Snabbare tillgång än webbläsare!
278 relationer: Abc-förmodan, Abelpriset, Additiv talteori, Additivitet, Adrien-Marie Legendre, Agohin–Giugas förmodan, Alan Baker, Alexander Berger, Alexander Gelfond, Algebra, Algebraisk geometri, Algebraisk talteori, Algoritmisk talteori, Alhazen, Analytisk talteori, André Weil, Andrej Andrejevitj Markov, Andrew Odlyzko, Andricas förmodan, Angelo Genocchi, Antonio Escobar y Mendoza, Aritmetik, Aritmetikens fundamentalsats, Aritmetisk funktion, Aritmetisk geometri, Aritmetiskt tal, Augustin Louis Cauchy, Axel Thue (matematiker), Øystein Ore, Övernaturligt tal, Äkta delare, Ändlig kropp, Baltic Way, Bézouts identitet, Benjamin Peirce, Bernhard Riemann, Bernoullital, Binär relation, Bonses olikhet, Brocards förmodan, Bruns konstant, Carl Ferdinand Degen, Carl Gustav Jacob Jacobi, Carl Severin Wigert, Carl Siegel, Carl Størmer, Carmichaeltal, Catalans förmodan, Charles Hermite, Chens sats, ..., Christian Goldbach, Clas-Olof Selenius, Colepriset, Collatz problem, Concrete Mathematics, Cramérs förmodan, David Hilbert, De Polignacs formel, Dedekinds psifunktion, Defekt tal, Determinant, Diamondoperator, Diofantisk approximation, Dirichletfaltning, Dirichlets delarproblem, Dirichlets sats om aritmetiska följder, Diskret matematik, Duffin–Schaeffers förmodan, Edmund Landau, Edward Waring, Egenkurva, Elementa, Elementär talteori, Elliott–Halberstams förmodan, Elliptiskt pseudoprimtal, Erdős–Kacs sats, Erdős–Nicolastal, Erdős–Straus förmodan, Erdős–Woodstal, Erhard Schmidt, Eric Temple Bell, Ernst Christian Julius Schering, Ernst Sejersted Selmer, Eugène Charles Catalan, Euklides sats, Euler–Mascheronis konstant, Eulers förmodan, Eulers fi-funktion, Eulers kriterium, Eulers sats, Eulertal, Extraordinärt tal, Fakultet (matematik), Faltings sats, Feit–Thompsons förmodan, Fermat–Catalans förmodan, Fermatpseudoprimtal, Fermats stora sats, Fermattal, Fibonaccital, Firoozbakhts förmodan, Folke Ryde, Formler för primtal, Fouriertransform, Freeman Dyson, G.H. Hardy, Galoismodul, Galoisteori, Geminos, Genuskaraktär, Geometri, Geometrisk talteori, George Pólya, Glaishers sats, Goldbachs hypotes, Golv- och takfunktionerna, Goormaghtighs förmodan, Goro Shimura, Gotthold Eisenstein, Green–Taos sats, Gruppteori, Guglielmo Libri Carucci dalla Sommaja, Hardy–Littlewoods andra förmodan, Hardy–Littlewoods första förmodan, Harmoniskt tal, Heckekaraktär, Heiko Harborth, Heinrich Weber, Helge von Koch, Heltalsdivision med rest, Heltalspartition, Hemiperfekt tal, Hermann Behrbohm, Honda (efternamn), Issai Schur, Iwasawateori, J-2-ring, Jacobi–Maddens ekvation, Jacobsthalsumma, Jacques Binet, Jean Bourgain, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, Joseph Liouville, Juliusz Brzezinski, Kalle Väisälä, Katz–Langs ändlighetssats, Ken A. Ribet, Kolossalt ymnigt tal, Kombinatorik, Kvadratisk Gaussumma, Kvadratisk rest, Kvasiperfekt tal, Lagranges fyrkvadratssats, Landau–Ramanujans konstant, Landsberg–Schaars relation, Legendres förmodan, Legendresymbolen, Lemoines förmodan, Leonard Eugene Dickson, Leonhard Euler, Leopold Kronecker, Leylandtal, Ling Long (matematiker), Linniks sats, Liouvilles lambda-funktion, Lista över matematiska konstanter, Lista över saker namngivna efter Pierre de Fermat, Lista över tal, Louis Poinsot, Lucas kriterium, Lucas-Lehmers test, Lucastal, Lyckotal, Maiers sats, Martin Eichler, Matematik, Matematikens historia, Matematisk konstant, Matematiskt bevis, Möbiusfunktionen, Meissel–Mertens konstant, Mersenneprimtal, Mertens förmodan, Mertens sats, Mertensfunktionen, Michele Cipolla, Minsta gemensamma multipel, Modulär form, Modulära gruppen, Motzkintal, Multiplikativ funktion, Multiplikativ talteori, Naturliga tal, Nästan-perfekt tal, Nästan-primtal, Nicolaas Govert de Bruijn, Niels Nielsen (matematiker), Nils Pipping, Nivens konstant, Numerologi, Oktaedertal, Oktisk reciprocitet, Olösta matematiska problem, Oppermanns förmodan, Ordning (talteori), P-adiska tal, P=NP?, Pafnutij Tjebysjov, Paul Erdős, Pál Turán, Pólyas förmodan, Peanoaritmetik, Perfekt tal, Permutation, Pierre de Fermat, Pierre François Verhulst, Pillaiprimtal, Pillais aritmetiska funktion, Poincaréserie (modulär form), Polignacs förmodan, Praktiskt tal, Primärt pseudoperfekt tal, Primitiv rot, Primitivt ymnigt tal, Primtal, Primtalsfunktionen, Primtalssatsen, Primtalstvillingsförmodan, Prothtal, Pythagoreisk trippel, Radikal av ett heltal, Ramanujan–Nagells ekvation, Ramanujans summa, Redmond–Suns förmodan, Relativt prima, Ribets sats, Richard Borcherds, Richard Dedekind, Rossers sats, Saunders Mac Lane, Schrödertal, Semiperfekt tal, Semiprimtal, Sfeniskt tal, Shimurakorrespondens, Shimuravarietet, Sigmafunktionen, Sophie Germain, Stanislaw Ulam, Superperfekt tal, T (SAB), Tal, Taxital, Terence Tao, Thabit ibn Kurrah, Thomas Joannes Stieltjes, Trigonometri, Trygve Nagell, Vantieghems sats, Vetenskap, Vinogradovs sats, Wacław Sierpiński, Wang Xiaoyun, Wilhelm Ljunggren, Wilsons sats, Woodalltal, Ymnighetsindex, 12 (tal), 196-algoritmen, 26 (tal), 54 (tal), 55 (tal), 56 (tal), 57 (tal), 58 (tal), 59 (tal), 60 (tal), 61 (tal). Förläng index (228 mer) »
Abc-förmodan
abc-förmodan, eller Oesterlé–Massers förmodan, är en berömd förmodan inom talteorin som uttalar sig om allmänna positiva heltal a, b och c sådana att de är relativt prima och a+b.
Ny!!: Talteori och Abc-förmodan · Se mer »
Abelpriset
Abelpriset (norska: Abelprisen) är ett norskt pris som delas ut en gång om året till en matematiker som åstadkommit något extraordinärt.
Ny!!: Talteori och Abelpriset · Se mer »
Additiv talteori
Additiv talteori är en delgren av talteori som undersöker delmängder av heltal och hur de förändras om man adderar dem.
Ny!!: Talteori och Additiv talteori · Se mer »
Additivitet
Additivitet är ett begrepp inom matematiken som anger hur en funktion uppför sig vid summering.
Ny!!: Talteori och Additivitet · Se mer »
Adrien-Marie Legendre
Adrien-Marie Legendres vapen Adrien-Marie Legendre, född 18 september 1752, död 10 januari 1833 var en fransk matematiker.
Ny!!: Talteori och Adrien-Marie Legendre · Se mer »
Agohin–Giugas förmodan
Inom talteori är Agohin–Giugas förmodan en förmodan om Bernoullitalen.
Ny!!: Talteori och Agohin–Giugas förmodan · Se mer »
Alan Baker
Alan Baker, född 19 augusti 1939 i London, död 4 februari 2018 i Cambridge, var en brittisk matematiker känd för sitt arbete inom talteori, särskilt inom transcendenta tal.
Ny!!: Talteori och Alan Baker · Se mer »
Alexander Berger
Alexander Berger, född 30 juni 1844 på Södra Håkanbol i Nysunds socken, död 9 juni 1901 i Uppsala, var en svensk matematiker.
Ny!!: Talteori och Alexander Berger · Se mer »
Alexander Gelfond
Alexander Osipovich Gelfond, född den 24 oktober 1906 i Sankt Petersburg i Ryssland, död den 7 november 1968, var en sovjetisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Alexander Gelfond · Se mer »
Algebra
Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken.
Ny!!: Talteori och Algebra · Se mer »
Algebraisk geometri
Algebraisk geometri är en gren inom matematiken och kan sägas vara en kombination av geometri och abstrakt algebra.
Ny!!: Talteori och Algebraisk geometri · Se mer »
Algebraisk talteori
Algebraisk talteori är en gren inom talteorin där talområdet utvidgas till att också omfatta algebraiska tal, vilka är nollställen till polynom med koefficienter som är heltal.
Ny!!: Talteori och Algebraisk talteori · Se mer »
Algoritmisk talteori
Algoritmisk talteori är en gren inom talteorin där algoritmer studeras.
Ny!!: Talteori och Algoritmisk talteori · Se mer »
Alhazen
Alhazen, Ibn al-Haitam, eller Muhammed ibn al-Hasan (arabiska: أبو علي الحسن بن الحسن بن الهيثم, Abū ʿAlī al-Ḥasan ibn al-Ḥasan), född 965 i Basra (nuvarande Irak), död 1038 troligen i Kairo, var en matematiker, astronom, och fysiker, en av optikens pionjärer.
Ny!!: Talteori och Alhazen · Se mer »
Analytisk talteori
Analytisk talteori är en gren inom talteorin som använder analys och komplex analys som verktyg för att angripa frågor rörande heltal.
Ny!!: Talteori och Analytisk talteori · Se mer »
André Weil
André Weil, född 6 maj 1906, död 6 augusti 1998, var en fransk matematiker, känd för sitt grundläggande arbete inom talteori och algebraisk geometri.
Ny!!: Talteori och André Weil · Se mer »
Andrej Andrejevitj Markov
Andrej Andrejevitj Markov (ryska: Андре́й Андре́евич Ма́рков), född 14 juni 1856, död 20 juli 1922, var en rysk matematiker verksam i Sankt Petersburg.
Ny!!: Talteori och Andrej Andrejevitj Markov · Se mer »
Andrew Odlyzko
Andrew Odlyzko, född 23 juli 1949 i Tarnów, Polen, är en polsk-amerikansk matematiker.
Ny!!: Talteori och Andrew Odlyzko · Se mer »
Andricas förmodan
Inom talteori är Andricas förmodan (uppkallad efter Dorin Andrica) en förmodan om primtalens fördelning.
Ny!!: Talteori och Andricas förmodan · Se mer »
Angelo Genocchi
Angelo Genocchi, född den 5 mars 1817 i Piacenza, död den 7 mars 1889 i Turin, var en italiensk matematiker, specialiserad inom talteori.
Ny!!: Talteori och Angelo Genocchi · Se mer »
Antonio Escobar y Mendoza
Monsignor Antonio Escobar Antonio Escobar y Mendoza, född 1589 i Valladolid, död 4 juli 1669 i Valladolid, var en spansk jesuit och moralteolog.
Ny!!: Talteori och Antonio Escobar y Mendoza · Se mer »
Aritmetik
Aritmetik, räknelära, (från grekiskan arithmein: räkna, arithmetike: räknekonst, arithmos: tal) är den gren inom matematiken som behandlar räknande.
Ny!!: Talteori och Aritmetik · Se mer »
Aritmetikens fundamentalsats
Aritmetikens fundamentalsats är ett teorem inom den gren av matematiken som kallas talteori.
Ny!!: Talteori och Aritmetikens fundamentalsats · Se mer »
Aritmetisk funktion
En aritmetisk funktion (eller talteoretisk funktion) f(n) är inom talteorin en funktion med definitionsmängd alla positiva heltal och målmängd de komplexa talen.
Ny!!: Talteori och Aritmetisk funktion · Se mer »
Aritmetisk geometri
Aritmetisk geometri är en gren inom matematiken som kan definieras som en kombination av talteori och geometri.
Ny!!: Talteori och Aritmetisk geometri · Se mer »
Aritmetiskt tal
Inom talteorin är ett aritmetiskt tal ett heltal vars aritmetiska medelvärde av dess positiva delare är ett heltal.
Ny!!: Talteori och Aritmetiskt tal · Se mer »
Augustin Louis Cauchy
Augustin Louis Cauchy, född 21 augusti 1789 i Paris, död 23 maj 1857 i Sceaux, var en fransk matematiker.
Ny!!: Talteori och Augustin Louis Cauchy · Se mer »
Axel Thue (matematiker)
Axel Thue. Axel Thue, född den 19 februari 1863 i Tønsberg, död den 7 mars 1922 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk matematiker känd för sina arbeten rörande diofantiska approximationer och kombinatorik.
Ny!!: Talteori och Axel Thue (matematiker) · Se mer »
Øystein Ore
Øystein Ore Øystein Ore, född 7 oktober 1899, död 13 augusti 1968, var en norsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Øystein Ore · Se mer »
Övernaturligt tal
Inom talteori är ett övernaturligt tal ett naturligt tal som är ymnigt men inte semiperfekt.
Ny!!: Talteori och Övernaturligt tal · Se mer »
Äkta delare
Inom talteorin är en äkta delare till talet n, ett heltal som delar n men är skiljt från n, -n, 1 och -1.
Ny!!: Talteori och Äkta delare · Se mer »
Ändlig kropp
I abstrakt algebra är en ändlig kropp en kropp med ändligt många element.
Ny!!: Talteori och Ändlig kropp · Se mer »
Baltic Way
Baltic Way är en årligen återkommande matematiktävling.
Ny!!: Talteori och Baltic Way · Se mer »
Bézouts identitet
Bézouts identitet är en sats inom talteori uppkallad efter Étienne Bézout som säger att för två heltal a och b med största gemensamma delare d går det att hitta heltal x och y så att och att d är det minsta positiva heltalet som kan skrivas på formen ax + by.
Ny!!: Talteori och Bézouts identitet · Se mer »
Benjamin Peirce
Benjamin Peirce, född 4 april 1809 i Salem, Massachusetts, USA död 6 oktober 1880 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom och matematiker, som utförde en av de första noggranna beräkningarna av Neptunus bana och undersökte stabiliteten hos planeten Saturnus ringsystem, som han ansåg uppbyggt av materia i flytande form.
Ny!!: Talteori och Benjamin Peirce · Se mer »
Bernhard Riemann
Georg Friedrich Bernhard Riemann, född 17 september 1826 i Breselenz, Hannover, död 20 juli 1866 i Selasca, Italien, var en tysk matematiker som gjorde viktiga bidrag inom matematisk analys, talteori och differentialgeometri.
Ny!!: Talteori och Bernhard Riemann · Se mer »
Bernoullital
Bernoullitalen är en sekvens av rationella tal som ofta förekommer inom matematiken, främst inom talteori.
Ny!!: Talteori och Bernoullital · Se mer »
Binär relation
Inom matematiken är en binär relation R, mellan två mängder X och Y, en delmängd av den cartesiska produkten mellan X och Y: Ett element x \in X är relaterat till ett element y \in Y via relationen R om det ordnade paret (x,y) är ett element i mängden R, det vill säga om (x,y) \in R. Istället för att skriva (x,y) \in R kan man skriva x R y vilket utläses: 'x är relaterat till y via R.' Tre viktiga typer av binära relationer inom matematiken är ekvivalensrelationer, ordningsrelationer och avbildningar.
Ny!!: Talteori och Binär relation · Se mer »
Bonses olikhet
Bonses olikhet, uppkallad efter H. Bonse, är inom talteorin en olikhet som säger att om p1,..., pn, pn+1 är de n + 1 första primtalen och n ≥ 4, är.
Ny!!: Talteori och Bonses olikhet · Se mer »
Brocards förmodan
Inom talteori är Brocards förmodan en förmodan som säger att det finns åtminstone fyra primtal mellan (pn)2 och (pn+1)2, för n > 1, där pn betecknar det n:te primtalet.
Ny!!: Talteori och Brocards förmodan · Se mer »
Bruns konstant
Inom talteori är Bruns konstant en viktig matematisk konstant.
Ny!!: Talteori och Bruns konstant · Se mer »
Carl Ferdinand Degen
Carl Ferdinand Degen, född 1 november 1766 i Braunschweig, Tyskland, död den 8 april 1825 i Köpenhamn, var en dansk matematiker.
Ny!!: Talteori och Carl Ferdinand Degen · Se mer »
Carl Gustav Jacob Jacobi
Carl Gustav Jacob Jacobi, född 10 december 1804 i Potsdam, död 18 februari 1851 i Berlin, var en tysk matematiker, bror till Moritz Hermann von Jacobi.
Ny!!: Talteori och Carl Gustav Jacob Jacobi · Se mer »
Carl Severin Wigert
Carl Severin Wigert, född 15 oktober 1871, död 7 februari 1941 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk matematiker som främst ägnade sig åt analytisk talteori och funktionsteori.
Ny!!: Talteori och Carl Severin Wigert · Se mer »
Carl Siegel
Carl Ludwig Siegel, född 31 december 1896, död 4 april 1981, var en tysk matematiker som specialiserade sig på talteori.
Ny!!: Talteori och Carl Siegel · Se mer »
Carl Størmer
Fredrik Carl Mülertz Størmer, född 3 september 1874 i Skien, död 13 augusti 1957 på Blindern i Oslo, var en norsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Carl Størmer · Se mer »
Carmichaeltal
Inom talteorin är Carmichaeltal (eller absolut pseudoprimtal) de heltal som är pseudoprimtal i alla baser.
Ny!!: Talteori och Carmichaeltal · Se mer »
Catalans förmodan
Inom talteori är Catalans förmodan (eller Mihăilescus sats) en berömd sats som förmodades av matematikern Eugène Charles Catalan 1844 och bevisades 2002 av Preda Mihăilescu.
Ny!!: Talteori och Catalans förmodan · Se mer »
Charles Hermite
Charles Hermite, född 24 december 1822 i Dieuze i Lothringen, död 14 januari 1901 i Paris, fransk matematiker.
Ny!!: Talteori och Charles Hermite · Se mer »
Chens sats
Inom talteori är Chens sats en sats som säger att varje tillräckligt stort jämnt tal kan skrivas som summan av antingen två primtal eller ett primtal och ett semiprimtal (produkten av två primtal).
Ny!!: Talteori och Chens sats · Se mer »
Christian Goldbach
Christian Goldbach, född 18 mars 1690, död 20 november 1764, var en preussisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Christian Goldbach · Se mer »
Clas-Olof Selenius
Clas-Olof Selenius, född 28 september 1922 i Helsingfors, död 10 september 1991 i Uppsala, var en finländsk matematiker och vetenskapshistoriker.
Ny!!: Talteori och Clas-Olof Selenius · Se mer »
Colepriset
Colepriset (egentligen Frank Nelson Cole-priset) är två priser som delas ut till matematiker av American Mathematical Society, ett för enastående bidrag inom algebra och ett för ett enastående bidrag inom talteori.
Ny!!: Talteori och Colepriset · Se mer »
Collatz problem
Collatz problem är ett olöst problem inom talteorin.
Ny!!: Talteori och Collatz problem · Se mer »
Concrete Mathematics
Concrete Mathematics: A Foundation for Computer Science är en lärobok i matematik, skriven av Ronald Graham, Donald Knuth och Oren Patashnik.
Ny!!: Talteori och Concrete Mathematics · Se mer »
Cramérs förmodan
Inom talteori är Cramérs förmodan, formulerad av den svenska matematikern Harald Cramér 1936, en förmodan om primtal.
Ny!!: Talteori och Cramérs förmodan · Se mer »
David Hilbert
David Hilbert, född 23 januari 1862 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 14 februari 1943 i Göttingen, var en tysk matematiker som var professor i Göttingen 1895-1930.
Ny!!: Talteori och David Hilbert · Se mer »
De Polignacs formel
Inom talteorin är de Polignacs formel, uppkallad efter Alphonse de Polignac, en formel som ger primtalsfaktoriseringen av fakulteten n! där n ≥ 1 är ett heltal.
Ny!!: Talteori och De Polignacs formel · Se mer »
Dedekinds psifunktion
Inom talteorin är Dedekinds psifunktion den aritmetiska funktionen Funktionen introducerades av Richard Dedekind.
Ny!!: Talteori och Dedekinds psifunktion · Se mer »
Defekt tal
Defekt tal, omättat tal eller fattigt tal är inom talteorin ett heltal n, för vilket summan av alla positiva delare, inklusive n självt, betecknat ''σ(n)'', är mindre än 2n.
Ny!!: Talteori och Defekt tal · Se mer »
Determinant
Inom linjär algebra, är en determinant en funktion som tillordnar en skalär till en kvadratisk matris.
Ny!!: Talteori och Determinant · Se mer »
Diamondoperator
Inom talteori är diamondoperatorerna〈d〉vissa operatorer med verkan på rummet av modulära former för gruppen Γ1(N) som ges av verkan av en matris i Γ0(N).
Ny!!: Talteori och Diamondoperator · Se mer »
Diofantisk approximation
Inom matematiken är Diofantisk approximation, uppkallat efter Diofantos, ett delområde av talteori som studerar approximeringen av reella tal med rationella tal.
Ny!!: Talteori och Diofantisk approximation · Se mer »
Dirichletfaltning
Dirichletfaltningen är en binär operator definierad för aritmetiska funktioner med användning inom talteorin.
Ny!!: Talteori och Dirichletfaltning · Se mer »
Dirichlets delarproblem
Inom talteori är Dirichlets delarproblem ett klassiskt problem om tillväxten av summafunktionen av delarantalet.
Ny!!: Talteori och Dirichlets delarproblem · Se mer »
Dirichlets sats om aritmetiska följder
Inom talteori är Dirichlets sats om aritmetiska följder, även känd som Dirichlets primtalssats, en sats som säger att för två godtyckliga relativt prima positiva heltal a och d, finns det oändligt många primtal av formen a + nd, där n är ett icke-negativt heltal.
Ny!!: Talteori och Dirichlets sats om aritmetiska följder · Se mer »
Diskret matematik
Diskret matematik är heltalsmatematik, det vill säga matematik som hanterar heltal.
Ny!!: Talteori och Diskret matematik · Se mer »
Duffin–Schaeffers förmodan
Inom talteori är Duffin–Schaeffers förmodan en viktig förmodan inom diofantisk approximation framtagen av R. J. Duffin och A. C. Schaeffer 1941.
Ny!!: Talteori och Duffin–Schaeffers förmodan · Se mer »
Edmund Landau
Edmund Landau, född 14 februari 1877, död 19 februari 1938, var en tysk matematiker.
Ny!!: Talteori och Edmund Landau · Se mer »
Edward Waring
Edward Waring, född omkring 1736 i Old Heath, Shropshire, England, död 15 augusti 1798 i Plealy, Pontesbury, Shropshire, var en brittisk matematiker, som år 1770 ställde den fråga som blev känd som Warings problem och valdes till stipendiat i Royal Society 1763 och tilldelades Copleymedaljen 1784.
Ny!!: Talteori och Edward Waring · Se mer »
Egenkurva
Inom talteorin, en del av matematiken, är en egenkurva en rigid analytisk kurva som parametriserar vissa ''p''-adiska familjer av modulära former, och en egenvarietet är en högredimensionell generalisering av dessa.
Ny!!: Talteori och Egenkurva · Se mer »
Elementa
Titelsidan för Henry Billingsley's första engelska version av Euklides ''Elementa'', 1570. Elementa är ett matematiskt verk som innehåller det sammanfattade kunnandet i geometri under antikens Grekland.
Ny!!: Talteori och Elementa · Se mer »
Elementär talteori
Elementär talteori är en gren inom talteorin där heltalen studeras utan användning av någon av teknikerna från andra matematikområden.
Ny!!: Talteori och Elementär talteori · Se mer »
Elliott–Halberstams förmodan
Inom talteori är Elliott–Halberstams förmodan en förmodan om primtalens fördelning i aritmetiska följder.
Ny!!: Talteori och Elliott–Halberstams förmodan · Se mer »
Elliptiskt pseudoprimtal
Elliptiskt pseudoprimtal är inom talteorin ett pseudoprimtal för (E, P), där E är en elliptisk kurva definierad av kroppen av rationella tal med komplex multiplikation av en ordning i \mathbb \big(\sqrt \big), med ekvationen y2.
Ny!!: Talteori och Elliptiskt pseudoprimtal · Se mer »
Erdős–Kacs sats
Inom talteori är Erdős–Kacs sats, uppkallad efter Paul Erdős och Mark Kac, även känd som probabilistiska talteorins fundamentalsats, en sats som säger att om ω(n) betecknar antalet skilda primtalsfaktorer av n, då är sannolikhetsfördelningen av normalfördelningen.
Ny!!: Talteori och Erdős–Kacs sats · Se mer »
Erdős–Nicolastal
Inom talteori är ett Erdős–Nicolastal ett naturligt tal som inte är perfekt men för vilket det finns ett tal m så att De första Erdős–Nicolastalen är.
Ny!!: Talteori och Erdős–Nicolastal · Se mer »
Erdős–Straus förmodan
Inom talteori är Erdős–Straus förmodan en förmodan som säger att för alla heltal n ≥ 2 kan talet 4/n skrivas som summan av reciprokerna av tre positiva heltal.
Ny!!: Talteori och Erdős–Straus förmodan · Se mer »
Erdős–Woodstal
Inom talteori är ett positivt heltal k ett Erdős–Woodstal om det har följande egenskap: det finns ett positivt heltal a sådant att i följden (a, a + 1, …, a + k) har varje element gemensamma faktor med antingen a eller a + k. Talen är uppkallade efter Paul Erdős och Alan R. Woods.
Ny!!: Talteori och Erdős–Woodstal · Se mer »
Erhard Schmidt
Erhard Schmidt, född 13 januari 1876 i Dorpat (nuvarande Tartu), Estland, död 6 december 1959 i Berlin, Tyskland, var en tysk matematiker, som anses vara en av grundarna till funktionalanalysen.
Ny!!: Talteori och Erhard Schmidt · Se mer »
Eric Temple Bell
'Eric Temple Bell, född 7 februari 1883 i Peterhead, Aberdeen, Skottland, död 21 december 1960 i Watsonville, Kalifornien, var en amerikansk matematiker, som också skrev ett flertal populärvetenskapliga böcker om matematik och som också verkade som science fiction-författare (under pseudonym).
Ny!!: Talteori och Eric Temple Bell · Se mer »
Ernst Christian Julius Schering
Ernst Christian Julius Schering, född 13 juli 1833 i Forsthaus Sandbergen nära Bleckede, död 2 november 1897 i Göttingen, var en tysk matematiker.
Ny!!: Talteori och Ernst Christian Julius Schering · Se mer »
Ernst Sejersted Selmer
Ernst Sejersted Selmer, född den 20 februari 1920, död den 8 november 2006, var en norsk matematiker som arbetade inom talteori.
Ny!!: Talteori och Ernst Sejersted Selmer · Se mer »
Eugène Charles Catalan
Eugène Charles Catalan, född 30 maj 1814 i Brygge, död 14 februari 1894, var en belgisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Eugène Charles Catalan · Se mer »
Euklides sats
Euklides sats är en sats i talteorin i vilken visas att antalet primtal är oändligt.
Ny!!: Talteori och Euklides sats · Se mer »
Euler–Mascheronis konstant
Euler–Mascheronis konstant (eller enbart Eulers konstant) är en matematisk konstant definierad som gränsvärdet där Hn är det n:e harmoniska talet och ln betecknar den naturliga logaritmen.
Ny!!: Talteori och Euler–Mascheronis konstant · Se mer »
Eulers förmodan
Eulers förmodan är en förmodan inom talteorin besläktad med Fermats stora sats, som föreslogs av Euler 1769.
Ny!!: Talteori och Eulers förmodan · Se mer »
Eulers fi-funktion
De tusen första värdena av φ(''n'') Eulers φ-funktion φ(n), namngiven efter Leonhard Euler, är en viktig aritmetisk funktion inom talteorin.
Ny!!: Talteori och Eulers fi-funktion · Se mer »
Eulers kriterium
Eulers kriterium kallas inom talteorin en speciell egenskap hos Legendresymbolen som i vissa fall kan användas till att beräkna denna, men som framförallt har ett stort teoretiskt värde för att härleda ännu enklare metoder för denna beräkning.
Ny!!: Talteori och Eulers kriterium · Se mer »
Eulers sats
Eulers sats inom talteorin säger att för positiva heltal a och n sådana att a och n är relativt prima så gäller där φ(n) betecknar Eulers ''φ''-funktion.
Ny!!: Talteori och Eulers sats · Se mer »
Eulertal
Eulertalen är heltalsföljd som förekommer i samband med Taylorserier samt i talteori och kombinatorik.
Ny!!: Talteori och Eulertal · Se mer »
Extraordinärt tal
Inom talteorin är ett extraordinärt tal ett naturligt tal n vars största primtalsfaktor är strikt större än \sqrtn.
Ny!!: Talteori och Extraordinärt tal · Se mer »
Fakultet (matematik)
Fakultet är en funktion inom matematiken.
Ny!!: Talteori och Fakultet (matematik) · Se mer »
Faltings sats
Mordells förmodan är inom talteori en förmodan av Louis Joel Mordell (1922) som säger att en kurva av genus större än 1 över kroppen Q av rationella tal har bara ändligt många punkter.
Ny!!: Talteori och Faltings sats · Se mer »
Feit–Thompsons förmodan
Inom talteori är Feit–Thompsons förmodan ett antagande av Walter Feit och John Thompson.
Ny!!: Talteori och Feit–Thompsons förmodan · Se mer »
Fermat–Catalans förmodan
Inom talteori är Fermat–Catalans förmodan en generalisering av Fermats stora sats och Catalans förmodan.
Ny!!: Talteori och Fermat–Catalans förmodan · Se mer »
Fermatpseudoprimtal
Inom talteori utgör Fermatpseudoprimtal den viktigaste klassen av pseudoprimtal från Fermats lilla sats.
Ny!!: Talteori och Fermatpseudoprimtal · Se mer »
Fermats stora sats
Pierre de Fermat formulerade satsen. Andrew Wiles bevisade satsen. Fermats stora sats, även Fermats sista sats, Fermats gåta eller Fermats teorem, är en sats av talteori uppkallad efter Pierre de Fermat som formulerades 1637, men som inte bevisades förrän 1995.
Ny!!: Talteori och Fermats stora sats · Se mer »
Fermattal
Ett fermattal är inom talteorin ett naturligt tal, som kan skrivas på formen: där n är ett naturligt tal.
Ny!!: Talteori och Fermattal · Se mer »
Fibonaccital
Tessellation med kvadrater som har Fibonaccital som sidlängd. Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
Ny!!: Talteori och Fibonaccital · Se mer »
Firoozbakhts förmodan
Inom talteorin är Firoozbakhts förmodan en förmodan som säger att p_^\, (där p_n\, är det n:te primtalet) är en strikt avtagande funktion av n, det vill säga Ekvivalenta former av förmodan är p_ för alla n \ge 1 och \left(\frac\right)^n för alla n \ge 1.
Ny!!: Talteori och Firoozbakhts förmodan · Se mer »
Folke Ryde
Folke August Ryde, född 2 november 1897 i Västervik, död 25 mars 1981 i Lund, var en svensk matematiker.
Ny!!: Talteori och Folke Ryde · Se mer »
Formler för primtal
Inom talteori är en formel för primtal en formel som producerar bara primtal och inga andra tal.
Ny!!: Talteori och Formler för primtal · Se mer »
Fouriertransform
Fouriertransformen (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en transform som ofta används till att överföra en funktion från tidsplanet till frekvensplanet.
Ny!!: Talteori och Fouriertransform · Se mer »
Freeman Dyson
Freeman Dyson, född 15 december 1923 i Crowthorne i Berkshire, död 28 februari 2020 i Princeton, New Jersey, var en brittisk-amerikansk matematiker och teoretisk fysiker och medlem av Royal Society.
Ny!!: Talteori och Freeman Dyson · Se mer »
G.H. Hardy
Godfrey Harold Hardy, född 7 februari 1877 i Cranleigh, Surrey, död 1 december 1947 i Cambridge, var en brittisk matematiker känd för sina arbeten inom talteori och matematisk analys.
Ny!!: Talteori och G.H. Hardy · Se mer »
Galoismodul
Inom matematiken är en Galoismodul en ''G''-modul där G är Galoisgruppen av någon kroppsutvidgning.
Ny!!: Talteori och Galoismodul · Se mer »
Galoisteori
Évariste Galois (1811–1832) Inom matematiken är Galoisteori, uppkallat efter Évariste Galois, en teori som sammanbinder kroppteori och gruppteori.
Ny!!: Talteori och Galoisteori · Se mer »
Geminos
Geminos från Rhodos, var en grekisk astronom och matematiker på 1:a århundradet f.Kr.
Ny!!: Talteori och Geminos · Se mer »
Genuskaraktär
Inom talteori, en del av matematiken, är en genuskaraktär av en kvadratisk talkropp K en karaktär av genusgruppen av K. I andra ord är den en kvadratisk karaktär (även känd som en reell karaktär) av den smala klassgruppen av K. Med hjälp av Artinavbildningen kan samlingen av genuskaraktärer även ses som de oramifierade kvadratiska karaktärerna av absoluta Galoisgruppen av K.
Ny!!: Talteori och Genuskaraktär · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Talteori och Geometri · Se mer »
Geometrisk talteori
Geometrisk talteori är en gren inom talteorin som omfattar alla former av geometri.
Ny!!: Talteori och Geometrisk talteori · Se mer »
George Pólya
George (György) Pólya, född 13 december 1887 i Budapest, Ungern, död 7 september 1985 i Palo Alto, Kalifornien, USA var en ungersk-amerikansk matematiker, verksam i USA från 1940.
Ny!!: Talteori och George Pólya · Se mer »
Glaishers sats
Inom talteori är Glaishers sats en användbar sats i studien av heltalspartitioner.
Ny!!: Talteori och Glaishers sats · Se mer »
Goldbachs hypotes
Goldbachs hypotes (eller Goldbachs förmodan) är ett talteoretiskt påstående som lyder: Goldbachs hypotes är ett av de mest kända olösta matematiska problemen.
Ny!!: Talteori och Goldbachs hypotes · Se mer »
Golv- och takfunktionerna
Golvfunktionens graf Takfunktionens graf Golv- och takfunktionerna är två funktioner inom talteorin.
Ny!!: Talteori och Golv- och takfunktionerna · Se mer »
Goormaghtighs förmodan
Goormaghtighs förmodan är en förmodan inom talteori uppkallad efter den belgiske matematikern René Goormaghtigh.
Ny!!: Talteori och Goormaghtighs förmodan · Se mer »
Goro Shimura
Goro Shimura, född 23 februari 1930 i Hamamatsu, Japan, i Shizuoka prefektur, död 3 maj 2019 i Princeton, New Jersey, USA, var en japansk matematiker, som arbetade med talteori, automorfa former och aritmetisk geometri.
Ny!!: Talteori och Goro Shimura · Se mer »
Gotthold Eisenstein
Ferdinand Gotthold Max Eisenstein, född 16 april 1823, död 11 oktober 1852, var en tysk matematiker vars specialitet var talteori och matematisk analys.
Ny!!: Talteori och Gotthold Eisenstein · Se mer »
Green–Taos sats
Inom talteori är Green–Taos sats, bevisad av Ben Green och Terence Tao 2004, en sats som säger att följden av primtal innehåller godtyckligt långa aritmetiska följder.
Ny!!: Talteori och Green–Taos sats · Se mer »
Gruppteori
Gruppteori är inom abstrakt algebra, studiet av de algebraiska strukturer som kallas grupper.
Ny!!: Talteori och Gruppteori · Se mer »
Guglielmo Libri Carucci dalla Sommaja
Guglielmo Brutus Icilius Timeleone Libri Carucci dalla Sommaja, född 1 januari 1803 i Florens, död 28 september 1869 i Fiesole, var en italiensk matematiker och bibliofil.
Ny!!: Talteori och Guglielmo Libri Carucci dalla Sommaja · Se mer »
Hardy–Littlewoods andra förmodan
Inom talteori är Hardy–Littlewoods andra förmodan, uppkallad efter G. H. Hardy och John Littlewood, en förmodan om primtalsfunktionen i intervall.
Ny!!: Talteori och Hardy–Littlewoods andra förmodan · Se mer »
Hardy–Littlewoods första förmodan
Inom talteori är Hardy–Littlewoods första förmodan, uppkallad efter G. H. Hardy och John Littlewood, en generalisering av primtalstvillingsförmodan.
Ny!!: Talteori och Hardy–Littlewoods första förmodan · Se mer »
Harmoniskt tal
Inom matematiken är det n:te harmoniska talet summan av reciprokerna av de n första naturliga talen: Harmoniska tal är viktiga inom talteori och är nära relaterade till Riemanns zetafunktion och andra speciella funktioner.
