnväg

Falkenbergs järnväg (FJ), även kallad Pyttebanan, var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Falkenberg i Hallands län och Limmared i Älvsborgs län som var i drift mellan den 28 september 1894 och den 1 maj 1961.

Ny!!: Statens Järnvägar och Falkenbergs Järnväg · Se mer »

Falun–Rättvik–Mora Järnväg

Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ) är det ursprungliga namnet på den järnväg som förband dessa orter och som så småningom förlängdes till Orsa, liksom på bolaget bakom banan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Falun–Rättvik–Mora Järnväg · Se mer »

Falun–Västerdalarnes Järnväg

Falun–Västerdalarnes Järnväg (FVJ), lokalt även känd som Björbobanan, var en 1435 mm normalspårig järnväg från Falun till Björbo som tillkom cirka 1904.

Ny!!: Statens Järnvägar och Falun–Västerdalarnes Järnväg · Se mer »

Faringe–Gimo Järnväg

Faringe–Gimo järnväg var en förbindelsebana mellan Stockholm-Roslagens Järnvägar och Dannemora–Hargs Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Faringe–Gimo Järnväg · Se mer »

Favorit (husvagn)

Favorit var en modell av husvagn som tillverkades mellan 1965 och 1981.

Ny!!: Statens Järnvägar och Favorit (husvagn) · Se mer »

Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs Järnväg

Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg (FVÖJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Fågelsta och Ödeshög via Vadstena i Östergötlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs Järnväg · Se mer »

Fåglaviks stationshus

Fåglaviks stationshus Fåglaviks stationshus Fåglaviks stationshus byggdes år 1858 i samband med att Västra stambanans tillkomst.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fåglaviks stationshus · Se mer »

Författningssamling

En författningssamling är en samling lagar och andra författningar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Författningssamling · Se mer »

Förstatligande

Förstatligande, även nationalisering och socialisering, är överföring av enskild egendom, främst produktionsmedel, till det offentliga, även kallat statligt ägande.

Ny!!: Statens Järnvägar och Förstatligande · Se mer »

Fegen–Ätrans Järnväg

Fegen–Ätrans Järnväg, (FÄJ) var en 6 km lång normalspårig järnväg mellan Fegen och Ätran i Hallands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fegen–Ätrans Järnväg · Se mer »

Figge Blidberg

Figge Blidberg Peter Johan Fredrik (Figge) Blidberg, född 22 oktober 1859 i Göteborgs Kristine församling i Göteborg, död i Örgryte församling där 20 maj 1929, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Figge Blidberg · Se mer »

Fingal Lennelind

Fingal Leon Lennelind, ursprungligen Larsson, född 2 februari 1912 i Avafors i Råneå församling, död 13 oktober 1992 i Fällträsk i Luleå kommun, var ett svenskt banbiträde som i början av 1950-talet dömdes för spioneri i en möjlig rättsröta, den så kallade Enbomaffären.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fingal Lennelind · Se mer »

Fjärås Bräcka

Fjärås Bräcka är en fyra kilometer lång och omkring 500 meter bred israndsbildning, en ändmorän i Fjärås socken i Kungsbacka kommun, och innefattar ett naturreservat.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fjärås Bräcka · Se mer »

Fjugesta station

Fjugesta station var en järnvägsstation i Fjugesta.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fjugesta station · Se mer »

Folke Zettervall

Folke Zettervall, född den 21 oktober 1862 i Lund, död den 12 mars 1955, var en svensk arkitekt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Folke Zettervall · Se mer »

Forex (företag)

Forex AB, av företaget skrivet FOREX, tidigare Forex Bank, är ett företag som erbjuder resevaluta, reseförsäkringar och kreditkort.

Ny!!: Statens Järnvägar och Forex (företag) · Se mer »

Forshems station

Forshems station i Forshem är en järnvägsstation i Götene kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Forshems station · Se mer »

Frans Eneström

Frans Johan Elof Eneström, född 23 juli.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frans Eneström · Se mer »

Frans Olof Ask

Frans Olof Ask Frans Olof Ask, född 24 juni 1857 i Lund, död 27 januari 1922 i Malmö Caroli församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frans Olof Ask · Se mer »

Frövi station

Frövi station är en järnvägsstation i Frövi.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frövi station · Se mer »

Fred Eriksson

Fred Eriksson Fred Valentin Eriksson, född den 24 december 1914 i Håtuna socken, död den 23 maj 2007 i Storvik, var en svensk arbetarförfattare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fred Eriksson · Se mer »

Fredrik Almgren (ämbetsman)

Fredrik August Almgren (i riksdagen kallad Almgren i Stockholm), född 15 juli 1840 i Stockholm, död där 26 maj 1903, var en svensk ämbetsman och riksdagsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Almgren (ämbetsman) · Se mer »

Fredrik Berglund (politiker)

Fredrik Berglund (till höger) med sin son och sonson fotograferade efter att ha anlänt med flyget från Danzig till Stockholm 1925. Fredrik Berglund (i riksdagen kallad Berglund i Luleå, senare Berglund i Linköping), född den 1 juli 1858 i Luleå, död den 19 juli 1939 i Linköping, var en svensk lokomotivmästare och politiker (liberal).

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Berglund (politiker) · Se mer »

Fredrik Ljungström

Aktiebolaget Ljungströms Ångturbin, grundat 1908. Fredrik Ljungström, född 16 juni 1875 i Stockholm, död 18 februari 1964 på Lidingö, var en svensk ingenjör, uppfinnare och industriman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Ljungström · Se mer »

Fredrik Lovén (militär)

Lars Thomas Fredrik Lovén, född den 21 november 1875 i Stockholm, död där den 3 september 1957, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Lovén (militär) · Se mer »

Fredrik Rogstadius

Hans Fredrik Mauritz Rogstadius, född den 8 juli 1827 i Skogs församling, Gävleborgs län, död den 30 juli 1894 i Uppsala, var en svensk läkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Rogstadius · Se mer »

Fredrik Wester

Johan Fredrik Wester (i riksdagen kallad Wester i Håkanbol), född 13 augusti 1845 i Degerfors, Karlskoga församling i Örebro län, död 31 juli 1912 i Karlstads stadsförsamling, godsägare och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fredrik Wester · Se mer »

Frey Hellman

Frey Otto Vitalis Hellman, född 9 april 1827 i Asby församling, Östergötlands län, död 5 juli 1887 i Växjö (folkbokförd i Vetlanda), var en svensk vice häradshövding, regementsintendent och målare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frey Hellman · Se mer »

Fridolf Schauman

Fridolf Leonard Schauman, född 29 augusti 1837 i Helsingfors, död 28 mars 1924 i Stockholm, var en finländsk-svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fridolf Schauman · Se mer »

Frithiof Persson

Frithiof Persson, född 26 april 1882 i Karlshamns församling i Blekinge län, död 17 maj 1936 i Mörby i Danderyds församling i Stockholms län, var en svensk aktuarie.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frithiof Persson · Se mer »

Fritiof Enbom

Johan Fritiof Enbom, född 7 september 1918 i Överluleå församling, Norrbottens län, död 11 september 1974 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk man dömd för spioneri.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fritiof Enbom · Se mer »

Fritz Ekelund

Fritz Ekelund, född den 15 mars 1888 i Toarps församling, Älvsborgs län, död den 11 mars 1973 i Göteborg, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fritz Ekelund · Se mer »

Fritz Pegelow

Fredrik (Fritz) Wilhelm Henrik Pegelow (i riksdagen kallad Pegelow i Göteborg), född 15 april 1852 i Västra Alstad, död 13 oktober 1925 i Stockholm, var en svensk generaldirektör och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fritz Pegelow · Se mer »

Frostavallen

Frostavallen är en by i Höörs socken i Höörs kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frostavallen · Se mer »

Frufridagen

Frufridagen var ett inslag i radioprogrammet Karusellen 1954.

Ny!!: Statens Järnvägar och Frufridagen · Se mer »

Fullersta gård

Fullersta gård, huvudbyggnad i juni 2012. Fullersta gård är en herrgård och tidigare säteri i kommundelen Sjödalen-Fullersta i Huddinge socken i Huddinge kommun vars ägor omfattade bland annat det område som idag utgör Fullersta.

Ny!!: Statens Järnvägar och Fullersta gård · Se mer »

Gamla Brogatan

Gamla Brogatan västerut i juni 2018. Gamla Brogatan (äldre benämning Gamla Kungsholmsbrogatan) är en gata på Norrmalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gamla Brogatan · Se mer »

Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg

Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg eller Gammelstad-Karlsviks Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg mellan Gammelstad vid Statsbanan Luleå-Riksgränsen och Karlsvikshyttan. Banan upphörde som järnväg 1956 men har under 1970- och 1980-talet återuppbyggts som industrispår och museijärnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg · Se mer »

Gayler White

John Gayler White, född 6 mars 1902 i Göteborgs Haga församling, död 22 oktober 1996 i Högsbo församling, Göteborg, var en svensk psykiater.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gayler White · Se mer »

Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg

Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg var en 14 kilometer lång normalspårig 1435 mm järnväg från Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg till S:t Olof vid Ystad-Brösarps Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg · Se mer »

Gävle centralstation

Centralplan med cykelparkering, 2019. Gävle centralstation är en järnvägsstation i Gävle.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gävle centralstation · Se mer »

Gävle södra station

Gävle södra station eller Danspalatset Maxim är en stationsbyggnad i Gävle, söder om Gavleån.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gävle södra station · Se mer »

Gävle Vagnverkstad

AB Gävle Vagnverkstad, också AGEVE AB, även AGV var ett svenskt verkstadsföretag i Gävle.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gävle Vagnverkstad · Se mer »

Gävle–Ockelbo Järnväg

Gävle–Ockelbo Järnväg (GOJ) är en normalspårig 1435 mm järnväg mellan Gävle och Ockelbo i Gävleborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gävle–Ockelbo Järnväg · Se mer »

Gösta Agrenius

Gösta Bertil Agrenius, född 8 september 1914 i Linköping, död 20 juli 2000, var en svensk ingenjör och kommunalpolitiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Agrenius · Se mer »

Gösta Chatham

Vännen John Jon-Ands karikatyrteckning av Gösta Chatham från 1927. Gösta Harald Chatham, ursprungligen Pettersson, född 22 maj 1886 i Örebro, död 16 juli 1961 i Södra Kulla i Finnerödja församling, då i Skaraborgs länSveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Chatham · Se mer »

Gösta Hellgren

Gösta Hellgren. Anton Gösta Hellgren, född 4 november 1877 i Stockholm, död 5 oktober 1946, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Hellgren · Se mer »

Gösta Hollström

Gösta Hollström, född den 24 maj 1884 i Mörsils församling, Jämtlands län, död den 9 juni 1976 i Uppsala, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Hollström · Se mer »

Gösta Jacobsson i Mjölby

Carl Gösta Jacobsson, född 4 juni 1895 i Örgryte församling, död 13 maj 1969 i Solna församling, var en svensk järnvägstjänsteman och politiker (högerman till 1934, därefter Sveriges nationella förbund).

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Jacobsson i Mjölby · Se mer »

Gösta Langenfelt

Per Gösta Lars Magnus Langenfelt, född 25 september 1888 i Örebro, död 21 april 1965 i Stockholm, var en svensk språkvetare och författare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Langenfelt · Se mer »

Gösta Leijonhufvud

Axel Gustaf (Gösta) Adolf Leijonhufvud, född 16 oktober 1869 i Stockholm, död den 16 maj 1938, var en svensk friherre och general.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Leijonhufvud · Se mer »

Gösta Malm

Gösta Malms gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Carl Gustaf (Gösta) Oscar Malm, född 11 maj 1873 i Estuna socken, Stockholms län, död 11 januari 1965 i Engelbrekts församling, Stockholms stad, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, ämbetsman och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Malm · Se mer »

Gösta Philip

Gösta Salomon Philip, född 2 februari 1872 i Stockholm, död 3 oktober 1949, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Philip · Se mer »

Gösta Reuterswärd (1892–1980)

Nils Gösta Reuterswärd, född 1 april 1892 i Stockholm, död 7 december 1980 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk trädgårds- och landskapsarkitekt, verksam under 1900-talets första hälft.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gösta Reuterswärd (1892–1980) · Se mer »

Göte Bergerbrant

Göte Lennart Bergerbrant, född 23 juli 1929 i Häljarp, död 17 september 2008, var en svensk officer i Armén.

Ny!!: Statens Järnvägar och Göte Bergerbrant · Se mer »

Göteborg Västgöta

Göteborg Västgöta i Göteborg var slutstationen för den smalspåriga Västergötland–Göteborgs Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Göteborg Västgöta · Se mer »

Göteborgaren

Göteborgaren var ett expresståg med Littera X5 som Statens Järnvägar (SJ) införde 1948.

Ny!!: Statens Järnvägar och Göteborgaren · Se mer »

Göteborg–Borås Järnväg

Göteborg–Borås Järnväg (GBJ) var namnet på järnvägen mellan Göteborg och Borås under tiden järnvägen ägdes av ett enskilt järnvägsbolag (Göteborg-Borås järnvägs ab).

Ny!!: Statens Järnvägar och Göteborg–Borås Järnväg · Se mer »

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg var en kommunal hamnbana med uteslutande godstrafik på Hisingen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg · Se mer »

Göteborgs historia

Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs ''Suecia antiqua et hodierna'' 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas ''Leo Gothicus'' (Göta Lejon). Det har bott människor i flera tusen år i det område där Göteborg nu breder ut sig.

Ny!!: Statens Järnvägar och Göteborgs historia · Se mer »

GDG-expressen

XoA 425 som GDG-expressen i Åmål 1947 kort innan trafikstarten. Notera att den andra mellanvagnen ännu inte är inkopplad. GDG-expressen var en expresstågsförbindelse mellan Göteborg C och Gävle C över Falun C som upprätthölls mellan 1947 och 1967.

Ny!!: Statens Järnvägar och GDG-expressen · Se mer »

Georg Fors

Per Georg Valter Fors, född 17 juli 1925 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län, död 4 november 2013Jan-Olov Persson: Hembygdsforskaren Georg Fors död, Smålands Dagblad fredagen den 8 november 2013 s 15.

Ny!!: Statens Järnvägar och Georg Fors · Se mer »

Gerard De Geer (1858–1943)

Gerard Jacob De Geer af Finspång, född 2 oktober 1858 i Klara församling, Stockholm, död där 23 juli 1943, var en svensk friherre, geolog och professor vid Stockholms högskola.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gerard De Geer (1858–1943) · Se mer »

Gert Beckman

Gert Edvard Beckman, född 9 juni 1898 i Adolf Fredriks församling i Stockholms stad, död 18 augusti 1961 i Solna församling i Stockholms län, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gert Beckman · Se mer »

Glimminge, Östra Göinge kommun

Stenvalvsbron över Helge å Glimminge by är ett stationssamhälle i Östra Göinge kommun, Nordöstra Skåne.

Ny!!: Statens Järnvägar och Glimminge, Östra Göinge kommun · Se mer »

Gnesta

Flygfoto över Gnesta 1934. Gnesta från Gnestahöjden. Järnvägsstationen rakt fram. Frustuna kyrka längst upp. Gnesta är en tätort i Gnesta kommun i Södermanlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gnesta · Se mer »

Gnesta station

Gnesta station är en järnvägsstation i Gnesta i Södermanland öppnad 1861.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gnesta station · Se mer »

Godsvagn SJ F 391121

Godsvagn SJ F 391121 på Sankt Olofs station Godsvagn SJ F 391121, tidigare VbÄJ F 25 och SJ F 391121, är en godsvagn som också gått som kabelvagn på Statens Järnvägar med benämningen 10bs Beredskapsvagn 152.

Ny!!: Statens Järnvägar och Godsvagn SJ F 391121 · Se mer »

Gotlands järnväg

Gotlands järnväg (GJ) var det första järnvägsföretaget att öppna en järnväg för allmän trafik på Gotland, vilket skedde 1878. Den första sträckan var Visby–Hemse och utöver passagerare transporterades mestadels lantbruksprodukter. Snart byggdes järnvägen ut och kom till sist fram till Burgsvik i söder och Lärbro i norr. Planer på en förlängning från Lärbro till Fårösund fanns länge men realiserades aldrig. Järnvägen var smalspårig med spårvidden 891 mm (tre svenska fot) och var anlagd med räls som hade rälsvikten 15,2 kg/m.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gotlands järnväg · Se mer »

Gotthard Dieden

Gotthard Dieden jr 1905 Gotthard Dieden, född 8 juli 1879 i Hyllie församling, Malmöhus län, död 6 november 1968 i Lerums församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gotthard Dieden · Se mer »

Graffiti

Pågående graffitimålning på Högdalsreservoaren i Stockholm. Legal graffitimålning "Paint the City" på parkeringshus i Lindesberg. Graffiti (italienska, plural av graffito, ‘ristning’, ytterst av grekiska graphein, ‘skriva’) syftar på text ibland tillsammans med bild som i konstnärligt syfte uppförts på ytor i det offentliga rummet av privatpersoner.

Ny!!: Statens Järnvägar och Graffiti · Se mer »

Green Cargo

Green Cargo AB är ett svenskt aktiebolag ägt av Svenska staten.

Ny!!: Statens Järnvägar och Green Cargo · Se mer »

Gula Villan, Frescati

Gula Villan, 2008. Gula Villan är ett gulmålat trähus på Gubbacken, bakom universitetsbiblioteket vid Stockholms universitets campus i Frescati i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gula Villan, Frescati · Se mer »

Gunnar Dahlander

Ernst Gunnar Dahlander, född den 29 oktober 1916 i Kumla församling, Örebro län, död den 3 december 1992 i Nacka församling, Stockholms län, var en svensk fackföreningsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gunnar Dahlander · Se mer »

Gunnar Engellau

Gunnar Ludvig Engellau, född 11 november 1907 i Stockholm, död 5 januari 1988 i Göteborg, var en svensk företagsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gunnar Engellau · Se mer »

Gunnar Malm

Gunnar Malm, född 7 mars 1950, var generaldirektör för Trafikverket.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gunnar Malm · Se mer »

Gustaf Dahlbeck

Gustaf Otto Vilhelm Dahlbeck, född 5 juni 1883 i Östersund, död 10 april 1953, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Dahlbeck · Se mer »

Gustaf Dahlberg

Gustaf Dahlberg, född 21 augusti 1875 i Frösö församling, Jämtlands län, död 5 mars 1963 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Dahlberg · Se mer »

Gustaf Dalström

Gustaf Mauritz Dalström, född 22 augusti 1837 i Vaxholms församling, Stockholms län, död 8 maj 1906 i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Dalström · Se mer »

Gustaf Dyrssen (general)

Gustaf Dyrssen 1920. Gustaf Peder Wilhelm Dyrssen, född 24 november 1891 i Stockholm, död 13 maj 1981 i Kungsängen, var en svensk militär (generallöjtnant), idrottsman och idrottsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Dyrssen (general) · Se mer »

Gustaf Hammarström

Gustaf Hammarström, född 14 april 1841 i Katarina församling, Stockholm, död 27 oktober 1918 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Hammarström · Se mer »

Gustaf Lagercrantz (bankman)

Claës Gustaf Lagercrantz, född 5 augusti 1879 i Karlsborg, död 27 april 1973, var en svensk bankman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Lagercrantz (bankman) · Se mer »

Gustaf Rödin

Carl Gustaf Rödin, född 2 december 1890 i Stockholm, död 4 januari 1949 i Stockholm, var en svensk operasångare som gjorde rollen som Cassandre i filmen Arlequins frieri (1915).

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Rödin · Se mer »

Gustaf von Segebaden

Ernst Gustaf Herman von Segebaden, född 11 juli 1852 i Öxnevalla socken, Älvsborgs län, död 9 juli 1934, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf von Segebaden · Se mer »

Gustaf Welin (ämbetsman)

Karl Gustaf Armand Welin, född den 21 juli 1859 i Stockholm, död där den 15 april 1945, var en svensk järnvägs- och kommunalman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Welin (ämbetsman) · Se mer »

Gustaf Wilhelm Linderoth

Gustaf Wilhelm Linderoth, född 23 november 1816 i Umeå, död 25 april 1871 i Stockholm, var en svensk urmakare och grundare av Linderoths urfabrik i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustaf Wilhelm Linderoth · Se mer »

Gustav Åsbrink

Gustav Emanuel Åsbrink, född den 22 mars 1867 i Hanebo församling, Hälsingland, död den 23 juli 1935, var en svensk tidningsman och turistexpert.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gustav Åsbrink · Se mer »

Gyllsjö

Gyllsjö är en by i Vedby distrikt (motsvarande före detta Vedby församling) öster om Klippan i Klippans kommun i Skåne.

Ny!!: Statens Järnvägar och Gyllsjö · Se mer »

H/OKa/A3

OKB littera H var två ånglok inom Ostkustbanans AB som användes för att dra persontåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och H/OKa/A3 · Se mer »

Hagalunds bangård

Hagalunds bangård med Hagalundsdepån är Sveriges största rangerbangård för persontrafik i stadsdelen Järva inom Solna kommun, längs Ostkustbanan drygt sex kilometer norr om Stockholms centralstation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hagalunds bangård · Se mer »

Hakon Brunius

Hakon Birger Waldemar Brunius, född 7 januari 1842 i Lidköping, död 1 juni 1902 i Göteborg, var en svensk ingenjör, bruksdisponent och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hakon Brunius · Se mer »

Hallandsåstunneln

Hallandsåstunneln är en järnvägstunnel på Västkustbanan mellan den norra och södra sidan av Hallandsåsen i Skåne län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hallandsåstunneln · Se mer »

Hallstaviks station

Hallstaviks station är en järnvägsstation i Hallstavik, Norrtälje kommun för godstrafik och som är den ena ändpunkten på Hargshamnsbanan till Örbyhus, tidigare var stationen dock ändpunkt för en annan linje till Rimbo.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hallstaviks station · Se mer »

Hammarbyleden

Hammarbyleden (Hammarbykanalen) är en farled för sjötrafik mellan Saltsjön och Mälaren i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hammarbyleden · Se mer »

Handöls Täljstens

Handöls Täljstens AB (tidigare Handöls Täljstens och Vattenkrafts AB samt Handöls Nya Täljstens och Vattenkrafts AB) var ett företag som bröt täljsten i Handöl.

Ny!!: Statens Järnvägar och Handöls Täljstens · Se mer »

Haqvin Fogelberg

Carl Haqvin Fogelberg, född 3 april 1869 i Ingatorp, död 16 juni 1912 i en järnvägsolycka i Malmslätt, var en svensk kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren och civilingenjör verksam som tekniker och företagsledare inom järnvägsbyggande.

Ny!!: Statens Järnvägar och Haqvin Fogelberg · Se mer »

Harald Lemke

Harald Lemke (i riksdagen kallad Lemke i Malmö), född 28 maj 1855 i Stavnäs socken, Värmlands län, död 18 januari 1917 i Malmö Sankt Petri församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör och politiker (lantmanna- och borgarpartiet).

Ny!!: Statens Järnvägar och Harald Lemke · Se mer »

Harald Lindvall

Harald Lindvall, född 4 november 1897 i Malmö, död där 27 januari 1984, var en svensk socialdemokratisk kommunalpolitiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Harald Lindvall · Se mer »

Harlösa järnvägsstation

Harlösa järnvägsstation är ett stationshus i Harlösa i Eslövs kommun, som uppfördes 1905–1906 för Landskrona–Kävlinge–Sjöbo Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Harlösa järnvägsstation · Se mer »

Hasslarps sockerbruk

Hasslarps sockerbruk var ett sockerbruk i Hasslarp i Skåne som var i drift under olika namn mellan 1896 och 1993.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hasslarps sockerbruk · Se mer »

Hägglund & Söner

Hägglund & Söner var en verkstadskoncern i Gullänget i Örnsköldsvik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hägglund & Söner · Se mer »

Häggviks station

Häggvik är en station på Stockholms pendeltågsnät, grenen mot Märsta.

Ny!!: Statens Järnvägar och Häggviks station · Se mer »

Hälsingborg–Hässleholms Järnväg

Hälsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) var en 1875 invigd enskild järnväg som förstatligades 1938 och införlivades i Statens Järnvägar 1940.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hälsingborg–Hässleholms Järnväg · Se mer »

Hästhagen, Vislanda

Skrotningsplatsen på Hästhagen, tidigast 1932 Abetongs fabrik i Vislanda på 1960-talet. Hästhagen är ett industriområde och en torvmosse tre kilometer sydost om Vislanda i Alvesta kommun, där Statens Järnvägar under första världskriget uppförde en torvpulverfabrik för att ersätta kol som bränsle i ånglok.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hästhagen, Vislanda · Se mer »

Hästveda–Karpalunds Järnväg

Hästveda-Karpalunds järnväg (HKJ) är en till större delen nedlagd och uppriven normalspårig järnväg i Skåne.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hästveda–Karpalunds Järnväg · Se mer »

Håkantorps station

Håkantorps station i Håkantorp är en järnvägsstation i Vara kommun invigd den 17 maj 1867.

Ny!!: Statens Järnvägar och Håkantorps station · Se mer »

Hönshylte–Kvarnamåla Järnväg

Hönshylte–Kvarnamåla Järnväg (HKJ) var en 21 kilometer lång järnväg i Kronobergs län, vilken förband Norraryd station på Karlshamn–Vislanda Järnväg med Kvarnamåla station på Växjö–Tingsryds Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hönshylte–Kvarnamåla Järnväg · Se mer »

Hedebanan

Hedebanan eller Statsbanan Sveg-Hede var en 72 kilometer lång normalspårig bibana till Inlandsbanan från Sveg till Hede i Härjedalen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hedebanan · Se mer »

Helge Bäcklund

Helge Karl Vilhelm Bäcklund, född 25 augusti 1880 i Falköping, Skaraborgs län, död 20 februari 1946 i Falköping, var en svensk tågmästare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).

Ny!!: Statens Järnvägar och Helge Bäcklund · Se mer »

Helge Bengtsson

Helge "Gripen" Bengtsson, född 19 december 1916 i Malmö, död 2001 i Malmö, var en svensk fotbollsmålvakt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Helge Bengtsson · Se mer »

Helge Kjellin

Tor Helge Kjellin, född 24 april 1885 i Stora Kils församling, Värmlands län, död 17 oktober 1984, var en svensk konsthistoriker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Helge Kjellin · Se mer »

Helmer Holmberg

Jonas Helmer Holmberg (i riksdagen kallad Holmberg i Luleå), född 10 oktober 1901 i Östersund, död 16 juli 1979 i Norra Vi, var en svensk tidningsman och politiker (kommunist).

Ny!!: Statens Järnvägar och Helmer Holmberg · Se mer »

Hemming Olsson

Hemming Olsson Hemming Olsson, född 3 oktober 1867 i Rödöns församling, Jämtlands län, död 30 juni 1936, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hemming Olsson · Se mer »

Henning Segerros

Henning Erland Segerros, född 3 juni 1916 i Byske församling, Västerbottens län, död 21 juni 1995 i Täby församling, Stockholms län, var en svensk trädgårdsarkitekt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Henning Segerros · Se mer »

Henric Öller

Anton Henric Öller, född 22 juli 1816 i Strängnäs, död 17 december 1889 i Stockholm, var en svensk telegrafdirektör och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Henric Öller · Se mer »

Henry Palm

Henry Palm. Sven Gustaf Henry Palm, född 30 december 1894 i Skövde, Skaraborgs län, död 20 augusti 1989 i Mosjö församling, Örebro län, var en svensk järnvägstjänsteman och direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Henry Palm · Se mer »

Herman Öhnell

Carl Herman Öhnell, född 9 augusti 1842 i Stockholm, död där 23 oktober 1907, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Herman Öhnell · Se mer »

Herman Ekelund

Nils Karl Herman Ekelund, född 1 augusti 1856 i Kulltorps socken, död 22 september 1945 i Bromma, var en svensk företagsledare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Herman Ekelund · Se mer »

Herman Lamm

Herman Fredrik Lamm, född den 20 april 1853 i Stockholm, död den 13 juli 1928 i Royat i Puy-de-Dôme, Frankrike, var en svensk grosshandlare och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Herman Lamm · Se mer »

Herman Rydin (generaldirektör)

Sven Ludvig Herman Rydin, född den 2 oktober 1861 i Uppsala, död den 27 mars 1930, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Herman Rydin (generaldirektör) · Se mer »

Hg och Hg2

Hg och Hg2 var två mycket närstående ellokstyper hos SJ (och för Hg även TGOJ) som användes till lätt passagerar- och godstrafik samt växling.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hg och Hg2 · Se mer »

Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad

En Hilding Carlsson-rälsbuss av den åttacylindriga typ som togs i bruk i slutet av 1940-talet, Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad var ett verkstadsföretag i Umeå som grundades 1913 av Hilding Carlsson (1892–1961).

Ny!!: Statens Järnvägar och Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad · Se mer »

Hildor Tillinger

Karl Hildor Israel Tillinger, född 23 december 1888 i Tillinge församling, Uppsala län, död den 26 februari 1984 i Norrköping, var en svensk järnvägsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hildor Tillinger · Se mer »

Historiska järnvägslinjer på Gotland

Gotland är det enda svenska län som helt saknar järnväg med kommersiell trafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Historiska järnvägslinjer på Gotland · Se mer »

Hjalmar Ljungh

Carl Hjalmar Ljungh, född 26 maj 1838 i Forsa socken, Gävleborgs län, död 13 juni 1915 i Eskilstuna, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hjalmar Ljungh · Se mer »

Hjalmar Lundqvist

Karl Hjalmar Lundqvist, född 6 april 1881 i Säby församling, Jönköpings län, död 12 augusti 1961, var en svensk maskiningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hjalmar Lundqvist · Se mer »

Hjalmar von Porat

Carl Hjalmar Wilhelm von Porat, född 6 september 1880 i Österåkers församling, Södermanlands län, död 1950 i Borås, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hjalmar von Porat · Se mer »

Hjo

strandbadet. I bakgrunden till vänster skymtar Villa Victoria och Villa Flora, till höger Villa Götha. Hjo kyrka vid Stora Torget Villa Victoria, som är ett annex till Hotell Bellevue. Hjo är centralort i Hjo kommun i Västra Götalands län och har invånare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hjo · Se mer »

Hjo–Stenstorps Järnväg

Nydqvist & Holm, och S/S Trafik i Hjo hamn Tåg, med lok tillverkat av Orenstein & Koppel i Berlin 1937, på rest av stickspåret till den centrala hamnpiren i Hjo hamn Åsens banvaktstuga vid Skövdevägen i Hjo Banvallen åt öster från i närheten av korsningen med Skövdevägen. Till vänster fabriksvägg på Josef Kihlberg AB:s anläggning. Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Stenstorp vid Västra stambanan och Hjo vid Vättern.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hjo–Stenstorps Järnväg · Se mer »

Holger Bengtsson

Nils Holger Bengtsson, född 30 mars 1911 i Örgryte församling, Göteborg, död där 21 augusti 1973, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Holger Bengtsson · Se mer »

Hotel Continental (1963)

Hotellet omkring 1965. Hotel Continental var ett hotell vid Vasagatan i Stockholm mittemot Centralstationens entré.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hotel Continental (1963) · Se mer »

Huddinge station

Huddinge är en station på Stockholms pendeltågsnät, belägen vid Huddinge centrum i kommundelen Sjödalen-Fullersta inom Huddinge kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Huddinge station · Se mer »

Huddingestråket

Huddingestråket är ett promenadstråk och en vandringsled i Stockholms län med en total längd på cirka 13 km.

Ny!!: Statens Järnvägar och Huddingestråket · Se mer »

Hudiksvalls Järnväg

Hudiksvalls Järnväg (HJ) var en 1217 mm smalspårig järnväg mellan Hudiksvall och Forsa i Gävleborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hudiksvalls Järnväg · Se mer »

Husbyborg, Uppsala

Husbyborg är ett område i västra Uppsala som gränsar till Librobäck.

Ny!!: Statens Järnvägar och Husbyborg, Uppsala · Se mer »

Huskvarna Östra station

Huskvarna Östra station, eller Huskvarna station, var en station vid Husqvarna Vapenfabrik i Huskvarna, som trafikerades av Jönköping–Gripenbergs Järnväg mellan 1894 och 1935.

Ny!!: Statens Järnvägar och Huskvarna Östra station · Se mer »

Huvudur

Huvudur är en anordning som inte bara i sig själv ger en tidsangivelse för en utomstående betraktare, på samma sätt som ett fristående ur eller klocka, utan som även har möjligheten att förmedla tidsangivelsen till sekundära organ, kallade sekundärur.

Ny!!: Statens Järnvägar och Huvudur · Se mer »

Hybo stationshus

Hybo stationshus är en före detta järnvägsstation längs Dellenbanan i Hybo.

Ny!!: Statens Järnvägar och Hybo stationshus · Se mer »

Iggesunds järnvägsstation

Iggesunds järnvägsstation är en järnvägsstation i Iggesund i Hälsingland, vid Ostkustbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Iggesunds järnvägsstation · Se mer »

Infrastrukturförvaltare

Infrastrukturförvaltare är inom Europeiska unionen ett organ eller företag som ansvarar för att anlägga, förvalta och underhålla järnvägsinfrastruktur, inklusive trafikledning, trafikstyrning och signalering.

Ny!!: Statens Järnvägar och Infrastrukturförvaltare · Se mer »

Ing-Marie Eriksson

Ing-Marie Eriksson (gift Sabbadini), född 30 september 1932 i Sikås, Hammerdal i norra Jämtland, numera boende i Stockholm, är en svensk författare och ämneslärare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ing-Marie Eriksson · Se mer »

Ingemar Badman

Ingemar Badman, född den 21 maj 1958 i Norrahammar, är en svensk militärmusiker, kompositör och musiklärare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ingemar Badman · Se mer »

Ingemar Petersson

Carl Samuel Ingemar Petersson, född 12 mars 1870 i Kungsholms församling, Stockholm, död 11 oktober 1940 i Matteus församling, Stockholm, var en svensk militär och ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ingemar Petersson · Se mer »

Intercity

Ett svenskt Intercity-tåg med vagnar i SJ:s äldre blå/röda färgsättning. Intercity (IC) är ett begrepp som används av tågoperatörer runt om i Europa, oftast för långväga tåg med färre stopp.

Ny!!: Statens Järnvägar och Intercity · Se mer »

Interfleet Technology AB

SNC-Lavalin Rail & Transit AB (fd Interfleet Technology AB) är ett svenskt järnvägstekniskt konsultföretag med ursprung i teknikenheten (före detta SJ Maskindivision/SJ Teknik) i Statens Järnvägar (SJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Interfleet Technology AB · Se mer »

Internationella järnvägsunionen

Internationella järnvägsunionens (UIC:s) logotyp Internationella järnvägsunionen eller på franska Union internationale des chemins de fer, oftast förkortat UIC, är en sammanslutning för järnvägsoperatörer främst i Europa.

Ny!!: Statens Järnvägar och Internationella järnvägsunionen · Se mer »

Ivan Öfverholm (1874–1961)

Ivan August Öfverholm, född 20 juni 1874 i Katarina församling, Stockholm, död 1 maj 1961 i Danderyds församling, Stockholms län, var en svensk civilingenjör och byråchef vid Kungl.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ivan Öfverholm (1874–1961) · Se mer »

Ivan Örtendahl

Ivan Anders Örtendahl, född 26 februari 1870 i Degerfors, då i Karlskoga socken, död 21 augusti 1935 i Uppsala, var akademiörtagårdsmästare vid Uppsala universitet under åren 1904–1934.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ivan Örtendahl · Se mer »

Ivar Hallberg

Ivar Hallberg, född 19 juni 1870 i Göteborg, död 3 maj 1936, var en svensk direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ivar Hallberg · Se mer »

Ivar Osterman

Otto Ivar Osterman, född den 11 maj 1876 i Lund, död den 20 april 1932 i Stockholm, var en svensk militär och tidningsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ivar Osterman · Se mer »

Ivar Virgin (1872–1935)

Ivar Virgin, född 29 april 1872 i Skövde, död 8 december 1935, var en svensk maskiningenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ivar Virgin (1872–1935) · Se mer »

J (ånglok)

J var SJ:s littera på ånglok anskaffade under åren 1914–1918.

Ny!!: Statens Järnvägar och J (ånglok) · Se mer »

Jakobsboggi

DB motorvagnståg littera 423 SL:s pendeltåg X60 har jakobsboggier mellan vagnarna. containrar på varandra. Y32 Jakobsboggi är en boggi som är gemensam för och ligger mellan två vagnar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jakobsboggi · Se mer »

Jan Brandborn

Jan Erwin Brandborn, född 30 juni 1938 i Gödelövs församling i Lunds kommun, Malmöhus län, död 11 juni 2023 i Ängelholms distrikt, var en svensk ämbetsman och civilingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jan Brandborn · Se mer »

Jarl Stanzén

Jarl Gustaf Oscar Stanzén, född 20 maj 1879 i Bollnäs församling, Gävleborgs län, död 1969 i Malmö, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jarl Stanzén · Se mer »

Jädraås–Tallås Järnväg

Jädraås-Tallås Järnväg är sedan 1972 en 6 kilometer lång smalspårig museijärnväg, med spårvidd 891 mm, som trafikerar före detta Tallås–Jädraås Järnväg öppnad 1884 och en del av före detta Lilla Björnmossen–Tallås Järnväg öppnad 1884.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jädraås–Tallås Järnväg · Se mer »

Järnväg i Sverige

miniatyr SJ Snabbtåg Snälltåget på Malmö Centralstation Sveriges järnvägsnät har en total banlängd på kilometer med en total spårlängd på kilometer (2021)">.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnväg i Sverige · Se mer »

Järnvägar på Gotland

Gotlands län är det enda svenska län som idag helt saknar järnväg med kommersiell trafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägar på Gotland · Se mer »

Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan

Järnvägs AB Roslagsbanan (RB) var ett trafikföretag i Stockholms län, verksamt 1972-1980 och ägt av AB Storstockholms lokaltrafik (SL).

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan · Se mer »

Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund

Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund, JHF, var en nykterhetsorganisation för järnvägsanställda som bildades 1901 i Södertälje.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund · Se mer »

Järnvägsarkitekt

Järnvägsarkitekt är en arkitekt, som i huvudsak arbetar med att rita och konstruera stationsbyggnader och andra till ett stationsområde hörande byggnader, samt planering av området kring stationen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsarkitekt · Se mer »

Järnvägsgeografi i Sverige

Järnvägsgeografi i Sverige är geografi som berör järnvägen i landet Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsgeografi i Sverige · Se mer »

Järnvägsinspektionen

Järnvägsinspektionen var en myndighetNationalencyklopedin,, besökt 7 april 2010, uppslagsord: Järnvägsinspektionen i Sverige från 1988 till 30 juni 2004.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsinspektionen · Se mer »

Järnvägsläkare

Järnvägsläkare (till höger) i början av 1900-talet Järnvägsläkare var förr vid järnvägar i flera länder i Europa förordnade läkare för personalens vård.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsläkare · Se mer »

Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik

Järnvägslinjen mellan Örbyhus och Hallstavik, Hargshamnsbanan, i Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner i Uppland är en normalspårig järnväg med godstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik · Se mer »

Järnvägslinjen Berga–Oskarshamn

Järnvägslinjen Berga–Oskarshamn används för godstransporter till och från Oskarshamns hamn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Berga–Oskarshamn · Se mer »

Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås

Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås används för godstransporter till och från pappersmassabruket Södra Cell Mönsterås en mil nordost om Mönsterås.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås · Se mer »

Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa

Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa är en järnväg mellan Inlandsbanan och Norra stambanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa · Se mer »

Järnvägslinjen Finspång–Kimstad

Järnvägslinjen Finspång–Kimstad används för godstransporter till och från Finspång och Skärblacka.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Finspång–Kimstad · Se mer »

Järnvägslinjen Forsmo–Hoting

Järnvägslinjen Forsmo–Hoting är en tvärbana mellan Inlandsbanan i Hoting och Stambanan genom övre Norrland i Forsmo.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Forsmo–Hoting · Se mer »

Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö

Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö, järnväg mellan Halmstad och Nässjö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö · Se mer »

Järnvägslinjen Hjo–Stenstorp

Järnvägslinjen Hjo–Stenstorp var Hjo–Stenstorps Järnvägs huvudlinje med spårvidden 891 mm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Hjo–Stenstorp · Se mer »

Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur

Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur går mellan Stambanan genom övre Norrland och Inlandsbanan och är en av tre tvärbanor i övre Norrland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur · Se mer »

Järnvägslinjen Lidköping–Stenstorp

Järnvägslinjen Lidköping–Stenstorp var Lidköping–Skara–Stenstorps Järnvägs huvudlinje med spårvidden 891 mm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Lidköping–Stenstorp · Se mer »

Järnvägslinjen Mellansel–Örnsköldsvik

Järnvägslinjen Mellansel–Örnsköldsvik är en enkelspårig järnväg i Örnsköldsviks kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Mellansel–Örnsköldsvik · Se mer »

Järnvägslinjen Svensbro–Tidaholm

Järnvägslinjen Svensbro–Tidaholm var Hjo–Stenstorps Järnvägs bibanan med spårvidden 891 mm från Svensbro station till Tidaholms station.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Svensbro–Tidaholm · Se mer »

Järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik

Virserums station. Lok från tidigare NVHJ fyller på vatten i Hjortöström. Bild från 1989. Smalspåret vid stationen i Ankarsrum. Järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik var en relativt kortvarig sammanslagning under 1970-talet av de smalspåriga järnvägarna med spårvidden 891 mm mellan Växjö och Hultsfred, tidigare Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg samt Hultsfred - Västervik, tidigare NVHJ, båda införlivade i SJ på 1940-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik · Se mer »

Järnvägsmuseet

miniatyr Järnvägsmuseet (officiellt Sveriges Järnvägsmuseum) är Sveriges nationella museum för järnvägshistoria.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsmuseet · Se mer »

Järnvägsolyckan i Akkavare

Järnvägsolyckan i Akkavare inträffade den 28 mars 1956 mellan Akkavare och Arvidsjaur på Inlandsbanan då en rälsbuss kolliderade med ett ångloksdraget lokalgodståg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan i Akkavare · Se mer »

Järnvägsolyckan i Getå

Järnvägsolyckan i Getå var en järnvägsolycka som inträffade den 1 oktober 1918 i Getå i Krokeks socken i i nuvarande Norrköpings kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan i Getå · Se mer »

Järnvägsolyckan i Huddinge 1908

Tågolyckan i Huddinge 1908, foto. Tågolyckan i Huddinge 1908, teckning. Järnvägsolyckan i Huddinge 1908 ägde rum på lördagkvällen klockan 20.23 den 19 september 1908 i kurvan norr om Huddinge station i Huddinge socken, som ligger inom dagens Huddinge kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan i Huddinge 1908 · Se mer »

Järnvägsolyckan i Lerum

Järnvägsolyckan i Lerum inträffade den 16 november 1987 i Lerums samhälle, några mil öster om Göteborg, på Västra stambanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan i Lerum · Se mer »

Järnvägsolyckan i Varberg

Järnvägsolyckan i Varberg inträffade den 18 juli 1994 vid järnvägsviadukten över Sanatorievägen vid Kåsa i Apelviken i Varberg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan i Varberg · Se mer »

Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs

Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs inträffade på morgonen den 2 juni 1980 då två tåg kolliderade mellan Hinsnoret och Ornäs på sträckan Falun C–Borlänge C på Bergslagsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs · Se mer »

Järnvägspolisen

Järnvägspolis med schäferhund framför tyskt tåg på Östersund C 1942. Järnvägspolisen var en särskild svensk poliskår som verkade under Kungliga Järnvägsstyrelsens militärbyrå från början av andra världskriget till 1 juli 1944.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägspolisen · Se mer »

Järnvägspost

Järnvägspost är post som befordras med järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägspost · Se mer »

Järnvägsrestaurang

Innan restaurangvagnar infördes fanns det järnvägsrestauranger runt om i Sverige på utvalda stationer längs stambanorna.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsrestaurang · Se mer »

Järnvägssällskapet

Järnvägssällskapet (JS) är en svensk modelljärnvägsförening grundad 1939.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägssällskapet · Se mer »

Järnvägsstyrelsen

Järnvägsstyrelsen kan syfta på.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsstyrelsen · Se mer »

Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter

Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF) var en regelsamling för trafiksäkerheten vid järnvägar i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter · Se mer »

Järnvägstunnlar i Stockholms län

Nyboda tunnel var Stockholms första järnvägstunnel. Stadsgårdstunneln var Sveriges längsta järnvägstunnel. Övergivna tunnlar och industrispår De första järnvägstunnlarna i Stockholms län anlades i samband med att Västra stambanan drogs till staden 1860, då Nyboda tunnel byggdes "genom ett särdeles fast gneisberg".

Ny!!: Statens Järnvägar och Järnvägstunnlar i Stockholms län · Se mer »

Jérôme Marcks von Würtemberg

Ulric Adolf Robert Jérôme Marcks von Würtemberg, född 22 juni 1834 i Stigtomta socken, Södermanlands län, död 18 maj 1907 i Stockholm, var en svensk friherre och väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jérôme Marcks von Würtemberg · Se mer »

Jönköping Östra station

Jönköping Östra station var huvudstation och den västra ändstationen för den smalspåriga Jönköping–Gripenbergs Järnväg, vilken var i drift mellan 1894 och 1935.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jönköping Östra station · Se mer »

Jönköpings Central

Stationsbyggnaden 1969. Till vänster i bakgrunden Telegrafverkets byggnad. Järnvägsstationen 1945. i bakgrunden stadsdelen Bymarken. Jönköpings Central, eller Jönköpings gamla centralstation, är den tidigare centralstationen i Jönköping.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jönköpings Central · Se mer »

Jönköpings resecentrum

Jönköpings resecentrum är Jönköpings kommuns mest trafikerade järnvägsstation, och ligger vid Juneporten i stadsdelen Väster, vid Jönköpingsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jönköpings resecentrum · Se mer »

Jönköpings Strand

Jönköpings Strand, var en omlastningsstation vid Norra Strandgatan i Jönköping, som användes av Jönköping–Gripenbergs Järnväg och Statens Järnvägar mellan 1900 och 1935.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jönköpings Strand · Se mer »

Jernhusen

Jernhusen AB är ett svenskt statligt företag som äger och förvaltar fastigheter som är eller har varit knutna till Sveriges järnvägsnät.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jernhusen · Se mer »

Jessica Thunander

Jessica Christina Therese Thunander, född 25 november 1973 i Angereds församling i Göteborg, är en svensk politiker (vänsterpartist).

Ny!!: Statens Järnvägar och Jessica Thunander · Se mer »

Johan Adolf Lundegren

Johan Adolf Lundegren. Johan (John) Adolf Lundegren, född 23 januari 1868 i Gävle, död 14 september 1938 i Stockholm, var en svensk byggnadsingenjör och byggmästare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Adolf Lundegren · Se mer »

Johan Bernhard Carlson

Johan Bernhard Carlson, född 13 juli 1860 i Värmdö socken, Stockholms län, död natten 12–13 mars 1922 i Linköping, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Bernhard Carlson · Se mer »

Johan Emil Hagdahl

Johan Emil Hagdahl, född 14 april 1841 i Örberga socken, Östergötlands län, död 26 februari 1906 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Emil Hagdahl · Se mer »

Johan Fredrik Fåhræus

Johan Fredrik Fåhræus, född 23 mars 1796 i Slite på Gotland, död 6 februari 1865 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Fredrik Fåhræus · Se mer »

Johan Gustaf Richert

Johan Gustaf Richert, född 16 maj 1857 i Stockholm, död 4 februari 1934 i Stockholm, var en svensk vattenbyggnadsingenjör, företagare och grundare av AB Vattenbyggnadsbyrån.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Gustaf Richert · Se mer »

Johan Movingers gymnasium

Johan Movingers gymnasium är en fristående gymnasieskola i gamla Råsunda, Solna kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Movingers gymnasium · Se mer »

Johan Olof Billdau Stecksén

Johan Olof Billdau Stecksén, född 15 september 1829 i Lund, död 26 februari 1906 i Södertälje, var en svensk generalmajor och bland annat chef för Krigshögskolan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johan Olof Billdau Stecksén · Se mer »

Johanne Hildebrandt

Anna Inger Johanne Hildebrandt, född Fredriksson den 15 april 1964 i Lycksele, är en svensk journalist, författare och kolumnist.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johanne Hildebrandt · Se mer »

Johannes Gustaf Darell

Johannes Gustaf Darell. Johannes Gustaf Darell, född 11 maj 1865 i Mo församling, död 12 februari 1947 i Kattnäs församling, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johannes Gustaf Darell · Se mer »

Johannisborg

Porttornet och slottets vallar är det enda som återstår av Johannisborg i Norrköping. Vallgraven runt fästningen är sedan länge igenfylld, men fortfarande blir marken ofta sank i vårtider och vass frodas. På 1600-talet delade Motala ström sig här på Saltängens vattendränkta utmarker. Johannisborgs porttorn pryds på framsidan av en relief över Johan, hertig av Östergötland. Slottsruinen är en fornlämning och tillika ett byggnadsminne. Johannisborg är en ruin efter ett befäst slott, beläget i Norrköping norr om Motala ström.

Ny!!: Statens Järnvägar och Johannisborg · Se mer »

John Alstermark

Bror John Gunnar Torsten Alstermark, född den 16 februari 1913 i Lund, död den 13 oktober 1994 i Stockholm, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och John Alstermark · Se mer »

John E. Petterson

John Efraim Petterson, född 6 oktober 1878 i Stockholm, död 16 juni 1949 i Norrköping, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och John E. Petterson · Se mer »

John Ericsson

John (Johan) Ericsson, född 31 juli 1803 i Långbanshyttan, Värmland, död 8 mars 1889 i New York, begravd i Filipstad, var en svensk uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och John Ericsson · Se mer »

John Flodin

John Henrik Flodin, född 19 januari 1865 i Stockholm, död 20 oktober 1932 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, var en svensk överdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och John Flodin · Se mer »

John Lingman

John (Jonas Henrik) Lingman, född 19 november 1901 i Bollnäs, död 5 oktober 1962 i Gävle, var en svensk ämbetsman och politiker (s).

Ny!!: Statens Järnvägar och John Lingman · Se mer »

John Nyström

John Oscar Herman Nyström, född 2 april 1865 i Malmö, död 16 september 1938, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och John Nyström · Se mer »

Jokkmokks-Jokke

Bengt Simon "Jokkmokks-Jokke" Djupbäck, född Johansson den 25 maj 1915 i Djupbäcken i Jokkmokks församling i nuvarande Jokkmokks kommun i Lappland, död 15 juni 1998 i Nacka, var en svensk sångare, kompositör och sångtextförfattare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Jokkmokks-Jokke · Se mer »

Justus A. Waller

Justus Adalrik Waller, född 20 augusti 1848 i Göteborg, död där 4 augusti 1930, var en svensk grosshandlare och skeppsredare, verksam i Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Justus A. Waller · Se mer »

K-företag

K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag var ett begrepp på en organisation eller ett företag inom totalförsvaret.

Ny!!: Statens Järnvägar och K-företag · Se mer »

Kaktusplanteringen

Kaktusplanteringen 2007. Kaktusplanteringen (eller Kaktusgruppen) är en motivrabatt i Karl Johans park i centrala Norrköping.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kaktusplanteringen · Se mer »

Kalmar järnväg

Kalmar järnväg (KJ) var ett järnvägsbolag som byggde och drev järnvägen mellan Kalmar och Emmaboda.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar järnväg · Se mer »

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag var bolaget som ägde järnvägslinjen Kalmar–Berga Järnväg (KBJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag · Se mer »

Kalmar Terminal

Kalmar terminal var ett projekt som drevs vid Kalmar Verkstad och som syftade till att skapa en ny typ av lastbärarsystem för användning vid distribution främst av styckegods mellan kund och järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar Terminal · Se mer »

Kalmar Verkstad

Kalmar Verkstadsaktiebolag AB, eller Kalmar verkstad eller KVAB, var ett verkstadsindustriföretag i Kalmar, bildat 1902 som verkstad för järnvägarna kring Kalmar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar Verkstad · Se mer »

Kalmar–Berga Järnväg

Kalmar–Berga Järnväg (KBJ) invigdes 1897 och var en smalspårig 891 mm bana.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar–Berga Järnväg · Se mer »

Kalmar–Torsås Järnväg

Kalmar–Torsås Järnväg (KTJ eller KTsJ) var en 891 millimeter smalspårig järnväg som gick mellan Kalmar och Torsås.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kalmar–Torsås Järnväg · Se mer »

Kamratring

Kamratring är en fingerring som fungerar som samhörighetstecken för till exempel medlemmar i en förening, värnpliktiga vid ett regemente eller medarbetare vid ett företag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kamratring · Se mer »

Kapillärnät (järnväg)

Industrispår till Älvsbyhus med godsvagnar stående där. Med kapillärnät avses den yttersta förgreningen av järnvägssystemet till allmänna lastplatser, industrier, hamnar etc.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kapillärnät (järnväg) · Se mer »

Karl Öhnell

Karl Gustaf Wilhelm Öhnell, född 26 november 1884 i Kalmar, död 5 februari 1962 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karl Öhnell · Se mer »

Karl Billquist

Karl Gottfrid Billquist, född 18 oktober 1871 i Malmö, död 27 februari 1941 i Malmö, var en svensk direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karl Billquist · Se mer »

Karl Ekbom (1876–1924)

Karl Johan Ekbom, född 2 maj 1876 i Uppsala, död 28 november 1924 i Göteborg, var en svensk läkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karl Ekbom (1876–1924) · Se mer »

Karl Key-Åberg

Karl Vilhelm Viktor Key-Åberg, född 2 januari 1861 på Åbonäs i Säby socken, Jönköpings län, död 1 april 1927 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk historiker och statistiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karl Key-Åberg · Se mer »

Karl Tirén

Karl Tirén, född 23 juni 1869 i Oviken, död 1 september 1955 i Stockholm, var en svensk stationsinspektor, målare, sameforskare och fiolbyggare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karl Tirén · Se mer »

Karlshamn–Vislanda Järnväg

Ulvö station | | Järnvägsbyggnad i Hulevik. Karlshamn–Vislanda Järnväg (KWJ) var namnet på järnvägssträckan Karlshamn−Vislanda.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlshamn–Vislanda Järnväg · Se mer »

Karlshamn–Vislanda–Bolmens Järnväg

| | Karlshamn–Vislanda–Bolmens Järnväg (KVBJ) var en smalspårig järnväg med spårvidden 1067 mm, som gick mellan Karlshamn vid Östersjön och Bolmens station vid sjön Bolmen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlshamn–Vislanda–Bolmens Järnväg · Se mer »

Karlskrona Lampfabrik

Aktiebolaget Karlskrona Lampfabrik (ursprungligen Karlskrona Lampfabrik) är ett svenskt industriföretag med huvudkontor och tillverkning i Karlskrona.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlskrona Lampfabrik · Se mer »

Karlskrona–Växjö Järnväg

Carlskrona - Wexiö Jernväg (CWJ) var det ursprungliga namnet på järnvägsbolaget som byggde och drev trafiken på banan mellan Växjö i Kronobergs län och Karlskrona i Blekinge.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlskrona–Växjö Järnväg · Se mer »

Karlssongruppen

Karlssongruppen AB är en småländsk koncern som ursprungligen grundades 1923 med syfte att bedriva godstransport på landsväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlssongruppen · Se mer »

Karlstad–Munkfors Järnväg

Karlstad–Munkfors Järnväg (KMJ) var en smalspårig 891 mm järnväg mellan Munkfors och Karlstad i Värmlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlstad–Munkfors Järnväg · Se mer »

Karlstad–Skoghalls Järnväg

Karlstad–Skoghalls Järnväg (KSJ) var en smalspårig (891 mm) järnväg mellan Karlstad Östra och Skoghall.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlstad–Skoghalls Järnväg · Se mer »

Karlstads östra station

Östra station i början på 1900-talet, sedd från öster. Karlstads östra station (även kallad Karlstad Östra) var en av två järnvägsstationer belägna i Karlstad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Karlstads östra station · Se mer »

Kävlinge–Barsebäcks Järnväg

Kävlinge-Barsebäcks Järnväg (KjBJ) var en svensk normalspårig (1435 mm) järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kävlinge–Barsebäcks Järnväg · Se mer »

Kåbdalis

Kåbdalis (lulesamiska Goabddális) är en bebyggelse i Jokkmokks distrikt (Jokkmokks socken) i Jokkmokks kommun, vid sjön Kåbdalisjaure.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kåbdalis · Se mer »

Köping–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg

Uttersbergs järnvägsstation 2009 Lokstallet i Riddarhyttan 2009 Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg, (KURJ), var en smalspårig järnvägslinje mellan Köping, Uttersberg och Riddarhyttan. Järnvägen bildades 1911 när Köping–Uttersbergs Järnvägsaktiebolag (KUJ) köpte Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg (URJ) och den sammanslagna fick nytt namn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Köping–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg · Se mer »

Kd-lok

Kd-lok var ett svenskt ånglok för godståg med tender baserade på SJ:s tidigare erfarenheter från Ka-, Kb- och Kc-loken.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kd-lok · Se mer »

Kerstin Boulogner

Kerstin Mari-Anne Boulogner Malmberg, född 7 februari 1945, är en svensk textil- och klädformgivare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kerstin Boulogner · Se mer »

Kerstinbo

Kerstinbo är en tidigare småort i Nora socken, Heby kommun (Uppland), Uppsala län belägen nära korsningen av riksväg 56 och länsväg 272 samt Dalälven och landskapsgränsen till Gästrikland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kerstinbo · Se mer »

KG-armaturen

KG-armaturen är en svensk teknisk belysningsarmatur som konstruerades av Karl Gustaf Lindesvärd och lanserades av Bröderna Malmströms metallvarufabrik år 1936.

Ny!!: Statens Järnvägar och KG-armaturen · Se mer »

Kinnared–Fegens Järnväg

Kinnared–Fegens Järnväg, (KFJ) var en 11,5 km lång 1435 mm normalspårig järnväg mellan Kinnared och Fegen i Hallands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kinnared–Fegens Järnväg · Se mer »

Kinnekulle–Lidköpings järnväg

Kinnekulle–Lidköpings järnväg var en smalspårig järnväg mellan Lidköping och Forshem i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kinnekulle–Lidköpings järnväg · Se mer »

Kinnekullebanan

Kinnekullebanan är en oelektrifierad enkelspårig järnväg som går mellan Håkantorp och Gårdsjö över Lidköping och Mariestad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kinnekullebanan · Se mer »

Kinocentralen

Kinocentralen var ett svenskt filmlaboratorium.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kinocentralen · Se mer »

Kiruna kyrka

Kiruna kyrka är en kyrkobyggnad i Kiruna uppförd mellan 1909 och 1912, ritad av arkitekten Gustaf Wickman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kiruna kyrka · Se mer »

Kiruna station

Kiruna station är en järnvägsstation av typen säckstation, i Kiruna, belägen på Malmbanan som går mellan Narvik och Luleå.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kiruna station · Se mer »

Kirunas gamla centralstation

Kirunas gamla centralstation var en byggnad i Kiruna, Norrbottens län, som tidigare var stadens centralstation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kirunas gamla centralstation · Se mer »

Kirunas historia

Kirunas historia omfattar tätorten Kirunas historia som kan sägas börja vid slutet av 1800-talet, men området hade innan dess bebotts och brukats av samer och kväner.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kirunas historia · Se mer »

Klara badinrättning

Klara badinrättning, till en början benämnd Kungsholms badinrättning, var ett bad i kvarteret Braxen vid Gamla Kungsholmsbrogatan 41 på Norrmalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Klara badinrättning · Se mer »

Klaragasverket

Klaragasverket omkring 1890. Klaragasverket var ett gasverk i Stockholm vid Klara sjö och som fanns mellan 1853 och 1919.

Ny!!: Statens Järnvägar och Klaragasverket · Se mer »

Klas Pallin

Klas Pallin. Klas Albert Pallin, född 3 februari 1868 i Arvika landsförsamling, Värmlands län, död 6 december 1943 i Karlstads stadsförsamling, samma län, var en svensk maskiningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Klas Pallin · Se mer »

Klintehamn–Roma Järnväg

Tidtabell från 1930. Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ) var en smalspårig järnväg på Gotland med spårvidden 891 mm omfattande en 23 kilometer lång sträckning från Klintehamn till Roma vid Gotlands Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Klintehamn–Roma Järnväg · Se mer »

Klockor på Stockholms central

Klockor på Stockholms central har funnits sedan 1871 då stationsbyggnaden uppfördes.

Ny!!: Statens Järnvägar och Klockor på Stockholms central · Se mer »

Knut Killander

Carl Fredrik Knut Killander (i riksdagen kallad Killander i Göteborg), född 25 augusti 1854 i Svenarums församling, Jönköpings län, död 8 maj 1925 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk maskindirektör och riksdagsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Knut Killander · Se mer »

Knut Sparre

Knut Johan Ulfsson Sparre, född 7 april 1835 i Solberga församling, Jönköpings län, död 31 maj 1929 i Stockholm, var en svensk friherre, militär, ämbetsman och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Knut Sparre · Se mer »

Knut Tranberg

Knut Tranberg. Knut Wilhelm Tranberg, född 4 februari 1853 i Katarina församling i Stockholm, död 27 augusti 1887 i Söderhamn, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Knut Tranberg · Se mer »

Kommunalvägen

Dåvarande Huddingevägen på en karta över Huddinge socken från 1901-1906 med Huddinge station och Fullersta gård. Kommunalvägen är en gata i kommundelen Sjödalen-Fullersta i centrala Huddinge kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kommunalvägen · Se mer »

Kontrollkontoret

Kontrollkontoret är en byggnadsminnesmärkt byggnad på Tomtebodavägen 3 i Solna.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kontrollkontoret · Se mer »

Koskullskulle järnvägsstation

Koskullskulle järnvägsstation är en järnvägsstation byggd på Statsbanan Gällivare–Koskullskulle, en sidolinje till Malmbanan, i Koskullskulle i Gällivare kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Koskullskulle järnvägsstation · Se mer »

Kosta–Lessebo Järnväg

Kosta–Lessebo Järnväg, KLJ, var en smalspårig järnväg mellan Kosta och Lessebo.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kosta–Lessebo Järnväg · Se mer »

Kumla–Yxhults Järnväg

Kumla–Yxhults Järnväg är en åtta kilometer lång järnväg mellan Kumla och Kvarntorp i Närke, som invigdes 1883.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kumla–Yxhults Järnväg · Se mer »

Kungsbron

Kungsbron är en bro i centrala Stockholm som förbinder Kungsgatans del på Norrmalm med gatans fortsättning på Kungsholmen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kungsbron · Se mer »

Kurirtåg

Kurirtåg var en typ av snabba tåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kurirtåg · Se mer »

Kust till kust-banan

Elektrifieringen av sträckan Borås C-Alvesta togs i drift 1962; här invigningståget på Borås C. Åren 2002-2007 trafikerades banan med X31 och X32. Tågtypen X32 inne på centralstationen i Karlskrona Kust till kust-banan (förkortas KtK) är en elektrifierad järnväg mellan Göteborg och Kalmar eller Karlskrona.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kust till kust-banan · Se mer »

Kustradiostation

Kustradiostationen Poldhu i Cornwall ca 1910. En kustradiostation är en radiostation på land avsedd för kommunikation med fartyg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kustradiostation · Se mer »

Kvarnsveden

Kvarnsvedens kyrka Kvarnsveden är ett område i Borlänge kommun, främst känt genom Kvarnsvedens pappersbruk.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kvarnsveden · Se mer »

Kvarteret Löjtnanten

''Kvarteret Löjtnanten'' där varje mittparti betonas av en portgång. Kvarteret Löjtnanten är en bostadsbyggnad i stadsdelen Haga i Göteborg, vilken upptar hela kvarteret med samma namn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Kvarteret Löjtnanten · Se mer »

L (ånglok)

L var SJ:s littera på ånglok, vilka främst användes på stambanorna i Norrland, men även på Västkustbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och L (ånglok) · Se mer »

Landabanan

Landabanan är en 1,9 kilometer lång svensk smalspårig museijärnväg, och en tidigare hästdragen järnväg i Hälsingland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Landabanan · Se mer »

Landeryds station

Landeryds station, är en stationsbyggnad vid järnvägen mellan Halmstad C och Nässjö C. Den är belägen i Landeryd i Hylte kommun, Hallands län, och i landskapet Småland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Landeryds station · Se mer »

Landskrona & Helsingborgs Järnvägar

Lok 4: byggt 1865, skrotat 1942 Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ) öppnades 31 juli 1865, togs i bruk för första gången dagen efter och var en totalt 60 km lång normalspårig järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Landskrona & Helsingborgs Järnvägar · Se mer »

Landskrona–Kävlinge–Sjöbo Järnväg

Landskrona–Kävlinge–Sjöbo Järnväg, LKSJ.

Ny!!: Statens Järnvägar och Landskrona–Kävlinge–Sjöbo Järnväg · Se mer »

Lars Akselsson

Lars Akselsson, född 2 januari 1890 i Uppsala, död 5 september 1969 i Engelbrekts församling i StockholmSveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Ny!!: Statens Järnvägar och Lars Akselsson · Se mer »

Lars Ohly

Lars Ohly på Stockholm Pride 2011. Lars-Magnus Harald Christoffer Ohly, född 13 januari 1957 i Spånga, Stockholm, är en tidigare svensk politiker (vänsterpartist) och tidigare tågmästare, som var Vänsterpartiets partisekreterare 1994–2000 och partiledare 2004–2012.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lars Ohly · Se mer »

Lars Peterson (generaldirektör)

Lars Erik Peterson, född 17 juni 1924 i Vintrosa församling, Örebro län, död 14 mars 2009, var en svensk statssekreterare och generaldirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lars Peterson (generaldirektör) · Se mer »

Lars-Eric Widman

Lars Erik (Lars-Eric) Alvar Widman, född den 25 juli 1931 i Kalmar församling, Kalmar län, är en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lars-Eric Widman · Se mer »

Lastpall

En stapel med lastpallar. Lastpall packad med böcker i lådor. En lastpall är en platt trä- eller plastkonstruktion som används för att transportera varor, bland annat med gaffeltruck.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lastpall · Se mer »

Läggesta Nedre station

Läggesta Nedre (Lgn) är en järnvägsstation sydväst om tätorten Mariefred i Strängnäs kommun, Södermanlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Läggesta Nedre station · Se mer »

Länna, Uppsala kommun

Länna är en tätort i Almunge socken, Uppsala kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Länna, Uppsala kommun · Se mer »

Länshäktet, Göteborg

Länshäktet var ett fängelse som låg vid dåvarande Hötorgets östra sida, i centrala Göteborg med tomtbeteckningen "6 qv.

Ny!!: Statens Järnvägar och Länshäktet, Göteborg · Se mer »

Länstrafiken i Skaraborg

Vättertågen hade samma färgschema som Länstrafikens bussar. X14 uppställd vid Falköpings centralstation. Länstrafiken i Skaraborg (ofta kallat Länstrafiken) var mellan 1983 och 1999 trafikhuvudman (även kallat Länstrafikbolag) för dåvarande Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Länstrafiken i Skaraborg · Se mer »

Länstrafiken Malmöhus

En buss tillhörande Arriva i Länstrafiken Malmöhus lila, vita färg. Den flygande gåsen var Länstrafiken Malmöhus logotyp mellan 1989 och 1997. Länstrafiken Malmöhus var länstrafikbolaget i Malmöhus län innan länet uppgick i Skåne län och länstrafiken togs över av Skånetrafiken i januari 1998.

Ny!!: Statens Järnvägar och Länstrafiken Malmöhus · Se mer »

Långebro (järnvägsstation)

Långebro är kortnamn för en järnvägsstation som Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) lät anlägga vid Långebro 1901.

Ny!!: Statens Järnvägar och Långebro (järnvägsstation) · Se mer »

Långedragslinjen

|- |linje 9 och 11 |- | linje 3 Långedragslinjen är en del av Göteborgs spårvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Långedragslinjen · Se mer »

Ledningscentralen i Gullarp

Ledningscentralen i Gullarp i Eslövs kommun fungerade fram till 1986 som ledningscentral (LC) för det civila försvaret i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ledningscentralen i Gullarp · Se mer »

Lennart Söderhielm

Johan Leonard (Lennart) Söderhielm, född 8 november 1874 i Bro församling, Värmlands län, död 1966 i Kristianstad, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lennart Söderhielm · Se mer »

Lennart von Post

Geologen Lennart von Post tar upp byggnadsvirke från fästningen Bulverket i Tingstäde träsk, vid undersökningen år 1927. Ernst Jacob Lennart von Post, född 16 juni 1884 på Johannesberg i Lundby i Västmanland, död 11 januari 1951 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk kvartärgeolog och botaniker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lennart von Post · Se mer »

Lidingöbanan

Lidingöbanan eller SSLidJ (ursprungligen Stockholm–Södra Lidingöns Järnväg) är en förortsbana som huvudsakligen är belägen på södra Lidingö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lidingöbanan · Se mer »

Lidköping–Håkantorps Järnväg

Lidköping-Håkantorps Järnväg (HLJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lidköping–Håkantorps Järnväg · Se mer »

Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg

Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg (LSSJ) var en smalspårig järnväg med spårvidden 891 mm i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg · Se mer »

Lidköpings Järnvägar

Lidköpings Järnvägar var ett samlingsbegrepp och konsortium för samförvaltning mellan av Lidköpings stad helägda eller delägda järnvägsbolag i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lidköpings Järnvägar · Se mer »

Lidköpings station

Lidköpings station i Lidköping är en järnvägsstation på Kinnekullebanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lidköpings station · Se mer »

Lietuvos geležinkeliai

Ett TEM2 diesel lokomotiv från Lithuanian Railways vid Kėdainiai LG, Lietuvos geležinkeliai är den litauiska statliga järnvägen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lietuvos geležinkeliai · Se mer »

Liljeholmen

Liljeholmen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Liljeholmen · Se mer »

Lilltjära

Lilltjära är en by i Hanebo socken, Bollnäs kommun, Gävleborgs län, belägen vid sjön Bergviken som genomkorsas av Ljusnan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lilltjära · Se mer »

Lima (modelltåg)

Lima SpA (akronym för Lavorazione Italiana Metalli e Affini) var ett italienskt företag som från 1953 tillverkade modelljärnvägar och tillbehör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lima (modelltåg) · Se mer »

Limträ

Limträ i vänthallen på Oslos flygplats Limträbågar i Sätra friidrottshall. Limträ består vanligtvis av 45 mm tjocka lameller av konstruktionsvirke som limmas samman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Limträ · Se mer »

Linderoths urfabrik

Stockholms-Tidningens klocka från 1903. Foto: juli 2012. Linderoths urfabrik existerade mellan 1844 och 1963 med tillverknings- och försäljningslokaler vid Drottninggatan 28 i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Linderoths urfabrik · Se mer »

Lindholmens varv

Reklamkort för Lindholmens varv från sekelskiftet 1900. Lindholmens varv är en tidigare varvsindustri vid Göta älv på Hisingen i Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lindholmens varv · Se mer »

Lion Ferry

M/S Lion Prince, byggd 1969, åren 1985–1987 benämnd M/S Europafärjan I Lion Ferry grundades 1959 av Bonnierkoncernen som ett färjerederi för trafik i Kattegat mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lion Ferry · Se mer »

Liseberg

Helix Liseberg är en nöjespark belägen i stadsdelen Heden i Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Liseberg · Se mer »

Lista över avsnitt av Kalla fakta

Detta är en lista över avsnitt av TV4:s samhällsprogram Kalla fakta.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över avsnitt av Kalla fakta · Se mer »

Lista över förkortningar

Denna artikel innehåller en lista över förkortningar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över förkortningar · Se mer »

Lista över hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola

Följande personer har utsetts till hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola · Se mer »

Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1933–1936

Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1933–1936.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1933–1936 · Se mer »

Lista över svenska loklittera

Detta är en lista över svenska loklittera.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över svenska loklittera · Se mer »

Lista över svenska motorvagnar

Detta är en lista över svenska motorvagnar genom tiderna.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lista över svenska motorvagnar · Se mer »

Listerbanan

Sista tåget på Listerbanan den 30 september 1956 Listerbanan var en järnväg mellan Sölvesborg och Hörvik som helt eller delvis var i bruk mellan 1914 och 1970.

Ny!!: Statens Järnvägar och Listerbanan · Se mer »

Littera (järnväg)

Littera är i järnvägssammanhang de typbeteckningar som ges olika typer av järnvägsfordon.

Ny!!: Statens Järnvägar och Littera (järnväg) · Se mer »

Livscykelkostnadsanalys

Livscykelkostnadsanalys (life-cycle costing) är resultatet av en ekonomisk analys (life-cycle cost, LCC) där totala kostnader och intäkter för ett system eller en produkt sammanställs över dess livslängd.

Ny!!: Statens Järnvägar och Livscykelkostnadsanalys · Se mer »

Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg

Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg var en smalspårig järnväg från Ljungbyholm vid Kalmar–Torsås Järnväg till Påryd i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg · Se mer »

Ljungs slott

Ljung är ett slott i Ljungs socken i Linköpings kommun, Östergötland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ljungs slott · Se mer »

Lokaltåg

Ett lokaltåg av typen X60 vid Stockholms Centralstation Lokaltåg är normalt persontåg som betjänar begränsade områden.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokaltåg · Se mer »

Lokattens trappor

Lokattens trappor och utsiktspaviljongen, juli 2010. Lokattens trappor (äldre namn Munkens trappor) är en offentlig trappa mellan Stadsgården och Katarinavägen på Södermalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokattens trappor · Se mer »

Lokmuseet

Lokmuseet i Grängesberg Lokmuseet eller Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum, GBBJ, ligger två kilometer sydväst om Grängesbergs centrum, vid riksväg 50 i riktning mot Örebro.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokmuseet · Se mer »

Lokstallet i Krylbo

Ma-lok, tidigare TGOJ 409, köpt 2014 av Green Cargo. Fotograferat i Krylbo. Lokstallet i Krylbo är en byggnad och ett järnvägsmuseum på Avesta Krylbo station i Krylbo i Avesta kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokstallet i Krylbo · Se mer »

Lokstallet i Sala

Lokstallet i Sala är en byggnad och ett järnvägsmuseum i Sala.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokstallet i Sala · Se mer »

Lokstallet i Sundbyberg

Lokstallet i augusti 2013. Lokstallet i Sundbyberg är en kultur- och industrihistorisk byggnad belägen i Solna strand i Solna kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lokstallet i Sundbyberg · Se mer »

Lorentz Walentin Lindegren

Lorentz Walentin Lindgren, född 17 januari 1837 i Söderhamn, död 21 januari 1916 i Falun, var en svensk civilingenjör inom järnvägsbyggande Efter examen vid Teknologiska Institutet 1858 så började han en tjänst som nivellör - ung.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lorentz Walentin Lindegren · Se mer »

Ludvig Sandberg

Ludvig Kristian Walfrid Sandberg, född den 6 januari 1866 i Angelstads församling, Kronobergs län, död den 6 juli 1924 i Eksjö, var en svensk jurist.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ludvig Sandberg · Se mer »

Luleå

Luleå (på lulemål Leeol eller Leoschtän; på nordsamiska Luleju: lulesamiska: Julevu; finska och meänkieli: Luulaja, umesamiska Lüvllege) är en tätort (stad) i Norrbotten samt centralort i Luleå kommun, residensstad för Norrbottens län och stiftsstad för Luleå stift.

Ny!!: Statens Järnvägar och Luleå · Se mer »

Lund–Bjärreds Järnväg

Lund–Bjärreds Järnväg (LBJ) var en normalspårig järnväg i Skåne, som ursprungligen ägdes och trafikerades av Lund-Bjärreds spårvägsaktiebolag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lund–Bjärreds Järnväg · Se mer »

Lund–Revinge Järnväg

Lund-Revinge Järnväg (LReJ) var en normalspårig järnväg i Skåne mellan Lunds södra station (senare Högevall) och Harlösa station.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lund–Revinge Järnväg · Se mer »

Lygnern

Lygnern är en sjö i Kungsbacka och Marks kommuner i Halland och Västergötland och ingår i. Lygnern är långsmal och sträcker sig från Fjärås till Sätila.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lygnern · Se mer »

Lysekilsbanan

Lysekilsbanan, tidigare Lysekils järnväg (LyJ), är en järnväg i Bohuslän mellan Smedberg och Lysekil, som öppnade för trafik 1913.

Ny!!: Statens Järnvägar och Lysekilsbanan · Se mer »

M (ånglok)

M (Ma, Mb, Mc/G7 och Md) var SJ:s Littera på ånglok, vilka användes på Malmbanan i Norrbotten.

Ny!!: Statens Järnvägar och M (ånglok) · Se mer »

M/S Aurora af Helsingborg

M/S ''Aurora af Helsingborg'' mellan Helsingborg och Helsingør, 2006 M/S Aurora af Helsingborg, oftast endast M/S Aurora, är en fordonsfärja som går mellan Helsingborg i Sverige och Helsingör i Danmark för Öresundslinjen.

Ny!!: Statens Järnvägar och M/S Aurora af Helsingborg · Se mer »

M/S Granat

M/S Granat är en arbetsfärja, som ursprungligen byggdes som järnvägsfärjan M/S Bure av Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad i Kristinehamn 1957 för Statens Järnvägar för att trafikera rutten Kalmar – Färjestaden.

Ny!!: Statens Järnvägar och M/S Granat · Se mer »

M/S Janet

M/S Janet är en arbetsfärja, som ursprungligen byggdes 1943 av Hammarbyverken i Stockholm som färjan Ane till Kustartilleriet.

Ny!!: Statens Järnvägar och M/S Janet · Se mer »

M/S Prins Bertil (1964)

M/S Prins Bertil (II) från 1964 var en svensk fordonsfärja, som levererades från Werft Nobiskrug i Rendsburg i Tyskland 1964 till Lion Ferry. Hon ersatte rederiets första färja med namnet M/S Prins Bertil. Hon hade dubbelt så stor lastbilskapacitet som föregångaren och sex gånger större hyttkapacitet. Vid leveransen var hon Sveriges största färja efter SJ:s tågfärja M/S Trelleborg. Med en maxfart på 22 knop var hon också den snabbaste färjan i norra Europa. Inredningen var enkel, med dominerande inslag av perstorpsplattor, linoleumgolv och galonklädda stolar. Nya M/S Prins Bertil sattes in på en linje Köpenhamn-Halmstad-Århus. I Köpenhamn hade hon tilläggsplats i Tømmergraven längst in i Köpenhamns hamn. År 1966 köptes M/S Prince Bertil av Canadian National Railways, efter det att Lion Ferry hade fått ett mycket fördelaktigt bud på henne. Hon döptes i Kanada om till MV Leif Eiriksson och sattes i trafik som bilfärja i Newfoundland mellan North Sydney i Nova Scotia och Channel-Port aux Basques i Newfoundland och Labrador, efter det att Trans-Canada Highway hade färdigställts i Newfoundland 1965. År 1976 såldes fartyget till Italien, döptes om till Ionian Star och seglade för Strinzis Line på rutten Ancona–Igoumenitsa–Patras samt 1990–1993 som Orient Star för Maginos Shipping på rutten Venedig–Split–Brindisi–Igoumenitsa. Hon såldes 1993 till Kina.

Ny!!: Statens Järnvägar och M/S Prins Bertil (1964) · Se mer »

M/S Wolin

M/S ''Wolin'' (M/S ''Sky Wind'') M/S ''Wolin'' (M/S ''Sky Wind'') M/S Wolin är ett fartyg ägt av Unity Line.

Ny!!: Statens Järnvägar och M/S Wolin · Se mer »

M3/E12 (ånglok)

Littera E12 var fem stycken ånglok inom Statens Järnvägar (SJ) som var av typen tenderlok.

Ny!!: Statens Järnvägar och M3/E12 (ånglok) · Se mer »

Ma (lok)

Ma-lok, tidigare TGOJ 409, som SKÅJ köpt 2014 av Green Cargo. Fotograferat i Krylbo. Ma är en loktyp som utvecklades av Statens Järnvägar för att trafikera stambanorna i norr och kunna dra stora laster.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ma (lok) · Se mer »

Magnus Öhman

Erik Magnus Öhman, född 4 maj 1860 i Skellefteå, död 2 februari 1912 i Helsingborg, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Magnus Öhman · Se mer »

Malmö Järnvägar

Malmö Järnvägar var en gemensam administration för ett antal järnvägsbolag i sydvästra Skåne.

Ny!!: Statens Järnvägar och Malmö Järnvägar · Se mer »

Malmö västra station

Malmö Västra före färdigställandet av Citytunneln och Malmö Live Malmö Västra var en järnvägsstation i Malmö som tillkom 1874 i samband med tillkomsten av Malmö-Ystads Järnväg (MYJ) och från 1886 även trafikerades av Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Malmö västra station · Se mer »

Malmö-Köpenhamn (färjelinjer)

Svenska Rederi-Aktiebolaget Öresund, tidigt 1900-tal. De båda hjulångarna ”Gylfe” (närmast) och ”Gefion”. Malmö-Köpenhamn trafikerades av färjor från 1838 till 2002, då den nyligen öppnade Öresundsbron gjorde rutten olönsam.

Ny!!: Statens Järnvägar och Malmö-Köpenhamn (färjelinjer) · Se mer »

Malmö–Genarps Järnväg

MGJ:s tre lok vid lokstallarna i Genarp år 1900. Från vänster: Genarp (2), A.F. Hörstedt (1) och Qvarnby (3). Genarps järnvägsstation har besök av loket med samma namn. Vykort från 1901. F.d. järnvägshotellet i Genarp är numera förskola. MGJ ses här passera Bulltofta flygplats tre hangarer någon gång på 1930-talet. Spåret går från mitten av högra bildkanten (notera tankvagnen - bensinleverans till flyget) bortåt (österut) i bilden, där det korsar Sallerupsvägen strax innan det når Hohögs station. Stationen i Klågerup 2018. Idag förskola.Mats Amnell, ''https://www.sydsvenskan.se/2016-10-16/husen-berattar-byns-historia-sparen-ar-borta-men-de-vackra-byggnaderna-kvar Husen berättar byns historia – spåren är borta men de vackra byggnaderna kvar'' i Sydsvenskan 16 oktober 2016. Malmö–Genarps Järnväg (MGJ) var en normalspårig och 28 kilometer lång enskild järnvägslinje, vilken sträckte sig mellan Malmö och Genarp och korsade Lund–Trelleborgs Järnväg (LTJ) vid Klågerup.

Ny!!: Statens Järnvägar och Malmö–Genarps Järnväg · Se mer »

Malmberget

Malmberget (finska och meänkieli: Malmivaara; lulesamiska: Málmmavárre) är en tätort i Malmbergets distrikt (Gällivare socken) i Gällivare kommun som är beläget cirka fyra kilometer norr om Gällivare och cirka tre kilometer sydväst om Koskullskulle.

Ny!!: Statens Järnvägar och Malmberget · Se mer »

Manne Briandt

Manne Briandt, född Viktor Emanuel Briandt 23 maj 1879 i Kristine församling, Dalarna, död 6 september 1962, var en svensk kompositör, sångtextförfattare, sångare och baningenjör vid Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Manne Briandt · Se mer »

Marcus Wallenberg-hallen

Marcus Wallenberg-hallen är ett fordonsmuseum och besökscentrum tillhörande Scania i Södertälje i Södermanland och Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Marcus Wallenberg-hallen · Se mer »

Margit Wessbrandt

Margit Wessbrandt, född 1917, död 2012, var en svensk kontorist och målare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Margit Wessbrandt · Se mer »

Marie-Louise de Vylder-Lehmann

Marie-Louise de Vylder-Lehmann, född de Vylder den 10 november 1899 i Övertorneå, död 9 december 1986 i Göteborg, var en svensk föreläsare, filantrop, journalist och hjälparbetare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Marie-Louise de Vylder-Lehmann · Se mer »

Mariefred

Mariefred, karta 1890-tal. Gamla järnvägsstationen, nr 9; Rådhuset, nr 11. Rådhuset fick hovkirurgen Lars Grubb i gåva 1784 av Gustav III och följaktligen är det uppfört i gustaviansk stil. Arkitekt är Carl Johan Cronstedt. Byggnaden är restaurerad 1907 och är idag folkbibliotek. Bellmansgården vid Långgatan och Djurgårdsgatan. Här bodde Carl Michael Bellman en sommar på 1700-talet. I visan ''Om Mariefred'' (''Fredmans sång, n:o 34'') har han skildrat sina intryck av Mariefred. Den gamla järnvägsstationen i Mariefred är numera centrum för museijärnvägen. Mariefred är en tätort i Strängnäs kommun, belägen vid Mälaren cirka 65 km väster om Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mariefred · Se mer »

Mariefreds station

Mariefreds station (Mfd) är en järnvägsstation vid Storgatan 25 i tätorten Mariefred i Strängnäs kommun, Södermanlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mariefreds station · Se mer »

Mariestad–Kinnekulle Järnväg

Mariestad–Kinnekulle Järnväg (MKJ) var en smalspårig järnväg mellan Mariestad och Gössäter i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mariestad–Kinnekulle Järnväg · Se mer »

Mariestad–Moholms Järnväg

Mariestad-Moholms Järnväg (MMJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Moholm vid Västra stambanan och Mariestad vid Vänern.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mariestad–Moholms Järnväg · Se mer »

Mariestads station

Rälsbussen Y1 1285 gör ett uppehåll vid Mariestads station (2009). Mariestads station är belägen vid Nygatan 24 i Mariestad, Västra Götalands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mariestads station · Se mer »

Marievik

Marieviks logotyp symboliserad genom Årstabrons valv och Årstavikens vågor. Marievik är ett informellt område i stadsdelen Liljeholmen i Söderort inom Stockholms kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Marievik · Se mer »

Marma-Långrörs AB

Marma-Långrörs AB var ett skogsindustriföretag vid Marmaverken i Söderhamns kommun i Gävleborgs län, vilket var resultat av flera företagsammanslagningar och bildades vid en konsolidering 1933, men hade sina rötter i det 1854 bildade Marma Sågverks AB.

Ny!!: Statens Järnvägar och Marma-Långrörs AB · Se mer »

Martin Lindahl

Martin Oscar Lindahl, född 15 maj 1886 i Lund, död 15 december 1958 i Ljungbyhed, Riseberga församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Martin Lindahl · Se mer »

Martin Wiberg

Martin Wiberg, född 4 september 1826 i Viby, Skåne, död 29 december 1905 i Stockholm, var en svensk mekaniker och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Martin Wiberg · Se mer »

Maskinavdelning

Maskinavdelning var i allmänhet den del av järnvägsadministrationen, som det ålåg att omhänderha, underhålla och vårda järnvägens rullande materiel av olika slag samt därför erforderliga byggnader och verkstäder.

Ny!!: Statens Järnvägar och Maskinavdelning · Se mer »

Maskindirektör

Maskindirektör var den högre tekniske järnvägstjänsteman, som – vid Statens Järnvägar inom ett distrikt, i övrigt vid järnvägen i fråga – förestod och ledde maskinavdelningens angelägenheter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Maskindirektör · Se mer »

Maskinsektion

Maskinsektion var en sektion, med avseende på den rullande materielens tillhandahållande i tågtjänst och därför erforderliga anordningar, av en för trafik öppnad järnväg av större slag, vid Statens Järnvägar ett distrikt, vilken förestods av en maskiningenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Maskinsektion · Se mer »

Matfors–Vattjoms Järnväg

Matfors-Vattjoms Järnväg (MVaJ) var en järnväg mellan Vattjom och Runsvik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Matfors–Vattjoms Järnväg · Se mer »

Mauritz Hahr

Jakob Emil Mauritz (Moje) Hahr, född 17 februari 1838 i Gammalstorps socken, död 20 augusti 1917 i Stockholm, var en svensk järnvägsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mauritz Hahr · Se mer »

Mauritz Sahlin

Mauritz Reinhold Sahlin, född 17 februari 1860 i Lund, död 4 juni 1927 i Stockholm, var en svensk jurist och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mauritz Sahlin · Se mer »

Märklin

Postvagn i skala 1. Märklin (Gebr. Märklin & Cie GmbH) är en tysk leksakstillverkare, grundad år 1859 av Theodor Friedrich Wilhelm Märklin, med huvudkontor i Göppingen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Märklin · Se mer »

Mäthjul

Mäthjul är hjul utrustade med sensorer i syfte att mäta kontaktkrafter mellan räl/vägbana och hjul.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mäthjul · Se mer »

Mårten Sjöbeck

Edvard Mårten Sjöbeck, född den 19 september 1886 i Köpenhamn, död 6 november 1976 i Helsingborg, var en svensk kulturhistoriker och författare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mårten Sjöbeck · Se mer »

Möllebanan

Möllebanan eller Höganäs–Mölle Järnväg (HMöJ) var en 10 kilometer lång järnvägslinje som sträckte sig mellan Höganäs och Mölle i Skåne från invigningen 1910 till nedläggningen 1963.

Ny!!: Statens Järnvägar och Möllebanan · Se mer »

Mölndals Nedre station

Mölndals Nedre station var en järnvägsstation längs Västkustbanan i Mölndal.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mölndals Nedre station · Se mer »

Mölndalsbussarna

1967. Mölndalsbussarna, formellt Mölndals Bilomnibus AB, var ett ursprungligen privat bussbolag med verksamhet i och kring Mölndal och Göteborg under perioden 1924 och fram till 1990.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mölndalsbussarna · Se mer »

Mönsterås–Åseda Järnväg

Mönsterås–Åseda Järnväg (MÅJ) var en svensk smalspårig järnväg med 891 mm spårvidd mellan Mönsterås och Fagerhult i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mönsterås–Åseda Järnväg · Se mer »

Mörnerska brödramordet

Mörnerska brödramordet var ett svenskt mordfall som ägde rum den 4 september 1891 på Grevgatan 37 på Östermalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mörnerska brödramordet · Se mer »

Mellersta Östergötlands Järnväg

Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ) var en smalspårig (891 mm) järnväg mellan Ringstorp och Ödeshög via Linköping, Fågelsta och Vadstena.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mellersta Östergötlands Järnväg · Se mer »

Mellersta Blekinge järnväg

Mellersta Blekinge järnväg, sedan 1903 Blekinge Kustbana etablerades av Mellersta Blekinge Järnvägsaktiebolag (MBlJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Mellersta Blekinge järnväg · Se mer »

Mellersta Hallands Järnväg

Mellersta Hallands Järnväg (MHJ) var en enskild järnväg mellan Varberg och Halmstad via Falkenberg. Den 74 kilometer långa banan stod färdig 1886. Banan inköptes den 1 januari 1896 av Svenska staten genom Statens Järnvägar. Den kom sedan att ingå i Västkustbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mellersta Hallands Järnväg · Se mer »

Mellersta Södermanlands Järnväg

Mellersta Södermanlands Järnväg, (MlSlJ), var en järnväg i mellersta Södermanland som förband NrSlJ, Norra Södermanlands Järnväg vid Stålboga station och Västra stambanan vid Skebokvarn via Malmköping.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mellersta Södermanlands Järnväg · Se mer »

Mg (lok)

Mg (ursprungligt littera M) är en loktyp som utvecklades av Statens Järnvägar för att trafikera stambanorna i norr och kunna dra stora laster.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mg (lok) · Se mer »

Minden-Deutz

En MD-boggi, denna är försedd med magnetskenbroms. Just denna typ finns på en del vagnar i Sverige. Minden-Deutz, ofta kallade MD-boggier eller MD, är en tysk, (då Västtyskland) serie boggier för personvagnar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Minden-Deutz · Se mer »

Mittbanan

Mittbanan är järnvägen mellan Sundsvall vid Sveriges ostkust och Storlien vid gränsen till Norge och utgör den svenska delen av mellanriksbanan som fortsätter till Trondheim.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mittbanan · Se mer »

Mjölby–Hästholmens Järnväg

Mjölby-Hästholmens Järnväg (MHJ), Hästholmenbanan, var en 31 km lång 1435 mm normalspårig järnväg mellan Mjölby och Hästholmen i Östergötlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Mjölby–Hästholmens Järnväg · Se mer »

Moss Værft & Dokk

M/S Öresund i Swinoujscie i Polen, 2012 Moss Værft & Dokk var ett norskt skeppsvarv i Jeløya i Moss, som grundades 1870 som "Vogteværven" J. & J.H. Vogt, Moss Skibsværft.

Ny!!: Statens Järnvägar och Moss Værft & Dokk · Se mer »

Munkedals Järnväg

Munkedals Järnväg (MJ) var en smalspårig (600 mm spårvidd) järnväg mellan Munkedals hamn och Munkedals bruk i Bohuslän.

Ny!!: Statens Järnvägar och Munkedals Järnväg · Se mer »

N/Na (ånglok)

N och Na var SJ:s Littera på ånglok.

Ny!!: Statens Järnvägar och N/Na (ånglok) · Se mer »

N2 (ånglok)

Littera N2 var tre stycken ånglok inom Statens Järnvägar (SJ), av typen tanklok med invändiga cylindrar.

Ny!!: Statens Järnvägar och N2 (ånglok) · Se mer »

N3 (ånglok)

N3 var SJ:s Littera på två ånglok, vilka främst användes i Skåne och Blekinge.

Ny!!: Statens Järnvägar och N3 (ånglok) · Se mer »

Nackademin

Nackademin, Tomtebodavägen 3. Nackademin AB är ett utbildningsföretag som driver både yrkeshögskoleutbildningar och specialutformade företags- och privatistutbildningar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nackademin · Se mer »

Näsberg

Näsberg är resterna av ett litet samhälle i Bodens kommun, några mil norr om Boden innan man kommer till Murjek, som tidigare också var ett stenbrott.

Ny!!: Statens Järnvägar och Näsberg · Se mer »

Näsbypark

Näsbypark är en del av Täby kommun, Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Näsbypark · Se mer »

Nässjö–Oskarshamns Järnväg

Två motorvagnar inväntar ett mötande tåg i Hjältevad. Persontåg av typen Itino trafikerar Nässjö–Oskarshamn från december 2011. Nässjö–Oskarshamns Järnväg (NOJ) var ursprungligen namnet på järnvägssträckan Nässjö–Oskarshamn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nässjö–Oskarshamns Järnväg · Se mer »

Necks Verkstäder

Necks verkstäder var en verkstadsindustri i Nossebro i Västergötland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Necks Verkstäder · Se mer »

Niemis

Niemis (även kallad Luppio) är en by intill Armasjokis mynning i Torne älv i Övertorneå kommun och Hietaniemi socken i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Niemis · Se mer »

Niemisel

Niemisel är en småort i Råneå socken i Luleå kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Niemisel · Se mer »

Nils Bruce (järnvägsman)

Nils Olof Bruce, född 23 oktober 1890 i Tvååkers församling i Hallands län, död 20 november 1973 i Ulricehamns församling i dåvarande Älvsborgs län, var en svensk järnvägsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Bruce (järnvägsman) · Se mer »

Nils Ericson (staty)

Nils Ericsons staty står på Centralplan utanför Stockholms centralstations huvudingång.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Ericson (staty) · Se mer »

Nils Fredrik Frykholm

Nils Fredrik Frykholm, född 6 augusti 1823 på Jäders bruk i Västmanland, död 16 januari 1876 i Stockholm, var en svensk ingenjör och officer (major).

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Fredrik Frykholm · Se mer »

Nils Lindmark

Nils Theodor Nilsson Lindmark, född 3 september 1880 i Lund, död 4 januari 1926 i Stockholm, var en svensk direktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Lindmark · Se mer »

Nils Lindskog

Nils Gustaf Lindskog, N.G. Lindskog, född 7 oktober 1892 i Sövestads församling, Malmöhus län, död 8 mars 1973, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Lindskog · Se mer »

Nils Nilsson Skum

Nils Nilsson Skums ateljékåta på Gällivare hembygdsområde Nils Nilsson Skum, född 13 april 1872 under familjens flyttning från Kautokeino till Gällivare, Lappland, död 27 december 1951 i Sjisjka, Gällivare kommun, var en samisk målare och tecknare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Nilsson Skum · Se mer »

Nils Petrus Althin

Nils Petrus Althin (ofta bara N.P. Althin), född 24 november 1853 i Södra Sandby församling, Malmöhus län, död 15 april 1942 i Stockholm, var en svensk byggmästare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Petrus Althin · Se mer »

Nils Victorin

Nils Victorin, född 6 november 1875 i Motala, död 12 oktober 1919 i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nils Victorin · Se mer »

Nobina

Nobina är en kollektivtrafikoperatör för buss i Norden.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nobina · Se mer »

Nohab

Typskylt på turbinloket M3t nr 71 (1930) i Lokmuseet. Nohab (egentligen Nydqvist & Holm AB, från 1974 AB Bofors-Nohab) var ett verkstadsföretag i Trollhättan grundat 1847 under namnet Trollhättans Mekaniska Verkstad av Antenor Nydqvist, Johan Magnus Lidström och Carl Olof Holm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nohab · Se mer »

Nora Bergslags Järnväg

Nora Bergslags järnväg, NBsJ –1946, NBJ 1946–, var ett privatägt bolag som bedrev järnvägstrafik under stora delar av 1900-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nora Bergslags Järnväg · Se mer »

Norbergs Järnväg

Norbergs järnväg (NJ) eller Norbergsbanan är en järnväg från Kärrgruvan till Ängelsberg i Västmanlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norbergs Järnväg · Se mer »

Normaltid

Normaltid i olika delar av världen. Normaltid är en gemensam tid för ett större område eller land som jämkar de olika tider som kan uppstå när man på varje plats ställer tiden efter solen, så kallad soltid.

Ny!!: Statens Järnvägar och Normaltid · Se mer »

Norra Östergötlands Järnvägar

Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ) var ett järnvägsföretag som bestod av de tidigare enskilda järnvägarna Pålsboda-Finspång Järnväg och Finspång-Norsholms Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra Östergötlands Järnvägar · Se mer »

Norra hamnen, Helsingborg

Norra hamnen i solnedgång. Norra hamnen är en hamn och ett bostadsområde i Helsingborg, beläget strax väster om stadens centrum.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra hamnen, Helsingborg · Se mer »

Norra Hälsinglands Järnväg

Karta över NHJ Norra Hälsinglands Järnväg / Norra Helsinglands Jernväg (NHJ), Bergsjöbanan, var en smalspårig (891 mm) järnväg mellan Hudiksvall och Bergsjö i norra Gävleborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra Hälsinglands Järnväg · Se mer »

Norra kyrkogården, Norrköping

Norra kapellet ritades av Torben Grut och uppfördes 1913. Norrköpings krematorium, med tillhörande två kapell. Minneslund med klockstapel. Norra kyrkogården är en begravningsplats i Norrköping.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra kyrkogården, Norrköping · Se mer »

Norra Södermanlands Järnväg

Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) var en järnväg i norra Södermanland, som fullt utbyggd sträckte sig från Saltskog vid Södertälje, förbi Åkers styckebruk och Eskilstuna till Nyby bruk vid Torshälla och vidare till Mälarbadens hamn vid Mälaren.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra Södermanlands Järnväg · Se mer »

Norra Upplands Omnibus

Norra Upplands Omnibus AB, NUO, var ett dotterföretag till Stockholms Läns Omnibus (SLO) som trafikerade stora delar av nuvarande Östhammars kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norra Upplands Omnibus · Se mer »

Norrköpings östra station

Stationshuset. Norrköpings östra är en tidigare järnvägsstation i Norrköping som ligger i området Oxelbergen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norrköpings östra station · Se mer »

Norrköpings västra station

Norrköpings västra station var en järnvägsstation i Kneippbaden i Norrköping utmed järnvägslinjen Norrköping-Kimstad, vilken var i drift 1906-1964.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norrköpings västra station · Se mer »

Norrlandståget

Norrlandståget är ett inofficiellt namn för den av Trafikverket upphandlade tågtrafiken Narvik–Luleå–Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norrlandståget · Se mer »

Norrvikens station

Norrviken är en station på Stockholms pendeltågsnät, Märstagrenen, belägen 16,9 km från Stockholm C i kommundelen Norrviken inom Sollentuna kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norrvikens station · Se mer »

Norsesunds station

Norsesunds station är en hållplats i Norsesund, Lerums kommun vid Västra stambanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norsesunds station · Se mer »

Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar

Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar AB (NVHJ AB) bildades år 1924 genom en sammanslagning av Hultsfred–Westerviks Jernvägsaktiebolag (HWJ), Norsholm–Bersbo järnväg och Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar · Se mer »

Nossebro station

Nossebro station i Nossebro var en järnvägsstation byggd för Västergötland–Göteborgs Järnvägars huvudlinje Göteborg–Gårdsjö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nossebro station · Se mer »

Notviken

Notviken är en stadsdel i Luleå, belägen vid västra utfarten från centrala Luleå invid Bodenvägen (riksväg 97).

Ny!!: Statens Järnvägar och Notviken · Se mer »

Nyboda–Enskede Järnväg

Nyboda-Enskede Järnväg, också kallad Slakthusbanan eller Slakthusjärnvägen var en industrijärnväg i södra Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nyboda–Enskede Järnväg · Se mer »

Nybro–Sävsjöströms Järnväg

Nybro–Sävsjöströms Järnväg (NSJ) var en normalspårig järnväg mellan Nybro i Kalmar län och Sävsjöström i Kronobergs län som öppnades för trafik 14 oktober 1876.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nybro–Sävsjöströms Järnväg · Se mer »

Nyköpings Mekaniska Verkstad

Handelsfartyget Ernst Merck (modell) Ångloket P.C. Rettig, tillverkat 1863 Nyköpings Mekaniska Verkstad (Nyköpings bruk) bildades 1855 sedan Nyköpings Bruk och Skeppsvarv lagts ner 1845.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nyköpings Mekaniska Verkstad · Se mer »

Nyman & Schultz

Nyman & Schultz AB var ett svenskt reseföretag, som framför allt sålde företags- och tjänsteresor.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nyman & Schultz · Se mer »

Nynäsbanan

Nynäsbanan är en järnväg mellan Älvsjö i Stockholm och Nynäshamn via bland annat Farsta strand, Handen och Västerhaninge.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nynäsbanan · Se mer »

Nyvång

Nyvångs gruvmuseum är inrymt i gruvans f.d. pumphus. Slagghögen i Nyvång, idag något trädbeväxt. Nyvång är en del av tätorten Åstorp i Åstorps kommun i Skåne län, belägen väster om E4.

Ny!!: Statens Järnvägar och Nyvång · Se mer »

Oa och Ob (lok)

Oa- och Ob-loken var tillsammans med Pa de första elloken SJ inköpte för reguljär trafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oa och Ob (lok) · Se mer »

Oc (lok)

Oc-loken var två elektrolok vid Statens Järnvägar (SJ) som introducerades vid malmbanan år 1920.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oc (lok) · Se mer »

Od (lok)

Od-loken var en serie elektrolok inom Statens Järnvägar (SJ) med axelföljden D, som användes vid Malmbanan från år 1922.

Ny!!: Statens Järnvägar och Od (lok) · Se mer »

Odelberg & Olson

Odelberg & Olson och konkurrenten Söderberg & Haak (t.v.) vid Marievik i Liljeholmen. AB Odelberg & Olson (O&O), var ett grossistföretag i stålbranschen hemmahörande i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Odelberg & Olson · Se mer »

Oe och Of (lok)

Oe- och Of-loken var en serie elektrolok vid Statens Järnvägar (SJ) som användes för att dra malmtåg vid Malmbanan från år 1922 (Oe) och år 1924 (Of).

Ny!!: Statens Järnvägar och Oe och Of (lok) · Se mer »

Oktober 2004

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oktober 2004 · Se mer »

Olle Ahlström

Olle Gunnar Ahlström, född 16 november 1927 i Lund, död 14 november 2013 i Malmö, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Olle Ahlström · Se mer »

Olof Bärnheim

Olof Bärnheim, född 4 december 1865 i Färlövs församling, Kristianstads län, död 19 oktober 1942, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Olof Bärnheim · Se mer »

Olof Billvall

Olof Einar Billvall, född 8 mars 1883 i Lerdala församling, Skaraborgs län, död 1960, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Olof Billvall · Se mer »

Olof Eneroth

Per Olof Emanuel Eneroth, född 15 april 1825 på Hägerstens gård, Brännkyrka socken, död 21 maj 1881 på Kungsgatan 25, Uppsala, var en svensk författare, opinionsbildare och Sveriges förste pomolog.

Ny!!: Statens Järnvägar och Olof Eneroth · Se mer »

Olof Kärnekull

Olof Kärnekull. Carl Olof Kärnekull, född 25 oktober 1885 i Jönköping, död 26 juni 1950 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk författare och ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Olof Kärnekull · Se mer »

Ortnamn i Sverige

Artikeln handlar om ortnamn i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ortnamn i Sverige · Se mer »

Oscar Jacobsson

Oscar Jacobsson, född 7 november 1889 i Haga, Göteborg, död 25 december 1945 i Solberga, var en svensk skämttecknare och serieskapare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oscar Jacobsson · Se mer »

Oscar Nilsson (inredningsarkitekt)

Oscar Nilsson, ca 1969–1970.Porträttbild, omkring 1969–1970. Fotografi från familjealbum tillhörande Oscar Nilssons barnbarn. Uppladdat med tillstånd från familjen. Oscar Nilsson (sittande i förgrunden) som elev vid Tekniska skolan 1915.Fotografi från familjealbum tillhörande Oscar Nilssons barnbarn. Uppladdat med tillstånd från familjen. Oscar Valdemar Nilsson, född 13 juli 1895 i Norra Råda församling i Värmlands län, död 22 maj 1975 i Brännkyrka församling i Stockholm, var en svensk möbel- och inredningsarkitekt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oscar Nilsson (inredningsarkitekt) · Se mer »

Oscar Werner

Oscar Werner, född 20 oktober 1871 i Karlstad, död 24 oktober 1953 i Kungsholms församling i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oscar Werner · Se mer »

Oscar Wickman

Oscar Wickman. Oscar Julius Wickman, född 10 juni 1843 i Kräklingbo socken, Gotlands län, död 15 april 1924 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oscar Wickman · Se mer »

Oskar Strutz

Frans Oskar Strutz (i riksdagen kallad Strutz i Katrineholm), född 12 juli 1864 i Västra Vingåker, död 2 mars 1940 i Katrineholm, var en svensk överbanmästare och politiker (liberal).

Ny!!: Statens Järnvägar och Oskar Strutz · Se mer »

Oskarshamns historia

Oskarshamn, flygfoto tidigt 1930-tal. Badholmen i förgrunden och där bakom Brädholmen. Karta från 1768. Oskarshamns historia sträcker sig från forntid till nutid.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oskarshamns historia · Se mer »

Oskarshamns kommun

Oskarshamns kommun är en kommun i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Oskarshamns kommun · Se mer »

Ossian Sandholm

Bror Oskar (Ossian) Sandholm, född 12 september 1853 i Karlskrona, död 19 juni 1929 i Landskrona, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ossian Sandholm · Se mer »

Ostkustbanan

Ostkustbanan är en järnväg mellan Stockholm och Sundsvall längs med Sveriges ostkust via bland annat Uppsala och Gävle.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ostkustbanan · Se mer »

Otto Linton

Otto Fredrik Andersson Linton, född 4 juni 1880 i Ballingslöv, Kristianstads län, död 17 oktober i 1938 Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Otto Linton · Se mer »

Otto Santesson

Otto Bernt Santesson, född 12 december 1874 i Nässjö, död 10 januari 1950 i Uppsala, var en svensk lärare och arkeolog.

Ny!!: Statens Järnvägar och Otto Santesson · Se mer »

P.A. Sjöholm

Per Andreasson (P.A.) Sjöholm, "Gaisholm" kallad, född 20 januari 1865 i Eskilstorps socken, död 21 februari 1942 i Vellinge, var en svensk idrottsprofil som under det tidiga 1900-talet var verksam som ledare i klubbarna Gais och IFK Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och P.A. Sjöholm · Se mer »

Pa (lok)

Pa-lok är en loktyp som tillverkades av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) i samarbete med Vagn- & Maskinfabriken i Falun för Statens Järnvägar och dess trafik på Malmbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pa (lok) · Se mer »

Pappersmugg

Pappersmugg kallas muggar av papper i första hand avsedda för dryck.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pappersmugg · Se mer »

Partihallsförbindelsen

Film från påfarten till Partihallsförbindelsens bro vid Marieholm. Partihallsförbindelsen är en 1 150 meter lång viadukt (planskild fyrfältsväg) mellan E45 och E20 i Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Partihallsförbindelsen · Se mer »

Pågatågen

Pågatågen är ett regionaltågssystem inom Skåne län med linjer in i angränsande län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pågatågen · Se mer »

Pb (lok)

Pb-loken var två elektrolok inom Statens Järnvägar (SJ) som användes för att dra persontåg vid Malmbanan från år 1922.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pb (lok) · Se mer »

Pehr Lagerhjelm (militär)

Pehr Uno Lagerhjelm, född den 22 juni 1875 i Karlskoga, Örebro län, död den 3 februari 1944 i Stockholm, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pehr Lagerhjelm (militär) · Se mer »

Pennfäktaren 11

Pennfäktaren 11 i maj 2006, före ombyggnaden (andra huset från vänster). Pennfäktaren 11 är fastighetsbeteckningen för en kontorsbyggnad i kvarteret Pennfäktaren vid Vasagatan 7 på Norrmalm i centrala Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pennfäktaren 11 · Se mer »

Per Emil Carlbom

Per Emil Carlbom, född 10 mars 1877 i Munktorp Västmanland, död 17 augusti 1924 i Stockholm, var en svensk fackföreningsman och bedragare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Per Emil Carlbom · Se mer »

Per Frisell

Per Frisell, född 23 februari 1822 i Karlskoga socken, Örebro län, död 19 oktober 1892 i Stockholm, var en svensk järnvägsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Per Frisell · Se mer »

Per Simon Runemark

Per Simon Runemark, född den 19 februari 1883 i Fornåsa församling, Östergötlands län, död den 16 februari 1963 i Djursholm, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Per Simon Runemark · Se mer »

Per von Bahr

Per Gustaf Otto von Bahr, född 16 juli 1876 i Vårdinge, död 29 juli 1949 i Göteborg, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Per von Bahr · Se mer »

Per-Olof Granbom

Per-Olof Granbom, folkbokförd Per Olof Torbjörn Granbom, född 30 januari 1943 i Stensele församling, Västerbottens län, död 2012, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Per-Olof Granbom · Se mer »

Personvagn SJ EC3a 9058

Exteriör Interiör Viking vedkamin från Ankarsrums bruk Personvagn SJ EC3a 9058 byggdes 1898 av Kockums Mekaniska Verkstad för Skåne-Smålands Järnväg som en tvåaxlig tredjeklassvagn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Personvagn SJ EC3a 9058 · Se mer »

Philip Rundstedt

Lorentz Gustaf Philip Rundstedt, född 11 maj 1842 i Nyköping, död 5 april 1924 i Matteus församling, Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Philip Rundstedt · Se mer »

Piteåbanan

Piteåbanan, tidigare Statsbanan Älvsbyn-Piteå, är en del av Sveriges järnvägsnät som sträcker sig mellan Piteå och Älvsbyn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Piteåbanan · Se mer »

Planekonomi

Planekonomi eller planhushållning är ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin.

Ny!!: Statens Järnvägar och Planekonomi · Se mer »

Polletterat resgods

Polletterat resgods kallas bagage som ombesörjs av järnvägsföretaget vid tågresor.

Ny!!: Statens Järnvägar och Polletterat resgods · Se mer »

Polska expeditionen

Polska expeditionen kallades en grupp som med båt kom till Malmö från England 1863 och som bildats för att delta i ett polskt uppror mot det ryska styret i Polen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Polska expeditionen · Se mer »

Postens diligenstrafik

Postens diligenstrafik var Postverkets egen bussrörelse, som inrättades år 1923 då linjen Lycksele–Tvärålund vid stambanan genom övre Norrland öppnades.

Ny!!: Statens Järnvägar och Postens diligenstrafik · Se mer »

Postvagn

Postvagn av klassisk modell i Malmö. Denna vagn är byggd under 1960-talet för bemannade posttåg men är ombyggd för obemannade tåg som används idag. Vagnen påminner till utseendet om en Personvagn. Denna postvagn är av nyare modell och anpassad för de nuvarande obemannade posttågen. Som synes är denna vagn mer lik en godsvagn. Franska post-TGV En postvagn är en typ av järnvägsvagn som används i vissa tåg för transport av post.

Ny!!: Statens Järnvägar och Postvagn · Se mer »

Pousette

Pousette är en svensk släkt med vallonskt ursprung.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pousette · Se mer »

Pressbyrån

Medborgarplatsens tunnelbanestation. Pressbyrån är ett svenskt detaljhandelsföretag som driver kiosker och servicebutiker, ofta vid eller i anslutning till järnvägsstationer, t-banestationer, bussterminaler eller liknande.

Ny!!: Statens Järnvägar och Pressbyrån · Se mer »

R (ånglok)

R var SJ:s Littera på ånglok, vilka användes på Malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik i Norrbotten.

Ny!!: Statens Järnvägar och R (ånglok) · Se mer »

R1 (restaurangvagn)

R1, tidigare RBo2 och R2, var en typ av restaurangvagn som var av 1960-talstyp och tillverkades av Kalmar Verkstads AB (KVAB) för Statens Järnvägar 1960–1962.

Ny!!: Statens Järnvägar och R1 (restaurangvagn) · Se mer »

R2 (restaurangvagn)

R2 är en typ av restaurangvagn av 1960-talstyp och tillverkades av Kalmar Verkstads AB (KVAB) för Statens Järnvägar 1968–1969 och byggdes om från RB1.

Ny!!: Statens Järnvägar och R2 (restaurangvagn) · Se mer »

R4 (restaurangvagn)

R4 är en typ av restaurangvagn av 1980-talstyp och tillverkades av Kalmar Verkstads AB (KVAB) för Statens Järnvägar 1987–1988.

Ny!!: Statens Järnvägar och R4 (restaurangvagn) · Se mer »

Ragnar Lidén

Ragnar Anders Lidén, född 24 januari 1880 i Järna församling, Kopparbergs län, död 7 mars 1969 i Västerleds församling, Stockholm, var en svensk geolog.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ragnar Lidén · Se mer »

Ragnar Lundqvist

Ragnar Lundqvist (i riksdagen kallad Lundqvist i Rotebro), född 6 september 1885 i Brännkyrka församling, Stockholms län, död 23 april 1958 i Sollentuna, var en svensk ämbetsman och politiker (högern).

Ny!!: Statens Järnvägar och Ragnar Lundqvist · Se mer »

Ramlösa station

Ramlösa station är en järnvägsstation i södra Helsingborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ramlösa station · Se mer »

Rapidlok

Rapidlok (litt. Ra) är en typ av elektriskt lok som främst var avsett för expresståg i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rapidlok · Se mer »

Rälsbuss

rälsbuss littera Y7 på Gävle centralstation. Rälsbuss littera Y31, Bombardier Itino, från 2000-talet. En rälsbuss är en bussliknande motorvagn för järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rälsbuss · Se mer »

Rååbanan

Rååbanan, även känd som Råådalsbanan, är en ca 43 km lång elektrifierad järnvägslinje som går mellan Eslöv och Helsingborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rååbanan · Se mer »

Råstadepån

Råstadepån är en av Storstockholms Lokaltrafiks bussdepåer, belägen i den norra delen av stadsdelen Ör inom Sundbybergs kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Råstadepån · Se mer »

Råstahem

Råstahem är ett villaområde (egnahemsområde) i stadsdelen Järva, Solna kommun, mellan Enköpingsvägen och Hagalundsdepån.

Ny!!: Statens Järnvägar och Råstahem · Se mer »

Röjan (by)

Röjan är en by i Rätans distrikt (Rätans socken) i Bergs kommun, belägen längs Inlandsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Röjan (by) · Se mer »

RB1 (restaurangvagn)

RB1, tidigare B1c, var en typ av restaurangvagn som var av 1960-talstyp och tillverkades av Kalmar Verkstads AB (KVAB) för Statens Järnvägar 1968–1969.

Ny!!: Statens Järnvägar och RB1 (restaurangvagn) · Se mer »

Rc-lok

Rc-lok är den loktyp i Sverige som är Sveriges genom tiderna största lokserie.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rc-lok · Se mer »

Reinhold von Essen (ingenjör)

Reinhold von Essen Claës Reinhold Carl Casimir von Essen, född 21 oktober 1848 i Gällstads socken, Älvsborgs län, död 26 november 1914, var en svensk järnvägsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Reinhold von Essen (ingenjör) · Se mer »

Reso AB

Örenäs slott (2006), tidigare ägt av Reso. Hotell Borgafjäll (1955), tidigare ägt av Reso. Reso AB var en svensk resebyråkedja, hotellkoncern och researrangör som ägdes av folkrörelserna, bland andra Kooperativa förbundet (KF) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF).

Ny!!: Statens Järnvägar och Reso AB · Se mer »

Rikstrafiken

Rikstrafiken var en statlig myndighet i Sverige, inrättad i Sundsvall 1 juli 1999.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rikstrafiken · Se mer »

Rimbo station

Rimbo station var en järnvägsstation i Rimbo, Norrtälje kommun och knutpunkt i roslagens järnvägsnät som existerade mellan åren 1884 och 1981.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rimbo station · Se mer »

Rimbo–Sunds Järnväg

Rimbo–Sunds Järnväg var en järnväg mellan Rimbo och Hallstavik i Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rimbo–Sunds Järnväg · Se mer »

Ringen på Stockholms centralstation

Ringen mellan Centralhallen och T-baneplanet. Ringen på Stockholms centralstation, är den runda öppningen i golvet på Stockholms centralstations centralhall till underliggande förbindelsegång till tunnelbanestationen T-centralen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ringen på Stockholms centralstation · Se mer »

Rino Bozajic

Skulpturen Balansören av Rino Bozajic kan ses på Dr Wengbergs gata i Bostadsbolagets område Johannesörten, Guldheden, Göteborg. Rino Bozajic, född 5 september 1942 i Zadar, nuvarande Kroatien, är en svensk konstnär verksam i Kärna, Kungälvs kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rino Bozajic · Se mer »

Ritorp

Kvarteret Majhill i Ritorp med "Majhillshuset" från 1911 i mitten. Ritorp är ett område i stadsdelen Järva i Solna kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ritorp · Se mer »

Rm-lok

Rm-loket är en variant av Rc-loket som är nedväxlat till 100 km/h, och barlastat.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rm-lok · Se mer »

Robert Dahlander

Robert Dahlander, född 9 juni 1870 i Göteborg, död 18 oktober 1935, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Robert Dahlander · Se mer »

Robert Söderqvist

Carl Johan Robert Söderqvist, född 1840 i Stockholm, död 12 november 1904 i Traryds församling, Kronobergs län, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Robert Söderqvist · Se mer »

Robert Schumburg

Robert Julius Herman Schumburg, född 6 april 1848 i Pritzwalk, Tyskland, död 14 november 1933 i Stockholm, var en tysk-svensk grosshandlare, portugisisk konsul, litograf och tecknare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Robert Schumburg · Se mer »

Rocktåget

Rocktåget var en konsertturné i Sverige om somrarna med kända pop- och rockartister som genomfördes från 1991 till 1995.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rocktåget · Se mer »

Rolf Clarkson

Rolf Allan Clarkson (i riksdagen kallad Clarkson i Helsingborg), född 18 januari 1923 i Helsingborg, död 20 december 2005 i Helsingborg (Filborna), var en svensk livsmedelskemist, företagare och politiker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rolf Clarkson · Se mer »

Rolf Lerfors

Arkitekt Wilhelm Boijsen (t.v.) och Rolf Lerfors (t.h.) med modell av Stockholms första parkeringshus P-Centrum i hörnet Slöjdgatan / Mäster Samuelsgatan. Rolf Conrad Lerfors, född 22 januari 1922 i Borås, död 4 februari 2013 i Lidingö, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rolf Lerfors · Se mer »

Roslags Näsby station

Roslags Näsby är en järnvägsstation på Roslagsbanan belägen i kommundelen Roslags Näsby i Täby kommun, 11 km från Stockholms östra.

Ny!!: Statens Järnvägar och Roslags Näsby station · Se mer »

Roslagsbanan

Roslagsbanan (RB) är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Roslagsbanan · Se mer »

Royal Viking

Royal Viking i juni 2012. Royal Viking är ett hotell i Stockholm som ligger vid Vasagatan norr om Centralplan intill Centralstationen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Royal Viking · Se mer »

Ruda–Älghults Järnväg

Ruda–Älghults järnväg var en 891 millimeters smalspårig järnväg mellan Ruda i Kalmar län och Älghult i Kronobergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ruda–Älghults Järnväg · Se mer »

Ruda–Oskarshamns Järnväg

Ruda–Oskarshamns Järnväg var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Oskarshamn och Ruda i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ruda–Oskarshamns Järnväg · Se mer »

Rudolf Cronstedt

Rudolf Cronstedt, född 6 december 1826, död 19 november 1903 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk greve, ingenjör och ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rudolf Cronstedt · Se mer »

Runhällen

Runhällen är en ort i Heby kommun i Uppsala län (Uppland).

Ny!!: Statens Järnvägar och Runhällen · Se mer »

Rz

Rz är en svensk loktyp som tillverkades av ASEA i ett exemplar i experimentsyfte 1982.

Ny!!: Statens Järnvägar och Rz · Se mer »

S (ånglok)

S, mellan 1916 och 1942 Sa, är en svensk ånglokstyp, tillhörande Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och S (ånglok) · Se mer »

S/S Öresund

S/S Öresund var ett passagerarfartyg, färdigställt 1905, som trafikerade Öresund mellan 1905 och 1956.

Ny!!: Statens Järnvägar och S/S Öresund · Se mer »

S/S Drottning Victoria (1909)

S/S Drottning Victoria i Köpenhamn. S/S Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar som byggdes för Kungsleden, den 1909 öppnade järnvägsfärjeförbindelsen mellan Trelleborg i Sverige och Sassnitz i Tyskland.

Ny!!: Statens Järnvägar och S/S Drottning Victoria (1909) · Se mer »

S1 (ånglok)

S1 är en svensk ånglokstyp, som tillverkades av Nohab för Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och S1 (ånglok) · Se mer »

Saga Line

Saga Line var namnet för en samarbete mellan SJ Färjerederi och Trave Line för färjetrafik mellan Skåne och Travemünde i Tyskland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Saga Line · Se mer »

Sala–Gysinge–Gävle järnväg

Sala–Gysinge–Gävle Järnväg (SGGJ), ofta kallad Salabanan eller Gysingebanan, var en svensk normalspårig järnväg med spårvidden 1435 mm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sala–Gysinge–Gävle järnväg · Se mer »

Sala–Tillberga Järnväg

Sala station omkring 1900. Tillberga station omkring 1900. Sala–Tillberga Järnväg (SaTJ) med järnvägen mellan Sala och Tillberga togs i drift 1875 av Sala–Tillberga järnvägsaktiebolag och var en fram till år 1945 enskilt ägd järnvägslinje, som idag är en del av Trafikverkets nät.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sala–Tillberga Järnväg · Se mer »

Saltsjö-Duvnäs station

Saltsjö-Duvnäs station är en järnvägsstation på Saltsjöbanan i Saltsjö-Duvnäs, Nacka kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Saltsjö-Duvnäs station · Se mer »

Säbyholms Järnväg

Säbyholms Järnväg (SbhJ) var en 1435 mm 2,4 kilometer normalspårig järnväg från Säby station vid Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) till Skånska sockerfabriksaktiebolagets sockerbruk vid Säbyholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Säbyholms Järnväg · Se mer »

Säckstation

Helsingfors centralstation, foto från 1973. Frankfurt Hauptbahnhof Hauptbahnhof i Leipzig anses vara världens största säckstation sett till golvyta En säckstation är en typ av järnvägsstation där alla järnvägsspår slutar, och tågen därför måste byta färdriktning för att lämna järnvägsstationen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Säckstation · Se mer »

Säm och Tanums station

Säm och Tanums station var en av SCB mellan 1990 och 2020 avgränsad och namnsatt småort i Tanums kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Säm och Tanums station · Se mer »

Södertelge öfre

Södertelge öfre (tidvis även varierande benämnd Södertelge, Öfre Telge och Saltskog) var tidigare den huvudsakliga järnvägsstationen för fjärrtåg i Södertälje i Södermanland och Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södertelge öfre · Se mer »

Södra Ölands Järnväg

Södra Ölands Järnväg (SÖJ) var en 96 km lång 891 mm smalspårig järnväg mellan Borgholm och Näsby på Öland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södra Ölands Järnväg · Se mer »

Södra Dalarnes Järnväg

Södra Dalarnes Järnväg (SDJ) var en normalspårig enskild järnväg i Dalarna som kom att sträcka sig från Krylbo förbi bland annat Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge och Leksand till Rättvik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södra Dalarnes Järnväg · Se mer »

Södra Kinnekulle Järnväg

Södra Kinnekulle Järnväg (SKJ) var en 891 mm smalspårig bana mellan Källby och Kinne-Kleva vid Kinnekulle i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södra Kinnekulle Järnväg · Se mer »

Södra stationsområdet

Södra stationsområdet, vy mot väst med Södra bantorget längst fram och Årstabron i bakgrunden, 1930-tal. Södra stationsområdet är ett informellt namn (ursprungligen ett projektnamn) på ett bostadsområde på Södermalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södra stationsområdet · Se mer »

Södra tunneln

Sammanbindningsbanans tunnel under Södermalm 1870 Södra tunneln är Sammanbindningsbanans tunnelsträcka mellan Södra station och Slussen i Stockholm, invigd 1871.

Ny!!: Statens Järnvägar och Södra tunneln · Se mer »

Sölvesborg–Kristianstads Järnväg

Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ) var en 1067 mm smalspårig järnväg mellan Kristianstad och Sölvesborg som öppnade för trafik den 8 augusti 1874.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sölvesborg–Kristianstads Järnväg · Se mer »

Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg

Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg är en järnvägslinje i Småland, Skåne och Blekinge och namnet på det tidigare järnvägsbolaget SOEJ (Sölvesborg–Olofström–Elmhult järnväg) som byggde banan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg · Se mer »

Scandlines

Scandlines är ett rederi som driver färjetrafik mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland samt mellan Gedser i Danmark och Rostock i Tyskland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Scandlines · Se mer »

Scania

Scania Aktiebolag, kort Scania AB, tidigare Aktiebolaget Scania-Vabis, kort AB Scania-Vabis, är en svensk lastbils- och busstillverkare som ägs av tyska Volkswagen AG genom dess dotterbolag Traton SE.

Ny!!: Statens Järnvägar och Scania · Se mer »

Scharfenbergkoppel

En typ av scharfenbergkoppelM25 med eldosan öppen Scharfenbergkoppel mellan två spårvagnar. Scharfenbergkoppel är en typ av automatkoppel av tvåkammartyp som används på motorvagnståg, rälsbussar och på spårvagnar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Scharfenbergkoppel · Se mer »

Sigurd S:son Melin

Sigurd Sigurdsson Melin, född 19 maj 1910 i Visby, Gotlands län, död 18 december 1998 i Sparreholm, Södermanlands län, var en svensk militär (överste).

Ny!!: Statens Järnvägar och Sigurd S:son Melin · Se mer »

Simrishamn–Tomelilla Järnväg

Simrishamn-Tomelilla Järnväg (Cimbrishamn-Tomelilla Jernväg, CTJ) var en av Skånes fem ångspårvägar, det vill säga en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med klenare räls än normalt. Banan förvärvades 1896 av Malmö-Tomelilla Järnvägsaktiebolag och ingick därefter i Malmö-Simrishamns Järnväg. Järnvägen finns kvar som en del av Österlenbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Simrishamn–Tomelilla Järnväg · Se mer »

Sixten Camp

Camps gravvård på Stampens kyrkogård i Göteborg. Sixten Henrik Nikolaus Camp, född 17 mars 1911 i Karlskrona, död 8 november 1986 i Härlanda församling, Göteborg, var en svensk spårvägsdirektör vid Göteborgs spårvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sixten Camp · Se mer »

Sixten Strömbom

Bronsmedalj av Gudmar Olovson Sixten Georg Mauritz Ehinger Strömbom, född 24 maj 1888 i Viby församling i Örebro län, död 2 april 1983 i Stockholm, var en svensk konsthistoriker och museiman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sixten Strömbom · Se mer »

SJ

SJ AB är ett svenskt järnvägsföretag för persontrafik helägt av svenska staten som verkar under marknadsmässiga villkor och krav.

Ny!!: Statens Järnvägar och SJ · Se mer »

SJ (olika betydelser)

SJ kan avse.

Ny!!: Statens Järnvägar och SJ (olika betydelser) · Se mer »

SJ Buss

En SJ buss år 1946. SJ Buss eller SJ Biltrafik var varumärket för den busstrafik som bedrevs av Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och SJ Buss · Se mer »

SJ Littera A2

SJ littera A2 var tre ånglok inom Statens Järnvägar (SJ) med axelföljden 2'C som användes för att dra snälltåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och SJ Littera A2 · Se mer »

Sjisjka

Sjisjka, nordsamiska: Šišká, även stavat Sjiska, är ett samiskt viste och en järnvägshållplats på Malmbanan mellan Gällivare och Kiruna inom Gällivare kommun i Lappland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sjisjka · Se mer »

Skabersjö station

Skabersjö station år 2017. Skabersjö station på Ystadbanan i Svedala kommun ligger mellan stationerna Oxie och Svedala på sträckan Malmö–Ystad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skabersjö station · Se mer »

Skanova

Skanova är ett svenskt telebolag som är helägt av delvis statliga bolaget Telia Company.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skanova · Se mer »

Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg

Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg, SKWJ, var en smalspårig järnväg mellan Skara och Vänern vid Kinnekulle i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg · Se mer »

Skara–Lundsbrunns Järnvägar

Skara-Lundsbrunns Järnvägar (SkLJ) är en 12 kilometer lång smalspårig, 891 mm, museijärnväg i Västergötland som drivs av en ideell förening.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skara–Lundsbrunns Järnvägar · Se mer »

Skara–Timmersdala Järnväg

Skara-Timmersdala Järnväg (STJ) är en nedlagd smalspårig järnväg som gick mellan Skara och Timmersdala i Skaraborgs län, Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skara–Timmersdala Järnväg · Se mer »

Skälby hållplats, Järfälla kommun

Skälby var en järnvägshållplats i Skälby i Järfälla kommun, mellan Spånga och Hässelby villastads stationer på Lövstabanan (Spånga–Lövsta järnväg).

Ny!!: Statens Järnvägar och Skälby hållplats, Järfälla kommun · Se mer »

Skåne–Smålands Järnväg

Skåne–Smålands Järnväg, SSJ, var en järnväg mellan Kärreberga, strax utanför Åstorp, i Skåne och Värnamo i Småland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skåne–Smålands Järnväg · Se mer »

Skånebanan

Skånebanan är en elektrifierad järnvägsförbindelse på sträckan Kristianstad−Hässleholm−Helsingborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skånebanan · Se mer »

Skövde garnison

Skövde garnison är en armégarnison inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1905.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skövde garnison · Se mer »

Skövde–Axvalls Järnväg

Skövde–Axvalls Järnväg, SAJ, var en smalspårig järnväg (spårvidd 891 mm) mellan Axvall och Skövde i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Skövde–Axvalls Järnväg · Se mer »

SL 9225

miniatyr SL 9225 är en motordriven dressin som tillverkades 1956 av Bergbolagen och användes ursprungligen av Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och SL 9225 · Se mer »

Slöjdtåget

Slöjdtåget var en vandringsutställning på räls som turnerade i Sverige under åren 1994 och 1995.

Ny!!: Statens Järnvägar och Slöjdtåget · Se mer »

Slite–Roma Järnväg

Slite-Roma Järnväg (SlRJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Roma och Slite på Gotland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Slite–Roma Järnväg · Se mer »

Slussplan, Malmö

SJ Busstrafik vid Slussplan, Malmö, 1976. I bakgrunden skymtar Malmö roddklubb. Den öppna plats med höghuset i bakgrunden som utgjorde Slussplan, 2021. Även i detta foto synes roddklubben. ''Nadazero, Echo & Rendezvous'' av David Svensson, Slussplan. Slussplan är en tidigare kollektivtrafikknutpunkt i delområdet Slussen, stadsdel Centrum, Malmö belägen vid Schougens bro (fram till 1938 officiellt Östra infartsbron) i Östra Förstadsgatans västra ände, mellan Östra Förstadskanalen och Exercisgatan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Slussplan, Malmö · Se mer »

Smalspår

Ett smalspårigt tåg vid Stockholms östra station på Roslagsbanan Smalspår är en järnvägsterm som betyder att spårvidden är mindre än.

Ny!!: Statens Järnvägar och Smalspår · Se mer »

Smedjan Järna

Smedjan Järna AB är ett hundraårigt familjeföretag som grundades år 1891 av Frans Zettermark och ägs idag i fjärde generationen av bröderna Lars Frisch Karlsson och Arne Karlsson.

Ny!!: Statens Järnvägar och Smedjan Järna · Se mer »

SMHI

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, IPA-uttal) är en svensk expertmyndighet under Klimat- och näringslivsdepartementet, med uppgift att ta fram prognoser för väder, vind, vatten samt klimat och miljö.

Ny!!: Statens Järnvägar och SMHI · Se mer »

Snabbtåg

X 2000-snabbtåg på Lunds centralstation 2008. Ett snabbtåg kallas ett persontåg som har en topphastighet om 200 till 250 km/h.

Ny!!: Statens Järnvägar och Snabbtåg · Se mer »

Snåkered

Snåkered är ett bostadsområde i tätorten Landvetter i Landvetters socken, Härryda kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Snåkered · Se mer »

Snytens station

Snytens spårområde Snyten var en station i Karbennings socken i nuvarande Norbergs kommun, vilken låg där Norbergs järnväg korsar - och på en kort sträcka vid stationen sammanfaller med - dåvarande stambanan Frövi-Krylbo, vid Snytens västra strand, cirka en kilometer söder om byn Snytsbo.

Ny!!: Statens Järnvägar och Snytens station · Se mer »

Solna strand

Wasa försäkring, i Solna strand. Lokstallet i Sundbyberg. Skulptur av Takashi Naraha vid ingången till tunnelbanestationen. Solna strand, som tidigare hette Vretens industriområde, är ett område i västra delen av stadsdelen Huvudsta inom Solna kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Solna strand · Se mer »

Solnabron

"Solnabron" i november 2013, vy mot väst. Solnabron var tidigare en förbindelse mellan Torsgatan i Stockholms innerstad och Solnavägen i Solna kommun i form av en viadukt över delar av järnvägsområdet vid den numera rivna godsstationen Norra station och över Värtabanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Solnabron · Se mer »

Souschef

Souschef (franska) är en underchef och kan även avse sekundchef, andre direktör eller biträdande föreståndare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Souschef · Se mer »

Sovvagn

Kupé i sovvagn av standardmodell. Så här ser en sovkupé ut i nästan hela Europa En korridor i en europeisk sovvagn. Detta är en moderniserad svensk sovvagn från 1960-talet, (SJ WL1) En sovvagn är en typ av järnvägsvagn som har kupéer med sängar, och som framförallt används i nattåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sovvagn · Se mer »

Spånga–Lövsta järnväg

Spånga–Lövsta Järnväg (SLJ) mellan Spånga station och Lövsta i Stockholm byggdes för att lösa transportbehoven för den ökande sophanteringen i huvudstaden och öppnades för allmän trafik den 28 oktober 1889.

Ny!!: Statens Järnvägar och Spånga–Lövsta järnväg · Se mer »

Spårvidd 891 mm

891 mm är den spårvidd som var den vanligaste för smalspår i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Spårvidd 891 mm · Se mer »

Spetsbergens Svenska kolfält

Arbetare framför Sveagruvans mynning 1918 AB Spetsbergens Svenska kolfält, efter rekonstruktion 1921 kallat Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen var ett gruvföretag som var verksamt mellan 1916 och 1926.

Ny!!: Statens Järnvägar och Spetsbergens Svenska kolfält · Se mer »

SSAB

SSAB AB, tidigare Svenskt Stål AB, är en stålkoncern som idag är Nordens största tillverkare av handelsstål.

Ny!!: Statens Järnvägar och SSAB · Se mer »

Stadsplanering i Göteborg

Kiettil Klaessons karta över fästningsstaden Göteborg år 1644. Stadsplanering i Göteborg har funnits allt sedan åren 1619 och 1620, då staden anlades av holländare som en fästningsstad enligt regularitetens princip.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stadsplanering i Göteborg · Se mer »

Statens järnvägar (affärsverk)

Statens järnvägar var ett svenskt statligt affärsverk som bestod av de delar som blev över när det ursprungliga Statens Järnvägar delades upp i separata aktiebolag årsskiftet 2000/2001.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statens järnvägar (affärsverk) · Se mer »

Statens Järnvägars arkitektkontor

klockan vid centralen i Stockholm. Statens Järnvägars arkitektkontor, bildat 1855, nedlagt 1986, var Statens Järnvägars eget arkitektkontor för anläggningarna längs de statliga banorna.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statens Järnvägars arkitektkontor · Se mer »

Statens livsmedelskommission

Påbrödskort från första världskriget. Ransoneringskort för kaffe och te från andra världskriget. Statens livsmedelskommission (det ursprungliga namnet var folkförsörjningsnämnden) var en svensk myndighet som existerade mellan 1914 och 1917 samt 1939 och 1950 för att handha ransoneringen av livsmedel och andra dagligvaror som det rådde begränsad tillgång på grund av första respektive andra världskriget.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statens livsmedelskommission · Se mer »

Stationsmästare

Stationsmästare var en järnvägstjänsteman, som var föreståndare för en järnvägsstation av lägre klass (vid Statens Järnvägar av sjunde till och med femte klass).

Ny!!: Statens Järnvägar och Stationsmästare · Se mer »

Stationsskrivare

Stationsskrivare var en tjänsteman vid en järnvägstrafikavdelning, som var underställd vederbörande stationsinspektor eller annan befälsperson vid en större järnvägsstation och var avsedd att inom någon tjänstegren vid stationen biträda dessa sina överordnade i expeditions- eller bangårdstjänsten.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stationsskrivare · Se mer »

Statlig järnväg

En statlig järnväg eller statsbana är en järnväg som ägs av staten, och således inte är enskild järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statlig järnväg · Se mer »

Statsbanan Karungi–Övertorneå

Karungi-Övertorneå järnväg var en järnvägslinje mellan Karungi och Övertorneå.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statsbanan Karungi–Övertorneå · Se mer »

Statsbanan Ljusdal–Hudiksvall

Hybo stationshus. Hybo stationshus detalj. Statsbanan Ljusdal–Hudiksvall var en 62 kilometer lång normalspårig statlig järnväg i Hälsingland som sträckte sig från Ljusdal, där den anslöt till Norra stambanan, till Hudiksvall.

Ny!!: Statens Järnvägar och Statsbanan Ljusdal–Hudiksvall · Se mer »

Stavsjö Järnväg

Karta över Stavsjö Järnväg. Stavsjö järnväg, även känd som Nunnebanan, var en 18 km lång järnväg i Kolmården som var i trafik mellan åren 1901 och 1939.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stavsjö Järnväg · Se mer »

Stängselnämnden

Stängselnämnden var, fram till den 1 januari 2009, en svensk statlig förvaltningsmyndighet under regeringen (Näringsdepartementets infrastrukturenhet) med ansvar för att avgöra tvister mellan kommuner och järnvägsföretag angående stängsel längs järnvägens sträckning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stängselnämnden · Se mer »

Stefan Demert

Carl Stefan Demert, född 15 december 1939 i Nyköping, död 9 juli 2018 i Ölmevalla distrikt i Kungsbacka kommun, var en svensk trubadur.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stefan Demert · Se mer »

Sten Strömbom

Sten Strömbom. Sten Visbur Nikolaus Strömbom, född 30 mars 1886 i Vretstorp, Viby församling, Örebro län, död 20 november 1969 i Dorotea församling, Västerbottens län, var en svensk läkare och tecknare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sten Strömbom · Se mer »

Sten Sturegatan

Sten Sturegatan är en gata i stadsdelen Heden i centrala Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sten Sturegatan · Se mer »

Stenstorps station

Stenstorps station i Stenstorp är en järnvägsstation i Falköpings kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stenstorps station · Se mer »

Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne

Huset i Bagarmossen. Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne är ett äldreboende i Bagarmossen som invigdes 1953.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne · Se mer »

Stig Larsson (generaldirektör)

Lars Stig Mauritz Larsson, född 20 oktober 1931, död 24 juli 2020 i Grödinge distrikt, Stockholms län, var en svensk generaldirektör och koncernchef för Statens Järnvägar (SJ) 1988–1998.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stig Larsson (generaldirektör) · Se mer »

Stig Samuelson

Stig Johan Emil Samuelson, född 1 oktober 1913 i Nyköping, död 1975, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stig Samuelson · Se mer »

Stinsen brinner... filmen alltså

Stinsen brinner...

