Beboelig zon och Tidsaxel över den avlägsna framtiden

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Beboelig zon och Tidsaxel över den avlägsna framtiden

Beboelig zon vs. Tidsaxel över den avlägsna framtiden

Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv. En bild på hur jorden kan se ut 5-7 miljarder år in i framtiden. Detta efter att solen har utvecklats till en röd jätte. Detta är en tidsaxel över den avlägsna framtiden.

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Astronomi och Beboelig zon · Astronomi och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Astronomisk enhet och Beboelig zon · Astronomisk enhet och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Beboelig zon och Engelska · Engelska och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Beboelig zon och Gravitation · Gravitation och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Beboelig zon och Jorden · Jorden och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Koldioxid

Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.

Beboelig zon och Koldioxid · Koldioxid och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Liv

hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.

Beboelig zon och Liv · Liv och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Beboelig zon och Ljusår · Ljusår och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Massutdöende

Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.

Beboelig zon och Massutdöende · Massutdöende och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Beboelig zon och Månen · Månen och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Beboelig zon och Planet · Planet och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Röd dvärg

Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.

Beboelig zon och Röd dvärg · Röd dvärg och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Röd jätte

Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.

Beboelig zon och Röd jätte · Röd jätte och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Beboelig zon och Saturnus · Saturnus och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Beboelig zon och Solen · Solen och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Beboelig zon och Stjärna · Stjärna och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Supermassivt svart hål

Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.

Beboelig zon och Supermassivt svart hål · Supermassivt svart hål och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Supernova

En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.

Beboelig zon och Supernova · Supernova och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Beboelig zon och Tidvattenkrafter · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Tidvattenkrafter · Se mer »

Titan (måne)

Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.

Beboelig zon och Titan (måne) · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Titan (måne) · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Beboelig zon och Väte · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Väte · Se mer »

Växthusgas

Skorsten till ett kraftvärmeverk i Schweiz. Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning.

Beboelig zon och Växthusgas · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Växthusgas · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Beboelig zon och Venus · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Venus · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Beboelig zon och Vintergatan · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Vintergatan · Se mer »

Vulkan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Beboelig zon och Vulkan · Tidsaxel över den avlägsna framtiden och Vulkan · Se mer »