Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Asteroidbältet

Index Asteroidbältet

Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.

47 relationer: Asteroid, Asteroidbälte, Astronomisk enhet, AU Microscopii, Beta Pictoris, Cassini-Huygens, Ceres (dvärgplanet), Cirkumstellär skiva, Dvärgplanet, Epsilon Eridani, Fomalhaut, Galileo (rymdsond), HD 107146, HD 113766, HD 139664, HD 141569, HD 53143, HD 69830, Jorden, Jupiter, Kuiperbältet, Ljusår, Mars (planet), NEAR Shoemaker, New Horizons, Pioneer 10, Pioneer 11, Planet, Småplanet, Solen, Stjärna, Ulysses (rymdsond), Universum, Vega (stjärna), Voyager 1, Voyager 2, Zeta Leporis, 1801, 1807, 1855, 1972, 1992, 2 Pallas, 2001, 3 Juno, 4 Vesta, 55 Cancri.

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Ny!!: Asteroidbältet och Asteroid · Se mer »

Asteroidbälte

Ett asteroidbälte är en samling asteroider, det vill säga himlakroppar som kretsar i en gemensam omloppsbana runt en stjärna, där ingen är tillräckligt dominerande i sin bana för att klassas som planet; se definition av planet.

Ny!!: Asteroidbältet och Asteroidbälte · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Ny!!: Asteroidbältet och Astronomisk enhet · Se mer »

AU Microscopii

AU Microscopii är en röd dvärg på 32 ljusårs avstånd från jorden.

Ny!!: Asteroidbältet och AU Microscopii · Se mer »

Beta Pictoris

Beta Pictoris (β Pic / β Pictoris / Beta i Målaren) är den näst ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Målaren.

Ny!!: Asteroidbältet och Beta Pictoris · Se mer »

Cassini-Huygens

Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.

Ny!!: Asteroidbältet och Cassini-Huygens · Se mer »

Ceres (dvärgplanet)

Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.

Ny!!: Asteroidbältet och Ceres (dvärgplanet) · Se mer »

Cirkumstellär skiva

En cirkumstellär skiva är en ringformad ansamling av material i form av gas, stoft, planetesimaler, asteroider eller kollisionsspillror kring stjärnor i olika stadier av sin livscykel.

Ny!!: Asteroidbältet och Cirkumstellär skiva · Se mer »

Dvärgplanet

Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.

Ny!!: Asteroidbältet och Dvärgplanet · Se mer »

Epsilon Eridani

Ran eller Epsilon Eridani (ε Eri / ε Eridani / Epsilon i Floden Eridanus) är en huvudseriestjärna och en roterande variabel av BY Dra-typ (BY)i stjärnbilden Eridanus.

Ny!!: Asteroidbältet och Epsilon Eridani · Se mer »

Fomalhaut

Fomalhaut, eller Alfa Piscis Austrini och 24 Piscis Austrini, är den klaraste stjärnan i stjärnbilden Södra fisken (latin: Piscis Austrinus).

Ny!!: Asteroidbältet och Fomalhaut · Se mer »

Galileo (rymdsond)

Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.

Ny!!: Asteroidbältet och Galileo (rymdsond) · Se mer »

HD 107146

HD 107146 är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Berenikes hår.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 107146 · Se mer »

HD 113766

HD 113766 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 113766 · Se mer »

HD 139664

HD 139664 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vargen som också har Bayer-beteckningen g Lupi.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 139664 · Se mer »

HD 141569

HD 141569 är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vinkelhaken.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 141569 · Se mer »

HD 53143

HD 53143 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 53143 · Se mer »

HD 69830

HD 69830 är en stjärna i stjärnbilden Akterskeppet.

Ny!!: Asteroidbältet och HD 69830 · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Ny!!: Asteroidbältet och Jorden · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Asteroidbältet och Jupiter · Se mer »

Kuiperbältet

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.

Ny!!: Asteroidbältet och Kuiperbältet · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Asteroidbältet och Ljusår · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Asteroidbältet och Mars (planet) · Se mer »

NEAR Shoemaker

Near Earth Asteroid Rendezvous - Shoemaker (NEAR Shoemaker) var en rymdsond uppkallad efter planetforskaren Eugene M. Shoemaker som sköts upp 17 februari 1996.

Ny!!: Asteroidbältet och NEAR Shoemaker · Se mer »

New Horizons

New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.

Ny!!: Asteroidbältet och New Horizons · Se mer »

Pioneer 10

11 Pioneer 10 är en rymdsond som är del av Pioneerprogrammet.

Ny!!: Asteroidbältet och Pioneer 10 · Se mer »

Pioneer 11

Pioneer 11 är en rymdsond som inom Pioneerprogrammet sändes ut i rymden 1973 för att utforska planeterna Jupiter och Saturnus.

Ny!!: Asteroidbältet och Pioneer 11 · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Ny!!: Asteroidbältet och Planet · Se mer »

Småplanet

En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.

Ny!!: Asteroidbältet och Småplanet · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Asteroidbältet och Solen · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Asteroidbältet och Stjärna · Se mer »

Ulysses (rymdsond)

Ulysses är en europeisk rymdsond för studier av solen och solvinden, i drift 1990–2009.

Ny!!: Asteroidbältet och Ulysses (rymdsond) · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Asteroidbältet och Universum · Se mer »

Vega (stjärna)

Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran.

Ny!!: Asteroidbältet och Vega (stjärna) · Se mer »

Voyager 1

Voyager 1 är en obemannad rymdsond i Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa den 5 september 1977, med en Titan 3E Centaur-raket.

Ny!!: Asteroidbältet och Voyager 1 · Se mer »

Voyager 2

Voyager 2 är en obemannad rymdsond inom Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa 20 augusti 1977, med en Titan 3E Centaur.

Ny!!: Asteroidbältet och Voyager 2 · Se mer »

Zeta Leporis

Zeta Leporis (ζ Leporis, förkortat Zeta Lep, ζ Lep) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Haren.

Ny!!: Asteroidbältet och Zeta Leporis · Se mer »

1801

Ceres. 1801 (MDCCCI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 1801 · Se mer »

1807

1807 (MDCCCVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 1807 · Se mer »

1855

1855 (MDCCCLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 1855 · Se mer »

1972

1972 (MCMLXXII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 1972 · Se mer »

1992

1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 1992 · Se mer »

2 Pallas

2 Pallas är den andra asteroiden som upptäckts (efter Ceres).

Ny!!: Asteroidbältet och 2 Pallas · Se mer »

2001

2001 (MMI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Asteroidbältet och 2001 · Se mer »

3 Juno

3 Juno var den tredje asteroiden som upptäcktes.

Ny!!: Asteroidbältet och 3 Juno · Se mer »

4 Vesta

4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.

Ny!!: Asteroidbältet och 4 Vesta · Se mer »

55 Cancri

55 Cancri (förkortat 55 Cnc), som också heter Copernicus,"IAU Catalog of Star Names".

Ny!!: Asteroidbältet och 55 Cancri · Se mer »

Omdirigerar här:

Huvudbältet.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »