Snabbare tillgång än webbläsare!
110 relationer: Abbetal, Absorberad dos, Acceleration, Admittans, Analogimaskin, Ärvärde, Bandgap, Beers lag, Brännvidd, Clausius–Clapeyron-ekvationen, Datatyp, Digital, Dimension, Dimensionslös storhet, Dioptri, Dosimetri, Dubbelkors, Elektricitet, Elektrisk dipol, Elektrisk laddning, Energi, F, Fält (fysik), Frekvens, Fysik, G-krafter, Gradtecken (symbol), Gräns, Grundenhet, Hastighet, Hårdhet, Höjdmätare, Helicitet, Helmholtz fria energi, Hypotesprövning, Illuminans, Influensstorhet, Internationella måttenhetssystemet, ISO 31, James Prescott Joule, Koncentration, Kontrollvolym, Konventioner för vetenskapliga beteckningar, Kosmologiska konstanten, Kraft, Kvantitet, Kvantmekanik, Lavalmunstycke, Linjediagram, Lista över fysikaliska storheter, ..., Ljusflöde, Ljusstyrka, Lorentztransformation, Luminositet, Magnetisering, Massa, Massflöde, Matris, Mätetal, Mätinstrument, Mätstorhet, Mål (enhet), Måttenhet, MKSA-måttsystemet, Molmassa, Moment, Moment (matematik), Nationell normal, Naturliga enheter, Observabel (kvantmekanik), Ohms lag, Opacitet, Parameter, Permittivitet, Planckenheter, Plimsollmärke, Polarografi, Ppi, Procent, Processtorhet, Rörelsemängd, Remote terminal unit, Reynoldstal, Sensor, SI-enhet, Skalärprodukt, Spårbarhet, Specifik värmekapacitet, Spektralteori, Spektrofotometri, Statens strålskyddsinstitut, Substansmängd, Superposition, T, Tal, Täthetsfunktionalteori, Temperatur, Tensor, Transport (olika betydelser), U, Utgångshastighet, V, Vattenaktivitet, Vätejon, Vågfunktionskollaps, Vektor, Verkan (fysik), Vridmoment, W, 1 (tal). Förläng index (60 mer) »
Abbetal
Abbetalet, betecknat med V, eller stundom med ν (den grekiska bokstaven ny), är en dimensionslös storhet som används för att ange dispersionen (brytningsindexets variation med våglängden) hos transparenta medier, främst olika typer av glas.
Ny!!: Storhet och Abbetal · Se mer »
Absorberad dos
Absorberad dos är en storhet som anger hur stor mängd joniserande strålning ett föremål eller en kropp tagit emot.
Ny!!: Storhet och Absorberad dos · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Storhet och Acceleration · Se mer »
Admittans
Admittans är inom elektroteknik en storhet som beskriver ledningsförmågan i ett elektriskt system.
Ny!!: Storhet och Admittans · Se mer »
Analogimaskin
Polsk analogdator, AKAT En analogimaskin eller analog dator är ett hjälpmedel vid komplicerade tekniska beräkningar, där värden på variabler och lösningar genom analogi (motsvarighet eller jämförbarhet) representeras av fysiska storheter som längd, volym, tid, tryck, värme, elektrisk ström, elektrisk spänning, resistans, kapacitans och frekvens.
Ny!!: Storhet och Analogimaskin · Se mer »
Ärvärde
Om ett kylskåp står öppet kommer dess temperaturs ärvärde att öka. Kylen kommer sedan arbeta för att sänka temperaturen till börvärdet. Ärvärde är inom reglertekniken det nuvarande värdet av den storhet som ska regleras.
Ny!!: Storhet och Ärvärde · Se mer »
Bandgap
Bandgap i metaller, halvledare och isolatorer. Bandgapet är inom fasta tillståndets fysik en grundläggande storhet för halvledare och isolatorer.
Ny!!: Storhet och Bandgap · Se mer »
Beers lag
Beers lag, också kallad Beer-Lamberts lag eller Beer-Lambert-Bougers lag är i optiken ett samband mellan absorptionen (dämpningen) av elektromagnetisk strålning och egenskaperna hos det material genom vilket den passerar.
Ny!!: Storhet och Beers lag · Se mer »
Brännvidd
Fokallängd. Negativ fokallängd Brännvidden, även kallad fokallängd, är brännpunktens avstånd från en lins mittpunkt eller en buktig spegels vertex och är ett begrepp som används för att karakterisera linser, speglar och annan optik.
Ny!!: Storhet och Brännvidd · Se mer »
Clausius–Clapeyron-ekvationen
Clausius–Clapeyron-ekvationen är en ekvation inom termodynamiken som beskriver sambandet mellan tryck och temperatur vid en fasövergång, exempelvis hur kokpunkten för en vätska ändras som funktion av trycket.
Ny!!: Storhet och Clausius–Clapeyron-ekvationen · Se mer »
Datatyp
I programspråk är en datatyp ett attribut för data som berättar för datorn (och programmeraren) vilken sorts information data bär på.
Ny!!: Storhet och Datatyp · Se mer »
Digital
Digital klocka. Digital kommer från engelskans digit (för siffra) som i sin tur kommer från latinets digitus i betydelsen finger.
Ny!!: Storhet och Digital · Se mer »
Dimension
I matematiken och fysiken avser ett rums eller ett objekts dimension oftast det minsta antal koordinater som krävs för att specificera varje punkt inom detsamma.
Ny!!: Storhet och Dimension · Se mer »
Dimensionslös storhet
En dimensionslös storhet är en skalär storhet som saknar enhet och därför är ett rent tal.
Ny!!: Storhet och Dimensionslös storhet · Se mer »
Dioptri
Dioptri (från grekiska διοπτρεία, dioptreia, "mäta med diopter" från διά dia, "genom"', οψ ops, "öga" och instrumentalsuffixet τρα tra; jämför dioptrik, läran om ljusbrytning) är en måttenhet för en lins ljusbrytande förmåga ("styrka") som framförallt används för glasögon och kontaktlinser.
Ny!!: Storhet och Dioptri · Se mer »
Dosimetri
Strålningsdosimetri eller dosimetri är läran om hur joniserande strålning deponerar/frigör energi i vävnad eller annan materia samt hur energideponeringen kan kvantifieras genom mätning eller beräkning.
Ny!!: Storhet och Dosimetri · Se mer »
Dubbelkors
Enkelkorset (†) och dubbelkorset (‡) i olika utformningar. Dubbelkors eller dubbelkorstecknet (‡) är en symbol eller ett tecken som tidigare användes som nottecken i svensk text, men som på senare tid har fått ge vika åt det mer praktiska systemet med löpande siffror – i engelsk text används dock dubbelkorset som nottecken betydligt oftare.
Ny!!: Storhet och Dubbelkors · Se mer »
Elektricitet
Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.
Ny!!: Storhet och Elektricitet · Se mer »
Elektrisk dipol
Närfältet av två motsatta laddningar av samma storlek; fjärrfältet är det egentliga dipolfältet. En elektrisk dipol är inom fysiken två elektriska laddningar med samma magnitud men olika tecken placerade med ett litet inbördes avstånd.
Ny!!: Storhet och Elektrisk dipol · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Storhet och Elektrisk laddning · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Storhet och Energi · Se mer »
F
F är den sjätte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Storhet och F · Se mer »
Fält (fysik)
Inom vektoranalys och fysik är ett fält en funktion av tid och rum vars värdemängd kan vara skalär (skalärfält) eller vektoriell (vektorfält).
Ny!!: Storhet och Fält (fysik) · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Storhet och Frekvens · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Storhet och Fysik · Se mer »
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Ny!!: Storhet och G-krafter · Se mer »
Gradtecken (symbol)
Gradtecknet, °, är en cirkel placerad i exponentläge som används för att ange grad, en enhet på en graderad skala främst på mätinstrument, exempelvis på termometrar (temperatur) eller på gradskivor (vinkelstorlek).
Ny!!: Storhet och Gradtecken (symbol) · Se mer »
Gräns
Gränsen mellan Schweiz och Frankrike, här markerad med gränsstenar. På vänster sida på bilden Schweiz och på höger sida Frankrike. En gräns är en beteckning på något som skiljer två områden, konkreta eller abstrakta, från varandra.
Ny!!: Storhet och Gräns · Se mer »
Grundenhet
Grundenhet är en noggrant definierad enhet i olika måttsystem, till exempel Internationella måttenhetssystemet (SI) som är en standard för måttenheter att användas för att mäta storheter.
Ny!!: Storhet och Grundenhet · Se mer »
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Ny!!: Storhet och Hastighet · Se mer »
Hårdhet
Durometer Hårdhet är en storhet för material och används bland annat i hållfasthetslära.
Ny!!: Storhet och Hårdhet · Se mer »
Höjdmätare
En höjdmätare är ett flyginstrument som visar flyghöjden, det vill säga den höjd över marken eller havsnivån, som ett luftfartyg befinner sig på under flygning.
Ny!!: Storhet och Höjdmätare · Se mer »
Helicitet
Höger- och vänsterhänt helicitet Helicitet (av grekiska he'lix, spiral) är en kvantmekanisk storhet och avser i partikelfysiken rörelsemängdsmomentets projektion i rörelseriktningen: Denna är den enda mätbara spinnkomponenten av en masslös partikel.
Ny!!: Storhet och Helicitet · Se mer »
Helmholtz fria energi
Helmholtz fria energi är ett begrepp som används såväl inom fysik och statistisk mekanik som inom kemin.
Ny!!: Storhet och Helmholtz fria energi · Se mer »
Hypotesprövning
Hypotesprövning är inom matematisk statistik en vetenskaplig metod, som används då man vill göra uttalanden om en viss parameter, fysikalisk storhet eller en stor mängd individer, baserat på experiment eller en liten delmängd av dessa individer.
Ny!!: Storhet och Hypotesprövning · Se mer »
Illuminans
Illuminans eller belysningsstyrka är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket en yta belyses.
Ny!!: Storhet och Illuminans · Se mer »
Influensstorhet
En influensstorhet är en storhet som inte är målet med mätningen, men som ändå påverkar resultatet när man gör en mätning.
Ny!!: Storhet och Influensstorhet · Se mer »
Internationella måttenhetssystemet
Datorformgiven illustration föreställande den prototyp som tidigare definierade enkilogramsvikten. En tumgraderad linjal ger en uppfattning om viktens storlek. Internationella måttenhetssystemet eller SI från franskans "Système International d'Unités" (ofta ses även den tautologiska sammansättningen SI-systemet), är en internationell standard för måttenheter och prefix.
Ny!!: Storhet och Internationella måttenhetssystemet · Se mer »
ISO 31
ISO 31 är den internationella standarden för storheter och enheter, bland dem SI-enheterna.
Ny!!: Storhet och ISO 31 · Se mer »
James Prescott Joule
James Prescott Joule född 24 december 1818 i Salford, död där 11 oktober 1889, var en brittisk självlärd fysiker.
Ny!!: Storhet och James Prescott Joule · Se mer »
Koncentration
Ett exempel på koncentrationen av ett färgämne, med mest utspädd till vänster och mest koncentrerad till höger. Koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns per enhetsvolym i en blandning.
Ny!!: Storhet och Koncentration · Se mer »
Kontrollvolym
Kontrollvolym är ett definierat område med öppna systemgränser som massa och energi kan flöda genom.
Ny!!: Storhet och Kontrollvolym · Se mer »
Konventioner för vetenskapliga beteckningar
Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas.
Ny!!: Storhet och Konventioner för vetenskapliga beteckningar · Se mer »
Kosmologiska konstanten
Den kosmologiska konstanten, oftast betecknad med ett grekiskt versalt lambda: Λ, är en storhet inom kosmologin.
Ny!!: Storhet och Kosmologiska konstanten · Se mer »
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Ny!!: Storhet och Kraft · Se mer »
Kvantitet
Kvantitet är ett slags egenskap som framträder i form av mängd eller storhet och är ofta mätbar.
Ny!!: Storhet och Kvantitet · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Storhet och Kvantmekanik · Se mer »
Lavalmunstycke
Skiss på ett Lavalmunstycke. Visar ungefär hur flödeshastigheten ökar från grönt till rött i flödesriktningen Ett lavalmunstycke, eller en lavaldysa, är ett rör som är förträngt på mitten i timglasform.
Ny!!: Storhet och Lavalmunstycke · Se mer »
Linjediagram
Exempel på ett enkelt linjediagram, som visar datavärdet (y-axel) över regelbundna intervaller (x-axel) genom att datapunkterna förbinds med en linje. Linjediagram (graf) är en diagramtyp som genom linjer visar de storheter som grafiskt ska återgivas.
Ny!!: Storhet och Linjediagram · Se mer »
Lista över fysikaliska storheter
Detta är en lista över fysikaliska storheter.
Ny!!: Storhet och Lista över fysikaliska storheter · Se mer »
Ljusflöde
Ljusflöde är en fysikalisk storhet som anger ett mätetal för ljuseffekt och har SI-enheten lumen.
Ny!!: Storhet och Ljusflöde · Se mer »
Ljusstyrka
Ljusstyrka är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket ljus som strålar ut i en viss riktning från en ljuskälla.
Ny!!: Storhet och Ljusstyrka · Se mer »
Lorentztransformation
Lorentztransformationen är en uppsättning ekvationer inom relativitetsteorin som anger hur tids- och rumskoordinater mäts i olika inertialsystem.
Ny!!: Storhet och Lorentztransformation · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Storhet och Luminositet · Se mer »
Magnetisering
Magnetisering är en fysikalisk storhet definierad som magnetiskt dipolmoment per volymenhet.
Ny!!: Storhet och Magnetisering · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Storhet och Massa · Se mer »
Massflöde
Massflöde, storhet i strömningsmekanik, definierat som den massa, av en fluid, som passerar en gränsyta per tidsenhet.
Ny!!: Storhet och Massflöde · Se mer »
Matris
''n'' kolumner Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema av tal eller andra storheter.
Ny!!: Storhet och Matris · Se mer »
Mätetal
enhet Ett mätetal är ett värde som anger hur många gånger den valda enheten (till exempel millimeter (mm), kilogram (kg), ampere (A) etc.) ingår i ett mätvärde eller en storhet.
Ny!!: Storhet och Mätetal · Se mer »
Mätinstrument
Ett mätinstrument eller ett mätdon är en anordning av fysisk eller immateriell konstruktion som används för att mäta en eller flera fysikaliska storheter.
Ny!!: Storhet och Mätinstrument · Se mer »
Mätstorhet
En mätstorhet är den storhet man skall mäta.
Ny!!: Storhet och Mätstorhet · Se mer »
Mål (enhet)
Mål är en gammal norsk enhet för att mäta area och motsvarar cirka.
Ny!!: Storhet och Mål (enhet) · Se mer »
Måttenhet
En måttenhet är en bestämd storlek på en storhet som används för att mäta storheten i, till exempel meter för sträcka.
Ny!!: Storhet och Måttenhet · Se mer »
MKSA-måttsystemet
MKSA är ett enhetssystem som bygger på storheterna meter, kilogram, sekund och ampere och avlöste till stora delar CGS-systemet.
Ny!!: Storhet och MKSA-måttsystemet · Se mer »
Molmassa
Molmassa är en storhet som betecknar massan av ett grundämne eller kemisk förening delad på dess substansmängd.
Ny!!: Storhet och Molmassa · Se mer »
Moment
En vektor '''B''' appliceras och ger upphov till ett moment '''M''' runt vridningsaxeln som går genom punkten A. Moment är en storhet som uppstår när en kraft verkar på en viss punkt, eller mer generellt, när en vektor appliceras på en viss punkt.
Ny!!: Storhet och Moment · Se mer »
Moment (matematik)
Moment är inom matematik och statistik en storhet som bygger på fysikens moment, men som har en mer abstrakt betydelse.
Ny!!: Storhet och Moment (matematik) · Se mer »
Nationell normal
Nationell normal är en referens för en fysikalisk storhet inom ett land.
Ny!!: Storhet och Nationell normal · Se mer »
Naturliga enheter
Naturliga enheter kallas den typ av enhetssystem som är baserade på universella fysiska konstanter.
Ny!!: Storhet och Naturliga enheter · Se mer »
Observabel (kvantmekanik)
En observabel är inom fysiken, och mer specifikt kvantmekaniken, en storhet hos ett kvantmekaniskt tillstånd som kan bestämmas genom en eller flera fysikaliska mätningar.