Ny!!: Talteori och Harmoniskt tal · Se mer »
Heckekaraktär
Inom talteori är en Heckekaraktär en generalisering av Dirichletkaraktärer, introducerad av Erich Hecke för att konstruera en klass av ''L''-funktioner större än Dirichlets ''L''-funktioner.
Ny!!: Talteori och Heckekaraktär · Se mer »
Heiko Harborth
Heiko Harborth, född 11 februari 1938, i Celle, TysklandHarborths webbplats:.
Ny!!: Talteori och Heiko Harborth · Se mer »
Heinrich Weber
Heinrich Martin Weber, född 5 mars 1842 i Heidelberg, död 17 maj 1913 i Strassburg, var en tysk matematiker.
Ny!!: Talteori och Heinrich Weber · Se mer »
Helge von Koch
Niels Fabian Helge von Koch, född 25 januari 1870 i Stockholm, död 11 mars 1924 i Danderyd i Uppland, där han även bodde större delen av sitt liv, var en svensk matematiker som är mest känd för att ha givit sitt namn till en av de första fraktalerna: Koch-kurvan.
Ny!!: Talteori och Helge von Koch · Se mer »
Heltalsdivision med rest
Inom algebra och talteori utgör heltalsdivision med rest, euklidisk division eller divisionsalgoritmen en division tillämpad på heltal.
Ny!!: Talteori och Heltalsdivision med rest · Se mer »
Heltalspartition
Partition av ett tal är, inom talteori, ett sätt att skriva ett positivt heltal n som en summa av positiva heltal utan hänsyn till termernas inbördes ordning.
Ny!!: Talteori och Heltalspartition · Se mer »
Hemiperfekt tal
Inom talteorin är ett hemiperfekt tal ett positivt heltal med ett halv-integrerat ymnighetsindex.
Ny!!: Talteori och Hemiperfekt tal · Se mer »
Hermann Behrbohm
Saab 35 Draken Saab 37 Viggen Otto Hermann Bernhard Behrbohm, Dr. rer. nat. (PhD) född 30 oktober 1907 i Karlsruhe, Storhertigdömet Baden, Kejsardömet Tyskland, död 12 oktober 1977 Fingelsham, Northbourne, Kent, Storbritannien, var en tysk matematiker verksam i Sverige och Tyskland.
Ny!!: Talteori och Hermann Behrbohm · Se mer »
Honda (efternamn)
Honda (本田, 本多 eller 誉田) är ett japanskt familjenamn med betydelserna "rotfält", "rot många" respektive "hedersfält".
Ny!!: Talteori och Honda (efternamn) · Se mer »
Issai Schur
Issai Schur, född den 10 januari 1875 i Belarus, död den 10 januari 1941 i Tel Aviv, var en matematiker som arbetade i Tyskland under merparten av sitt liv.
Ny!!: Talteori och Issai Schur · Se mer »
Iwasawateori
Inom talteori är Iwasawateori en teori för Galoismoduler av idealklassgrupper.
Ny!!: Talteori och Iwasawateori · Se mer »
J-2-ring
Inom kommutativ algebra, en del av matematiken, är en J-0-ring en ring så att mängden av regelbundna punkter av spektret innehåller en icke-tom öppen delmängd, en J-1-ring är en ring så att mängden av regelbundna punkter på spektret är en öppen delmängd och en J-2-ring är en ring så att varje ändligtgenererad algebra över ringen är en J-1-ring.
Ny!!: Talteori och J-2-ring · Se mer »
Jacobi–Maddens ekvation
Inom talteori är Jacobi–Maddens ekvation Diofantiska ekvationen: introducerad av fysikern Lee W. Jacobi och matematikern Daniel J. Madden 2008.
Ny!!: Talteori och Jacobi–Maddens ekvation · Se mer »
Jacobsthalsumma
Inom talteori är Jacobsthalsummor ett visst slags ändliga summor relaterade till Legendres symbol och Gaussummor.
Ny!!: Talteori och Jacobsthalsumma · Se mer »
Jacques Binet
Jacques Philippe Marie Binet, född den 2 februari 1786 i Rennes, död den 12 maj 1856 i Paris, var en fransk matematiker, fysiker och astronom.
Ny!!: Talteori och Jacques Binet · Se mer »
Jean Bourgain
Jean Bourgain, född 28 februari 1954 i Oostende, död 22 december 2018 i Bonheiden, var en belgisk matematiker och en framstående forskare inom matematisk analys.
Ny!!: Talteori och Jean Bourgain · Se mer »
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, född 13 februari 1805 i Düren, död 5 maj 1859 i Göttingen, var en tysk matematiker som tillskrivits definitionen av det moderna, allmänna funktionsbegreppet.
Ny!!: Talteori och Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet · Se mer »
Joseph Liouville
Joseph Liouville, född 24 mars 1809 i Saint-Omer, död 8 september 1882 i Paris, var en fransk matematiker.
Ny!!: Talteori och Joseph Liouville · Se mer »
Juliusz Brzezinski
Juliusz Brzezinski, född 1939, är en svensk professor emeritus i matematik vid Göteborgs universitet.
Ny!!: Talteori och Juliusz Brzezinski · Se mer »
Kalle Väisälä
Kalle Väisälä, till 1906 Veisell, född 19 augusti 1893 i Kontiolax, död 16 september 1968 i Helsingfors, var en finländsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Kalle Väisälä · Se mer »
Katz–Langs ändlighetssats
Inom talteori är Katz–Langs ändlighetssats, bevisad av, ett resultat som säger att om X är ett slätt geometriskt sammanhängande schema av ändlig typ över en kropp K som är ändligt genererat över sin primkropp, och Ker(X/K) är nollrummet av funktionerna mellan deras abeliserade fundamentalgrupper, då är Ker(X/K) ändlig om K har karakteristik 0, och delen av nollrummet relativt primt till p är ändligt om K har karakteristik p > 0.
Ny!!: Talteori och Katz–Langs ändlighetssats · Se mer »
Ken A. Ribet
Ken Ribet. Kenneth Alan "Ken" Ribet, född den 28 juni 1948 i New York, är en amerikansk matematiker.
Ny!!: Talteori och Ken A. Ribet · Se mer »
Kolossalt ymnigt tal
Inom talteorin är ett kolossalt ymnigt tal ett naturligt tal n som är jämnt delbart med ett stort antal andra tal, enligt en särskild definition.
Ny!!: Talteori och Kolossalt ymnigt tal · Se mer »
Kombinatorik
Kombinatorik är den gren av matematiken som studerar kombinationer, permutationer och uppräkningar av element i mängder och de relationer som karakteriserar dessas egenskaper.
Ny!!: Talteori och Kombinatorik · Se mer »
Kvadratisk Gaussumma
Inom talteori är en kvadratisk Gaussumma en viss ändlig summa av enhetsrötter.
Ny!!: Talteori och Kvadratisk Gaussumma · Se mer »
Kvadratisk rest
Inom talteorin kallas ett heltal q för kvadratisk rest modulo p, om det finns ett heltal x sådant att: Antingen finns ingen eller två icke kongruenta lösningar.
Ny!!: Talteori och Kvadratisk rest · Se mer »
Kvasiperfekt tal
Inom talteorin är ett kvasiperfekt tal ett naturligt tal n för vilket summan av alla sina delare är lika med 2n + 1.
Ny!!: Talteori och Kvasiperfekt tal · Se mer »
Lagranges fyrkvadratssats
Lagranges fyrkvadratssats, eller Bachets förmodan, är en matematisk sats inom talteorin som säger att alla naturliga tal kan uttryckas som summan av exakt fyra icke-negativa heltalskvadrater.
Ny!!: Talteori och Lagranges fyrkvadratssats · Se mer »
Landau–Ramanujans konstant
Inom matematiken är Landau–Ramanujans konstant en matematisk konstant som förekommer inom talteori då man studerar hur stor andel av heltalen som går att skriva som summan av två kvadrater.
Ny!!: Talteori och Landau–Ramanujans konstant · Se mer »
Landsberg–Schaars relation
Inom talteori och harmonisk analys är Landsberg–Schaars relation följande relation för positiva heltal p och q: \frac\sum_^\exp\left(\frac\right).
Ny!!: Talteori och Landsberg–Schaars relation · Se mer »
Legendres förmodan
Inom talteori är Legendres förmodan, uppkallad efter Adrien-Marie Legendre, en förmodan som säger att det finns ett primtal mellan n2 och (n + 1)2 för alla positiva heltal n. Förmodan är ett av Landaus problem (1912) och är än så länge olöst.
Ny!!: Talteori och Legendres förmodan · Se mer »
Legendresymbolen
Legendresymbolen har fått sitt namn efter den franska matematikern Adrien-Marie Legendre och används framförallt inom talteorin, samt även kryptografi.
Ny!!: Talteori och Legendresymbolen · Se mer »
Lemoines förmodan
Inom talteori är Lemoines förmodan, uppkallad efter Émile Lemoine, även känd som Levys förmodan efter Hyman Levy, en förmodan som säger att alla udda heltal större än 5 kan skrivas som summan av ett udda primtal och ett jämnt semiprimtal.
Ny!!: Talteori och Lemoines förmodan · Se mer »
Leonard Eugene Dickson
Leonard Eugene Dickson, född den 22 januari 1874 i Independence, Iowa, död den 17 januari 1954 i Harlingen, Texas, var en amerikansk matematiker som främst ägnade sig år abstrakt algebra.
Ny!!: Talteori och Leonard Eugene Dickson · Se mer »
Leonhard Euler
Leonhard Euler, född 15 april 1707 i Basel, död 18 september 1783 i Sankt Petersburg, var en schweizisk matematiker verksam i Berlin och Sankt Petersburg.
Ny!!: Talteori och Leonhard Euler · Se mer »
Leopold Kronecker
Leopold Kronecker, född 7 december 1823 i Liegnitz, död 29 december 1891 i Berlin, var en tysk matematiker, bror till fysiologen Hugo Kronecker.
Ny!!: Talteori och Leopold Kronecker · Se mer »
Leylandtal
Inom talteori är ett Leylandtal ett tal av formen xy + yx, där x och y är heltal större än 1.
Ny!!: Talteori och Leylandtal · Se mer »
Ling Long (matematiker)
Ling Long är en kinesisk matematiker vars forskning är inriktad mot analytiska funktioner av modulär form, elliptiska ytor och dessins d'enfants samt allmän talteori.
Ny!!: Talteori och Ling Long (matematiker) · Se mer »
Linniks sats
Inom talteori är Linniks sats ett resultat om primtal i aritmetiska följder.
Ny!!: Talteori och Linniks sats · Se mer »
Liouvilles lambda-funktion
Liouvilles λ-funktion, betecknad λ(n) och namngiven efter Joseph Liouville, är en viktig aritmetisk funktion inom talteorin.
Ny!!: Talteori och Liouvilles lambda-funktion · Se mer »
Lista över matematiska konstanter
Detta är en lista över matematiska konstanter.
Ny!!: Talteori och Lista över matematiska konstanter · Se mer »
Lista över saker namngivna efter Pierre de Fermat
Detta är en lista över saker namngivna efter Pierre de Fermat, den franska amatörmatematikern.
Ny!!: Talteori och Lista över saker namngivna efter Pierre de Fermat · Se mer »
Lista över tal
Detta är en lista över artiklar som handlar om olika tal.
Ny!!: Talteori och Lista över tal · Se mer »
Louis Poinsot
Louis Poinsot, född den 3 januari 1777 i Paris, död där den 5 december 1859, var en fransk matematiker.
Ny!!: Talteori och Louis Poinsot · Se mer »
Lucas kriterium
Lucas kriterium är en sats från talteorin och är uppkallat efter den franske matematikern Édouard Lucas (1842-1891).
Ny!!: Talteori och Lucas kriterium · Se mer »
Lucas-Lehmers test
I talteori är Lucas-Lehmertestet ett primtalstest för naturliga talet n; det krävs att primtalsfaktorerna i n − 1 redan är kända Om det för varje primtalsfaktor q i n-1 finns något a mindre än n och större än 1 så att både och gäller för alla primtalsfaktorer q av n -1, då är n ett primtal.
Ny!!: Talteori och Lucas-Lehmers test · Se mer »
Lucastal
Inom talteorin är lucastalen en talföljd Ln, definierad av: 2,&\mbox n.
Ny!!: Talteori och Lucastal · Se mer »
Lyckotal
Inom talteorin är ett lyckotal ett naturligt tal i en mängd som genereras av ett "såll", liknande Eratosthenes såll som genererar primtal.
Ny!!: Talteori och Lyckotal · Se mer »
Maiers sats
Inom talteori är Maiers sats, bevisad av Helmut Maier 1985, en sats om primtal i korta intervall.
Ny!!: Talteori och Maiers sats · Se mer »
Martin Eichler
Martin Maximilian Emil Eichler, född 29 mars 1912 i Pinnow i Tyskland, död 7 oktober 1992 i Basel i Schweiz, var en tysk talteoretiker.
Ny!!: Talteori och Martin Eichler · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Talteori och Matematik · Se mer »
Matematikens historia
Matematikens historia är historien om hur människan genom tiderna och i olika regioner utvecklat olika matematiska teorier.
Ny!!: Talteori och Matematikens historia · Se mer »
Matematisk konstant
En matematisk konstant är en kvantitet vars värde inte förändras, i motsats till en variabel.
Ny!!: Talteori och Matematisk konstant · Se mer »
Matematiskt bevis
Ett bevis eller mer generellt en härledning, är en följd av slutledningar, vilka från bestämda axiom och givna premisser leder fram till en slutsats.
Ny!!: Talteori och Matematiskt bevis · Se mer »
Möbiusfunktionen
Möbiusfunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion definierad enligt: Om man summerar möbiusfunktionen får man Mertensfunktionen.
Ny!!: Talteori och Möbiusfunktionen · Se mer »
Meissel–Mertens konstant
Meissel–Mertens konstant, uppkallad efter Ernst Meissel och Franz Mertens, är en matematisk konstant inom talteori som definieras \sum_ \frac - \ln(\ln(n)) \right).
Ny!!: Talteori och Meissel–Mertens konstant · Se mer »
Mersenneprimtal
Ett Mersennetal M_n är inom talteorin ett heltal på formen 2^n - 1 där n är ett positivt heltal.
Ny!!: Talteori och Mersenneprimtal · Se mer »
Mertens förmodan
Mertens förmodan kallas en speciell olikhet inom talteorin som förmodades vara sann 1897 av Franz Mertens.
Ny!!: Talteori och Mertens förmodan · Se mer »
Mertens sats
Inom talteori är Mertens sats tre resultat från 1874 relaterade till primtalens densitet bevisade av Franz Mertens.
Ny!!: Talteori och Mertens sats · Se mer »
Mertensfunktionen
Mertensfunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion, som uppkallats efter den polske matematikern Franz Mertens, och som definieras enligt: där μ(n) är möbiusfunktionen.
Ny!!: Talteori och Mertensfunktionen · Se mer »
Michele Cipolla
Michele Cipolla, född 28 oktober 1880 i Palermo i Italien, död 7 september 1947 i Palermo i Italien, var en italiensk matematiker som verkade inom talteori.
Ny!!: Talteori och Michele Cipolla · Se mer »
Minsta gemensamma multipel
Minsta gemensamma multipel (MGM) är ett begrepp inom talteori och aritmetik.
Ny!!: Talteori och Minsta gemensamma multipel · Se mer »
Modulär form
Inom matematiken är en modulär form en (komplex) analytisk funktion i övre halvplanet som satisfierar en viss funktionalekvation med avseende på gruppverkan av modulära gruppen, samt satisfierar ett visst krav på tillväxten.
Ny!!: Talteori och Modulär form · Se mer »
Modulära gruppen
Inom matematiken är modulära gruppen Γ ett fundamentalt objekt inom talteori, geometri, abstrakt algebra och många andra delar inom matematiken.
Ny!!: Talteori och Modulära gruppen · Se mer »
Motzkintal
Ett Motzkintal anger antalet olika sätt att i en cirkel med n punkter placera 0 till n/2 kordor som inte vidrör varandra.
Ny!!: Talteori och Motzkintal · Se mer »
Multiplikativ funktion
Inom talteorin är en multiplikativ funktion en aritmetisk funktion f(n) på de positiva heltalen n så att om a och b är relativt prima: En multiplikativ funktion f(n) kallas komplett multiplikativ om f(ab).
Ny!!: Talteori och Multiplikativ funktion · Se mer »
Multiplikativ talteori
Multiplikativ talteori är en delgren av analytisk talteori som behandlar primtal, faktorisering och delare.
Ny!!: Talteori och Multiplikativ talteori · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Talteori och Naturliga tal · Se mer »
Nästan-perfekt tal
Inom talteorin är ett nästan-perfekt tal ett naturligt tal n så att summan av alla delare till n är lika med 2n - 1.
Ny!!: Talteori och Nästan-perfekt tal · Se mer »
Nästan-primtal
Inom talteorin är ett naturligt tal k-nästan-primtal om den har exakt k primtalsfaktorer, räknade med multiplicitet.
Ny!!: Talteori och Nästan-primtal · Se mer »
Nicolaas Govert de Bruijn
Nicolaas Govert (Dick) de Bruijn, född den 9 juli 1918 i Haag, Nederländerna, död den 17 februari 2012 i Nuenen, var en holländsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Nicolaas Govert de Bruijn · Se mer »
Niels Nielsen (matematiker)
Niels Nielsen, född den 2 december 1865 i Ørslev på Fyn, död den 16 september 1931, var en dansk matematiker.
Ny!!: Talteori och Niels Nielsen (matematiker) · Se mer »
Nils Pipping
Nils Johan Pipping, född 14 maj 1890 i Helsingfors, död där 23 november 1982, var en finländsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Nils Pipping · Se mer »
Nivens konstant
Nivens konstant, uppkallad efter den kanadensisk-amerikanska matematikern Ivan M. Niven, är en matematisk konstant inom talteori.
Ny!!: Talteori och Nivens konstant · Se mer »
Numerologi
Numerologi (talmystik, talsymbolik, siffermystik) är tron på olika tals innebörd.
Ny!!: Talteori och Numerologi · Se mer »
Oktaedertal
Inom talteorin är oktaedertal en sorts figurtal som motsvarar antalet sfärer i en oktaeder.
Ny!!: Talteori och Oktaedertal · Se mer »
Oktisk reciprocitet
Inom talteori är oktisk reciprocitet en reciprocitetslag som relaterar resterna av åttonde potenser modulo primtal, analogt till kvadratiska reciprocitetssatsen.
Ny!!: Talteori och Oktisk reciprocitet · Se mer »
Olösta matematiska problem
Detta är en lista över kända olösta matematiska problem, samt vissa kända problem som fått sin lösning i modern tid.
Ny!!: Talteori och Olösta matematiska problem · Se mer »
Oppermanns förmodan
Inom talteori är Oppermanns förmodan en förmodan om primtalens fördelning.
Ny!!: Talteori och Oppermanns förmodan · Se mer »
Ordning (talteori)
Inom talteorin definieras ordningen av ett heltal a modulo m som det minsta heltal n, då a och m är relativt prima, för vilket an ≡ 1 mod m. Denna ordning tecknas som ordma.
Ny!!: Talteori och Ordning (talteori) · Se mer »
P-adiska tal
Inom matematiken är de p-adiska talen, där p är ett primtal, en utvidgning av de rationella talen som har andra egenskaper än den utvidgning som inför de reella talen.
Ny!!: Talteori och P-adiska tal · Se mer »
P=NP?
P.
Ny!!: Talteori och P=NP? · Se mer »
Pafnutij Tjebysjov
Pafnutij Lvovitj Tjebysjov (Пафнутий Львович Чебышёв, uttalas:, på svenska tidigare även Tschebyschev), född 16 maj 1821, död 9 december 1894, var en rysk matematiker.
Ny!!: Talteori och Pafnutij Tjebysjov · Se mer »
Paul Erdős
Paul Erdős (ungerska Erdős Pál, uttal), född 26 mars 1913 i Budapest, Ungern, död 20 september 1996 i Warszawa, Polen, var en ungersk matematiker och talteoretiker (se talteori), vars specialitet var primtalssatsen.
Ny!!: Talteori och Paul Erdős · Se mer »
Pál Turán
Pál (Paul) Turán, född 18 augusti 1910, död 26 september 1976, var en ungersk matematiker framförallt verksam inom talteori och känd för grundandet av matematikgrenen extremal grafteori.
Ny!!: Talteori och Pál Turán · Se mer »
Pólyas förmodan
Inom talteori är Pólyas förmodan en förmodan som säger att "de flesta" (50% eller mera) av de naturliga talen mindre än ett givet tal har ett udda antal primtalsfaktorer.
Ny!!: Talteori och Pólyas förmodan · Se mer »
Peanoaritmetik
Peanoaritmetik (ibland förkortat PA) är inom talteorin ett sätt att konstruera de naturliga talen N, samt addition och multiplikation med hjälp av Peanos axiom.
Ny!!: Talteori och Peanoaritmetik · Se mer »
Perfekt tal
Ett perfekt tal eller fullkomligt tal är inom talteorin ett heltal n för vilket summan av alla sina positiva delare, inklusive n självt, är lika med 2n.
Ny!!: Talteori och Perfekt tal · Se mer »
Permutation
Inom matematiken används termen permutation i flera besläktade betydelser, nämligen som en funktion, en omordning, eller som ett urval.
Ny!!: Talteori och Permutation · Se mer »
Pierre de Fermat
Pierre de Fermat (1607-1665) Pierre de Fermat, född 1607 i Beaumont-de-Lomagne, död 12 januari 1665 i Castres, var en fransk domare och amatörmatematiker.
Ny!!: Talteori och Pierre de Fermat · Se mer »
Pierre François Verhulst
Pierre François Verhulst, född 1804, död 1849, matematiker, doktor i talteori vid universitetet i Gent 1825.
Ny!!: Talteori och Pierre François Verhulst · Se mer »
Pillaiprimtal
Inom talteorin är ett Pillaiprimtal ett primtal p för vilket det finns ett heltal n > 0 sådant att fakulteten av n är mindre än en multipel av primtalet, men primtalet är inte större än en multipel av n. För att uttrycka det algebraiskt, n! \equiv -1 \mod p men p \not\equiv 1 \mod n. De första Pillaiprimtalen är: Pillaiprimtalen är uppallade efter matematikern Subbayya Sivasankaranarayana Pillai.
Ny!!: Talteori och Pillaiprimtal · Se mer »
Pillais aritmetiska funktion
Inom talteori är Pillai aritmetiska funktion en aritmetisk funktion definierad som: eller ekvivalent där \varphi är Eulers fi-funktion.
Ny!!: Talteori och Pillais aritmetiska funktion · Se mer »
Poincaréserie (modulär form)
Inom talteori är en Poincaréserie en matematisk serie som generaliserar de klassiska thetaserierna som associeras till en godtycklig diskret grupp av symmetrier av en komplex domän, möjligen av flera komplexa variabler.
Ny!!: Talteori och Poincaréserie (modulär form) · Se mer »
Polignacs förmodan
Inom talteori är Polignacs förmodan, uppkallad efter Alphonse de Polignac som framlade den 1849, en förmodan om primtal som säger följande: Förmodan har varken bevisats eller motbevisats för något värde på n. För n.
Ny!!: Talteori och Polignacs förmodan · Se mer »
Praktiskt tal
Inom talteorin är ett praktiskt tal ett positivt heltal n sådant att varje mindre positivt heltal kan skrivas som summan av skilda delare av n. De första praktiska talen är.
Ny!!: Talteori och Praktiskt tal · Se mer »
Primärt pseudoperfekt tal
1/(2 × 3 × 11 × 23 × 31). Därför är produkten, 47058, ett primärt pseudoperfekt tal. Primärt pseudoperfekt tal är inom matematiken, i synnerhet inom talteorin, ett tal N som uppfyller den egyptiska bråkekvationen där summan är primtalsdelare av N. Ekvivalent (vilket framgår genom att multiplicera denna ekvation med N), Med undantag av det exceptionella primära pseudoperfekt talet 2, ger detta uttryck en representation av N som en summa av en rad olika delare av N, därför är alla primära pseudoperfekta tal (utom 2) även pseudoperfekta.
Ny!!: Talteori och Primärt pseudoperfekt tal · Se mer »
Primitiv rot
En primitiv rot modulo m är inom talteorin ett heltal av maximal ordning modulo m. Denna ordning ges av Eulers sats och är φ(m).
Ny!!: Talteori och Primitiv rot · Se mer »
Primitivt ymnigt tal
Inom talteorin är ett primitivt ymnigt tal ett ymnigt tal vars äkta delare är alla defekta tal.
Ny!!: Talteori och Primitivt ymnigt tal · Se mer »
Primtal
12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.
Ny!!: Talteori och Primtal · Se mer »
Primtalsfunktionen
Primtalsfunktionen är en viktig funktion inom talteori som definieras som antalet primtal mindre eller lika stora som ett tal x. Denna funktion betecknas vanligtvis som π(x) (utan någon koppling till talet π).
Ny!!: Talteori och Primtalsfunktionen · Se mer »
Primtalssatsen
Primtalssatsen är ett talteoretiskt resultat som ger en uppskattning av hur tätt primtalen ligger.
Ny!!: Talteori och Primtalssatsen · Se mer »
Primtalstvillingsförmodan
Primtalstvillingsförmodan är den berömda men ännu obevisade förmodan inom talteorin att det finns oändligt många primtalstvillingar, primtal p så att nästa primtal är p + 2.
Ny!!: Talteori och Primtalstvillingsförmodan · Se mer »
Prothtal
Prothtal, uppkallat efter matematikern François Proth, är inom talteorin ett tal av formen där k är ett udda positivt heltal och n är ett positivt heltal sådant att 2^n > k. Utan den sistnämnda termen skulle alla udda heltal större än 1 vara Prothtal.
Ny!!: Talteori och Prothtal · Se mer »
Pythagoreisk trippel
En egyptisk triangel. En pythagoreisk trippel är inom talteorin tre positiva heltal x, y och z som uppfyller den diofantiska ekvationen x2 + y2.
Ny!!: Talteori och Pythagoreisk trippel · Se mer »
Radikal av ett heltal
Inom talteorin är radikalen av ett heltal n produkten av primtalen som delar n.
Ny!!: Talteori och Radikal av ett heltal · Se mer »
Ramanujan–Nagells ekvation
Inom talteori är Ramanujan–Nagells ekvation en viss diofantisk ekvation uppkallad efter Srinivasa Ramanujan och Tryggve Nagell.
Ny!!: Talteori och Ramanujan–Nagells ekvation · Se mer »
Ramanujans summa
Inom talteori är Ramanujans summa, vanligen betecknad som cq(n), en funktion av två positiva heltalsvariabler q och n definierad som \sum_^q e^, där (a, q).
Ny!!: Talteori och Ramanujans summa · Se mer »
Redmond–Suns förmodan
Inom talteori är Redmond–Suns förmodan, framlagen av Stephen Redmond och Zhi-Wei Sun 2006, en förmodan som säger att varje intervall med x, y, m, n ∈ innehåller primtal med bara ändligt många undantag, nämligen intervallen Förmodandet har verifierats för intervall under 1012.
Ny!!: Talteori och Redmond–Suns förmodan · Se mer »
Relativt prima
Inom talteorin sägs två heltal vara relativt prima om deras största gemensamma delare är 1.
Ny!!: Talteori och Relativt prima · Se mer »
Ribets sats
Inom matematiken är Ribets sats (tidigare känd som epsilonförmodan eller ε-förmodan) ett resultat inom talteori om egenskaper av Galoisrepresentationer associerade med modulära former.
Ny!!: Talteori och Ribets sats · Se mer »
Richard Borcherds
Richard Ewen Borcherds, född 29 november 1959 i Kapstaden, är en brittisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Richard Borcherds · Se mer »
Richard Dedekind
Julius Wilhelm Richard Dedekind, född 6 oktober 1831 i Braunschweig, död 12 februari 1916 i Braunschweig, var en tysk matematiker.
