Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Allmänna relativitetsteorin och Svart hål
Allmänna relativitetsteorin och Svart hål har 39 saker gemensamt (i Unionpedia): Ackretionsskiva, Aktiv galaxkärna, Albert Einstein, Arthur Eddington, Einsteins fältekvationer, Elektrisk laddning, Gravitation, Gravitationell singularitet, Gravitationskonstanten, Gravitationslins, Gravitationsvåg, Hawkingstrålning, Händelsehorisont, John Wheeler, Jorden, Karl Schwarzschild, Kerrmetrik, Kosmisk censurförmodan, Kvantfältteori, Kvasar, Långbasinterferometri, Leonard Susskind, Ljusets hastighet, Maskhål, Massa, Materia, Neutronstjärna, Pulsar, Rödförskjutning, Rörelsemängdsmoment, ..., Relativistisk jetstråle, Roger Penrose, Rumtid, Schwarzschildradie, Speciella relativitetsteorin, Supermassivt svart hål, Supernova, Tidvattenkrafter, Vintergatan. Förläng index (9 mer) »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ackretionsskiva och Allmänna relativitetsteorin · Ackretionsskiva och Svart hål ·
Aktiv galaxkärna
elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).
Aktiv galaxkärna och Allmänna relativitetsteorin · Aktiv galaxkärna och Svart hål ·
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Albert Einstein och Allmänna relativitetsteorin · Albert Einstein och Svart hål ·
Arthur Eddington
Sir Arthur Stanley Eddington, född 28 december 1882 i Kendal i Cumbria, död 22 november 1944 i Cambridge, var en brittisk astrofysiker.
Allmänna relativitetsteorin och Arthur Eddington · Arthur Eddington och Svart hål ·
Einsteins fältekvationer
Einsteins fältekvationer (EFE) är tio ekvationer i Albert Einstein allmänna relativitetsteori, som beskriver gravitationen som ett resultat av att rumtiden kröks av materia och energi.
Allmänna relativitetsteorin och Einsteins fältekvationer · Einsteins fältekvationer och Svart hål ·
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Allmänna relativitetsteorin och Elektrisk laddning · Elektrisk laddning och Svart hål ·
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitation · Gravitation och Svart hål ·
Gravitationell singularitet
När avståndet mellan kropparna är 0, som i en singularitet, blir gravitationskraften oändligt stark. En gravitationell singularitet är en punkt i rumtiden där de värden som beskriver ett gravitationsfälts styrkor får oändliga värden, och allmänt vedertagna fysikaliska lagar upphör att vara användbara för att beskriva tillståndet i singulariteten.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationell singularitet · Gravitationell singularitet och Svart hål ·
Gravitationskonstanten
Gravitationskonstanten kan bestämmas med Cavendishs experiment. Den allmänna gravitationskonstanten brukar betecknas med G och ingår främst i Newtons gravitationslag.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationskonstanten · Gravitationskonstanten och Svart hål ·
Gravitationslins
Ljus böjs i närheten av massiva objekt. De orangea linjerna visar objektets skenbara position och de vita linjerna visar ljusets väg från källans verkliga position. En gravitationslins är ett astronomiskt fenomen som har förmåga att bryta ljuset från en ljuskälla på dess väg till observatören.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationslins · Gravitationslins och Svart hål ·
Gravitationsvåg
Se även Gravitationsvåg (flödesdynamik). Gravitationsvåg avser inom fundamental fysik gravitationsstrålning som uppträder som krusningar i krökningen av rumtiden som från källan utbreder sig som vågor.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationsvåg · Gravitationsvåg och Svart hål ·
Hawkingstrålning
Hawkingstrålning är en mycket svag strålning som Stephen Hawking hypotetiserat (ej bevisat) att svarta hål avger.
Allmänna relativitetsteorin och Hawkingstrålning · Hawkingstrålning och Svart hål ·
Händelsehorisont
Händelsehorisonten är den (skenbara) yta kring ett svart hål, som utgör gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden.
Allmänna relativitetsteorin och Händelsehorisont · Händelsehorisont och Svart hål ·
John Wheeler
John Archibald Wheeler, född 9 juli 1911 i Jacksonville, Florida, död 13 april 2008 i Hightstown, New Jersey, var en amerikansk fysiker.
Allmänna relativitetsteorin och John Wheeler · John Wheeler och Svart hål ·
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Allmänna relativitetsteorin och Jorden · Jorden och Svart hål ·
Karl Schwarzschild
Karl Schwarzschild, född 9 oktober 1873 i Frankfurt am Main, död 11 maj 1916 i Potsdam till följd av sjukdom ådragen i krigstjänst, var en tysk astronom och astrofysiker som givit namn åt Schwarzschildradien.
Allmänna relativitetsteorin och Karl Schwarzschild · Karl Schwarzschild och Svart hål ·
Kerrmetrik
Kerrmetriken beskriver rumtidens geometri runt ett roterande, axialsymmetriskt svart hål med en sfärisk händelsehorisont.
Allmänna relativitetsteorin och Kerrmetrik · Kerrmetrik och Svart hål ·
Kosmisk censurförmodan
Kosmisk censurförmodan är en svag och en stark matematisk hypotes framförd av den teoretiske fysikern Roger Penrose 1969, som hävdar att universum skyddar oss från singulariteters inneboende oförutsägbarhet genom att gömma dem bakom en händelsehorisont.
Allmänna relativitetsteorin och Kosmisk censurförmodan · Kosmisk censurförmodan och Svart hål ·
Kvantfältteori
Kvantfältteori (engelska QFT, Quantum field theory) är en fysikalisk teori som applicerar kvantmekanik på fält.
Allmänna relativitetsteorin och Kvantfältteori · Kvantfältteori och Svart hål ·
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Allmänna relativitetsteorin och Kvasar · Kvasar och Svart hål ·
Långbasinterferometri
Långbasinterferometri (förkortas VLBI efter engelskans Very Long Baseline Interferometry) är en teknik för att genom mycket långa baslinjer (oftast flera tusen kilometer) via interferometrisk mätning av radiosignaler från avlägsna astronomiska radiokällor, som till exempel kvasarer, uppnå en bild i hög upplösning av objektet.
Allmänna relativitetsteorin och Långbasinterferometri · Långbasinterferometri och Svart hål ·
Leonard Susskind
Leonard Susskind, född 1940, är teoretisk fysiker och innehar Felix Bloch-professuren i teoretisk fysik vid Stanford University i Kalifornien.
Allmänna relativitetsteorin och Leonard Susskind · Leonard Susskind och Svart hål ·
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Allmänna relativitetsteorin och Ljusets hastighet · Ljusets hastighet och Svart hål ·
Maskhål
Maskhål Maskhål eller Einstein-Rosen-broar är en lösning till relativitetsteorins fältekvationer.
Allmänna relativitetsteorin och Maskhål · Maskhål och Svart hål ·
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Allmänna relativitetsteorin och Massa · Massa och Svart hål ·
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Allmänna relativitetsteorin och Materia · Materia och Svart hål ·
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Allmänna relativitetsteorin och Neutronstjärna · Neutronstjärna och Svart hål ·
Pulsar
En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
Allmänna relativitetsteorin och Pulsar · Pulsar och Svart hål ·
Rödförskjutning
Spektrum från samma källa, med respektive utan rödförskjutning (väte-linjer). Ljuset från en grön lampa som rör sig med hastighet 0,7 ''c'' åt höger har olika våglängder i olika riktningar (färger inte helt korrekta). Rödförskjutning är ett fysikaliskt fenomen där elektromagnetisk strålning ökar i våglängd och således minskar i frekvens, då strålningskällan färdas bort från observatören, vilket för synligt ljus innebär en förskjutning mot rött.
Allmänna relativitetsteorin och Rödförskjutning · Rödförskjutning och Svart hål ·
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Allmänna relativitetsteorin och Rörelsemängdsmoment · Rörelsemängdsmoment och Svart hål ·
Relativistisk jetstråle
M87 observerad av Hubbleteleskopet. En relativistisk jet är en extremt kraftfull jetstråle av plasma som alstras av massiva objekt i centrum av vissa aktiva galaxer, i synnerhet radiogalaxer och kvasarer.
Allmänna relativitetsteorin och Relativistisk jetstråle · Relativistisk jetstråle och Svart hål ·
Roger Penrose
Sir Roger Penrose, född 8 augusti 1931 i Colchester, Essex, är en brittisk matematiker, teoretisk fysiker och populärvetenskaplig författare samt professor emeritus vid Oxfords universitet.
Allmänna relativitetsteorin och Roger Penrose · Roger Penrose och Svart hål ·
Rumtid
Rumtid är en matematisk modell som kombinerar rum och tid till ett enda sammanvävt kontinuum.
Allmänna relativitetsteorin och Rumtid · Rumtid och Svart hål ·
Schwarzschildradie
miniatyr Schwarzschild-radien beskriver storleken av händelsehorisonten för ett sfäriskt svart hål som inte roterar.
Allmänna relativitetsteorin och Schwarzschildradie · Schwarzschildradie och Svart hål ·
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Allmänna relativitetsteorin och Speciella relativitetsteorin · Speciella relativitetsteorin och Svart hål ·
Supermassivt svart hål
Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.
Allmänna relativitetsteorin och Supermassivt svart hål · Supermassivt svart hål och Svart hål ·
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Allmänna relativitetsteorin och Supernova · Supernova och Svart hål ·
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Allmänna relativitetsteorin och Tidvattenkrafter · Svart hål och Tidvattenkrafter ·
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Allmänna relativitetsteorin och Vintergatan · Svart hål och Vintergatan ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Allmänna relativitetsteorin och Svart hål
- Vad har gemensamt Allmänna relativitetsteorin och Svart hål
- Likheter mellan Allmänna relativitetsteorin och Svart hål
Jämförelse mellan Allmänna relativitetsteorin och Svart hål
Allmänna relativitetsteorin har 214 relationer, medan Svart hål har 90. Eftersom de har gemensamt 39, är Jaccard index 12.83% = 39 / (214 + 90).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Allmänna relativitetsteorin och Svart hål. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