Ny!!: Storhet och Observabel (kvantmekanik) · Se mer »
Ohms lag
Linjärt samband enligt Ohms lag mellan spänning och ström för ett motstånd på 5 kilo-ohm Ohms lag beskriver förhållandet mellan elektrisk spänning, elektrisk resistans och elektrisk ström för en linjär resistor.
Ny!!: Storhet och Ohms lag · Se mer »
Opacitet
Opacitet är ett begrepp och en storhet inom optiken som används för att ange transparens, alltså genomskinlighet.
Ny!!: Storhet och Opacitet · Se mer »
Parameter
En parameter är en storhet som betraktas som konstant i en given situation men som kan anta andra konstanta värden i andra situationer.
Ny!!: Storhet och Parameter · Se mer »
Permittivitet
Permittivitet är en fysikalisk storhet som beskriver hur ett elektriskt fält påverkar och påverkas av ett elektriskt isolerande material, och är bestämd efter ett materials förmåga att polariseras i förhållande till dess fält, och därför reduceras fältet inuti materialet.
Ny!!: Storhet och Permittivitet · Se mer »
Planckenheter
Planckenheter är ett enhetssystem för mätning baserad på de fundamentala konstanterna.
Ny!!: Storhet och Planckenheter · Se mer »
Plimsollmärke
Plimsoll- och lastmärke S/S Sankt Erik. Plimsollmärke eller lastmärke är en uppmärkning av ett fartygs lastkapacitet, som markerar maximal nerlastning eller egentligen minsta fribord i förhållande till vattnets densitet och olika årstider.
Ny!!: Storhet och Plimsollmärke · Se mer »
Polarografi
Polarografi är en metod att elektrokemiskt analysera lösningar av reducerbara eller oxiderbara substanser.
Ny!!: Storhet och Polarografi · Se mer »
Ppi
ppi, även PPI, är en vanlig enhet för pixeltäthet (upplösning) på datorskärmar.
Ny!!: Storhet och Ppi · Se mer »
Procent
Procenttecken Procent (av latinets per centum, 'för varje hundrade') är synonymt med hundradel och uttrycket per hundra.
Ny!!: Storhet och Procent · Se mer »
Processtorhet
Processtorhet, eller processfunktion, är en vägberoende fysisk storhet som beskriver ett systems övergång från ett jämviktstillstånd till ett annat.
Ny!!: Storhet och Processtorhet · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Storhet och Rörelsemängd · Se mer »
Remote terminal unit
En RTU (engelska: Remote terminal unit) är en mikroprocessbaserad styrsystemskomponent som integrerar en fysisk process med ett överliggande kontrollsystem, till exempel ett distribuerat styrsystem (DCS) eller ett SCADA-system.
Ny!!: Storhet och Remote terminal unit · Se mer »
Reynoldstal
Rökpelaren från ett stearinljus. Röken går från att strömma laminärt till turbulent. Reynoldstalet kan användas för att förutse när detta omslag sker. Reynoldstal (Re) är en dimensionslös storhet inom strömningsmekanik som kan användas för att karakterisera olika strömningsfall.
Ny!!: Storhet och Reynoldstal · Se mer »
Sensor
'''Infraröd sensor.'''Den svarta tappen till vänster uppe är sändare av infrarött "osynligt" ljus, den vita mottagare av reflekterad signal. En sensor är ett samlingsbegrepp på en apparat eller anläggning som detekterar och insamlar någon form av stimuli eller data, och sedan reagerar med att sända någon form av signal vidare som kan behandlas.
Ny!!: Storhet och Sensor · Se mer »
SI-enhet
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.
Ny!!: Storhet och SI-enhet · Se mer »
Skalärprodukt
Skalärprodukt, också kallad inre produkt, är inom vektoralgebran en operation på två vektorer a och b vars resultat är en skalär och som i ett euklidiskt rum kan definieras som där θ är vinkeln mellan vektorerna.
Ny!!: Storhet och Skalärprodukt · Se mer »
Spårbarhet
Spårbarhet innebär att fullständig information för varje steg i en processkedja finns tillgänglig.
Ny!!: Storhet och Spårbarhet · Se mer »
Specifik värmekapacitet
Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet.
Ny!!: Storhet och Specifik värmekapacitet · Se mer »
Spektralteori
Spektralteori är en gren inom matematiken där man tillämpar egenskaperna hos spektralsatsen, och handlar till mycket om att studera egenvärden och spektrum hos linjära avbildningar och -operatorer på ändligt- och oändligtdimensionella rum.
Ny!!: Storhet och Spektralteori · Se mer »
Spektrofotometri
Bild på en spektrofotometer Spektrofotometri är en metod som utnyttjas för att analysera kemiska prov med hjälp av ljus och få fram koncentrationer för lösningar med okända koncentrationer.
Ny!!: Storhet och Spektrofotometri · Se mer »
Statens strålskyddsinstitut
Statens strålskyddsinstitut (SSI) var en svensk statlig tillsynsmyndighet som sorterade under Miljödepartementet.
Ny!!: Storhet och Statens strålskyddsinstitut · Se mer »
Substansmängd
Substansmängd (tidigare kallad ämnesmängd) är en grundstorhet, som anger ett antal av mer eller mindre reella partiklar eller kroppar, till exempel molekyler, elektroner, fotoner eller enhetsceller i en kristall (se kristallstruktur).
Ny!!: Storhet och Substansmängd · Se mer »
Superposition
Vid superposition adderas två eller flera lösningar till en ekvation vilket ger en ny lösning.
Ny!!: Storhet och Superposition · Se mer »
T
T är den tjugonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Storhet och T · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Storhet och Tal · Se mer »
Täthetsfunktionalteori
Beräknad elektrontäthet av bensenmolekylen Täthetsfunktionalteori (DFT) är en kvantmekanisk metod som används inom fysik och kemi för att undersöka elektronstrukturen hos flerkroppssystem, eller för att vara mer precis, molekyler och det fasta tillståndet.
Ny!!: Storhet och Täthetsfunktionalteori · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Storhet och Temperatur · Se mer »
Tensor
En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.
Ny!!: Storhet och Tensor · Se mer »
Transport (olika betydelser)
Transport kan syfta på.
Ny!!: Storhet och Transport (olika betydelser) · Se mer »
U
U är den tjugoförsta bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Storhet och U · Se mer »
Utgångshastighet
Utgångshastighet för kulor med olika massa avfyrade från samma vapen. Utgångshastighet (storhetsbeteckning: V₀, stiliserat V_0) är den hastighet som en projektil har i det ögonblick den lämnar en utskjutningsanordning och påbörjar sin kastbana.
Ny!!: Storhet och Utgångshastighet · Se mer »
V
V är den tjugoandra bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Storhet och V · Se mer »
Vattenaktivitet
Vattenaktivitet, betecknas ofta aw, är en fysikalisk storhet som bland annat används inom livsmedelsteknik och byggnadsfysik vid bedömning av risk för bakterie- och mögelbefall.
Ny!!: Storhet och Vattenaktivitet · Se mer »
Vätejon
En vätejon är en jon som består av en positivt eller negativt laddad väteatom.
Ny!!: Storhet och Vätejon · Se mer »
Vågfunktionskollaps
Inom kvantmekaniken är vågfunktionskollaps det fenomen som innebär att en vågfunktion - ursprungligen flera överlagrade egentillstånd - ger intryck av att reduceras till ett enda egentillstånd efter att den har växelverkat med en observatör.
Ny!!: Storhet och Vågfunktionskollaps · Se mer »
Vektor
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning.
Ny!!: Storhet och Vektor · Se mer »
Verkan (fysik)
Verkan är en fysikalisk storhet där dimensionen är energi multiplicerad med tid eller rörelsemängd multiplicerad med längd.
Ny!!: Storhet och Verkan (fysik) · Se mer »
Vridmoment
Vridmoment eller kraftmoment är ett mått på en krafts förmåga att vrida ett objekt kring en viss axel.
Ny!!: Storhet och Vridmoment · Se mer »
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Storhet och W · Se mer »
1 (tal)
1 (eller) är det naturliga heltal som följer 0 och föregår 2.
Ny!!: Storhet och 1 (tal) · Se mer »
Omdirigerar här:
Fysikalisk kvantitet, Fysikalisk storhet, Fysikaliska storheter, Observabel, Observabler, Storheter.