Ny!!: Talteori och Richard Dedekind · Se mer »
Rossers sats
Rossers teorem är inom talteori ett teorem som bevisades 1938 av J. Barkley Rosser.
Ny!!: Talteori och Rossers sats · Se mer »
Saunders Mac Lane
Saunders Mac Lane, född 4 augusti 1909 i Norwich, Connecticut, USA, död 14 april 2005 i San Fransisco, Kalifornien, var en amerikansk matematiker, som är mest känd för att tillsammans med Samuel Eilenberg ha grundat kategoriteorin.
Ny!!: Talteori och Saunders Mac Lane · Se mer »
Schrödertal
Ett Schrödertal visar antalet sätt att dela en rektangel i n + 1 mindre rektanglar, med n snitt genom n diagonalt placerade punkter, där varje snitt går genom en punkt.
Ny!!: Talteori och Schrödertal · Se mer »
Semiperfekt tal
Inom talteorin är ett semiperfekt tal eller pseudoperfekt tal ett naturligt tal n som är lika med summan av alla eller några av dess äkta delare.
Ny!!: Talteori och Semiperfekt tal · Se mer »
Semiprimtal
Semiprimtal (även kallat biprimtal, 2-nästan-primtal eller pq-tal) är inom matematiken ett naturligt tal som är produkten av två (inte nödvändigtvis olika) primtal.
Ny!!: Talteori och Semiprimtal · Se mer »
Sfeniskt tal
30 är det minsta sfeniska talet, dvs. ett tal som kan bildas av tre unika primtalsfaktorer. Inom talteorin är ett sfeniskt tal ett positivt heltal som är produkten av tre olika primtal.
Ny!!: Talteori och Sfeniskt tal · Se mer »
Shimurakorrespondens
Inom talteori är Shimurakorrespondens en korrespondens mellan modulära former F av vikt k+1/2, med k ett heltal, och modulära former f av vikt 2k, upptäckt och uppkallad efter.
Ny!!: Talteori och Shimurakorrespondens · Se mer »
Shimuravarietet
Inom talteori är en Shimuravarietet en högredimensionell analogi av en modulär kurva som uppstår som ett kvot av ett Hermiteiskt symmetriskt rum med en kongruensdelgrupp av en reduktiv algebraisk grupp definierad över Q. Termen "Shimuravarietet" används även i det högredimensionella fallet, och i det endimensionella fallet talar man om Shimurakurvor.
Ny!!: Talteori och Shimuravarietet · Se mer »
Sigmafunktionen
Sigmafunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion som definieras som summan av m:te potensen av alla delare till ett positivt heltal n: Sigmafunktionen är multiplikativ (men inte komplett multiplikativ) och kan därmed beräknas utifrån primfaktoriseringen av n som.
Ny!!: Talteori och Sigmafunktionen · Se mer »
Sophie Germain
Marie-Sophie Germain, född 1 april 1776, död 27 juni 1831, var en fransk matematiker, fysiker och filosof, och en av grundarna till elasticitetsteorin.
Ny!!: Talteori och Sophie Germain · Se mer »
Stanislaw Ulam
Stanisław Ulam håller the FERMIAC, som var en analogimaskin konstruerad av Enrico Fermi för beräkning av neutontransporten med hjälp av Monte Carlo-metoden. Stanisław Marcin Ulam, (på polska Stanisław Marcin Ułam) född den 13 april 1909 Lviv/Lwów/Lemberg i dåvarande Galizien och död den 13 maj 1984 Santa Fe, New Mexico, var en polsk-amerikansk matematiker som deltog i Manhattanprojektet, uppfann Monte Carlo-metoden.
Ny!!: Talteori och Stanislaw Ulam · Se mer »
Superperfekt tal
Ett superperfekt tal kallas inom talteorin ett heltal n för vilket summan av de positiva delarna till summan av talets positiva delare är 2n.
Ny!!: Talteori och Superperfekt tal · Se mer »
T (SAB)
T är ett signum i SAB.
Ny!!: Talteori och T (SAB) · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Talteori och Tal · Se mer »
Taxital
Inom talteorin är det n-te taxitalet det minsta positiva heltal som kan uttryckas som summan av två positiva kuber på n olika sätt.
Ny!!: Talteori och Taxital · Se mer »
Terence Tao
Terence "Terry" Tao, född 17 juli 1975 i Adelaide, South Australia, är en australisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Terence Tao · Se mer »
Thabit ibn Kurrah
Thabit ibn Kurrah, född 836 i Harran i Mesopotamien, död 900 i Bagdad, var en berömd arabisk matematiker.
Ny!!: Talteori och Thabit ibn Kurrah · Se mer »
Thomas Joannes Stieltjes
Thomas Joannes Stieltjes, född 26 december 1856, död 31 december 1894, var en nederländsk matematiker.
Ny!!: Talteori och Thomas Joannes Stieltjes · Se mer »
Trigonometri
Om vinkeln ''x'' är känd kan triangelns proportioner beräknas med funktionerna sin, cos och tan. Trigonometri är läran om samband mellan vinklar och sidor i en triangel.
Ny!!: Talteori och Trigonometri · Se mer »
Trygve Nagell
Trygve Nagell, ursprungligen Nagel, född 13 juli 1895 i Oslo, död 24 januari 1988 i Uppsala, var en norsk-svensk matematiker och professor vid Uppsala universitet.
Ny!!: Talteori och Trygve Nagell · Se mer »
Vantieghems sats
Inom talteorin är Vantieghems sats ett kriterium som säger om ett givet tal är ett primtal eller inte.
Ny!!: Talteori och Vantieghems sats · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Talteori och Vetenskap · Se mer »
Vinogradovs sats
Inom talteori är Vinogradovs sats ett resultat av vilket följer att varje godtyckligt stort udda heltal kan skrivas som summan av tre primtal.
Ny!!: Talteori och Vinogradovs sats · Se mer »
Wacław Sierpiński
En sierpinskitriangel. Wacław Franciszek Sierpiński, född 14 mars 1882, död 21 oktober 1969, var en polsk matematiker som arbetade inom mängdteori, talteori, funktionslära och topologi.
Ny!!: Talteori och Wacław Sierpiński · Se mer »
Wang Xiaoyun
Wang Xiaoyun,, född 1 januari 1966 i Zhucheng i Shandong-provinsen i östra Kina är en kinesisk matematiker, datavetare och kryptograf.
Ny!!: Talteori och Wang Xiaoyun · Se mer »
Wilhelm Ljunggren
Wilhelm Ljunggren, född 7 oktober 1905 i Kristiania, död 25 januari 1973 i Oslo, var en norsk matematiker, specialiserad på talteori.
Ny!!: Talteori och Wilhelm Ljunggren · Se mer »
Wilsons sats
Wilsons sats inom talteorin omnämndes först på 900-talet av den arabiske matematikern Alhazen.
Ny!!: Talteori och Wilsons sats · Se mer »
Woodalltal
Woodalltal är inom talteorin ett naturligt tal på formen för något naturligt tal n. De första Woodalltalen är: Woodalltal studerades först av Allan JC Cunningham och HJ Woodall år 1917 inspirerat av James Cullens tidigare studie av de på samma sätt definierade Cullentalen.
Ny!!: Talteori och Woodalltal · Se mer »
Ymnighetsindex
Ymnighetsindex till ett positivt heltal n definieras inom talteorin som där σ(n) är sigmafunktionen.
Ny!!: Talteori och Ymnighetsindex · Se mer »
12 (tal)
12 är det naturliga talet som följer 11 och som följs av 13.
Ny!!: Talteori och 12 (tal) · Se mer »
196-algoritmen
196-algoritmen är en metod inom talteorin, som för ett givet startvärde, ett heltal, genererar en sekvens av heltal.
Ny!!: Talteori och 196-algoritmen · Se mer »
26 (tal)
26 är det naturliga talet som följer 25 och som följs av 27.
Ny!!: Talteori och 26 (tal) · Se mer »
54 (tal)
54 (femtiofyra) är det naturliga talet som följer 53 och som följs av 55.
Ny!!: Talteori och 54 (tal) · Se mer »
55 (tal)
55 (femtiofem) är det naturliga talet som följer 54 och som följs av 56.
Ny!!: Talteori och 55 (tal) · Se mer »
56 (tal)
56 (femtiosex) är det naturliga talet som följer 55 och som följs av 57.
Ny!!: Talteori och 56 (tal) · Se mer »
57 (tal)
57 (femtiosju) är det naturliga talet som följer 56 och som följs av 58.
Ny!!: Talteori och 57 (tal) · Se mer »
58 (tal)
58 (femtioåtta) är det naturliga talet som följer 57 och som följs av 59.
Ny!!: Talteori och 58 (tal) · Se mer »
59 (tal)
59 (femtionio) är det naturliga talet som följer 58 och som följs av 60.
Ny!!: Talteori och 59 (tal) · Se mer »
60 (tal)
Delbarheten av 60. 60 är det naturliga talet som följer 59 och som följs av 61.
Ny!!: Talteori och 60 (tal) · Se mer »
61 (tal)
61 (sextioett) är det naturliga talet som följer 60 och som följs av 62.
Ny!!: Talteori och 61 (tal) · Se mer »
Omdirigerar här:
Lista över termer inom talteori, Probabilistisk talteori, Talteoretiker, Talteorin.