Ny!!: Statens Järnvägar och Stinsen brinner... filmen alltså · Se mer »

Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag

Vendevägen. Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag (SRJ) var namnet på företaget som byggde början av Roslagsbanan på sträckan Stockholm Ö–Rimbo öppnad 1885.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag · Se mer »

Stockholm–Roslagens Järnvägar

| | Stockholm–Roslagens Järnvägar (SRJ) var samlingsnamnet Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag gav sina ägda och trafikerade järnvägar den 1 januari 1909.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholm–Roslagens Järnvägar · Se mer »

Stockholm–Roslagens Järnvägars stationsur

SRJ:s stationsur, augusti 2012. Urverket, augusti 2012. Stockholm–Roslagens Järnvägars stationsur finns på fasaden för före detta Stockholm–Roslagens Järnvägars stationshus, Engelbrektsplan 2 på Östermalm i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholm–Roslagens Järnvägars stationsur · Se mer »

Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar

M3. Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar, SWB (senare SVB) var ett enskilt järnvägsbolag som bildades år 1871 för att förverkliga de ej uppnådda önskemål om järnväg som fanns hos allmänna och enskilda intressen i Stockholm och Västmanland, efter att Nils Ericson lagt Västra stambanan söder om sjön Mälaren.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar · Se mer »

Stockholms östra station

Stockholms östra station, lokalt omnämnd som Östra station eller Östra, är en järnvägsstation i Stockholm och slutstation för Roslagsbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms östra station · Se mer »

Stockholms Centrals gamla klocka

Centralens gamla klocka på Centralplan, juli 2018. Stockholms Centrals gamla klocka kallas uret som sedan oktober 2013 står på Centralplan utanför Stockholms centralstation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms Centrals gamla klocka · Se mer »

Stockholms centralstation

Stockholms centralstation (ursprungligen Stockholms Centralbangård), officiellt Stockholms central, lokalt vardagligen Centralen, är Sveriges största järnvägsstation sett till antalet passagerare och tåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms centralstation · Se mer »

Stockholms Galvaniseringsfabrik

Galvaniseringsfabriken i Marievik, på platsen för nuvarande kontorsfastigheten Marievik 15. Stockholms Galvaniseringsfabrik AB var ett företag som startades 1895 under namnet Stockholm Galvaniseringsfabrik, Aug.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms Galvaniseringsfabrik · Se mer »

Stockholms Läns Omnibus

Stockholms Läns Omnibusaktiebolag (SLO) var ett busstrafikbolag som trafikerade norra delen av Stockholms län mellan 1925 och 1959.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms Läns Omnibus · Se mer »

Stockholms pendeltåg

Stockholms pendeltåg är tåg som går i pendeltrafik mellan bland annat Stockholm och orter utanför staden på Trafikverkets spår i Stockholms län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms pendeltåg · Se mer »

Stockholms Rederi Svea

right Rederi AB Svea (Skeppsbron 28), 1927 Stockholms Rederi AB Svea, Sveabolaget, var en tidigare rederikoncern hemmahörande i Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms Rederi Svea · Se mer »

Stockholms södra station

Stockholms södra station är en överbyggd järnvägsstation på Västra stambanan i stadsdelen Södermalm i centrala Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stockholms södra station · Se mer »

Storfors

Storfors är en tätort i Värmland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Storfors · Se mer »

Storliens järnvägsstation

Storliens järnvägsstation är en järnvägsstation i Storlien, Åre kommun som binder samman den norska Meråkerbanan och den svenska Mittbanan.

Ny!!: Statens Järnvägar och Storliens järnvägsstation · Se mer »

Storstockholms Lokaltrafik

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett av Region Stockholm helägt aktiebolag som fram till 2012 fungerade som trafikhuvudman för den landburna kollektiva persontrafiken inom Stockholms län liksom för pendelbåtslinjer i Saltsjön och Mälaren medan det likadeles regionägda Waxholmsbolaget ansvarar för sjötrafiken i Skärgården.

Ny!!: Statens Järnvägar och Storstockholms Lokaltrafik · Se mer »

Strömbom

Strömbom, svensk släkt, härstammande från bruksbokhållaren på Överums bruk i Småland Peter Andersson, född 1648, bosatt på Överströmma i Ukna socken, Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Strömbom · Se mer »

Sture Thun

Sture Ingemar Thun, född 18 mars 1929 i Veta församling, Östergötlands län, död 28 december 2020 i Mjölby distrikt, Östergötlands län, var en svensk politiker (socialdemokrat), som var ordinarie riksdagsledamot 1979–1991.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sture Thun · Se mer »

Stuvsta

Stuvsta är sedan 2018 en egen kommundel i Huddinge kommun, Stockholms län vars bebyggelse ingår i tätorten Stockholms tätort.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stuvsta · Se mer »

Stuvsta station

Stuvsta är en station på Stockholms pendeltågsnät, Södertäljegrenen, belägen i kommundelen Stuvsta-Snättringe, Huddinge kommun 11,5 km från Stockholm C. Stationen har en mittplattform med biljetthall på plattformen och entré från en gångtunnel.

Ny!!: Statens Järnvägar och Stuvsta station · Se mer »

Styrelsen för statens järnvägsbyggnader

Styrelsen för statens järnvägsbyggnader var en svensk förvaltningsmyndighet med ansvar för anläggande av stambanor och bibanor till dessa.

Ny!!: Statens Järnvägar och Styrelsen för statens järnvägsbyggnader · Se mer »

Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg

Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg (SUJ) var en Stockholms kommun tillhörig järnväg, endast upplåten för godstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg · Se mer »

Sundsvall–Torpshammars Järnväg

Sundsvall-Torpshammars Järnväg, STJ, var en smalspårig 1067 mm järnväg mellan Sundsvall och Torpshammar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sundsvall–Torpshammars Järnväg · Se mer »

Sundsvalls centralstation

Sundsvalls centralstation är en av Sundsvalls två järnvägsstationer.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sundsvalls centralstation · Se mer »

Svampen, Örebro

Nätburen, uppsatt 2012, utsides vy. Nätburen, uppsatt 2012, insides vy. Svampen är ett vattentorn i stadsdelen Norr i Örebro.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svampen, Örebro · Se mer »

Svappavaarabanan

Svappavaarabanan är en normalspårig järnväg i Norrbottens län som är 40 km lång och går mellan Råtsi, en förgreningsstation på Malmbanan utanför Kiruna, och Svappavaara där den slutar på en godsbangård ägd av LKAB.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svappavaarabanan · Se mer »

Svartälvs Järnväg

Svartälvs Järnväg (SEJ) var en järnväg i Bergslagen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svartälvs Järnväg · Se mer »

Svedala

Svedala är en tätort i Skåne med 12 618 invånare och centralort i Svedala kommun, Skåne län, belägen 18 kilometer sydost om Malmö.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svedala · Se mer »

Svelast

Svelast, tidigare svenskt åkeriföretag, numera en del av EB Road Cargo AB.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svelast · Se mer »

Sven Edlund (spårvägschef)

Sven Helmer Edlund, född 21 april 1898 i Ockelbo församling, Gävleborgs län, död 26 augusti 1976, var en svensk spårvägschef.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven Edlund (spårvägschef) · Se mer »

Sven Forsberg

Sven Nicolaus Forsberg, född den 20 september 1897 i Kågeröds församling, Malmöhus län, död den 27 november 1983 i Lund, var en svensk militär.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven Forsberg · Se mer »

Sven Jonasson (direktör)

Sven Stig Jonasson, född 5 december 1912 i Helsingborg, död 17 oktober 1989 i Barkåkra församling, Kristianstads län, var en svensk trafikdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven Jonasson (direktör) · Se mer »

Sven Norrman (ämbetsman)

Sven Norrman, född 5 september 1870 i Jönköping, död 21 juli 1938, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven Norrman (ämbetsman) · Se mer »

Sven Turén

Sven Erik Helmer Turén, född den 5 november 1889 i Villberga församling, Uppsala län, död den 10 augusti 1976 i Västerås, var en svensk jurist.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven Turén · Se mer »

Sven-Eric Brunnsjö

Sven-Eric Gustav Brunnsjö, född 1 oktober 1921 i Helsingfors, död 21 september 1994, var en svensk redaktör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sven-Eric Brunnsjö · Se mer »

Svenshögen

Karta över Svenshögen. Svenshögen är en tätort i Stenungsunds kommun, belägen vid sjön Hällungens norra strand.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svenshögen · Se mer »

Svensk arkitektur

funktionalism. Svensk arkitektur beskriver arkitekturen i Sverige som kulturellt fenomen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svensk arkitektur · Se mer »

Svensk ortförteckning

Svensk ortförteckning var en periodisk publikation som började utges 1935 av Generalpoststyrelsen, Telegrafstyrelsen och Järnvägsstyrelsen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svensk ortförteckning · Se mer »

Svenska Järnvägsverkstäderna

Y7https://www.jarnvagsmuseet.se/tagresor/vara-tag/ralsbussar/y7-1113 Järnvägsmuseet: ''Y7 1113'', läst 20 januari 2021 som bland annat tillverkades vid ASJ. AB Svenska Järnvägsverkstäderna eller ASJ, var ett svenskt verkstadsföretag som tillverkade främst järnvägsfordon och flygplan men även värmeväxlar, värmepannor, lastmaskiner och busskarosser.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svenska Järnvägsverkstäderna · Se mer »

Svenska Rederi AB Öresund

Reklam för det nystartade Öresundsbolaget tidigt 1900-tal Svenska Rederi AB Öresund även kallat Öresundsbolaget (SRÖ) var ett svenskt rederi som grundades 1900 och som drev linjetrafik mellan flera olika destinationer runt Öresund, bland annat Malmö och Köpenhamn samt senare Limhamn och Dragör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svenska Rederi AB Öresund · Se mer »

Svenska staten

Stora riksvapnet med Serafimerordens kedja är en symbol för Svenska staten.https://riksarkivet.se/stora-riksvapnet Stora Riksvapnet, Riksarkivet, hämtad 2018-03-15 Svenska staten (i äldre texter ofta benämnd som Kronan, alternativt Statsverket som ekonomisk enhet för den del av statsförvaltningen som sorterade under Kungl. Maj:t) är den offentliga centralmakten i Sverige, vars organ består av statschefen, riksdagen och regeringen, samt de domstolar och förvaltningsmyndigheter som lyder under dessa.

Ny!!: Statens Järnvägar och Svenska staten · Se mer »

Sveriges järnvägshistoria

Sveriges järnvägar 1910 Sveriges järnvägshistoria brukar sägas börja 1856, då de tre första järnvägssträckorna som byggdes för att trafikeras med ånglok invigdes.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sveriges järnvägshistoria · Se mer »

Sveriges Kommunikationer

Sveriges Kommunikationer december 1962 Sveriges Kommunikationer var en månatligen utkommande publikation som existerade 1867-1981, vars viktigaste uppgift var att tillhandahålla järnvägstidtabeller för persontrafik från samtliga järnvägsoperatörer samlade i en publikation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sveriges Kommunikationer · Se mer »

Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis historia

Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis historia handlar om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (förkortat S eller SAP), som grundades 1889 och är Sveriges största politiska parti, såväl till medlemstal som till antal mandat i Sveriges riksdag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis historia · Se mer »

SWB-huset

SWB-huset 1904. SWB-huset var en byggnad vid Vasagatan 24 i centrala Stockholm som innehöll kontor och bostäder för Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och SWB-huset · Se mer »

Swedcarrier

AB Swedcarrier, svenskt statligt aktiebolag som fram till 2001 var ett uppsamlingsbolag för affärsverket Statens Järnvägars dotterbolag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Swedcarrier · Se mer »

Sydvästen

Sydvästen var ett privat tågbolag som trafikerade sträckan Göteborg–Halmstad–Malmö med start år 2000.

Ny!!: Statens Järnvägar och Sydvästen · Se mer »

Sydvästra Gotlands Järnväg

Sydvästra Gotlands Järnväg (SGJ), var en smalspårig järnväg på Gotland med spårvidden 891 mm, som omfattade en 27 km lång sträckning från Hablingbo via Levide till Klintehamn, där vidare förbindelse fanns till Roma via Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Sydvästra Gotlands Järnväg · Se mer »

T2p

T2p, i dagligt tal kallade dalahästar, var en diesellokstyp som användes vid Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ) och Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ) under 1950- och 60-talen.

Ny!!: Statens Järnvägar och T2p · Se mer »

T31

T31 var SJ:s littera på två diesellok som byggdes 1951 åt Stockholm-Nynäs Järnväg, men övertogs av SJ 1958 respektive 1961.

Ny!!: Statens Järnvägar och T31 · Se mer »

T45

T45 var ett svenskt dieselelektriskt lok som tillverkades av Asea under 1971–1972 i totalt fem exemplar.

Ny!!: Statens Järnvägar och T45 · Se mer »

T51 (lok)

T51 var SJ:s littera på ett diesellok från dåvarande Stockholm-Nynäs Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och T51 (lok) · Se mer »

Tage Berger

Tage Berger, född 30 augusti 1891 i Nysunds församling, Värmland, död 5 januari 1974, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tage Berger · Se mer »

Tanklok

Ett brittiskt sadeltanklok. Ett tanklok är ett ånglok som har inbyggda behållare för bränsle och vatten, i stället för att dra en tender med kol och vatten.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tanklok · Se mer »

Tåg 56

Tåg 56 är en svensk dramafilm från 1943 i regi av Anders Henrikson.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tåg 56 · Se mer »

Tågåkeriet i Bergslagen

Tågåkeriet i Bergslagen AB, ofta förkortat TÅGAB, är ett järnvägsbolag baserat i Kristinehamn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tågåkeriet i Bergslagen · Se mer »

Tågfärjan Malmö

Tågfärjan Malmö var en svensk järnvägsfärja som 1900–1945 gick på de svenska och danska järnvägarnas gemensamt drivna linje Malmö–Köpenhamn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tågfärjan Malmö · Se mer »

Töreboda limträ

Limträfabriken på 1920-talet. Töreboda limträ (ursprungligen AB Fribärande Träkonstruktioner) var ett svenskt industriföretag med säte i Töreboda.

Ny!!: Statens Järnvägar och Töreboda limträ · Se mer »

Töreboda station

Töreboda station, fasaden mot Göta kanal. Klockan vid Töreboda station. sid.

Ny!!: Statens Järnvägar och Töreboda station · Se mer »

Tb (lok)

Tb är ett diesellok som beställdes i tio exemplar av SJ på 1960-talet, tillsammans med den mindre versionen Tc.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tb (lok) · Se mer »

Tc (lok)

Tc är ett diesellok som beställdes i tjugo exemplar av SJ på 1960-talet, tillsammans med den större versionen Tb.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tc (lok) · Se mer »

Teckomatorps station

Teckomatorps station är en järnvägsstation i Teckomatorp i Svalövs kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Teckomatorps station · Se mer »

Teknikåret 1972

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Teknikåret 1972 · Se mer »

Teknikåret 1986

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Teknikåret 1986 · Se mer »

Teknikåret 1990

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Teknikåret 1990 · Se mer »

Teodor Folcke

Johan Teodor Folcke Johansson, född 9 november 1858 i Sala landsförsamling, Västmanlands län, död 21 juni 1920, var en svensk arkitekt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Teodor Folcke · Se mer »

TGOJ Littera Na

TGOJ Littera Na var två ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som användes för växling av malmvagnar.

Ny!!: Statens Järnvägar och TGOJ Littera Na · Se mer »

Theodor Nordström

Carl Fredrik Theodor Nordström, född 31 augusti 1843 i Helsingfors, död 30 juni 1920 i Stockholm, var en i Sverige verksam finlandssvensk geolog, riksdagsman och landshövding.

Ny!!: Statens Järnvägar och Theodor Nordström · Se mer »

Thom Sjöwall

Thom Sjöwall, född 22 februari 1888 i Göteborg, död 1970, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Thom Sjöwall · Se mer »

Thorsten Pramberg

Thorsten Ferdinand Johannes Pramberg, född 19 april 1890 i Malmö, död 11 september 1975 i Ljungskile, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Thorsten Pramberg · Se mer »

Thorsten Thelander

Lars Thorsten Thelander, född 16 juni 1895 i Härnösands församling, Västernorrlands län, död 9 oktober 1980 i Hässelby församling, Stockholm, var en svensk elektroingenjör och regeringsråd.

Ny!!: Statens Järnvägar och Thorsten Thelander · Se mer »

Thure Ringqvist

Thure Nils Hjalmar Ringqvist, född 15 januari 1888 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 24 december 1968 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Thure Ringqvist · Se mer »

Tidaholm

Gamla Vulcans tändsticksfabrik. Gamla Torget med Basarlängan, den 3 april 2021. Tidaholm är en tätort i Västergötland och centralort i Tidaholms kommun, Västra Götalands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tidaholm · Se mer »

Tidaholms Järnväg

Tidaholms järnväg (TJ), också kallad Vartoftabanan, var en järnväg mellan Tidaholm och Vartofta i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tidaholms Järnväg · Se mer »

Tidaholms station

Tidaholms station i Tidaholm var slutstation vid Hjo-Stenstorps Järnväg (HSJ) och Tidaholms Järnväg (TJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Tidaholms station · Se mer »

Tidtabell (tåg)

Det finns många typer av tidtabeller för järnvägstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tidtabell (tåg) · Se mer »

Timrå

Timrå är en tätort som är centralort i Timrå kommun i Medelpad och Västernorrlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Timrå · Se mer »

Tomteboda

Tomteboda är ett område i stadsdelarna Huvudsta och Haga i Solna kommun, nordväst om Stockholms innerstad och väster om Hagastaden.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tomteboda · Se mer »

Tomtebodavägen

Tomtebodavägen mot nordväst med Nackademin till vänster, januari 2013. Tomtebodavägen är en gata i Solna kommun, en kort del av gatan sträcker sig in i Vasastan, Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tomtebodavägen · Se mer »

Tony Olsson

Tony Olsson, egentligen Tony Åke Byström, född 8 december 1972 i Enskede församling, Stockholm, är en svensk medborgare, tidigare distriktsledare för nynazistiska Riksfronten i Örebro, dömd till livstids fängelse för polismorden i Malexander som han avtjänade 2000–2023.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tony Olsson · Se mer »

Tor Emers

Tor Emanuelsson Emers, född 13 juli 1883 i Håbols socken, Älvsborgs län, död 12 maj 1957 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk järnvägsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tor Emers · Se mer »

Tor Schreber von Schreeb

Tor Schreber von Schreeb. Tor Gustaf Wilhelm Schreber von Schreeb, född 13 september 1882 i Värnamo, död 15 november 1965 i Stockholm, var en svensk statstjänsteman och vapenhistoriker.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tor Schreber von Schreeb · Se mer »

Torn- och byggnadsur i Stockholm

Klara kyrka. Stockholms torn- och byggnadsur har en historia som går tillbaka till medeltiden, då kyrkurens slagverk signalerade hel-, halv-, och kvartstimme genom slag på en klocka.

Ny!!: Statens Järnvägar och Torn- och byggnadsur i Stockholm · Se mer »

Tornbergs klocka

"Tornbergs ur" på Nybroplan i juli 2012. Tornbergs klocka (även Tornbergs ur) kallas det ur som står på en pelare på Nybroplan utanför Dramatiska teatern i centrala Stockholm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tornbergs klocka · Se mer »

Torslandaverken

Avståndsbild över delar av Torslandaverken, bortom oljeterminalerna på sydvästra Hisingen. Torslandaverken, ursprungligen Volvo Torslandafabriken, är Volvo Personvagnars fabriksanläggning i Torslanda på Hisingen i Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Torslandaverken · Se mer »

Torsten Löfgren

Torsten Einar Löfgren, född 21 augusti 1886 i Värmskogs församling i Värmlands län, död 22 februari 1966 i Oscars församling i Stockholms stad, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Torsten Löfgren · Se mer »

Torsten Norman

Torsten Norman, född 2 februari 1922 i Brattby, Västerbottens län, död 1997, var svensk målare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Torsten Norman · Se mer »

Tp

Tp var ett smalspårigt diesellok byggt i 25 exemplar som användes av Statens Järnvägar (SJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Tp · Se mer »

Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar

Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds järnvägar (TGOJ) var en svensk järnvägstrafikförvaltning där tre järnvägsbolag i Grängesbergskoncernen drev ett mycket nära samarbete.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar · Se mer »

Trafikavdelning

Trafikavdelning är i allmänhet den del av järnvägsadministrationen, som har hand om befordringen och taxeringen av transportföremålen samt dispositionen av vagnmaterielet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikavdelning · Se mer »

Trafikbestämmelser för järnväg

Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ) är en regelsamling för trafiksäkerheten vid de järnvägar som förvaltas av Trafikverket i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikbestämmelser för järnväg · Se mer »

Trafikchef

Trafikchef är en tjänsteman vid järnväg eller spårväg, som har befäl över trafikpersonalen och närmast ansvarar för trafikens upprätthållande.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikchef · Se mer »

Trafikdirektör

Trafikdirektör var förr den högre järnvägstjänsteman, som – vid Statens Järnvägar inom ett distrikt, i övrigt vid järnvägen i fråga – förestod och ledde trafikavdelningens angelägenheter.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikdirektör · Se mer »

Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarne–Gävle

XoA 425 som GDG-expressen i Åmål 1947. Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarne–Gävle (GDG), var en sammanslutning för drift och underhåll av järnvägs- och busstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarne–Gävle · Se mer »

Trafikinspektör

Trafikinspektör var vid en järnväg förr, den tjänsteman, som inom en trafiksektion förde befälet över stationsföreståndare med dem underlydande personal samt över konduktörspersonalen på tågen och ordnade deras göromål.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikinspektör · Se mer »

Trafikrestauranger

AB Trafikrestauranger, förkortat TR, var under åren 1938–2000 ett dotterbolag till Statens Järnvägar som bedrev restaurangverksamhet.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikrestauranger · Se mer »

Trafiksektion

Trafiksektion var en sektion, för omhänderhavande av de åligganden, som tillhörde trafikavdelningen, av en större järnväg, vid Statens Järnvägar ett distrikt, som förestods av en trafikinspektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafiksektion · Se mer »

Trafikverksskolan

Trafikverksskolan i Ängelholm. Trafikverksskolan (tidigare Järnvägsskolan) är Trafikverkets utbildningsenhet och ledande utbildare inom infrastruktursektorn.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trafikverksskolan · Se mer »

Trave Line

M/S Gustav Vasa, här som M/S Logos Hope Trave Line var namnet för en linje för färjetrafik mellan Skåne och Travemünde i Tyskland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trave Line · Se mer »

Trelleborg radio

Trelleborg radio var en kustradiostation, ägd av Statens Järnvägar, och användes huvudsakligen för kommunikation med tågfärjor.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trelleborg radio · Se mer »

Trelleborg–Świnoujście

Trelleborg-Świnoujście är en färjelinje mellan Trelleborg i Sverige och Świnoujście i Polen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trelleborg–Świnoujście · Se mer »

Trelleborg–Sassnitz

Trelleborg–Sassnitz, tidigare benämnd Kungslinjen eller Kungsleden, är en bilfärjelinje (och numera nedlagd tågfärjelinje) för E22 (sedan 1985), och en möjlig framtida fast förbindelse, över Östersjön mellan Trelleborg och Sassnitz på tyska ön Rügen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trelleborg–Sassnitz · Se mer »

Trollhättan–Nossebro Järnväg

Trollhättan-Nossebro Järnväg (TNJ), Nossebrobanan, var en smalspårig järnväg mellan Trollhättan i Älvsborgs län och Nossebro i Skaraborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Trollhättan–Nossebro Järnväg · Se mer »

Tunagårds station

Tunagård är en station (i järnvägsteknisk mening en hållplats) på Roslagsbanan, belägen i Österskär, Österåkers kommun, namngiven efter Tuna gård.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tunagårds station · Se mer »

Turbinlok

Ljungströmsloket ''M3t nr 71'' i Lokmuseet Grängesberg Ett turbinlok är ett lok som drivs med en ångturbin eller gasturbin.

Ny!!: Statens Järnvägar och Turbinlok · Se mer »

Turism i Sverige

De första turisterna på toppen av Storsylen. Turismen i Sverige fick sitt genombrott under 1800-talet, då svenskarnas intresse för att resa inom det egna landet växte sig allt större.

Ny!!: Statens Järnvägar och Turism i Sverige · Se mer »

TV-året 1978

Ingen beskrivning.

Ny!!: Statens Järnvägar och TV-året 1978 · Se mer »

Tvetabergs station

Tvetabergs station var en järnvägsstation på Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) i nuvarande Södertälje kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Tvetabergs station · Se mer »

U (lok)

U-loken var en serie elektriska växellok hos SJ och TGOJ.

Ny!!: Statens Järnvägar och U (lok) · Se mer »

Uddevalla–Lelångens Järnväg

Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), "Lelångenbanan", var en smalspårig järnväg mellan Uddevalla i Göteborgs och Bohus län och Bengtsfors i Älvsborgs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uddevalla–Lelångens Järnväg · Se mer »

Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga Järnväg

Vedums station, byggnadsminne Lok nr 1, ''Trollhättan'', tillverkat 1865 av NOHAB | | Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ) var en privat smalspårig med den i Sverige ovanliga spårvidden fyra engelska fot, eller 1 217 mm.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga Järnväg · Se mer »

Uhrs källa

Uhrs källa. Uhrs källa är en gammal brunn belägen vid Källparken i centrala Söderhamn, vilken var avsedd för vattenhämtning av stadens befolkning samt även för boskap vid behov.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uhrs källa · Se mer »

Ulla-Brita Neibig

Ulla-Brita Elisabeth Neibig född 7 juli 1948 i Bromma, Stockholm, Sverige är en svensk före detta lokförare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ulla-Brita Neibig · Se mer »

Underofficer

Underofficerare vid ''Bermuda Regiment'' förmedlar i sina välpressade uniformer och välputsade skor intrycket av underofficeren som "arméns ryggrad". marinkåren förmedlar en traditionell bild av underofficeren som den menige soldatens direkte - och inte alltid särskilt vänlige - chef. Underofficer är en militär befälskategori mellan officer och manskap.

Ny!!: Statens Järnvägar och Underofficer · Se mer »

Uniform

Exempel på några olika militära uniformer. Uniform (av latinets uniformis, ”likformig”) är en tjänstedräkt som är fastställd i regler eller avtal för viss personal under tjänsteutövning.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uniform · Se mer »

Unigrid

Unigrid AB var ett svenskt IT-företag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Unigrid · Se mer »

Upmark (släkt)

Johan Upmarck, adlad Rosenadler Upmark är namnet på en svensk släkt som kan följas tillbaka till Erik Pålsson som föddes 1515 och kom ursprungligen från Själevads socken.

Ny!!: Statens Järnvägar och Upmark (släkt) · Se mer »

Uppsala

Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uppsala · Se mer »

Uppsala–Enköpings Järnväg

Uppsala–Enköpings Järnväg (UEJ), var en normalspårig (1 435 mm) järnväg som öppnades 1912.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uppsala–Enköpings Järnväg · Se mer »

Uppsala–Gävle Järnväg

Järnvägsstationen i Tierp, invigd 1874. Uppsala–Gävle Järnväg (UGJ) var järnvägslinjen mellan dessa städer som öppnades för trafik 1874 av ett privat bolag.

Ny!!: Statens Järnvägar och Uppsala–Gävle Järnväg · Se mer »

Upsala–Lenna Jernväg

Upsala–Lenna Jernväg (ofta kallad ”Lennakatten”) är en museijärnväg som trafikerar sträckan Uppsala–Bärby–Marielund–Länna–Almunge–Faringe station, och var från 1908 en del av Stockholm–Roslagens Järnvägar (SRJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Upsala–Lenna Jernväg · Se mer »

Utby

Utby är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Utby · Se mer »

V4 (lok)

V4 är ett svenskt diesellok med hydraulisk kraftöverföring tillverkat av Henschel för SJ:s räkning.

Ny!!: Statens Järnvägar och V4 (lok) · Se mer »

V5 (lok)

V5 är ett dieselhydrauliskt lok som främst används till växling.

Ny!!: Statens Järnvägar och V5 (lok) · Se mer »

Vadstena–Fågelsta Järnväg

Vadstena-Fågelsta Järnväg (WFJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Fågelsta och Vadstena i Östergötlands län byggd av Vadstena stad.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vadstena–Fågelsta Järnväg · Se mer »

Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun

VMF:s tillverkningsskylt. Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun (VMF) var en svensk vagns- och lokomotivtillverkare som grundades 1899 som dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun · Se mer »

Valentin Sjöstedt

Adolf Valentin Sjöstedt, född 8 juni 1833 i Skara, död 14 maj 1908 på Ålkistan i Solna, var en svensk militär och trafikdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Valentin Sjöstedt · Se mer »

Vara station

Vara station i Vara är en järnvägsstation på Älvsborgsbanan invigd den 17 oktober 1866.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vara station · Se mer »

Varberg–Ätrans Järnväg

Varberg-Ätrans järnväg som industrispår i Varberg. Foto från 2011, 100 år efter banans invigning. 45 meter långa bron över Ätran, foto från 2012. Varberg–Ätrans Järnväg (WbÄJ) var en 49 kilometer lång, normalspårig järnväg mellan Varberg och Ätran i Hallands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Varberg–Ätrans Järnväg · Se mer »

Vattenkraft i Sverige

Vattenkraft står för knappt hälften av produktionen av elektricitet i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vattenkraft i Sverige · Se mer »

Väderstad–Skänninge–Bränninge Järnväg

Väderstad-Skänninge-Bränninge Järnväg (VSBJ) var en smalspårig 891 mm järnväg i Östergötlands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Väderstad–Skänninge–Bränninge Järnväg · Se mer »

Vännacka

Vännacka är en by i Karlanda socken i Årjängs kommun i Värmland.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vännacka · Se mer »

Värtabanan

Värtabanan i Bellevueparken Värtabanan vid Uggleviken Värtabanan vid Storängsbotten Värtabanan är en järnväg strax norr om centrala Stockholm som går från Tomteboda via Norra Djurgården till Värtans bangård.

Ny!!: Statens Järnvägar och Värtabanan · Se mer »

Västergötland–Göteborgs Järnvägar

VGJ:s huvudlinje Göteborg–Skara–Gårdsjö. http://www.openstreetmap.org/?relation.

Ny!!: Statens Järnvägar och Västergötland–Göteborgs Järnvägar · Se mer »

Västkustbanan

Västkustbanan är en elektrifierad järnväg mellan Göteborg och Lund, längs Sveriges västkust.

Ny!!: Statens Järnvägar och Västkustbanan · Se mer »

Västra Blekinge Järnväg

Västra Blekinge Järnväg (WBlJ) var en 1067 mm smalspårig järnväg mellan Sölvesborg och Karlshamn med en bibana från Sandbäck mot Holje.

Ny!!: Statens Järnvägar och Västra Blekinge Järnväg · Se mer »

Västra Centralbanan

Västra Centralbanan är en till större delen nedlagd järnväg mellan Landeryd i Hallands län via sydvästra Jönköpings län och fram till Falköping i Västra Götalands län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Västra Centralbanan · Se mer »

Västra stambanan

Västra stambanans dragning. sid.

Ny!!: Statens Järnvägar och Västra stambanan · Se mer »

Vättertåg

Vättertåg vid Jönköping i februari 2008. | | Vättertåg var ett varumärke för de persontåg som kördes sträckan Nässjö-Jönköping-Falköping-Skövde/Töreboda/Göteborg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vättertåg · Se mer »

Växjö–Alvesta Järnväg

| | Växjö–Alvesta Järnväg (WAJ) var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan Växjö och Alvesta i Kronobergs län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Växjö–Alvesta Järnväg · Se mer »

Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg

Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg (VÅHJ) var en järnväg mellan Växjö i Kronobergs län och Hultsfred i Kalmar län.

Ny!!: Statens Järnvägar och Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg · Se mer »

Växjö–Hultsfred–Västerviks Järnvägs AB

Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägs AB, VHVJ, bildades 1986 för att trafikera de två järnvägarna Växjö-Åseda-Hultsfred och Hultsfred-Västervik, som tidigare lagts ned av SJ.

Ny!!: Statens Järnvägar och Växjö–Hultsfred–Västerviks Järnvägs AB · Se mer »

Växjö–Tingsryds Järnväg

Växjö–Tingsryds Järnväg (WTJ) var en 45 kilometer lång järnväg i Kronobergs län mellan Växjö och Tingsryd.

Ny!!: Statens Järnvägar och Växjö–Tingsryds Järnväg · Se mer »

Vetlanda Järnvägar

Vetlanda Järnvägar (VJ) också Hvetlanda Järnvägar bildades den 8 december 1915 genom en sammanslagning av bolagen Vetlanda–Sävsjö Järnväg (HvSJ) och Vetlanda–Målilla Järnväg (HvMJ) i Aktiebolaget Hvetlanda järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vetlanda Järnvägar · Se mer »

Vetlanda–Målilla Järnväg

Vetlanda–Målilla Järnväg (tidigare Hvetlanda-Målilla järnväg, HvMJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Vetlanda i Jönköpings län och Målilla i Kalmar län som öppnades för trafik 1906.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vetlanda–Målilla Järnväg · Se mer »

Vetlanda–Sävsjö Järnväg

Vetlanda–Sävsjö Järnväg (även Hvetlanda–Säfsjö Järnväg, HvSJ) var en smalspårig järnväg med 891 millimeters spårvidd från Vetlanda till Sävsjö på Södra stambanan. Järnvägen lades, som många andra, ned på 1960-talet och ersattes då med bussar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vetlanda–Sävsjö Järnväg · Se mer »

Victor Bergman

Victor Bergman. Victor Bergman, född 7 november 1883 i Sunne församling, Värmlands län, död 15 september 1963 i Göteborg, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Victor Bergman · Se mer »

Victor Klemming

Victor Leonard Klemming, född 7 maj 1853 i Stockholm, död där 6 oktober 1922, var en svensk ingenjör och överdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Victor Klemming · Se mer »

Victor Westfelt

Victor Westfelt. Ulrik Victor Frithiof Westfelt, född 14 september 1838 i Ytterby socken, Göteborgs och Bohus län, död 14 februari 1906 i Uppsala, var en svensk ingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Victor Westfelt · Se mer »

Vidar Höjer

Carl Vidar Sanne Höjer, född 6 augusti 1909 i Östersund, död 4 januari 1998, var en svensk arkitekt.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vidar Höjer · Se mer »

Vikingagatan

Vikingagatan är en gata i Birkastaden i stadsdelen Vasastan i Stockholms innerstad i Stockholms kommun.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vikingagatan · Se mer »

Viktor Schwartz

Viktor Schwartz Viktor Schwartz, född den 1 mars 1843 i Stockholm, död den 25 april 1912 i Billesholm, var en svensk ingenjör och industriman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Viktor Schwartz · Se mer »

Villa Fridhem, Västerhejde

Villa Fridhem är en villa i Västerhejde socken, nära Högklint på Gotland, omkring sex kilometer söder om Visby.

Ny!!: Statens Järnvägar och Villa Fridhem, Västerhejde · Se mer »

Vimmerby–Spångenäs Järnväg

Slättfalls järnvägsstation. Sista tåget på sträckan Vimmerby - Spångenäs inför avgång den 31 August 1958. Vimmerby–Spångenäs Järnväg (VSJ) var en 891 millimeters smalspårig järnväg som gick mellan Vimmerby och Spångenäs i Kalmar län i Sverige.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vimmerby–Spångenäs Järnväg · Se mer »

Vislanda–Bolmens Järnväg

| | Vislanda–Bolmens Järnväg (ViBJ) var en smalspårig järnväg i Småland, mellan Vislanda vid Södra stambanan och Bolmens station vid södra delen av sjön Bolmen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vislanda–Bolmens Järnväg · Se mer »

VL

VL är ett varumärke för den kollektivtrafik i Västmanlands län för vilken Region Västmanland är regional kollektivtrafikmyndighet.

Ny!!: Statens Järnvägar och VL · Se mer »

Volrad von der Lancken (ingenjör)

Volrad Gottlieb van der Lancken, född 30 augusti 1838 i Malmö, död natten till den 1 januari 1902 i Schlachtensee vid Berlin, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Volrad von der Lancken (ingenjör) · Se mer »

Von Schreeb

von Schreeb är en svensk släkt av tyskt och danskt ursprung.

Ny!!: Statens Järnvägar och Von Schreeb · Se mer »

Vy Tåg

Norrtåg i Umeå, som Vy kör på entreprenad. Vy Tåg, tidigare Tågkompaniet, är ett svenskt företag som kör persontrafik med tåg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Vy Tåg · Se mer »

W (ånglok)

W var SJ:s littera på ånglok anskaffade för lokaltåg år 1914.

Ny!!: Statens Järnvägar och W (ånglok) · Se mer »

Waldemar Flodquist

Carl Waldemar Flodquist, född 17 mars 1847 i Arvika församling, död 18 oktober 1894 i Klara församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, industriman och uppfinnare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Waldemar Flodquist · Se mer »

Walter Ström

Walter Robert Valentin Ström, född den 26 juli 1835 i Karlskrona amiralitetsförsamling, död den 1 september 1919 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, var en svensk läkare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Walter Ström · Se mer »

Wanja Djanaieff

Wanja Elisabeth Alexanderson Djanaieff, född Andersson 26 februari 1941 i Solna, är en svensk textilformgivare.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wanja Djanaieff · Se mer »

Werner Bäckström (ingenjör)

Carl Olof Werner Bäckström, född 7 juli 1856 i Solna socken, Stockholms län, död 28 april 1938 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Werner Bäckström (ingenjör) · Se mer »

Wilhelm Edelsvärd (hovman)

Fredrik Wilhelm Edelsvärd, född den 6 maj 1869 i Stockholm, död där den 12 november 1961, var en svensk direktör och kammarherre.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelm Edelsvärd (hovman) · Se mer »

Wilhelm Gagner

Wilhelm Gagner. Carl Peter Wilhelm Gagner, född 29 november 1835 i Arvika församling, död 21 april 1912 i Malmö, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelm Gagner · Se mer »

Wilhelm Prinzencreutz

Ludvig Georg Wilhelm Prinzencreutz, född 13 november 1857 i Stockholm, död där 15 oktober 1938, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelm Prinzencreutz · Se mer »

Wilhelm Walden

Johan Wilhelm Walden, född 23 april 1864 i Malmö, död 3 december 1944, var en svensk spårvägsdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelm Walden · Se mer »

Wilhelm Winsnes

Carl Wilhelm Winsnes, född 4 oktober 1913 i Malmö, död 3 juni 1999 i Flädie församling, var en svensk elektroingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelm Winsnes · Se mer »

Wilhelmina Skogh

Grand Hôtel, Stockholm, foto från 1901. Lorentina Wilhelmina Skogh, född Wahlgren den 14 december 1850 i Rute socken på Gotland, död den 18 juni 1926 i Stockholm, var en svensk entreprenör i hotell- och restaurangbranschen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wilhelmina Skogh · Se mer »

WL1 (sovvagn)

WL1 är en svensk personvagn (sovvagn) av 1960-talstyp byggda av Kalmar Verkstads AB (KVAB) mellan åren 1964 och 1965.

Ny!!: Statens Järnvägar och WL1 (sovvagn) · Se mer »

Wolmar Fellenius

Alfred Wahlstedt och professor Wolmar Fellenius ser på medan civilingenjör Nils Fröman lagerkransas av ordföranden direktör Gunnar Strandberg. Året är 1954. Wolmar Knut Axel Fellenius, född 10 september 1876 i Svea Artilleriregementes församling, Stockholm, död 2 september 1957 i Salems församling, Stockholms län, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Wolmar Fellenius · Se mer »

World Cup i bandy

World Cup i bandy (Världscupen i bandy) är en bandyturnering för klubblag från hela världen, som spelas årligen under ett veckoslut i oktober.

Ny!!: Statens Järnvägar och World Cup i bandy · Se mer »

X 2000 i Australien

X2000 i originalfärg (i Sverige) Mellan februari och juni 1995 provkördes tre svenska X2-fordon i Australien av fjärrtågoperatören Countrylink.

Ny!!: Statens Järnvägar och X 2000 i Australien · Se mer »

X-Tåget

X-tåget är den regionaltågtrafik som bedrivs av Region Gävleborg under varumärket X-trafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och X-Tåget · Se mer »

X2 (tåg)

X2 är littera för en drivenhet eller en typ av tågsätt (se nedan) som byggdes mellan 1989 och 1998 och som ägs av SJ.

Ny!!: Statens Järnvägar och X2 (tåg) · Se mer »

X20

X20 är ett tågsätt som rälsbusstillverkaren Hilding Carlsson började skissa på i mitten av 1950-talet för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och X20 · Se mer »

X5

X5 och X8 är beteckningarna på två snabba motorvagnståg som utvecklades av Asea för Bergslagernas Järnvägar (BJ) och SJ under 1940-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och X5 · Se mer »

X6

X6 var en motorvagn tillverkad av Asea 1960.

Ny!!: Statens Järnvägar och X6 · Se mer »

X7

X7 var en motorvagn tillverkad av ASEA och AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping mellan 1949 och 1951.

Ny!!: Statens Järnvägar och X7 · Se mer »

X9 (tåg)

X9 var en typ av expresståg, som Statens Järnvägar lät bygga under 1960-talet.

Ny!!: Statens Järnvägar och X9 (tåg) · Se mer »

Y1

Y1 är en dieseldriven motorvagn i Sverige byggd av Fiat Ferroviaria och Kalmar Verkstad som baseras på den italienska motorvagnen ALn 668.

Ny!!: Statens Järnvägar och Y1 · Se mer »

Y3

Y3 var ett dieseldrivet motorvagnståg hos SJ med driv- och manöverenheter i två våningar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Y3 · Se mer »

YCo4p

YCo4p eller YCo4t var en dieseldriven boggirälsbuss tillverkad av Märstaverken i Eksjö för trafik på SJ:s bandelar med spårvidd 891 respektive 1067 mm.

Ny!!: Statens Järnvägar och YCo4p · Se mer »

YCo5p

YCo5p är en dieseldriven boggirälsbuss i Y6-generationen tillverkad av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad i Umeå för smalspårstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och YCo5p · Se mer »

Yngve Pihl

John Gustav Yngve Pihl, född 26 september 1918 i Västervik, död 11 februari 1996 i Malmö, var en svensk ingenjör och spårvägsdirektör.

Ny!!: Statens Järnvägar och Yngve Pihl · Se mer »

Yngve Simonsson

Yngve Albert Simonsson, född 3 december 1889 i Falkenberg, död 29 februari 1956 i Säffle, var en svensk järnvägsman och bruksman.

Ny!!: Statens Järnvägar och Yngve Simonsson · Se mer »

Yp

Littera Yp är en tvåaxlig smalspårig rälsbuss, som tillverkades av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad i Umeå.

Ny!!: Statens Järnvägar och Yp · Se mer »

Ystad–Świnoujście

Świnoujścies hamn. Ystad–Świnoujście är en färjelinje mellan Ystad och Świnoujście i Polen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ystad–Świnoujście · Se mer »

Ystad–Brösarps Järnväg

Ystad-Brösarps Järnväg var en 30 kilometer lång normalspårig 1435 mm järnväg från Tomelilla vid Ystad-Eslövs Järnväg till Brösarp vid Östra Skånes Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ystad–Brösarps Järnväg · Se mer »

Ystad–Gärsnäs Järnväg

Ystad–Gärsnäs Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg från Köpingebro vid Ystad-Eslövs Järnväg över Österlen till Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ystad–Gärsnäs Järnväg · Se mer »

Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg

Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg (YGStOJ) bildades 1905 när Ystad-Gärsnäs Järnväg (YGJ), invigd år 1894, köpte Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg (GStOJ), invigd år 1902 och slog samman banorna.

Ny!!: Statens Järnvägar och Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg · Se mer »

Z4p

Z4p är en svensktillverkad lokomotor, som byggdes under 1940- och 1950-talen.

Ny!!: Statens Järnvägar och Z4p · Se mer »

Z68

Z68 är en typ av diesellok som tillverkades av AGEVE i Gävle.

Ny!!: Statens Järnvägar och Z68 · Se mer »

Z6p

Z6p är en svensktillverkad lokomotor som tillverkades i två exemplar 1954 för Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ).

Ny!!: Statens Järnvägar och Z6p · Se mer »

Z70

Z70 är en svensk typ av lokomotor baserad på Z65. I början på 90-talet beslutade dåvarande SJ att rusta upp ett antal lokomotorer av typ Z65. Lokomotorerna försågs med nya Scaniamotorer och radiostyrning. För att få plats med den större motorn blev man tvungen att höja lokkorgen ett par decimeter, ett säkert kännetecken för att skilja Z65 och Z70. Vid SJ:s delning tillfördes samtliga Z70 Green Cargo som använder dem till växling och lättare godståg i hela landet. År 2013 började Green Cargo ställa av sina lok och år 2014 hade man tagit alla lok ur trafik. Utöver Z70 har sex lok av denna typ utrustats med ATC, som fick litteran Z71. Dessutom har Hector Rail år 2008 köpt två Z70, vilka fick litteran 921. År 2016 köpte Hector Rail ytterligare fem lok av konkursade företaget Cargolink. Ofotbanen AS Z71 i Trondheim 2007.

Ny!!: Statens Järnvägar och Z70 · Se mer »

1 oktober

1 oktober är den 274:e dagen på året i den gregorianska kalendern (275:e under skottår).

Ny!!: Statens Järnvägar och 1 oktober · Se mer »

14 mars

14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).

Ny!!: Statens Järnvägar och 14 mars · Se mer »

19 juli

19 juli är den 200:e dagen på året i den gregorianska kalendern (201:a under skottår).

Ny!!: Statens Järnvägar och 19 juli · Se mer »

1902

1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1902 · Se mer »

1904

1904 (MCMIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1904 · Se mer »

1923

1923 (MCMXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1923 · Se mer »

1930-talsvagn

1930-talsvagn är samlingsbenämningen på de personvagnar som levererades till Statens Järnvägar under 1930- och 40-talen.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1930-talsvagn · Se mer »

1936

1936 (MCMXXXVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1936 · Se mer »

1939

1939 (MCMXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1939 · Se mer »

1960-talsvagn

1960-talsvagn är samlingsbenämningen på de persontågsvagnar som Statens Järnvägar beställde under 1960-talet för fjärrtågstrafik.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1960-talsvagn · Se mer »

1961

1961 (MCMLXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1961 · Se mer »

1966

1966 (MCMLXVI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1966 · Se mer »

1970-talet

Under 1970-talet slog miljötänkande igenom på allvar, vilket i Sverige bland annat yttrade sig i gröna vågen. Vietnamkriget var en av de största konflikterna under kalla kriget. Discomusiken slog igenom vid decenniets slut. Sex Pistols var ett av många band då punkrocken slog igenom vid decenniets slut. 1970-talet, eller i vardagligt tal 70-talet, var ett årtionde mellan den 1 januari 1970 och 31 december 1979.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1970-talet · Se mer »

1971

1971 (MCMLXXI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1971 · Se mer »

1972

1972 (MCMLXXII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1972 · Se mer »

1980-talsvagn

1980-talsvagn är samlingsbenämningen för de personvagnar som mellan 1979 och 1994 levererades till Statens Järnvägar.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1980-talsvagn · Se mer »

1987

1987 (MCMLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1987 · Se mer »

1988

1988 (MCMLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1988 · Se mer »

1990

1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1990 · Se mer »

1992

1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 1992 · Se mer »

2000

2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 2000 · Se mer »

2000 (olika betydelser)

2000 kan betyda.

Ny!!: Statens Järnvägar och 2000 (olika betydelser) · Se mer »

28 februari

28 februari är den 59:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Statens Järnvägar och 28 februari · Se mer »

Omdirigerar här:

Kungliga Järnvägsstyrelsen, Kungliga järnvägsstyrelsen, Statens Jernvägar, Statens järnvägar, Statens järnvägsbyggnader, Statens järnvägstrafik, Svenska Järnvägar.