Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Buddhism i Finland

Index Buddhism i Finland

Buddhism är en minoritetsreligion i Finland som utövas av ungefär 10 000 personer.

25 relationer: Buddhistiska Unionen i Finland, Carl Robert Sederholm, Dalai lama, Finland, Finland under den ryska tiden, Fjärran Östern, Fortsättningskriget, Gustaf Mannerheim, Hedendom, Helsingfors, Kalmucker, Karelska näset, Kloster, Kulturvetenskap, Kuopio, Kyrkbok, Religionsvetenskap, Satakunta, Siikais, Stupa, Tempel, Tenzin Gyatso, Thubten Gyatso, Tibetansk buddhism, Trossamfund.

Buddhistiska Unionen i Finland

Buddhistiska Unionen i Finland (finska Suomen Buddhalainen Unioni, förkortad SBU) är en nationell paraplyorganisation för olika buddhistiska föreningar, samfund och fonder.

Ny!!: Buddhism i Finland och Buddhistiska Unionen i Finland · Se mer »

Carl Robert Sederholm

Carl Robert Sederholm, född 6 juni 1818 i Parikkala, Södra Karelen, död 28 mars 1903 i Helsingfors, var en finländsk militär och religionsfilosof.

Ny!!: Buddhism i Finland och Carl Robert Sederholm · Se mer »

Dalai lama

Tenzin Gyatso är nuvarande Dalai lama. Dalai lama är en titel och linje religiösa ledare inom gelug, en inriktning inom den tibetanska buddhismen.

Ny!!: Buddhism i Finland och Dalai lama · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Buddhism i Finland och Finland · Se mer »

Finland under den ryska tiden

Finland under den ryska tiden behandlar Finlands historia som det ryska Storfurstendömet Finland under perioden 1809–1917.

Ny!!: Buddhism i Finland och Finland under den ryska tiden · Se mer »

Fjärran Östern

Världskarta där Fjärran Östern är blåmarkerad. Fjärran Östern är en sammanfattande benämning på länderna i Östasien och Sydostasien, det vill säga Kina, Japan, östra Ryssland, Koreahalvön med flera.

Ny!!: Buddhism i Finland och Fjärran Östern · Se mer »

Fortsättningskriget

Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.

Ny!!: Buddhism i Finland och Fortsättningskriget · Se mer »

Gustaf Mannerheim

Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.

Ny!!: Buddhism i Finland och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Hedendom

Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.

Ny!!: Buddhism i Finland och Hedendom · Se mer »

Helsingfors

Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Ny!!: Buddhism i Finland och Helsingfors · Se mer »

Kalmucker

jurtor. Kalmuckerna är ett mongolfolk bosatt i europeiska Ryssland.

Ny!!: Buddhism i Finland och Kalmucker · Se mer »

Karelska näset

Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.

Ny!!: Buddhism i Finland och Karelska näset · Se mer »

Kloster

Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.

Ny!!: Buddhism i Finland och Kloster · Se mer »

Kulturvetenskap

Kulturvetenskap (engelska: cultural studies) är helheten av alla de akademiska discipliner som studerar mänskliga kulturer, eller uttrycken för, eller lämningarna, efter mänskliga kulturer, till exempel humaniora, samhällsvetenskap och dylikt.

Ny!!: Buddhism i Finland och Kulturvetenskap · Se mer »

Kuopio

Kuopio är en stad och kommun i landskapet Norra Savolax i Finland.

Ny!!: Buddhism i Finland och Kuopio · Se mer »

Kyrkbok

Kyrkbok (eller kyrkobok) är ett register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.

Ny!!: Buddhism i Finland och Kyrkbok · Se mer »

Religionsvetenskap

Religionsvetenskap är det vetenskapliga studiet av religioner, deras bakgrund och utveckling.

Ny!!: Buddhism i Finland och Religionsvetenskap · Se mer »

Satakunta

Satakunta (den svenska formen Satakunda används inte om den nutida administrativa enheten) är ett landskap i Finland.

Ny!!: Buddhism i Finland och Satakunta · Se mer »

Siikais

Siikais är en kommun i landskapet Satakunta i Finland.

Ny!!: Buddhism i Finland och Siikais · Se mer »

Stupa

Stupa i Sikkim. En stupa (sanskrit: stūpa, 'hårtofs', 'krön' eller 'topp' NE.se. Läst 2 augusti 2013.) är en buddhistisk byggnad, vanligen på en omgärdad och rikt utsmyckad plats.

Ny!!: Buddhism i Finland och Stupa · Se mer »

Tempel

Parthenon, Akropolis. Ett tempel (av latinets templum) är en större helgedom, kultplats eller gudstjänstlokal, det vill säga en byggnad som är avsedd för religionsutövning, till exempel böner, offerritualer och andra riter.

Ny!!: Buddhism i Finland och Tempel · Se mer »

Tenzin Gyatso

Jetsun Jamphel Ngawang Lobsang Yeshe Tenzin Gyatso, född Lhamo Dhondrub den 6 juli 1935 i Taktser i Amdo i nordöstra Tibet (del av nuvarande Qinghai), är det religiösa namnet på den fjortonde och nuvarande Dalai lama.

Ny!!: Buddhism i Finland och Tenzin Gyatso · Se mer »

Thubten Gyatso

Thubten Gyatso var den trettonde inkarnationen av Dalai lama i Gelug-sekten i den tibetanska buddhismen.

Ny!!: Buddhism i Finland och Thubten Gyatso · Se mer »

Tibetansk buddhism

Tibetansk buddhism, lamaism, är en inriktning inom buddhismen som har förankring inom alla de tre buddhistiska huvudinriktningarna hinayana, mahayana och vajrayana.

Ny!!: Buddhism i Finland och Tibetansk buddhism · Se mer »

Trossamfund

Trossamfund definieras i svensk lag som en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.

Ny!!: Buddhism i Finland och Trossamfund · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »